Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen

Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen Nord Stream Esbo-rapport: Bilaga Nationell MKB (sammanfattning) - Danmark Februari 2009 Swedish version National EIA Summary Denmark

Innehåll Sida 1 Inledning 5 2 Icke-teknisk sammanfattning 6 2.1 Nord Stream-projektet 6 2.1.1 Undersökningsresultaten återspeglas i projektutformningen 7 2.2 Samråd med behöriga myndigheter och andra intressenter 8 2.2.1 Allmänhetens deltagande i Danmark 9 3 Projektprocessen 10 3.1 Ledningarnas dimensioner och konstruktion 11 3.2 Provning av rörledningen 12 3.3 Drift av rörledningen 12 3.4 Alternativ 14 3.4.1 LNG-tankfartyg 14 3.4.2 Rörledning på land 14 3.4.3 Rörledningar till havs 14 3.4.4 Nollalternativet 15 3.4.5 Val av sträckning 15 3.4.6 Alternativa sträckningar i Danmark 15 3.5 Bedömning av potentiella risker 19 3.5.1 Exempelscenario 19 3.5.2 Slutsats 20 3.6 Metodik för miljökonsekvensbeskrivningen 20 3.7 Bedömning av potentiell påverkan av Nord Stream-rörledningen 22 3.8 Konsekvensbedömning och riskreducerande åtgärder 22 3.8.1 Källor till påverkan 22 3.8.2 Miljöpåverkan 23 3.8.3 Påverkan till följd av avveckling 35 3.9 Gränsöverskridande påverkan 35 3.9.1 Påverkan i Danmark som orsakas av anläggning av rörledningar inom danska vatten 35 3.9.2 Påverkan i andra länder på grund av anläggningen av rörledningar inom danska vatten 36 3.10 Gränsöverskridande påverkan till följd av oplanerade händelser 36 3.10.1 Oljeutsläpp 36 3.10.2 Gasutsläpp 37 3.11 Miljöledning och miljöövervakning 37 4 Konsulter och leverantörer för det danska avsnittet 38 5 Mer information 41 5.1 Förteckning över rapporter 41

5 1 Inledning Syftet med denna sammanfattning är att ge läsaren en inblick i de miljöfrågor som rör den danska delen av Nord Streams rörledningar till havs för överföring av naturgas från Ryssland till Tyskland. Sammanfattningen ger information om den allmänna kvaliteten på miljön i projektområdet och de olika befintliga intressena och redan planerad användning av havet öster och söder om Bornholm. Sammanfattningen beskriver hur sträckningskorridoren för rörledningarna har valts, och den förväntade påverkan från anläggning och drift av rörledningssystemet. Sammanfattningen innehåller också en förteckning över konsulter och leverantörer till Nord Stream AG och hur dessa har bidragit till den övergripande planeringen och bedömningarna. All redovisad information ingår i Nord Stream AG:s tillståndsansökan enligt den danska lagen om kontinentalsockeln, som hanteras och samordnas av den danska energimyndigheten. Detaljerad information finns i referensförteckningen (se avsnitt 5) och på Nord Streams webbplats www.nord-stream.com.

6 Figur 1.1 Nord Streams sträckning i det danska avsnittet 2 Icke-teknisk sammanfattning 2.1 Nord Stream-projektet Europa har ett ständigt ökande behov av energi och behöver hitta olika sätt att tillgodose detta behov. Europeiska kommissionens generaldirektorat för energi och transport (2007) säger att fram till 2025 förväntas Europas gasimport att öka med 195 miljarder, till 509 miljarder kubikmeter. Europas egna gastillgångar minskar, precis som andra fossila bränslen, och förnybara energialternativ kan ännu inte tillgodose behoven. Nord Stream-projektet kommer att tillgodose 25 procent av Europas ökade behov av naturgas.

7 För närvarande transporteras ungefär 45 procent, eller över 130 miljarder kubikmeter, av Europas totala naturgasimport i rörledningar genom Nordsjön och Medelhavet. Rörledningar till havs är en väl beprövad teknik. Av de fossila bränslena (olja, kol och gas) är naturgas det miljövänligaste och ger ungefär 40 procent lägre koldioxidutsläpp än kol. Naturgas från Nord Stream-projektet kan ge tillräckligt med energi för att försörja 26,5 miljoner hushåll per år. Detta motsvarar energin från cirka 39 medelstora kärnkraftsanläggningar, 50 koleldade kraftverk eller 600-700 tankfartyg med flytande naturgas (LNG). För tillfället betraktas naturgas, enligt FN:s klimatpanel, som en bro mellan utfasningen av fossila bränslen och utvecklingen av förnybara energikällor i framtiden. Ryssland har, med sina över 47 000 miljarder kubikmeter naturgas, världens största kända gasreserver och landet ligger mycket nära EU. Ryssland har i årtionden levererat gas till Västeuropa även under kalla kriget. Det finns redan omfattande rörledningar som transporterar rysk gas genom Europa. En ny gaskälla kopplad till detta system är både logiskt och ekonomiskt förnuftigt. Nord Stream är helt inriktade på att uppfylla miljöskyddsmålet för det unika ekosystemet i Östersjön. Vid planeringen för rörledningarna har man därför tagit hänsyn till de största farhågorna bland intressenterna, däribland myndigheter, forskare, icke-statliga organisationer och allmänheten. Projektet överensstämmer med alla gällande nationella och internationella krav. 2.1.1 Undersökningsresultaten återspeglas i projektutformningen Förstudien för en rörledning över Östersjön påbörjades 1997. Sedan dess har mer än 2 500 kvadratkilometer noggrant undersökts. Mer än 150 undersökningsstationer har utnyttjats för att undersöka vattenkvalitet, sedimentföroreningar, sammansättningen av plankton, livsmiljöer för fåglar och marina livsformer. Under de senaste fyra och ett halvt åren har över 40 000 kilometer havsbotten studerats genom olika undersökningar. Resultaten av detta integreras i projektutformningen, vilket garanterar långsiktig säkerhet samtidigt som effekterna på fysiska, biologiska och socioekonomiska miljöer minimeras. Nord Stream AG gör givetvis dessa resultat tillgängliga för alla berörda myndigheter.

