Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland

Transkript

1 MHN au 18 Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland Remiss från kommunstyrelsen, dnr: KS 2009/ Remiss kommer ursprungligen från regeringskansliet. Sökande: Nord Stream AG Arbetsutskottets förslag till beslut Miljö och hälsoskyddsnämnden avstyrker vid en samlad bedömning ansökan om tillstånd. Energiprojekt inom EU bör vara inriktade på långsiktigt hållbara energikällor. Om tillstånd ändock meddelas lämnas synpunkter på ansökan under avsnittet bedömning. Ärendebeskrivning Ärendet Nord Stream AG ansöker om tillstånd enligt 15 a lagen om kontinentalsockeln (1966:314) för utläggande av två rörledningar på kontinentalsockeln utanför Sveriges territorialgräns. Ursprunglig ansökan lämnades in till Regeringen den 21 december Uppförande och användande av serviceplattform utanför Gotland återkallades i april Ansökan uppdaterades därefter den 1 oktober Sökandens beskrivning av verksamheten, utdrag ur miljöredovisning okt 2008 Bakgrund Inom EU är efterfrågan på naturgas stor och behovet kommer att öka i framtiden. För att uppfylla EU:s framtida energibehov har EU-kommissionen lanserat ett program benämnt Transeuropeiska energinät (TEN-E). Nord Streams projekt, som omfattar två gasrörledningar på Östersjöns botten mellan Ryssland och Tyskland, har valts som ett prioriterat EU-projekt inom det s.k. TEN-E-programmet. Nord Stream kommer därmed att tillgodose över 25 % av EU:s ökade behov av gasimport. De två rörledningarna planeras att anläggas under och de kommer att löpa parallellt längs Östersjöns botten med ca 100 meters mellanrum. Varje rörledning har en total längd på ca 1220 km varav ca 506 km finns i den svenska exklusiva ekonomiska zonen (EEZ).

2 Teknisk beskrivning Rörledningarna beläggs invändigt för att öka rörledningens kapacitet. En utvändig beläggning läggs på rörledningarna för att förhindra korrosion. Det utvändiga korrosionsskyddet är polyeten i tre skikt. Rörledningarna beläggs även med betong utvändigt. Betongbeläggningen appliceras över den korrosionshindrande beläggningen och tillför rörledningarna vikt för att ligga stabilt på havsbottnen. För att säkerställa rörledningarnas hållfastighet/täthet under hela deras livslängd ges ytterligare korrosionsskydd av offeranoder av galvaniskt material (katodiskt skydd). Storskaliga anläggningsarbeten till havs ställer stora krav på stöd från landbaserade serviceanläggningar (beläggningsanläggningar och provisoriska lagringsplatser). Föreslagna platser för provisoriska upplag i Sverige är Slite (Gotland) och Karlskrona. Rörläggningen kommer att utföras genom att de enskilda rörledningarna levereras till rörläggningsfartyget, där de svetsas ihop till en sammanhängande ledning och sänks ned på havsbottnen. När rörledningarna är utlagda utgör såväl de tjocka väggarna som betongbeläggningen ett betydande skydd för rörledningarna. Rörledningarnas behov av ytterligare skydd kommer dock att variera längs sträckningen för att undvika: - Påfrestningar på grund av utveckling av fria spann till följd av ojämn havsbelastning - Stora rörelser på grund av hydrodynamisk belastning - Stora rörelser på grund av tryckbelastning på rörledningen I områden där en eller flera av dessa faktorer kan inträffa uppnås ytterligare skydd genom anläggningsarbeten på havsbotten. Där ytterligare skydd krävs uppnås detta genom nedgrävning av rörledningarna i havsbotten eller genom stendistribution. Den lämpligaste nedgrävningsmetoden för Nord Streams rörledningar är efterschaktning genom plogning, som innebär att rörledningarna sänks ner i ett dike som grävs efter utläggningen. Stenläggning omfattar arbeten där grovt grus och små stenar placeras för att lokalt omforma havsbotten för att säkerställa rörledningens långsiktiga hållfastighet/ täthet. Grus och stenar fraktas med fartyg till varje enskilt ställe där stenläggning krävs. Sten kommer att hämtas från ett stenbrott i Finland. Stenmaterialet kommer att vara rent och därmed inte innehålla några föroreningar. Befintliga kablar som ska korsas av rörledningarna har identifierats. Endast fem kablar kommer att korsas inom den svenska ekonomiska zonen. Enligt nuvarande planer kommer inga rörledningar att korsas.

