Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel



Relevanta dokument
Ansökningsformulärets frågor för ansökan om stöd i form av studiestödsberättigande för konst- och kulturutbildning 2016

Handbok för handledare på LIA

Nässjö kommuns personalpolicy

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap U2015/04091/GV

ht Viktig information till LIAhandledare LIA1! Ewa Ekholm 1

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Yh-myndigheten beviljar att en utbildning

Om studiedokumentation inom yrkeshögskolan

Motion till riksdagen 2015/16:2734 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Utveckling av yrkeshögskolan

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Den moderna lärlingen. larlingibutik.se

En unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Departementspromemorian En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARLSHAMNS KOMMUN

Trainee för personer med funktionsnedsättning

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Diarienummer RUN Utbildningsdepartementet Stockholm

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.

Riktlinjer för likabehandling

Koll på pengarna! Om ekonomidelen i ansökan och den ekonomiska delen av tillsynen. yhmyndigheten.se. Sven-Owe Eriksson och Göran Olsson

Yrkeshögskolan För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29)

Svensk författningssamling

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Konsult- och servicekontoret 2007

Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege

Projekt Region Skånes Ungdomssatsning Skåneleden, Folkhälsa och Kulturarv

Jämställdhets- och mångfaldspolicy

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p.

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Yrkeshögskolan i Eslöv. Yrkeshögskolan i Eslöv

Yh-myndighetens arbete med att analysera arbetsmarknadens efterfrågan Magnus Johansson Linda Wiklund

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

Inplaceringar av utbildning i svenska för invandrare och andra utbildningar i NQF

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Antagande av övergripande Jämställdhetsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan

1. Pedagogik. Arbetsplan för NKC Vuxenutbildning i Nynäshamn

Medicinska fakulteten

KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

Statsbidrag för utbildning i svenska för invandrare 2014

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Full fart mot Framtiden

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Utbildning för framtidens jobb i Västsverige

Genusperspektiv bör ingå i utbildningsprogrammet, enligt mål i Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde.

Ansökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län

K V A L I T E T S G A R A N T I

Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

Skurup kommuns jämställdhets- och likabehandlingsplan

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Statistisk årsrapport 2016 Myndigheten för yrkeshögskolans utbildningsformer. Återrapportering 2016

Olikheter är en styrka

REMISSYTTRANDE. En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Från Stockholms studentkårers centralorganisation. Utbildningsdepartementet

Reviderad Reviderad

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

Ks 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan för Örebro kommun

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Myndigheten för yrkeshögskolans författningssamling

Yrkeshögskolan i siffror

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Datum Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn.

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

LEDNINGSGRUPPSMÖTE 5

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

Regionalt kunskapslyft För jobb och utveckling i Västra Götaland

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan

Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige

Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion

Vi bygger och underhåller järnväg

Information om yrkeshögskolans utbildningar med syfte att öka andelen studerande med utländsk bakgrund.

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR STOCKHOLM VATTEN

Genomlysning Campus Alingsås

Munkfors kommun Skolplan

Verksamhet i samverkan

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Näringslivsprogram

Nationella jämställdhetsmål

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Beslut för gymnasieskola

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Specialistsjuksköterskeprogrammet - inriktning vård av äldre, 60 hp

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Personalpolicy i Hultsfreds kommun

Vi bygger och underhåller järnväg

Folktandvårdens plan för lika rättigheter och möjligheter inklusive jämställdhet

Transkript:

Ansökan om att en utbildning ska ingå i yrkeshögskolan och att erhålla statsbidrag eller särskilda medel Utbildningens namn: Kvalificerad Signaltekniker Ansvarig utbildningsanordnare: Nässjö Kommun Omfattning poäng : 200 Studieort: Nässjö Studieform: Bunden Fullmaktsgivare: Tarenius, Helen (0380-517260, helen.tarenius@nassjo.se) Kontaktperson för ansökan är: Sievers, Martin (0380-517258, martin.sievers@nassjo.se ) Registreringstidpunkt: 2015-09-08 06:41 Diarienummer: MYH 2015/3356 Ansökningsnummer: 201512340

Faktauppgifter Utbildningens namn Kvalificerad Signaltekniker Utbildningsområde Samhällsbyggnad och byggteknik Ansvarig utbildningsanordnare Nässjö Kommun Organisationsnummer 212000-0548 Organisationsform Kommuner Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Nässjö Kommun Adress: Box 174 Postnr/ort: 57180 Nässjö Besöksadress Organisation: Nässjö Kommun Adress: Framtidsvägen 1 Webadress, telefonnummer och e-postadress till ansvarig utbildingsanordnare Telefon 0380-517250 Hemsida www.nassjoakademin.se E-post larcenter@nassjo.se Fullmaktsgivare Helen Tarenius Telefon: 0380-517260 E-post: helen.tarenius@nassjo.se Kontaktperson för ansökan Martin Sievers Telefon: 0380-517258 E-post martin.sievers@nassjo.se Sida 1 (16)