8 40 % mindre koldioxidutsläpp än kol När gas omvandlas till energi uppkommer mindre mängd skadlig koldioxid än för både kol och olja, vilket innebär att gas är bättre för miljön. Figur 2.1 Koldioxidutsläpp i gram/liter 25 % av Europas förutsedda importunderskott När Nord Streams rörledning är helt tagen i drift kommer den att kunna tillgodose en stor del av Europas framtida behov av gasimport. Figur 2.2 Gasimportbehov 2005 och förutsedd prognos 2025 2.2 Samråd med behöriga myndigheter och andra intressenter Enligt internationell och nationell lagstiftning måste Nord Stream AG inleda en dialog med intressenterna i projektet (allmänheten, särskilda intressegrupper, regeringar) för att säkerställa att alla relevanta farhågor beaktas inför den slutliga utformningen och den tekniska

9 konstruktionen. Mellan 2006 och 2008 skickade Nord Stream AG därför representanter till i genomsnitt ett möte, ett samråd, en offentlig utfrågning eller en konferens per vecka. Många av de förslag som kom upp i samband med detta har införlivats i projektet. Den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för Danmark som sammanfattas här är en central del av detta. Tillsammans med miljökonsekvensbeskrivningar som täcker gränsöverskridande aspekter lämnas den till energimyndigheten, och alla anläggningsrelaterade tillstånd måste erhållas innan anläggningsarbetet kan börja. Den danska miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas tillsammans med den gränsöverskridande miljökonsekvensbeskrivningen för att informera beslutsfattare och andra intressenter om rörledningarnas potentiella påverkan på ekosystemet i Östersjön, samtidigt som man strävar efter samarbete i alla berörda länder. Alla Östersjöländer deltar i de internationella samråden enligt Esbokonventionen. Den av Rambøll utarbetade dokumentationen bygger på data som erhållits från bl.a. Marin Mätteknik i Sverige och från DHI. Den italienska konstruktionsfirman Snamprogetti ansvarade för rörledningskonstruktionen. 2.2.1 Allmänhetens deltagande i Danmark Den danska energimyndigheten är ansvarig för tillståndsförfarandena i Danmark, inbegripet förfarandet för miljökonsekvensbeskrivningen. MIljöministeriet (By- og Landskabsstyrelsen) ansvarar för det gränsöverskridande MKB-förfarandet enligt Esbokonventionen. Enligt kraven i Esbokonventionen kungjordes Nord Streamprojektet gemensamt av de länder på vilkas territorium rörledningarna kommer att dras, dvs. Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Ett projektunderlag kungjordes den 6 december 2006 och publicerades på den danska energimyndighetens webbplats. Allmänheten hade möjlighet att lämna kommentarer fram till den 26 januari 2007. Under samma period fanns dokumentationen tillgänglig på biblioteken i Köpenhamn, Rønne (Bornholm) samt i städerna Esbjerg, Odense, Ålborg och Århus. Kommentarer togs emot från följande myndigheter/institutioner: Farvandsvæsenet, den 4 januari 2007 Bornholms Regionskommune, den 25 januari 2007 Søfartsstyrelsen, den 23 januari 2007 Miljøstyrelsen, Miljøministeriet, den 25 januari 2007

10 Skov- og Naturstyrelsen, Miljøministeriet, den 26 januari 2007 Kommentarerna rörde huvudsakligen rörledningarnas sträckning, och de frågor som uppkommit behandlades under den efterföljande sträckningsplaneringen och har integrerats i den tekniska konstruktionen, såsom beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen. Ett offentligt möte hölls på Bornholm den 11 januari 2007. Som svar på de farhågor som Bornholms och Christiansös fiskeriorganisation gav uttryck för vid mötet uppgav Nord Stream AG att de skulle sträva efter att organisera anläggningen av gasledningarna så att påverkan på fisket runt Bornholm minimeras, och att företaget var villigt att kompensera berörda parter för förluster som orsakats av anläggningen av gasledningarna i närheten av Bornholm. Uppföljningsmöten med fiskeriorganisationen pågår fortfarande. Sedan kungörelsen har ett antal möten hållits mellan de danska myndigheterna och Nord Stream AG för att klarlägga kvarstående frågor och diskutera sträckningen i danska vatten. Den danska energimyndigheten har hållit kompletterande möten inom myndigheterna beträffande den prioriterade sträckningen söder om Bornholm. De berörda myndigheterna framförde rekommendationer och kommentarer, och det finns en samsyn om Nord Stream-sträckningen som den tekniskt och miljömässigt bästa sträckningen genom danskt vatten. 3 Projektprocessen Under de senaste fyrtio åren har offshoreindustrin utvecklat en omfattande sakkunskap när det gäller konstruktion, anläggning och drift av rörledningar. Rörledningar till havs är accepterade som det säkraste, effektivaste och mest miljövänliga sättet att transportera gas och olja långa sträckor. Följaktligen har projektutvecklare följt de stränga internationella standarderna och certifieringsprocesserna, vilka täcker alla aspekter och alla stadier i projektet. Mellan 1997 och 1999 undersökte rörlednings- och miljöplanerare fyra möjliga sträckningar, som omfattade rörledningar till havs och på land. Alternativet till havs valdes av tekniska, miljömässiga och ekonomiska skäl. Ytterligare optimering av sträckningen gjordes sedan för att minska miljöpåverkan ännu mer. Under hela processen var det en central fråga att minimera behovet av arbeten på havsbotten.

11 3.1 Ledningarnas dimensioner och konstruktion Rörledningen består av enskilda 12 meter långa stålrör med en konstant innerdiameter på 1 153 millimeter och en väggtjocklek på upp till 41 millimeter. Rörledningen har en invändig beläggning som ska minska friktionen och en utvändig som ger korrosionsskydd. Ännu ett lager, som består av betong, läggs på rörledningen, med en maximal tjocklek på 110 millimeter. Detta lager ska öka vikten och ge stabilitet på havsbotten. De 12 meter långa rören till den första ledningen byggs till en början vid stålverk i Tyskland och Ryssland. Därifrån transporteras de till specialiserade beläggningsanläggningar. Sedan transporteras de ut för att antingen användas direkt eller lagras på omlastningsplatser som finns utspridda längs Östersjökusten. Inga tillfälliga lager planeras i Danmark. Försörjningsbasen för rörläggning i Danmark kommer att ligga i Karlskrona i Sverige eller Mukran i Tyskland. Rörsektionerna transporteras med speciella transportfartyg ut till utläggningsfartygen. Utläggningsfartygen utgör en flytande plattform som är bemannad dygnet runt. De kan lägga ut upp till tre kilometer rörledning per dag. Ombord på dessa fartyg svetsas rörsektionerna ihop i en sluten industrianläggning där svetsskarvarna till 100 procent inspekteras automatiskt med ultraljud. Slutligen, när varje skarv har skyddats, matas rörledningen ut på en ramp (s.k. stinger) och sänks till havsbotten i en kontinuerlig process. För att säkerställa gasledningarnas integritet under hela deras livstid ges ytterligare skydd genom offeranoder av galvaniskt material (katodiskt skydd) för att förhindra eventuell korrosion på stålröret. Saipem S.p.A. från Italien har anlitats för utläggningen av Nord Streams rörledning. Saipem har avsevärd erfarenhet av anläggning av storskaliga rörledningar till havs för olje- och gasindustrin. Ankarhanteringsfartyg och undersökningsfartyg kommer att understödja utläggningsfartyget, när det förflyttar sig framåt med en hastighet av ca 3 km/dag. Det krävs 2 6 ankarhanteringsfartyg per ankarpositionerat utläggningsfartyg, eftersom fartyget hålls på plats med hjälp av 12 ankare. För att säkerställa att rörläggningsarbetet störs så lite som möjligt av annan sjöfart inrättas en tillfällig säkerhetszon (normalt 2 000 3 000 meter) runt utläggningsfartyget. Själva rörläggningsaktiviteterna kommer att övervakas noggrant av Farvandsvæsenet, särskilt i tungt trafikerade områden i närheten av Bornholmsgattet. Rörledningarna kommer att korsa befintliga kraft- och telekablar. Tre kablar kommer att korsas i Danmark. Kablarnas ägare har kontaktats i syfte att nå ömsesidiga överenskommelser om korsning i fråga om ansvar och korsningsmetoder. Enligt överenskommelserna ska kabelägarna godkänna Nord Stream AG:s projektering och korsningsförfaranden innan rörledningarna installeras. För närvarande kommer inga andra rörledningar att korsas. Om rörledningar i

