Tema; Företagsutveckling häst

Relevanta dokument
TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

JÄMSTÄLLDHET I ALLA LÄN

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Demokratifesten. årsmöte för lokalgruppen

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Rådslag om Vår Framtid

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt.

Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn

OKT/2015 ALLT OM DÖRRAR. Nyhetsbrev Arkitekter

Vill du arbeta som egenerfaren inom hälso- och sjukvården?

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Studiehandledning - Vems Europa

Reflektioner från LISAs avslutningskonferens

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Har du funderat något på ditt möte...

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Min väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Att öka kunskapen om geologins betydelse för samhällsbyggnad och tillväxt. Kaarina Ringstad, SGU

Förslagen som kom ifrån de tre diskussionsfrågorna blev till fem huvudrubriker :

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Nyföretagarcentrum 5, 2, 3, 30, 4, 5, 5, 1, 1, 10, 10, 1, 6, 4, 1, 7, 6 20, 15, 10, 20, 3, 30, 4, 6, 20, 20, 3, 15, 10, 3, 1, 1, 2, 2, 3, 30, 10,

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

VAD ÄR PÅ GÅNG I LEAN LANTBRUK OKTOBER 2015?

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Dokumentation Jobbregionen seminarium tre

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Grön flagg Nu är Stensjöns handlingsplan godkänd för Grön flagg!

Hur skapar vi ett engagerat ambassadörskapsnätverk och hur får vi fler att engagera sig?

ACT / Att hantera stress och främja hälsa Stöd till digital Livskompass

Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Lotta Carlberg, workitsimple Alla rättigheter reserverade

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Sammanställning av enkät utförd i projektet Hela Sverige gör jämt 2007

1. Bakgrund och planering Deltagare Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

Lära och utvecklas tillsammans!

Att kommunicera Idrottens föreningslära

Dokumentation gruppdialog 2 Lärkonferens

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

Individ- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.

POJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?

HISTORIK. Idag har Dimoda växt till sju butiker:

Från prat till prototyp

5 vanliga misstag som chefer gör

1. Jag upplever att min utbildning håller god kvalitet. NE och MÅG 1 Inte alls Stämmer helt 11 6

SKOLSKJUTS. - en sammanställning av läsåret 13/14. Foto: Peter Svensson

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Skall jag stanna eller ska jag gå? D

Företagsklimatet i Oskarshamn

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

En värdegrundad skola

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation

Pengar, tid och ett gott liv 2015

Några övningar att göra

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret


Roadshow i Roadshow # 4 av 5lentuna 2013Roads

Brukardialogberedningar

Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu

Varannan anställd i Blekinge tänker inte på jobbet under semestern

Lyssna, stötta och slå larm!

<< Huvudmeny Logga ut. Resultat. Tabell. Skriv ut STATISTIK. Antal svar : 19 Antal inbjudna : 39. svarsdatum. antal

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Rådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Förarbete, planering och förankring

#talasomted. Om konsten att tala - #talasomted

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Frågor och svar om MFJ

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kompetensprogrammet Barn- och ungdomsperspektivet LUPP. Utvecklingsstrateger Carolin Sundberg & Elin Sundgren

UTVÄRDERINGSRAPPORT

Transkript:

Sammanställning av grupparbetet på seminariet Hästen en naturlig del av Hallands näringsliv 20 oktober 2011 1. Vad krävs för att hästen tas in i trafikplanen i de kommuner där behovet finns? Hästen bör in i den fördjupade ÖP - annars blir det för avgränsat - och bör också följaktligen in i trafikplanen i ett senare skede. Det krävs en ökad förståelse för behovet, det behövs någon som lyfter frågorna från gräsrotsnivå. För att kunna visa på behovet är det viktigt att också kunna bryta ner det. Var behövs det övergångsställen osv. En grupp som driver och tydliggör behoven.

2. Vad krävs för att få ett bra och nära samarbete mellan myndigheter och hästföretagare, och hur kan man arbeta med det? Vi behöver träffa varandra under organiserade former utan myndighetsutövning så att vi får förståelse för varandra, det kan vara frukostmöten osv. Detta skulle kunna leda till att man kanske kan få tips från myndighetspersoner så att man slipper göra fel. Hästföretagare kanske skall arbeta för en certifiering i branschen. Vad kan vi lära oss av travtränarutbildningen? Luncher, möten där man träffar andra företagare. Tema där vi lyfter fram riktigt bra ftg från de olika kommunerna, som föredöme och för att få mer kunskap om. Kontaktytan myndighet företagare politiker viktig. Mer kunskaper kring vad de olika myndigheterna har för krav på häst behövs bland oss företagare. 3. Vad behövs för att marknadsföra företagandet inom hästbranschen och vad behöver hända för att företagarna ska kunna ta betalt för det man levererar och öka kostnadsmedvetenheten hos kunderna? Attitydförändring hos företagaren, man måste våga ta betalt. Gå från att tänka hobby till att vara företagare. Våga vara ftg fullt ut. Hur gör man prissättning? Hela branschen behöver vara med i arbetet. Hästföretagarna kanske kan ta fram en rekommenderatprislista till de som startar upp nytt företag. Man behöver kompetensutveckling hos företagarna inom marknadsföring och sälj, kanske kan man gå ihop och hjälpas åt med detta mellan företagarna och samverka med annat företagande. Måste bli bättre på att ta betalt för den kunskap man besitter. 4. Vad behövs för att skapa och underhålla fler ridvägar där behoven finns? Hästen måste in i kommunens översiktsplanering för att det skall finnas en chans att driva frågan inne i kommunerna. Hur samordna med markägare och andra berörda parter? Kan någon samlad kompetens för detta finnas regionalt? Hur är marken beskaffad? Gamla vägar kanske kan användas och koppla ihop och eventuellt fartbegränsa för andra fordon. Skogsvägar, timmervägar, prata med markägarna. Kontakta skogsägare som får bidrag för att bygga skogsvägar, kanske samverkan. Regelfrågorna besvärliga vid rid/cykelväg sambyggnad. Kanske diskussioner med berörda myndigheter om detta. Nationellt. Underhåll