Föregångare till den sökta utbildningen Utbildningsform YH Utbildningsnummer eller annan identitet 201322030 Utbildningens omfattning i högskolepoäng Utbildningen omfattar 200 YH-poäng. Utbildningens studietakt Heltid Utbildningsort Nässjö, Nässjö kommun, Jönköping län Utbildningens studieform Bunden Utbildningsomgångar, starttidpunkt och antal studerandeplatser Omgång Startår Startmånad Slutår Slutmånad Antal Platser Omgång 1 2016 Augusti 2017 Maj 20 Omgång 2 2017 Augusti 2018 Maj 20 Sida 2 (16)

Ansökan Arbetsmarknadens efterfrågan Arbetsmarknadens behov av den specifika yrkesrollen Arbetslivets kompetenskrav Kompetenskrav 1 Kompetenskrav 2 Kompetenskrav 3 Kompetenskrav 4 Kompetenskrav 5 Kompetenskrav 6 Kompetenskrav 7 Kompetenskrav 8 Kompetenskrav 9 Kompetenskrav 10 Kompetens att genomföra egna arbeten i trafikerad spårmiljö Ett högt utvecklat säkerhetstänkande som är förankrat genom eloch trafiksäkerhetsutbildningar Kompetens och helhetssyn där man förstår sambanden mellan de olika teknikområdena inom järnväg Förstå vikten av ett bra samarbete mellan spårentreprenör, tågoch eldriftledning samt tågoperatör Kompetens och kunskap om att utföra signaltekniskt arbete Kompetens och kunskap om att upptäcka felaktigheter i signalteknisk miljö samt att avhjälpa desamma Kompetens och kunskap hur signaltekniken fungerar som säkerhetssystem Kunskap om felsökning i de vanligaste signaltekniska ställverken samt att kunna hantera instument Kompetens och godkänd i utbildningen för att kunna erhålla behörighet som signalsäkerhetskontrollant Kompetens att kunna agera affärsmässigt i sin yrkesroll Eget företagande/anställning Leder i första hand till anställning Smalt yrke Leder ej till smalt yrke Nationell efterfrågan Det finns idag en stor efterfrågan av välutbildade signaltekniker inom järnvägen. Efterfrågan kommer dessutom av allt att döma öka ännu mer framöver på grund av de stora investeringar som väntar inom väg och järnvägsområdet. Riksdagen har beslutat att satsa 522 miljarder kronor fram till år 2025 för att förbättra transportinfrastrukturen. Det är en ökning med 20 procent gentemot riksdagens tidigare beslut för 2010-2021. I den budget som lades våren 2015 har regeringen valt att satsa ytterligare 1,24 miljarder per år på järnvägsunderhåll fram till 2018. (4,5) Dessutom har nu planeringen av nya höghastighetsjärnvägar genom Sydsverige inletts. Bygget av Götalandsbanan, Europabanan och Ostlänken beräknas kosta 150 miljarder kronor och väntas ge 75 000 årsarbetsplatser inom byggsektorn fram till 2035, enligt den kompetenskartläggning som SWECO genomfört. En av de yrkeskategorier som kommer att ha störst anställningsbehov är el-tekniker. Enligt utredningen väntas de nya snabbtågen leda till en 10-procentig ökning i hela byggbranschen. (6,8,) Sida 3 (16)