12 framtiden kommer att korsa Nord Stream ska man projektera korsningspunkterna och nå en överenskommelse. 3.2 Provning av rörledningen När rörledningen har byggts är den torr inuti och fylld med luft. För tryckprovning fylls den med havsvatten och trycksätts med ett tryck, högre än gastrycket under drift, under minst 24 timmar. Först när rörledningens hållfasthet har fastställts kommer den att tas i drift. För närvarande är det tänkt att testvattnet ska släppas ut i havet i närheten av landföringsplatsen nära Viborg i Ryssland. Sedan torkas rörledningen med luft och fylls och trycksätts med naturgas. 3.3 Drift av rörledningen Under normal drift tillförs trycksatt gas hela tiden in i Viborg och tas ut med samma hastighet i Lubmin, nära Greifswald i Tyskland. Trycket och gasflödet övervakas ständigt. Intags- och uttagsvolymerna övervakas också dygnet runt med datorövervakning, vilket innebär att högsta tillåtna tryck aldrig överskrids. Hela rörledningen fjärrövervakas dygnet runt. Specialister är alltid närvarande för att garantera säkerheten i en nödsituation. Hela driftsproceduren är certifierad av oberoende certifieringsorgan, Det Norske Veritas (DNV) och SGS/TÜV Nord i Tyskland. Innan rörledningarna får tas i drift måste även driftsproceduren godkännas som en del i den danska godkännandeprocessen. Underhåll och inspektion utförs regelbundet under hela driften. Invändiga inspektioner utförs med en fjärrstyrd intelligent anordning, ett inspektionsdon för rörledning (PIG), som rör sig inuti rörledningen i hela dess längd och kontrollerar eventuella avvikelser. Även rörledningens utsida och dess stödstrukturer och havsbotten övervakas regelbundet med en fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV). Eventuella åtgärder vidtas sedan utifrån resultatet av dessa undersökningar. Rörledningen är utformad för att vara i drift i minst 50 år. Dess skick kommer fortlöpande att bedömas för att säker drift ska kunna garanteras. Driftperioden kan alltså förlängas beroende på rörledningens skick. När rörledningen tas ur drift kan den antingen tas bort helt eller delvis, eller lämnas kvar utan att användas. Detta beror i hög grad på vilka internationella avvecklingskrav som gäller då.

13 Rörledningarna beläggs med flera lager Rörsektionerna har olika beläggningar som ska göra dem starka och effektiva. I förhållande till de volymer som rörledningarna transporterar är de ganska låga på höjden (1,4 meter). Figur 3.1 Rörledningsbeläggningar Till var och en av de två rörledningarna ska 100 000 rörsektioner svetsas ihop och sänkas ner till havsbotten Figur 3.2 Rörläggningsprocess

14 3.4 Alternativ Nord Stream-projektet ger påtagliga fördelar när det gäller energieffektivitet och miljöskydd, jämfört med andra alternativ för naturgastransport: Flytande naturgas (LNG); med gasledningar på land eller med gasledningar till havs. Dessutom finns förstås nollalternativet att inte bygga några gastransportalternativ alls. Här nedan bedöms varje alternativ för gastransport. 3.4.1 LNG-tankfartyg Ett års gasleverans från Nord Stream-projektet motsvarar ungefär den mängd som skulle uppnås med 600 till 700 turer över Östersjön med LNG-tankfartyg. Fartygstransport innebär höga halter av föroreningar och mycket buller. Konvertering av naturgas till och från flytande form kräver också energi och ger oönskade utsläpp. LNG-konvertering och transport är det mest koldioxidintensiva sättet att transportera naturgas på. När en rörledning väl är byggd ger den ingen av dessa nackdelar. 3.4.2 Rörledning på land En rörledning på land ger också nackdelar jämfört med en till havs. En sträckning på land skulle bli längre och orsaka mer störning på miljön, och den skulle också passera såväl städer, vägar, järnvägar, kanaler, floder, olika landformer, jordbrukslandskap samt känsliga ekosystem och kulturarv. En rörledning på land kräver också många kompressorstationer för att gastrycket ska bibehållas, och dessa förbrukar energi samtidigt som de orsakar buller och luftföroreningar. 3.4.3 Rörledningar till havs En rörledning till havs ger inga av ovanstående nackdelar och dessutom kan den transportera mer gas vid bibehållet och högre tryck än på land. En rörledning till havs innebär en kortare sträckning och är också mer kostnadseffektiv att bygga och underhålla. Dessutom ger den inga störningar för städer, jordbruk eller annan infrastruktur. Den största nackdelen, precis som med alla rörledningar, är den påverkan som åstadkoms under anläggningsarbetet. Utvecklingen av andra rörledningar till havs visar dock att dessa nackdelar i allmänhet inte är särskilt omfattande och oftast kortvariga. Den orsakar också mindre påverkan på människor och naturlig miljö än de andra två alternativen. Under drift är påverkan huvudsakligen begränsad till störning av yrkesfiske och, i mindre omfattning, en viss begränsning av fartygstrafik och navigering.