av befintliga slingor, kan man betala ett bidrag från kommunen till någon förening som ombesörjer detta? 5. Vad krävs för att höja acceptansen för hästnäringen generellt och hur kan man arbeta med det? Branschen måste bli mera professionell för att bli bemöt på ett professionellt sätt. Som företagare måste man agera affärsmässigt, inga svarta löner. Våga välja att vara vinstdrivande verksamhet. Måste se sig själva som företagare och agera som företagare. Kommunicera att man jobbar professionellt och på ett affärsmässigt sätt. Kunskapsutbyte mellan (bransch) företagare och myndigheter. Möten mellan företagare och myndigheter. Använd de befintliga stödstrukturer som finns, t.ex. företagslots, entreprenörskola, företagsutveckling, näringslivsträffar. Politiska beslut och uppbackning kräver fakta, tydliga underlag, nyckeltal och statistik. Att företagande blir en naturlig del i alla utbildningar som handlar om, eller berör hästnäring. Projektet Företagsutveckling Häst är ett bra exempel på hur man kan arbeta med attityder och kunskap. Halland ska fortsätta att vara ett framgångsexempel på utveckling och nytänk för utvecklingen av hästnäringen (för att stärka branschkänslan) 6. Vilken kompetensutveckling behövs för att lyfta hästföretagandet i länet? Företagscoach med kompetens från branschen Kring ta betalt Kanske samla företagarna branschvis? På studiecirkelbasis ha komputveckling kring hur man gör kalkyler. Produktionskostnad. Hästftg bjuder in sig själva till politiken och kommunerna för at presentera näringen. Studiebesök hemma hos varandra där man ex. kan utgå från checklistor och resonera runt detta, erfagrupper.

7. Ge förslag på nya nätverkskonstellationer som hästföretagarna och samhället kan ha stor nytta av att samverka inom för utveckling av branschen. Attitydförändring krävs. Definition av samhället; kommunerna. Vi behöver en tidigare dialog än det finns idag. För att bjuda in företagarna till kommunerna eller kommunerna till möten behövs en tydlig part från företagarnas håll. De flesta hästftg har tidigare inte blivit inbjudna, vi behöver bjuda in oss själva. Lots, sätta samman en lista på kontaktpersoner på de olika myndigheterna som hstftg kan ha nytta av. Hstftg måste ut och presentera sig, visa på de goda exemplen. Informera om vår verksamhet överallt där det går. 8. Vad behövs för att teknik, produkter och koncept skall utvecklas mer, bättre och snabbare inom hästbranschen? Mindre revirtänkande, arbeta på nätverkande och samverkande för att åstadkomma tid som man skulle kunna använda för att öka sin proffesionalism. Sök nya marknader utanför den vanliga hästverksamheten. Teambildning, Grön rehabilitering. ALMi kan vara intresserad av att genomföra utbildning för företagarna; Hur skall jag driva mitt företag så att jag kan ta ut 5 veckors semester. 9. Vad behöver hända för att hästföretagarna ska använda sig av de stödstrukturer som finns för företagsutveckling i kommunerna näringslivskontor, Almi, Nyföretagarcentrum? Attitydförändringar från båda håll. Hstftg behöver lyfta sig och bli mer professionella. HS viktig part att bli en länk mellan branschspecifika frågor och företagarfrågor. www.hasthalland kan utvecklas. HS kan vara en länk mellan olika aktörer så att man får reda på var svaren finns, hos vilka aktörer och vart man kan vända sig. Hsftg behöver känna sig mer som företagare. Ta tillfället i akt att gå på de olika inbjudningar som kommer till olika företagsträffar och kompetensutvecklingar som finns.

10. Resonera kring om och på vilket sätt hästen ska in i översiktsplaneringen i kommunerna. För in hästen i översiktsplanen. Beskriv hästsektorn i översiktsplanen i kommunerna. Kunskap kring hur hästsektorn ser ut i kommunen kan legitimera att markanvändningen är stor. Bra med hästkunskap på kommunen som kan samordna, ex hästlots i kommunen. 11. Hur kan samverkan mellan hästföretagarna och kommunen utvecklas? Kontaktperson på kommunen som samordnar och svarar på frågor. Eventuellt samarbete med HS som för vidare frågor till politiker. Kontaktpersonen på kommunen bör lyfta hästsportens mervärden. Skapa nätverkslistor och sprid hästftg i kommunen. Nätverksträffar med politiker.