AF bedömer att arbetsmarknaden för eltekniker blir god både på fem och tio års sikt. Behovet av eltekniker kommer att vara stort de närmaste tio åren och antalet som utbildar sig med den här inriktningen bedöms inte räcka till för att täcka behoven. Anläggningsinvesteringarna har ökat med 14 procent under 2014 och transport är ett av de områden som står för den största ökningen. Regeringens nya satsning på järnvägsunderhåll kommer ytterligare att påverka sysselsättningen i branschen 2015-2018. (1,2,3) Branschbehovet bekräftas också av Lars Redtzér ansvarig för infrastrukturfrågor inom Sveriges Byggindustrier (BI) och n Matsson, ansvarig för kompetensförsörjning inom branschföreningen Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (tel.072-5383533), som säger att Branschföretagen har ett mycket stort anställningsbehov av signaltekniker, kontaktledningstekniker och bantekniker och det behövs fler utbildningar inom dessa områden för att möta det stora behovet framöver. Nässjöakademins utbildning inom området är därför mycket viktig för att förse branschen med rätt kompetens. Även arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv har lyft upp den stora bristen på järnvägstekniker med rätt utbildning. Ett av de medlemsföretag som har mycket svårt att hitta utbildade signaltekniker är Företaget VR Track, som har stora rekryteringsbehov runtom i landet, men har svårt att hitta personal. De bedömer att signaltekniker är en av de yrkesgrupper som är svårast att få tag på. De senaste åren har företaget fördubblat sin personalstyrka och företagets Vd Joachim Ytterstene ser ett fortsatt mycket stort rekryteringsbehov framöver. Företagets ambition är att ha 500 anställda inom 3 år, vilket innebär att de behöver anställa ytterligare cirka 200 personer.(7) Behovet av yrkesrollen bekräftas även av Trafikverket, som är en av Sveriges största statliga beställare och köper varor och tjänster för cirka 40 miljarder kronor varje år. Lennart Andersson, Regionchef på Trafikverket (tel.010-1236084) säger att; Sett ur vårt perspektiv företrädande den störste beställaren av järnvägstjänster i landet så uppfattar jag främst att vi har en påtaglig brist på duktiga signaltekniker hos oss, hos konsultfirmorna och hos entreprenörerna. En stor del av dem som behärskar ämnesområdet idag är till åren komna och jag skulle önska en ökad takt i föryngringen för att säkra tillgången på kompetens framöver. Efterfrågan bekräftas också av den enkät som skickats ut inför arbetet med ansökan till branschföretagen. Samtliga företag ser ett stort anställningsbehov av yrkesrollen de närmaste 3-5 åren. Urban Strand på Infratek konstaterar; Det saknas riktiga utbildade signalare med hög kompetens och vana. Det har inte fyllts på med denna kategori, de som finns kvar börjar bli till åren och detta är redan idag och kommer i än högre grad att bli ett branschproblem. Källor 1.AF: Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2016 och en långsiktig utblick. 20150625 2.AF: Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015. 20150610 3. AF: Yrkeskompassen. Elingenjörer och eltekniker i Sverige. 4. Regeringen.se: Ur budgetproposition för 2016: Investeringar för fler jobb. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/08/ur-budgetproposition-for-2016- investeringar-for-fler-jobb/ 150825 5. Regeringens proposition 2012/13:25 Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem 6. SWECO: Kompetensbehov för byggande av Infrastruktur längs Ostlänken. 20150212 7. Svenskt näringsliv: VR Track vill dubbla men hittar inte folk http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/lulea/vr-track-vill-dubbla-men-hittar-intefolk_621402.html 8. Sveriges Radio: Största bygget någonsin ger många tusen nya jobb. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=91&artikel=6177120 150825 9. Trafikverket. Nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Regional efterfrågan Även regionalt finns en stor efterfrågan av el- och signaltekniker. Nässjö är en knutpunkt för järnvägstrafiken i Sydsverige med 6 ingående järnvägslinjer. Här finns ett 30-tal järnvägsföretag med cirka 600 anställda. Utifrån antalet järnvägsanläggningar inom regionen är bedömningen att det finns ett kontinuerligt behov av uppskattningsvis 60 El- och signaltekniker för att klara av nödvändiga drift och underhållsåtaganden. Inom regionen har flera av landets stora entreprenadföretag fasta etableringar, bland annat VR Track, Infranord och Strukton Rail. Här Sida 4 (16)