15 3.4.4 Nollalternativet Nollalternativet innebär att projektet inte genomförs alls. Det skulle naturligtvis inte ge någon miljöpåverkan alls längs rörledningskorridoren. Andra sätt att tillgodose Europas växande behov av energi att elda med kol och olja skulle dock ge mycket högre koldioxidutsläpp och därmed mycket större miljöpåverkan jämfört med naturgas. Nord Stream-projektet ger också socioekonomiska fördelar såsom ökat antal arbetstillfällen lokalt, särskilt under anläggningsfasen. 3.4.5 Val av sträckning Sträckningen av Nord Streams rörledning mellan de angivna platserna på fastlandet baseras på överväganden och undersökningar av flera olika sträckningsalternativ. Urvalskriterierna har varit följande: Att undvika speciellt viktiga områden. Här ingår naturskyddsområden, områden med känslig flora och fauna samt kulturarvsområden Att undvika områden där andra marina aktiviteter kan stå i strid med installationen och driften av rörledningarna. Här ingår fiskeområden, områden för utvinning av råmaterial, områden med militär aktivitet och dumpad krigsmateriel, planerade vindkraftsparker till havs och särskilda ankringsområden Att undvika farleder. På så sätt minimerar man risken med ytfartyg (ankring, fartyg som förliser eller går på grund) Att undvika områden med olämpliga bottenförhållanden och/eller olämplig batymetri. Dessa förutsättningar kan påverka rörledningarnas stabilitet samt öka behovet av grävning/dikning på havsbotten och stöd av rörledningarna med hjälp av stenvallar Att ta hänsyn till dragningen av befintliga kablar Att minimera den totala längden. Ur global synvinkel kommer detta att garantera ett minimerat permanent utnyttjande av havsbotten och alltså mindre miljöpåverkan under installation och drift. Dessutom maximeras rörledningssystemets prestanda 3.4.6 Alternativa sträckningar i Danmark Nord Stream AG har gjort undersökningar av ett antal alternativa sträckningar runt den danska ön Bornholm. Möjliga rörledningskorridorer undersöktes, inklusive geofysiska och geotekniska undersökningar samt kartläggning av restriktionerna för rörledningssträckningen, för att kunna

16 bedöma varje korridor i förhållande till urvalskriterierna för sträckningen. Undersökningarna har gjorts särskilt som svar på oro i samband med följande: Förmodade risker i samband med dumpningen av kemiska krigsmaterial öster om Bornholm Ökade risker för störningar av sjöfarten under rörledningarnas anläggning och drift Möjliga negativa effekter på naturen och miljön, särskilt när det gäller dumpade kemiska krigsmaterial Figur 3.3 Alternativa sträckningar i det danska avsnittet

17 Östersjön är ett av de mest trafikerade havsområdena i världen, och ett trafiksepareringssystem (TSS) har införts i Bornholmsgattet, där huvuddelen av de fartyg som går in i och ut ur Östersjön passerar. De svenska och de danska sjöfartsmyndigheterna har uttryckt sin oro för att bygga rörledningar mellan Sverige och Bornholm, på grund av riskerna för sjöfarten under anläggning och riskerna för skada på rörledningen under drift, och man har därför valt en sträckning söder om Bornholm. Planeringen av sträckningen öster om Bornholm begränsas av att det finns ett dumpningsområde för kemiska krigsmaterial. Särskilda försiktighetsåtgärder för fisket har införts i tre riskzoner. Dumpningsplatsen (riskzon 1) och riskzon 2 och 3 visas i ovanstående figur. En sträckning söder om Bornholm för Nord Streams sträckning närmare dumpningsplatsen för kemiska krigsmaterial från andra världskriget. Provtagning och analyser av havsbotten för att upptäcka kemiska krigsmaterial har därför genomförts som bakgrund till en bedömning av potentiell påverkan från dumpade kemiska krigsmaterial. Resultaten av undersökningarna och bedömningarna bekräftar att Nord Stream AG:s sträckning söder om Bornholm är en möjlig sträckning. Fyra marina skyddsområden (reven vid Davids bank, Ertholmene, Bakkebraedt Bakkegrund och Hvideodde) har utsetts i enlighet med EG-direktiven om naturskydd (flora, fauna, habitat, fåglar), och ytterligare ett marint skyddsområde (Adler Grund) har nyligen föreslagits. Inget av dessa områden kommer att påverkas av rörledningsprojektet. Rörledningarna på havsbotten kan komma att störa yrkesfisket, och Nord Stream AG för en nära dialog med Bornholms och Christiansös fiskeriorganisation för att finna optimala lösningar för de viktigaste fiskevatten där rörledningarna korsar Bornholmsdjupet.

18 Av de tre alternativen för gastransport är en rörledning till havs det bästa Figur 3.4 Alternativ för gastransport från Ryssland Olika alternativ beaktades grundligt innan man kom fram till den föreslagna optimala sträckningen längs havsbotten. Figur 3.5 Fastställande av den bästa sträckningen

19 3.5 Bedömning av potentiella risker Grundliga riskbedömningar är normal praxis inom rörledningsbranschen, och Nord Streamprojektet är inget undantag. De förfaranden som styr alla risk- och säkerhetsbedömningar har utarbetats genom många års erfarenhet och via internationella avtal. Under kontroll av Det Norske Veritas (DNV) uppfyller Nord Stream-projektet alla relevanta riskbedömningsdirektiv och -kriterier från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Riskbedömningar görs för att täcka alla aspekter och alla faser i projektet, från planering, anläggning och drift till dess att rörledningen tas ur drift dvs. avveckling. Det är bara om en risk slutligen, enligt dessa standarder, bedöms som acceptabel som det planerade arbetet tillåts. I allmänna termer måste en fastställd risk sedan kategoriseras efter dess potentiella allvar eller betydelse (som är en kombination av dess potentiella konsekvens och sannolikheten att den ska inträffa). Möjliga alternativ undersöks sedan för att minska eller, ännu hellre, eliminera risken. När rutiner har fastställts för att uppnå detta införlivas de i projektplaneringen. Riskbedömningar har gjorts både för människor och miljö. De mest troliga perioderna med risk har fastställts till anläggningsfasen och, i mindre utsträckning, till driften av rörledningen. De mest troliga riskerna under anläggning är att anläggningsfartyg kolliderar med passerande fartyg och att oljespill uppstår vid tankning. Tack vare de planerade försiktighetsåtgärderna (säkerhetszon och beredskapsplan för oljeutsläpp) anses båda riskerna ha reducerats till acceptabel nivå. 3.5.1 Exempelscenario Under rörledningsanläggningen är den största risken för människor en fartygskollision. Utläggningsfartyget förflyttar sig ungefär tre kilometer per dag, i bra väderlek, och transportfartyg med rörledningssektioner går regelbundet fram och tillbaka. En kollision med ett passagerar-, fiske-, militär- eller fraktfartyg skulle utgöra livsfara på alla fartyg samtidigt som det finns risk för oljeutsläpp. Branscherfarenhet visar att den viktigaste riskreducerande åtgärden är att skapa en skyddszon runt anläggningsfartygen, vilket gör risken för fartygskollisioner försumbar. Dessutom kommer behöriga sjöfarts- och kustbevakningsmyndigheter att informeras om all fartygstrafik, och den kommer också att sändas ut via lämpligt medium, t.ex. Navtext. Kollisioner till havs utgör en mycket allvarlig risk och rankas som en händelse med allvarliga konsekvenser och är därför oacceptabel. När säkerhetszonen tillämpas på projektet blir denna händelse dock osannolik och därmed blir risken av mindre betydelse och helt acceptabel. Om en kollision ändå skulle inträffa finns det rutiner för att hantera det. De riskreducerande åtgärder som beskrivs ovan har avsevärt minskat risken för en kollision och därmed minskat risken för oljeutsläpp. Samtidigt kommer alla fartyg att ha en beredskapsplan för oljeutsläpp som ska vara godkänd av myndigheterna. Därmed betraktas risken för oljeutsläpp vara av mindre betydelse.

20 En risk kan bedömas som av mindre betydelse och vara helt accepterad, men det innebär ändå inte att man helt bortser från den. Riskbedömningsdata visar exempelvis att totala rörledningsbrott är så sällsynta att det är osannolikt att sådant ska inträffa under rörledningens livstid. Den främsta möjliga orsaken till ett rörledningsbrott är att den träffas av ett ankare från ett stort fartyg. Hur osannolik en sådan händelse än är, omfattar Nord Stream-projektet rutiner för att hantera denna risk. Rutiner kommer att finnas för att exempelvis varna fartyg så att de kan undvika att komma i närheten av en havererad ledning, samtidigt som omedelbara åtgärder sätts in för att isolera och stänga av trycket i rörledningen och på så sätt undanröja faran. 3.5.2 Slutsats Riskreducerande åtgärder finns för alla risker som bedöms som oacceptabla. Dessutom kontrolleras och godkänns projektets hela säkerhets- och riskbedömningsprocess av experter från DNV och SGS/TÜV. Denna tredjepartsbedömning täcker alla faser i anläggningen exempelvis förberedelsearbete, rörläggning och provning och även den slutliga driften och avveckling av rörledningen. 3.6 Metodik för miljökonsekvensbeskrivningen En miljökonsekvensbeskrivning räknar ut vilken miljömässig eller social och socioekonomisk påverkan en viss handling kommer att få. Efter att varje potentiell påverkan har identifierats utformas riskreducerande förfaranden för projektet. En potentiell påverkan analyseras och tilldelas en "betydelse". Faktorer som används för att bedöma en påverkans betydelse: KÄLLA - den aktivitet som ger upphov till påverkan TIDSOMFATTNING - om den aktivitet som ger upphov till påverkan äger rum under anläggningen, fasen före och under idrifttagandet, driften eller avvecklingen av rörledningarna RUMSOMFATTNING - de platser eller områden längs rörledningarnas sträckning där den aktiviteten som ger upphov till påverkan kommer att äga rum VARAKTIGHET - hur länge påverkan pågår SKALA - den fysiska utberdningen i vilken påverkan sker INTENSITET - den effekt eller skadenivå som uppstår

21 MILJÖVÄRDE ELLER KÄNSLIGHET - varje del av en miljö som kommer att påverkas kallas för en "resurs" eller en "recipient". (Tre miljöer identifieras - fysisk, biologisk, social och socioekonomisk) - resurser och recipienter skiljer sig åt i sitt värde och/eller sin känslighet för den aktuella påverkan RISKREDUCERING - åtgärder som vidtas för att minimera eller avlägsna ("mildra") påverkan Slutligen måste den potentiella påverkan bedömas utifrån hur allvarligt vissa delar av miljön kan påverkas. Den potentiella påverkans "konsekvenser" bedöms efter att hänsyn har tagits till åtgärder som kommer att införas för att minimera eller "mildra" denna påverkan. En påverkan som uppstår till följd av en planerad aktivitet kommer, beroende på sin omfattning och miljökänsligheten, att tilldelas följande betydelse: : påverkan : Mindre påverkan : Måttlig påverkan : Betydande påverkan påverkan: Det kommer inte att förekomma någon påverkan på struktur eller funktion i det berörda området Mindre påverkan: Struktur eller funktion i området påverkas delvis, men det blir ingen påverkan utanför det berörda området Måttlig påverkan: Struktur eller funktion i området kommer att förändras, men det blir ingen betydande påverkan utanför det berörda området Betydande påverkan: Struktur eller funktion i området kommer att förändras och påverkan får betydelse även utanför det berörda området Alla miljökonsekvensbeskrivningar genomförs noggrant och ingen påverkan från Nord Streamprojektet i det danska avsnittet har kategoriserats som "betydande påverkan".

22 3.7 Bedömning av potentiell påverkan av Nord Stream-rörledningen I detta avsnitt sammanfattas resultaten av miljökonsekvensbeskrivningen längs rörledningens sträckning i Danmark under anläggningen, fasen före och under idrifttagandet samt driften. Planerade aktiviteter är den normala processen för utformningen av projektet. Det finns bestämmelser för att minimera sannolikheten för oplanerade, men förutsebara händelser, och det finns förfaranden för att hantera dem om de inträffar. Det finns tre miljökategorier, "resurser" eller "recipienter", som kan påverkas av dessa aktiviteter: DEN FYSISKA MILJÖN, exempelvis havsbottnen, vattenmassan, atmosfären DEN BIOLOGISKA MILJÖN, exempelvis marina växter och djurliv och naturskyddsområden DEN SOCIALA OCH SOCIOEKONOMISKA MILJÖN, exempelvis fiskerinäring, sjöfart och navigering, turism och fritid, kulturmiljö, offshoreindustrier och militära övningar 3.8 Konsekvensbedömning och riskreducerande åtgärder 3.8.1 Källor till påverkan Verksamheter i samband med projektet kan resultera i påverkan på den mottagande miljön. Verksamheter som ger upphov till eventuell miljöpåverkan hör samman med de viktigaste faserna under rörledningens livstid: Anläggningsfasen Fasen före idrifttagandet och idrifttagandet av rörledningen Driftfasen Avvecklingen av rörledningen Under byggnadsfasen är faktorer som kan påverka miljön utläggningsfartyget, leverans av rörledningar, ankarhantering och anläggningsarbeten på havsbotten, som i Danmark omfattar grävning för rörledningarna på ett relativt kort avsnitt. Förberedelsearbetena består bland annat av tryckprovning av rörledningarna. Vid tryckprovningen kommer rörledningarna att fyllas med vatten som släpps ut efter provningen.

23 Både intag och utsläpp av vatten kommer att ske utanför danska vatten. Bara påverkan som hör samman med trycksättningen anses som möjlig påverkan i Danmark under denna fas, eftersom varken intag eller uppsläpp av tryckprovningsvatten sker i Danmark. Under driftfasen hör den påverkan som beaktas samman med närvaron av rörledningar på havsbotten och gasflödet i rörledningarna. Dessutom kommer sporadiska inspektioner av rörledningarna att utföras, och påverkan från inspektioner ingår likaledes. Påverkan av avveckling kan inte bedömas i nuläget, eftersom de kommer att bero på den rådande avvecklingsstrategin vid tiden för avvecklingen. Rörledningssystemets avsedda livslängd är 50 år. 3.8.2 Miljöpåverkan Effekter på den fysiska och kemiska miljön Tabell 3.1 innehåller en sammanfattning av påverkan till följd av det fysiska utrymme som tas i anspråk av rörledningarna samt av anläggningsarbete på havsbotten.