finns också flera bemannings- och rekryteringsföretag som är inriktade mot järnvägsbranschen. Behovet av att rekrytera personal med olika typer av järnvägsteknisk kompetens i regionen har varit mycket stort de senaste åren. VR Track har rekryterat ett 60-tal personer för att klara av underhållet av Södra Stambanan mellan Nässjö och Arlöv. En av de personalkategorier som de sökt är Signaltekniker. Även Strukton Rail har haft ett stort anställningsbehov av Signaltekniker då Trafikverket gett dem uppdraget att sköta underhållet på Södra stambanan mellan Nässjö och Järna. Den stora bristen på utbildad arbetskraft i yrkesrollen har gjort att det även gått mycket bra för de bemanningsföretag som är inriktade mot Järnvägsbranschen. Nässjöföretaget Infraservice Scandinavian räknar med att fördubbla sin omsättning från 45 miljoner till 100 miljoner 2015 och har ett ständigt behov av att rekrytera signaltekniker. De senaste två åren har de anställt 6 signaltekniker och VD Joakim Stenqvist (tel.070-2876055) räknar med att behöva anställa minst ytterligare 6 stycken signaltekniker fram till år 2018. Hela branschen har idag mycket svårt att hitta utbildade signaltekniker och vi ser därför ett mycket stort behov av den planerade utbildningen på Nässjöakademin. (4,5,8) AF bedömer att det kommer att vara mycket liten konkurrens om jobben som eltekniker i regionen och allra störst är bristen i Nässjö och omkringliggande kommuner. Även YH-myndigheten konstaterar i sin bedömning av den regionala efterfrågan att det kommer att finns ett rekryteringsbehov framöver i Jönköpings län: Eftersatt underhåll inom spårbunden trafik (järnväg, signalsystem med flera) kommer att kräva kvalificerad arbetskraft under många år framöver. Efterfrågan bekräftas också av den enkät som skickats ut inför arbetet med ansökan till branschföretagen. Samtliga företag i ansökan ser ett stort anställningsbehov av yrkesrollen de närmaste 3-5 åren. (1,2,3) De stora infrastrukturprojekt som nu planeras i regionen kommer ytterligare att öka bristen på kvalificerad arbetskraft inom elteknik. En stor del av de 750000 årsarbetskrafter som krävs för att bygga de planerade nya höghastighetsspåren genom Sydsverige kommer att finnas i Jönköping och omkringliggande län. Ostlänken mellan Järna och Linköping startar 2017 och beräknas ge 13000 nya årsarbeten, varav mer än 1000 finns inom elteknik. 2018 väntas beslut om Europabanan och Götalandsbanan genom Jönköping, som beräknas innebära minst en 10- procentig ökning av antalet anställda i bygg och anläggningssektorn.(7,9)) Den kraftiga ökningen av tågtrafiken nationellt har fått stor betydelse för järnvägsbranschen i regionen och Järnväg är nu en av de branscher som växer mest i Småland. Den ökande trafikströmmen gör att det finns stora behov av upprustning och förbättring av väg och järnvägar. Jönköpings län har tilldelats en ram på strax över 1000 miljoner kronor att använda till regionens mest prioriterade infrastruktursatsningar. Bland annat kommer Jönköpingsbanan mellan Falköping och Nässjö att byggas om för 200 miljoner kronor med start 2017. Regionförbundet i Jönköpings län har satt som mål att järnvägstrafiken i länet ska fördubblas fram till 2025 och vill se en kraftigt utbyggd tågtrafik. För att detta ska vara möjligt krävs både effektivare transportupplägg och utbyggnader i infrastrukturen. Detta kommer ytterligare att öka efterfrågan av yrkesrollen.(6) Källor: 1. AF: arbetsmarknadsutsikterna våren 2015. Jönköpings län. 2. AF: Yrkeskompassen. Elingenjörer och eltekniker i Sverige. Regional bedömning, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge. 3. Myndigheten för yrkeshögskolan. Regional efterfrågan på kompetens och utbildning inom yrkeshögskolan 141027 4. NNAB. Infraservice Scaninavian i fördubblad omsättning http://www.nnab.se/infraservice-scandinavian-i-fordubblad-omsattning/ 150830 5. Produktaktuellt. Strukton får förnyat och utökat ansvar på Södra stambanan. http://www.produktaktuellt.com/branschnytt/visa/id/6750/strukton-far-fornyat-och-utokat-ansvarpa-sodra-stambanan 150830 6. Region Jönköping. Regional transportplan för Jönköpings län 2014-2025. 7. SWECO: Kompetensbehov för byggande av infrastruktur längs Ostlänken. 20150212 8. Tranås tidning. VR Track söker folk. http://www.tranastidning.se/article/vr-track-soker-folk/ 9. Östsam. Kompetensbehovsanalys i samband med byggandet av Ostlänken. Faktorer som kan påverka efterfrågan Då stora investeringar inom infrastrukturområdet redan är beslutade så kommer det av allt att Sida 5 (16)

döma att finnas en tydlig efterfrågan av yrkesrollen framöver, oberoende av konjunkturläget. Politiskt finns en stor samstämmighet att satsningar på järnvägen behövs. Det är därför svårt att se något som skulle kunna påverka efterfrågan negativt. Däremot kan det komma ytterligare satsningar på infrastruktur framöver, och det skulle i så fall kunna påverka efterfrågan positivt, vilket leder till ännu större behov av yrkesrollen. Utbildningsformen och dess lämplighet för att tillgodose de angivna kompetensbehoven Bygger på nationellt program från gymnasieskolan Utbildningen bygger på kunskaper motsvarande El- och energiprogrammet. Utbildningens kurser är upplagda på en tydlig eftergymnasial nivå och grundläggande eltekniska kunskaper är en förutsättning för att man ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningens upplägg och innehåll är anpassat till branschens kompetensbehov och de näringslivsföreträdare som varit delaktiga i utformandet av ansökan har mycket tydligt uttalat att dessa förkunskaper krävs för att utbildningen ska ge den kompetens som efterfrågas i yrkesrollen. Bygger inte på nationellt program från gymnasieskolan {uppgift saknas} Motivering till varför yrkesrollen bör utbildas inom Yh Den sökta utbildningen ger både djupa och breda kompetenser och färdigheter inom yrkesrollen. Arbetslivet har mycket tydligt efterfrågat de kompetenser som ingår i den sökta yrkesrollen. Det är viktigt att utbildningen läggs upp i nära samverkan med arbetslivet och att den ger både goda teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter för att yrkesrollen ska vara anpassad till arbetslivets behov. Det är också viktigt att det ingår en stor del praktik i utbildningen för att de som utbildas till yrkesrollen ska lära sig tillämpa sina kunskaper utifrån företagens behov. Detta talar för att Yrkeshögskola är den utbildningsform som passar bäst för att möta behovet av kvalificerad arbetskraft i den angivna yrkesrollen. Den sökta utbildningen finns dessutom inte på högskolenivå och eftersom den bygger på kunskaper från ett yrkesförberedande program som inte ger behörighet för högskolestudier är yrkeshögskolan den lämpligaste utbildningsnivån. Andra utbildningsvägar Det finns idag inget nationellt program inom gymnasiet eller något högskoleprogram som ger den kompetens som ges i den sökta utbildningen. Motivering till utbildningens omfattning Utbildningens upplägg och innehåll har tagits fram i nära samverkan med arbetslivet och det är arbetslivets krav som styrt antal YH-poäng. Kraven på yrkesrollen är stora och komplexa och förutsätter kunskaper inom skiftande ämnesområden. Studenterna måste både få goda teoretiska kunskaper och dessutom möjligheten att tillämpa dem praktiskt ute i arbetslivet genom LIA. Detta gör att utbildningen bör ha det omfång i antal YH-poäng och de förkunskapskrav som angetts i ansökan. Sida 6 (16)

Arbetslivsanknytning Arbetslivets medverkan i utbildningens planering och genomförande BDX Företagen AB Robert Eriksson Luleå Telefon: 070-2555034 robert.eriksson@bdx.se www.bdx.se Uppskattat anställningsbehov: Eltel Network Peter Åkerlund Stockholm Telefon: 08-58537673 peter.akerlund@eltelnetworks.com www.eltelnetworks.com Uppskattat anställningsbehov: Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) n Matsson Stockholm Telefon: 072-5383533 j.mattsson@leonhard-weiss.com www.fsj.se/ Annan typ av medverkan: Intygar att det finns ett mycket stort anställningsbehov av yrkesrollen i branschen. Ordförande i nuvarande ledningsgrupp Uppskattat anställningsbehov: Heda Skandinavien AB Sida 7 (16)

Benny Johansson Stockholm Telefon: 072-5702093 benny.johansson@heda-skandinavien.se www.heda-skandinavien.se Uppskattat anställningsbehov: Industrispår AB Gert Andersson Ystad Telefon: 070-6933326 gert.andersson@industrispar.se www.industrispar.se Uppskattat anställningsbehov: Infranord Anna rl Alvesta Telefon: 010-1216029 anna.jarl@infranord.se www.infranord.se Uppskattat anställningsbehov: Infraservice Scandinavian AB Joakim Stenqvist Nässjö Telefon: 070-2876055 joakim.stenqvist@infraservice.nu www.infraservice.nu Sida 8 (16)

Annan typ av medverkan: Uppskattat anställningsbehov: {Uppgift saknas} Infratek, Järnväg Urban Strand Stockholm Telefon: 070-6920368 urban.strand@infratek.se www.infratek.se Uppskattat anställningsbehov: Infratjänst AB Thomas Svanholm Höllviken Telefon: 073-5950541 thomas@infratjanst.se www.infratjanst.se Uppskattat anställningsbehov: Jordarna Jörgen Eriksson Eksjö Telefon: 0705-821171 jorgen@jordarna.se www.jordarna.se Uppskattat anställningsbehov: Nässjö Näringsliv AB Holger Sida 9 (16)