24 Tabell 3.1 Övergripande konsekvens av påverkan till följd av det fysiska utrymme som tas i anspråk av rörledningarna och samt av anläggningsarbete på havsbotten EFFEKT SKALA/STORLEK PÅ EFFEKTEN PÅVERKANS ÖVERGRIPANDE KONSEKVENS YTA SOM TAS I ANSPRÅK AV RÖRLEDNINGAR OCH BOTTENARBETEN Yta som tas i anspråk av rörledningar i Danmark ~0,4 km 2 Sektion som påverkas direkt av grävning 10/15 km Sedimenteringsområde > 1 mm efter grävning (en rörledning) < 0,1 km 2 Område med suspenderat sediment > 10 mg/l under grävning 5,9/8,9 km 2 Område som påverkas av ankarhanteringen under anläggningen av rörledningarna (en rörledning) 5,5 km 2 Anläggning av rörledningarna i danska vatten kräver arbeten på havsbotten på en 10 km (västra rörledningen) respektive 15 km (östra rörledningen) lång sträcka söder om Ertholmene och öster om Svaneke, där rörledningarna måste grävas ned för att säkerställa dynamisk stabilitet. Rörläggningsprocess och anläggningsarbete på havsbotten kommer att orsaka en mobilisering av havsbottensediment. Grävarbeten i havsbottensediment kan orsaka förändringar av batymetrin och i de geologiska förutsättningarna och ökning av suspenderat material i vattenmassan. Näringsämnen och föroreningar kan frisättas på grund av grumling av sedimenten. Batymetrin kommer endast att påverkas i väsentlig utsträckning längs rörledningarna, där högar av sediment plogas upp under grävningen. Återfyllning av rörgraven sker med tiden på grund av strömmar. För övrigt är sedimentationen av grumlat material obetydlig, eftersom sedimentation > 1 mm enligt modellen endast kommer att ske över mindre än 0,1 km 2 för varje rörledning. Den mängd sediment som kommer att mobiliseras på grund av själva rörläggningen är obetydlig. Den sedimentmängd som mobiliseras genom ankarhantering och grävning/dikning är lika stor. Men även om grävningen/dikningen är koncentrerad till ett litet område sker ankarhantering längs rörledningens hela sträckning i Danmark, i en ca 2 km bred korridor. En ökning av suspenderat material på grund av varje enskilt ankare har beräknats vara betydande

25 (> 10 mg/l) enbart på ett mycket litet område. Modelleringen av sedimentspridning till följd av grävningsarbeten visar att detta orsakar en ökning av suspenderat material i vattenmassan på en yta motsvarande högst 8,9 km 2 (östra rörledningen), vilket anses vara en mindre påverkan. Tabell 3.2 visar den övergripande konsekvensen av påverkan på den fysiska och kemiska miljön. Tabell 3.2 EFFEKT Övergripande konsekvens av påverkan på den fysiska och kemiska miljön PÅVERKANS ÖVERGRIPANDE KONSEKVENS PÅVERKAN PÅ DEN FYSISKA OCH KEMISKA MILJÖN Påverkan på batymetri och hydrografi Förändringar i batymetrin till följd av grävning Rörledningar på havsbotten Grumlade sediment Sedimentation Spridning av föroreningar Påverkan på vattenkvaliteten Sedimentspridning Spridning av näringsämnen och oorganiska och organiska föroreningar Temperaturskillnad mellan rörledningar och marin miljö Föroreningar från gasledning/anoder Påverkan till följd av buller Luftburet buller under anläggningsarbetet Undervattensbuller under anläggningsarbetet Buller under drift Påverkan på luftkvaliteten Anläggning av rörledningen inklusive leveranser av rör Anläggningsarbeten på havsbotten Provning och kontroll Drift - Genomsnittliga koncentrationer av näringsämnen och föroreningar (tungmetaller, organiska föroreningar och kemiska krigsmaterial) från provtagning av havsbotten har satts i samband med den sedimentmängd som suspenderas till följd av rörläggning, ankarhantering och grävning. Även om den totala mängden av dessa ämnen skulle frisättas är de mängder som

26 uppkommer mycket små i jämförelse med den mängd näringsämnen och föroreningar som kommer in i Östersjön från andra källor. I själva verket väntas endast 10-15 procent av de ämnen som finns i havsbottensedimentet faktiskt vara biologiskt tillgängliga. Modellberäkningar av spridningen och sedimenteringen av suspenderade sediment visar att sedimentspridningen från anläggningsverksamheten bara har en lokal och tillfällig påverkan på vattenkvaliteten i anläggningsområdet. Beroende på de meteorologiska förhållandena kan buller i luften nå bebodda områden på sydöstra Bornholm. De närmaste bebodda områdena ligger runt Snogebæk, där de högsta beräknade bullernivåerna är 40 41 db(a) i cirka 4 dagar. Ett ofta använt vägledande gränsvärde för buller nattetid från anläggningsarbeten är 40 db(a). Bullernivåerna kommer att vara jämförbara med dem som orsakas av annan fartygstrafik nära kusten. Buller och fysiska aktiviteter i allmänhet under den period som fåglar vilar i området kan orsaka kortvariga störningar i anläggningsarbetenas omedelbara närhet. Man bedömer att undervattensbuller kan leda till undvikande reaktioner hos fisk och däggdjur, men att även detta är en kortvarig påverkan. Luftkvaliteten påverkas till följd av avgaser från de fartyg som används för anläggning och drift. Den totala utsläppsbelastningen har beräknats utifrån antalet fartyg som arbetar med anläggningen, och den uppskattade driftstiden för varje fartyg. Mer än 90 procent av utsläppen kommer att ske under anläggningsfasen. De beräknade utsläppen har jämförts med en uppskattning av utsläppsbelastningarna från befintlig fartygstrafik i Östersjön. Östersjön är mycket intensivt trafikerad. Det finns ständigt cirka 1 800 2 000 fartyg i Östersjöområdet. Enligt analyserna motsvarar utsläppsbelastningarna under anläggningsarbetet totalt 0,2 procent av utsläppen från den befintliga fartygstrafiken i danska vatten. Utsläpp till luft från anläggningsarbetet bidrar till luftföroreningar på lokal/regional nivå och till den globala uppvärmningen. Eftersom utsläppen till luft är små jämfört med sjöfarten i allmänhet, och betydligt mindre under drift än under anläggning, har utsläppen i luften bedömts vara mindre och kortvariga. SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut) har analyserat och modellerat rörledningarnas sträckning söder och norr om Bornholm. Av analysen framgår att rörledningarna inte kommer att påverka det hydrauliska flödet västerifrån genom Arkona- och Bornholmsbassängerna. Den ökade turbulensen runt rörledningarna kan öka blandningen med inströmmande saltvatten. Blandningen med det nya djupvattnet kan, om ledningen dras norrut, öka med 0 till högst 2 procent. Om ledningen såsom rekommenderats dras söder om Bornholm blir den möjliga ökningen av blandningen lägre. En ökad blandning med nytt djupvatten innebär lägre salthalt, ökad flödestakt och ökad syretransport, vilket troligen skulle förbättra syreförhållandena i och nedanför haloklinen i Egentliga Östersjön och därigenom öka utfällningen av fosfor i djupvattnet.