Jonasson Nässjö Telefon: 0380-518921 holger.jonasson@nnab.se www.nnab.se Uppskattat anställningsbehov: Rejlers Sverige AB Sven Assarsson Malmö Telefon: 070-3496023 Sven.Assarsson@rejlers.se www.rejlers.se Uppskattat anställningsbehov: RM Project-management AB Rade Mladenovic Nässjö Telefon: 073-9977143 rade.mladenovic@swipnet.se www.rmprojectmanagement.se Uppskattat anställningsbehov: Strukton Rail AB Thomas Svensson Nässjö Telefon: 010-4805082 thomas.svensson@strukton.se www.strukton.se Sida 10 (16)

Annan typ av medverkan: Uppskattat anställningsbehov: {Uppgift saknas} Sveriges Byggindustrier (BI) Lars Redtzér Stockholm Telefon: 072-5380210 lars.redtzer@sverigesbyggindustrier.se www.sverigesbyggindustrier.se Annan typ av medverkan: Har intygat att det finns ett stort anställningsbehov hos medlemsföretagen som är verksamma inom branschen Uppskattat anställningsbehov: Trafikverket Lennart Andersson Malmö Telefon: 010-1236084 lennart.i.andersson@trafikverket.se www.trafikverket.se Annan typ av medverkan: Trafikverket är den största enskilda beställaren av de tjänster som yrkesrollen utför och intygar att det finns ett stort anställninsgbehov av yrkesrollen hos dem själva, konsulter och entrepenörer för att kunna utföra alla planerade projekt. Uppskattat anställningsbehov: Trafikverket Guido Gustavsson Gävle Telefon: 010-1238112 guido.gustafsson@trafikverket.se www.trafikverket.se Uppskattat anställningsbehov: VR Track Sida 11 (16)

Christer Ivarsson Solna Telefon: 092-073526 christer.ivarsson@vrtrack.se www.vrtrack.se Uppskattat anställningsbehov: Samverkan med arbetslivet Ansökan och utbildningsplanen har kvalitetssäkrats tillsammans med ledningsgruppen för den pågående utbildningen kvalificerad signaltekniker, företrädare från näringslivet och lärare inom ämnesområdet. I arbetet med ansökan har kontakt tagits med samtliga branschföretag för att undersöka efterfrågan av arbetskraft och intresse av att stödja utbildningen genom att ta emot studenter, sitta med i ledningsgrupp eller delta på annat sätt. Utbildningsplanen har tagits fram av Brinellgymnasiet, som driver signaltekniska utbildningar från gymnasiet upp till yh-nivå. Ledningsgruppen och företrädare från näringslivet har också varit delaktiga i framtagande av ansökan och utbildningsplan, bland annat n Matsson från Föreningen Sveriges Järnvägsentrepenerörer (tel. 072-5383533),Sven Assarsson från Rejlers (tel. 070-3496023) och Joakim Stenqvist från Infraservice Scandinavian (tel. 070-2876055) Initiativ till ansökan Initiativet till ansökan kommer från näringslivet i regionen och ledningsgruppen för den pågående utbildningen kvalificerad signaltekniker, som sett att det är mycket svårt att få tag på utbildad personal i yrkesrollen. Både lokala företag och bransch- och företagsorganisationer har påtalat den stora efterfrågan av personal med den kompetens som ges i yrkesrollen. Det lokala näringslivsbolaget Nässjö Näringsliv AB, NNAB (Holger Jonasson tel 0380-518921) har vid sina företagsbesök och i enkätundersökningar sett att det finns en tydlig efterfrågan av yrkesrollen och har efterfrågat en utbildning på området. Även Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ), Trafikverket m.fl. har efterfrågat utbildningsinsatser på området och stödjer ansökan. Sida 12 (16)

Organisation och ledning av utbildningen Utbildningsledare Utbildningsledaren ansvarar för utbildningens operativa genomförande samt utbildningens förändrings- och utvecklingsarbete i enlighet med förordning och styrdokument. Utbildningsledaren ansvarar för kontakt, samordning och handledning av utbildningens undervisande personal. Utbildningsledaren ansvarar för att undervisningen sker i enlighet med vad som finns angivet i lag, förordning, utbildningsplan och den av ledningsgruppen fastställda arbetsordningen. Utbildningsledaren har tät kontakt med arbetslivet för att säkra utbildningens kvalitet och utveckling. Utbildningsledaren ska ta fram underlag till beslut om antagning och tillgodoräknande samt andra relevanta underlag för behandling i ledningsgruppen. I utbildningsledarens roll ingår studeranderekrytering och att ha nära och vardagliga kontakter med de studerande under hela utbildningstiden. Utbildningsledaren ska stödja de studerande i frågor som rör deras genomförande av och mål med utbildningen, val av LIA-plats och kontakter med arbetsliv. Utöver den dagliga kontakten med studerande ska utbildningsledaren även träffa representanter för de studerande för mer formella samtal och utvärderingar av utbildningen regelbundet under utbildningen. Undervisande och handledande personal Kompetens- och kvalifikationskrav, undervisande personal Följande krav ställs på medverkande lärare/konsultlärare: - Relevant eftergymnasial utbildning, eller motsvarande - Pedagogisk skicklighet och dokumenterad undervisningsvana på eftergymnasial nivå - Yrkeserfarenhet från aktuellt yrkesområde Inför anställning/konsultuppdrag görs CV-granskning, referenstagning och intervju för att säkerställa att personen uppfyller ställda krav. Styrdokument och rutiner finns för anställning av ny personal, gästlärare och konsulter. Under utbildningens gång gör utbildningsledaren kontinuerligt uppföljningar, i första hand med hjälp av samtal och de reguljära kursutvärderingarna. Kursutvärderingarna följs upp med aktuell lärare, på klassmöten (studeranderåd) och i ledningsgruppen. Om utvärderingar eller rapporter visar på att åtgärder behöver vidtas, ansvarar utbildningsledaren för att relevanta åtgärder sätts in. Det kan handla om mentorsinsatser, kompetensutveckling eller att konsultuppdrag inte förlängs. Kompetens- och kvalifikationskrav, LIA-handledare Följande krav ställs på LIA-handledaren: - Relevant erfarenhet av yrkesrollen - Utsedd av sin organisation som LIA-handledare - Pedagogiskt intresse och en syn på handledarskapet som intressant och utvecklande - Väl insatt i utbildningens mål, innehåll och nivå - Väl insatt i de styrdokument som reglerar LIA-kursen och dess genomförande Ovanstående områden behandlas och diskuteras under handledarutbildningen som varje LIAhandledare erbjuds. Sida 13 (16)

Kompetensutveckling För tillsvidareanställd personal görs årligen en kompetensutvecklingsplan i samband med medarbetarsamtal för att säkerställa kompetensnivån. Utöver den ämnestekniska kompetensen beaktas särskilt pedagogisk skicklighet, värdegrund, bemötande och jämställdhet samt kunskaper inom områden som kvalitet, miljö och säkerhet. Lärare och övriga personal på Nässjöakademin erbjuds regelbundet kompetensutveckling. De senaste åren har ett flertal seminarier och utbildningar genomförts, bland annat en högskolekurs inom pedagogik och en inom kvalitetsarbete. 2015 har all undervisande personal också erbjudits att delta i ett kompetensutvecklingsprogram som genomförts av Tekniska högskolan i Jönköping. Denna satsning kommer att fortsätta under 2016. Skolans utbildningsledare har även erbjudits att genomgå en kurs för Utbildningsledare inom YH på Tranås Utbildningscentrum och målet är att alla anställda utbildningsledare ska ha genomgått en sådan utbildning. Då externa konsulter är inblandade ansvarar utbildningsledaren för att följa upp om den kontrakterade konsulten äger tillräcklig kompetens för att utföra sitt uppdrag. Frågor kring kompetensutveckling tas också upp i samband med eventuell avtalsförnyelse eller vid uppföljning av kursutvärderingar. Regelbundet erbjuds ledningsgrupp, handledare från LIA-företag samt alla utbildare inklusive tilltänkta externa konsulter en kortare utbildning. Kvalitetssystemet med utvärderingar i studeranderåd ger snabba indikationer på om den pedagogiska och/eller ämnesmässiga kompetensen uppvisar brister och extra kompetensutvecklingsinsatser sätts in vid behov. Vid sidan av den utbildning som erbjuds varje termin erbjuds handledarutbildning och stöd för LIA-handledare kontinuerligt under hela utbildningen. Det sker i första hand i form av samtal mellan kursansvarig för LIA-kurserna och LIA-företagets handledare om aktuella LIA-uppgifter och uppdrag. Studie- och yrkesvägledning Nässjöakademin ingår i Nässjö lärcenter, som är den samlade organisationen för vuxnas lärande i Nässjö kommun, i vilken också vägledningsenheten ingår. På enheten finns fyra studie- och yrkesvägledare, varav en är kopplad direkt till Nässjöakademin. Arbete mot kränkande behandling Nässjöakademin omfattas av de riktlinjer mot kränkande särbehandlingar på arbetsplatsen som antagits av Nässjö kommun: På våra arbetsplatser respekterar vi varandra och kränkande särbehandling får inte förekomma. Kränkande beteende eller bemötande kan aldrig accepteras oavsett vem det gäller eller vilka som drabbas. På varje arbetsplats ska det finnas ett bra psykosocialt arbetsklimat, där var och en känner sig respekterad och öppet kan uttrycka sina åsikter. Alla ska känna sig delaktiga i verksamheten. Riktlinjerna tillämpas för både personal och studenter på Nässjöakademin. Vid terminsstart informeras studenterna om riktlinjerna. Uppföljning att de följs sker regelbundet, både individuellt i utvecklingssamtal och i programråd med klassrepresentanter. Vid misstänkta fall av kränkningar ska skolan ta fram ett åtgärdsprogram. Sida 14 (16)