27 Ytterligare en analys av den prioriterade sträckningen har utförts för att undersöka rörledningarnas eventuella påverkan på djupvattenströmmarna. Denna visade att bottensluttningens styrande effekt saltvattensinflödet endast blir marginell. Påverkan på den biologiska miljön Påverkan på den biologiska miljön sammanfattas i Tabell 3.3. Tabell 3.3 EFFEKT Den övergripande konsekvensen av påverkan på den biologiska miljön PÅVERKANS ÖVERGRIPANDE KONSEKVENS PÅVERKAN PÅ DEN BIOLOGISKA MILJÖN Påverkan på den pelagiska miljön Sedimentspridning Spridning av näringsämnen och oorganiska och organiska föroreningar Temperaturskillnader mellan gas och omgivning Föroreningar från gasledning/anoder Påverkan på bentisk flora och fauna Sedimentspridning Spridning av näringsämnen och oorganiska och organiska föroreningar Rörledningens fysiska närvaro i havsbottenområdet Föroreningar från gasledning/anoder Temperaturskillnader mellan gas och omgivning Måttlig / Påverkan på fisk Sedimentspridning och sedimentation Fysiska störningar och buller under anläggningsarbetet Rörledningens närvaro på havsbotten och förändringar av batymetrin / Påverkan på marina däggdjur Sedimentspridning och sedimentation Fysiska störningar och buller under anläggningsarbetet Påverkan på fåglar Sedimentspridning och sedimentation Fysiska störningar och buller under anläggningsarbetet Påverkan från främmande arter Transport med ballastvatten i fartyg Migrering längs rörledningen Påverkan på skyddsområden (Natura 2000, Ramsar, BSPA) Sedimentspridning och sedimentation Fysiska störningar och buller under anläggningsarbetet

28 Påverkan på den pelagiska miljön är nära knuten till utvärderingen av påverkan på vattenkvaliteten. Det framgår av modellen av sedimentspridning från rörläggning och ankarhantering att denna kan anses obetydlig. Endast grävning/dikning bedöms orsaka lokala sedimentkoncentrationer nära rörledningens dragning som kan påverka fytoplankton eller djurplankton på grund av de att skuggas. I motsats till skuggningen kan näringsämnen och föroreningar frigöras från sedimenten och stimulera fytoplanktonproduktionen marginellt. Vattendjupet där grävningen kommer att utföras är ca 50 m, och sedimentspridning kommer främst att ske i den nedre delen av vattenmassan. Dessutom kommer denna påverkan att vara kortvarig. Plogningen kommer att utföras under ca 2 veckor för den östra rörledningen, och sedimenten kommer att sjunka ned igen på några få timmar. Slutsatsen var därför att ingen eller endast mindre påverkan på den pelagiska miljön förutses. Den bentiska floran kommer inte att påverkas eftersom rörledningarna läggs på djup där det inte finns någon sådan. Påverkan på den marina bentiska faunan bedöms vara begränsad till de områden där rörledningarna placeras direkt på havsbotten och områden i närhet av platser där grävning utförs. I de områden där rörledningarna läggs på bottnen kommer infaunan under ledningarna att försvinna. I grundare vatten kommer dock epifaunasamhällen att uppstå på rörledningens betongbeläggning. Men därmed kommer artsammansättningen att förändras i jämförelse med faunasamhället på den orörda havsbottnen. Påverkan på den bentiska faunan i områden som direkt påverkas av bottenarbeten kommer att vara till dess att faunasamhällena har återetablerats. Beroende på syreförhållandena förväntas de bentiska djurarterna komma tillbaka till områdena kort efter det att grävningsarbetena har slutförts. Figur 3.6 Marin bentisk fauna: Sanduria entomon Sedimentstrukturen i sandiga bottenområden kan komma att ändras till en mjukare bottenstruktur i rörledningarnas omedelbara närhet eftersom dessa kommer att fungera som en liggande spärr för tvärgående strömmar och som ett artificiellt rev. Som en följd av detta kan

29 faunasammansättningen förändras till att bestå av arter som är mer toleranta mot att tillfälligt täckas av sediment. Påverkan på fiskars habitat, även uppväxtplatser, väntas bli liten och kortvarig. Detta beror på att den ökade avsättningen av sediment som har grumlats bara kommer att bli betydande på små områden i rörledningarnas omedelbara närhet, i synnerhet på den sträcka där grävning/dikning sker. Fiskägg och småfisk är mera känsliga för suspenderade sediment än vuxen fisk, men de beräknade koncentrationerna av suspenderat material är inte på långa vägar så höga att de, enligt erfarenheterna, dödar fisk eller fiskägg. Pelagisk fisk flyr med största sannolikhet från ett område med suspenderat material, medan djupvattensfisk är mera van vid tillfälliga ökningar av grumlade sediment. Fiskar är mottagliga för buller med hörseln och också på grund av sin förmåga att uppfatta vibrationer i samband med buller. Undvikande reaktioner från nästan alla fiskarter kommer att inträffa i närheten av rörläggnings- och grävningsarbeten. Fisklarver väntas inte drabbas av några skador på grund av buller, och ingen långsiktig påverkan på fisk från buller förutses. Flera artiklar i Artificial reefs in the European Seas har visat att rörledningsstrukturerna kan leda till etablering av nya habitat på havsbotten, vilket resulterar i ett ökat antal fiskarter. Rörledningarnas närvaro på havsbotten och förändringar av sedimentstrukturen runt rörledningarna väntas därför inte påverka fiskbeståndet negativt. Däggdjuren i Östersjön använder sin hörsel effektivt och är vana vid att jaga i mörker. Ökad grumlighet på grund av sedimentspridning från grävningsarbeten väntas därför inte påverka deras förmåga att livnära sig negativt. För övrigt kommer de fysiska störningarna med största sannolikhet att få däggdjuren att tillfälligt fly från anläggningsområdet. Det ökade innehållet av föroreningar från suspenderade sediment i vattenmassan kommer att vara kortvarigt, och den eventuella ökningen av föroreningar i näringskedjan väntas bli obetydlig. Eftersom anläggningsområdet ligger nära livligt trafikerade farleder är det dessutom högst sannolikt att marina däggdjur är vana vid buller och vibrationer från fartygstrafik. Den enda förväntade påverkan från arbetet kommer att vara temporära undvikande reaktioner. Eventuell påverkan på fåglar rör endast fåglar som söker föda eller vilar sig till havs. Det fastställda fågelskyddsområdet Ertholmene, ca 11 km från rörledningens sträckning, kommer inte att påverkas av rörledningarna. Sträckningen passerar dessutom Rønne Bank, ett annat viktigt fågelområde, men också långt från rörledningssträckningen. Fåglarnas utbredning är inte begränsad till utsedda fågelområden, med det bedöms att det inte finns några viktiga födoområden för fåglar inom 2 kilometers avstånd från rörledningssträckningen.