Jämställdhet Vid rekrytering av studerande I arbetet med information och marknadsföring utgår vi från Nässjö kommuns Mångfaldspolicy. Nässjöakademin arbetar aktivt för att nå en könsmässig balans bland de studerande, bl. a tas följande hänsyn: - Allt bildmaterial till information och marknadsföring granskas ur jämställdhetsperspektiv. - Informations- och marknadsföringstexter granskas ur jämställdhetsperspektiv. - Vid mässor och informationstillfällen företräds skolan och utbildningen av både män och kvinnor. Under utbildningen De studerande i utbildningen ges stöd i sitt yrkesval, där också genusperspektiv vägs in. Skolan jobbar aktivt för att förebygga traditionellt könsbundna val av LIA-platser och andra förekommande moment i utbildningen. Under utbildningen ska studenterna få möta bra förebilder som speglar mångfalden i samhället både ur genusperspektiv och på andra sätt, vilket påverkar valet av föreläsare och lärare. Tillgänglighet Nässjö kommun ska arbeta för att arbetsförhållandena, både den fysiska och psykiska arbetsmiljön, ska vara lämplig för alla medarbetare oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet. Arbetsförhållandena ska anpassas så att hinder för arbetstagare med fysiskt eller psykiskt funktionshinder undanröjs så långt som möjligt. Alla lokaler på Nässjöakademin är tillgängliga för både personal och studerande som är behöriga för tjänster och utbildningar. Det är en stor och viktig uppgift för Nässjöakademin att möta människors behov av livslångt lärande och deras krav och förväntningar på innehåll och delaktighet. Nässjöakademin ska skapa förutsättningar för att bedriva denna verksamhet så den är tillgänglig för alla. Övrigt {uppgift saknas} Ekonomisk planering Ekonomisk planering Kostnadsbudget Gruppstorlek i undervisningen 20 Antal poäng som utbildingen avser 200 Antal sökta platser 20 Antal poäng LIA totalt 70 Antal undervisningstimmar (skolförlagd) / vecka 20 Belopp/omgång varav medfinansiering Sida 15 (16)

Kostnader för undervisningen 606 700 48 200 Kostnader för kursen LIA och ledningsgruppsarbete 1 100 000 50 000 Lokalkostnader 741 000 50 000 Driftskostnader 240 000 0 Kostnader undervisningsmaterial 130 000 0 Kostnader utrustning inkl. avskrivningar 0 0 Övriga intäkter 0 Budgeterad totalkostnad för en utbildningsomgång 2 817 700 Summa Medfinansiering LIA + Ledningsgrupp 39,04 % 1 100 000 Summa annan medfinansiering 3,49 % 98 200 Nettokostnad för en utbildningsomgång efter avdrag för medfinansiering Nettokostnad per studerande och utbildningsomgång 1 619 500 80 975 Nettokostnad årsstudieplats 80 975 Statsbidrag/särskilda medel Söker statsbidrag eller särskilda medel enligt schablon Prisgrupp E1 - schablonbidrag SEK 81000 Motivering till sökt belopp enligt schablon Utbildningen kräver till större delen tillgång till särskilt anpassade lokaler och undervisningsspecifik utrustning inom järnvägsteknik. Utbildningen kräver därför tillgång till den övningsanläggning som Brinellgymnasiet i Nässjö har,där det finns möjlighet att tillämpa kunskaperna en riktig spåranläggning och anpassade övningslokaler med utrustning för signalteknik. Stora delar av utbildningen genomförs också i mindre grupper och innebär ett behov av ökat antal lärartimmar. Stora investeringar har gjorts för att kunna driva utbildningen och avskrivningskostnaderna för övningsanläggningen är stora. Utbildningen har även en en hög andel kurser där kursplanens upplägg och mål kräver praktisk tillämpning, även i den delen som inte är förlagd till arbetslivet. Sida 16 (16)