30 Figur 3.7 Ejder (Somateria mollissima) hane och hona Påverkan från sedimentspridning kan vara ett problem för dykande havsfåglars syn. Ankarhantering och framför allt grävning/dikning kan orsaka omfattande sedimentspridning. Suspenderat material över en problematisk halt kommer endast att förekomma nära havsbotten, djupare än de flesta fåglars maximala dykdjup, eftersom vattendjupet i närheten av de platser där bottenarbeten utförs är ca 50 m. Vidare kommer den ökade grumligheten att vara mycket kortvarig. Liksom för marina däggdjur bedömer man att ingen toxikologisk påverkan på fåglar från utsläpp av förorenade ämnen kan väntas. Studier av fartygstrafikens visuella påverkan och bullerpåverkan på fåglar visar att detta är begränsat till ett avstånd på 1-2 km från utläggningsfartyget. Fartygstrafik, precis som buller och ljus i samband med anläggningsarbetet, kan störa fåglar inom ett mindre avstånd från utläggningsfartyget (1 2 km). Störningarnas varaktighet är dock begränsad till en bestämd plats, eftersom utläggningsfartyget flyttar sig 2 3 km per dag. Enligt bedömningar kan det förekomma mindre störningar av fåglar om rörläggning och grävnings-/dikningsarbeten utförs under vintern. Andra tider på året bedöms det däremot inte föreligga någon risk för störningar på fåglar. Påverkan kommer att vara kortvarig (dagar, upp till några veckor) och begränsad till det område där rörläggning utförs. Under drift bedöms det att ingen eller obetydlig påverkan på fisk, marina däggdjur och fåglar orsakas av närvaron av rörledningar och de undersökningar som då och då görs utmed dessa.

31 Rörledningarna kommer inte att påverka några Natura 2000-områden i Danmark. Påverkan på den socioekonomiska miljön Påverkan på den socioekonomiska miljön sammanfattas i Tabell 3.4. Tabell 3.4 Övergripande konsekvens av påverkan på den socioekonomiska miljön EFFEKT PÅVERKANS ÖVERGRIPANDE KONSEKVENS PÅVERKAN PÅ DEN SOCIOEKONOMISKA MILJÖN Påverkan på fiske Skyddszon runt rörläggningsfartyget Sedimentspridning och sedimentation 1 Skyddszon runt rörledningarna Rörledningarnas närvaro på havsbottenområde Påverkan på sjöfart och navigering Fysiska störningar/verksamheter under anläggningsarbetet Fysiska störningar/verksamheter under drift Påverkan på turism och rekreationsområden Fysiska störningar och buller under anläggningsarbetet Sedimentspridning och sedimentation Påverkan på kulturmiljö Fysisk påverkan av ankarhantering Fysisk påverkan av grävningsarbete Fysisk påverkan av själva rörledningen Förändringar i batymetrin Påverkan från avfall Påverkan från avfall och avloppsvatten Påverkan på infrastrukturen Påverkan på kablar Påverkan på vindkraftsparker Påverkan på utvinningsområden Påverkan på militära områden PÅVERKAN VID AVVECKLING Påverkan till följd av avvecklingsarbete / 2 1 Beror på resultaten av Nord Streams studie av övertrålningsbarhet och möjliga riskreducerande åtgärder som ska överenskommas med de danska fiskerimyndigheterna. 2 Påverkan från avveckling och avstängning av rörledningen beror på situationen vid tiden för avveckling. Därför kommer valet av metod för avveckling och avstängning av rörledningarna att göras grundat på situationen (lagstiftning, tillgänglig teknik, kunskaper om miljöpåverkan, hur mycket rörledningarna täckts över) vid tiden för avveckling.

32 Under anläggningsarbetet kommer fisket inom anläggningsområdet att påverkas på grund av att en skyddszon måste upprättas runt det långsamma utläggningsfartyget. Under anläggningsarbeten, och särskilt under grävnings-/dikningsarbeten, kommer fisket också att påverkas i närheten av anläggningsarbetet på grund av sedimentspridningen. Som redan nämnts resulterar en ökad mängd suspenderat sediment troligen i undvikande reaktioner av fiskarter i anläggningsområdet. Grävning/dikning kommer att äga rum i fiskeområdet Pladen, ett viktigt område för torskfiske. Man bedömer att undvikande reaktioner sker när grumlade sediment i betydande grad överskrider den normala nivån, som uppskattas vara > 10 mg/l. Modeller visar att detta sker inom ett avstånd på ca 1 km från rörledningen, vilket motsvarar ca 6 km 2 (västra rörledningen) och 9 km 2 (östra rörledningen). För varje enskild plats kommer denna påverkan endast att vara några få timmar. Inledande diskussioner har ägt rum med fiskets organisationer i Danmark. Representanterna från dessa organisationer instämmer i att det finns ett behov av en skyddszon under anläggningsarbetet, och är medvetna om att ett totalt fiskeförbud i ett specifikt område sannolikt bara kommer att vara under en mycket kort tid (några dagar). Fiskeorganisationerna har gett uttryck för att deras medlemmar skulle uppskatta att ha observatörer ombord på rörläggningsfartyget under kortare tidsperioder i specifika områden, för att varna och stödja fiskarna under rörläggningsarbetet. Permanenta fiskerestriktioner ovanför/längsmed delar av rörledningarna kan inte uteslutas helt. Rörledningarna är konstruerade så att de är övertrålningsbara och motstår påverkan från fiskeredskap. Konstruktionen har dock för närvarande visat några fria spann som överstiger den höjd som anses kritisk för trålning i danska vatten. Genom den ständigt pågående optimeringsprocessen kommer man att försöka begränsa de fria spannen för att säkerställa övertrålningsbarhet. Om skyddsåtgärder skulle krävas när det gäller övertrålningsbarhet kommer dessa att genomföras i samarbete med fiskerimyndigheterna. Skyddszonen runt utläggningsfartyget eller grävningsarbetena kommer att störa fartygstrafiken, men medvetenhet om sådana aktiviteter till havs och att undvika dessa aktiviteter hör till normal praxis för den kommersiella sjöfarten. Påverkan på den kommersiella sjöfarten bedöms därför bli liten. Bullerspridningen från utläggningsfartyget och övriga inblandade fartyg har modellerats. När en försiktighetsmodell användes visade beräkningarna att bullergränsvärdena för anläggningsarbeten kan överskridas kortvarigt vid den sydöstra kustlinjen vid Snogebæk när utläggningsfartyget passerar Bornholm på det kortaste avståndet. För övrigt bedöms det att fysiska störningar genom rörelse och sikt inte kommer att skapa olägenheter för turism och rekreationsområden vid Bornholms kust. Försiktighetsåtgärder har vidtagits för att undvika skador på fornlämningar på och under havsbotten. Rörledningskorridoren har undersökts med avseende på kulturmiljön, och