3 När rörledningarna väl har installerats kommer man att genomföra tryckprovning med vatten och efterföljande anslutningsarbete med fältskarvar innan rörledningssystemet kan tas i drift. Nordstreams övergripande kontrollsystem för rörledningen omfattar följande funktioner: - Tryckreglering för rörledningen - Skydd för trycket i rörledningen - Läckagedetektion för rörledningen - Övervakning av driftsparametrar för rörledningen (inkl temperaturskydd i rörledningen) - Telemetri och telekommunikation - Nödavstängning Påverkan av anläggningsarbetet Anläggning av rörledningar genom den svenska ekonomiska zonen kräver i vissa områden ingrepp på havsbotten för att skydda rörledningarna. Ingrepp på havsbotten i den svenska ekonomiska zonen omfattar stenläggning i huvudsak öster om Gotland och Hoburgs Bank, medan grävning planeras öster om Gotska Sandön och i område mellan Norra och Södra Midsjöbankarna. Rörledningsprocessen och ingreppen på havsbotten kommer att orsaka en grumling av havsbotten. Modellberäkningar av spridningen och sedimenteringen av grumliga sediment visar att sedimentspridningen från anläggningsverksamheten bara har en lokal och tillfällig påverkan på vattenkvalitén i anläggningsområdet. Natura 2000-områden i Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken påverkas inte av verksamheten. Buller kommer inte att nå bebodda områden p.g.a. det stora avståndet från den svenska kusten. Bullernivåerna är jämförbara med fartygstrafik i allmänhet, och bedömningen är att buller inte kommer att störa fåglar annat än högst tillfälligt. Beträffande undervattensbuller är bedömningen att den kan leda till undvikandereaktioner hos fisk och däggdjur, men att effekten endast är kortvarig. Inga av de undersökta bottenområdena utgör sådan marina livsmiljöer som definieras i EU:s habitatdirektiv. Detta innebär att inga störningar av värdefulla livsmiljöer förväntas.

4 Frigörande av näringsämnen och tungmetaller/föroreningar från bottensediment I samband med olika verksamheter på havsbotten, bl.a. grävningsarbeten och stenläggning, samt i samband med läggningsfartygets ankarhantering, kommer sediment att grumlas och spridas. I områden där omfattande grävningsarbeten utförs innehåller sedimenten endast låga halter av näringsämnen (erosionsbotten), tungmetaller och organiska föroreningar. Ankarhanteringen sker emellertid på bottnar med ackumulationsförhållanden men den grumling som detta ger upphov till är begränsad. Eftersom huvuddelen av de sediment som innehåller näringsämnen och föroreningar finns i vattenområden med en halokin, som separerar de nedre delarna av vattenkolumnen från den övre, kommer övervägande delen av de frigjorda näringsämnena och föroreningarna att sedimentera och inte upptas i näringskedjan. Frigörande av näringsämnen och föroreningar till den biologiskt aktiva övre delen av vattenmassan bedöms vara mycket begränsad och förväntas inte ha någon påverkan. Påverkan från konventionellt krigsmaterial och dumpade kemiska stridsmedel Två krigsmaterialobjekt har identifierats vid undersökningar i den svenska ekonomiska zonen. En bomb kommer att hanteras genom att rörledningens sträckning ändras lokalt, medan en mina troligen kommer att röjas. Röjningen kommer att leda till ytterst begränsad sedimentspridning och spridning av kemiska ämnen. Krigsmaterialundersökningar har genomförts i en 15 meter bred korridor för att säkerställa att inget krigsmaterial finns i de områden där rörledningen kommer att läggas. Möjligheten att krigsmaterial och kemiska stridsmedel påträffas under anläggningsarbetet kan inte uteslutas. Sannolikheten för att icke detonerade sprängladdningar påträffas bedöms vara mycket liten. Rutiner och nödvändiga säkerhetsutrustningar finns ombord för hantering av stridsmaterial. Risker för olyckor vid rörledningen De största riskerna under anläggningsarbetet har att göra med en teoretiskt ökad kollisionsfrekvens till följd av ökad fartygstrafik i samband med projektet: bl.a. rörledningspråmar, rörtransportfartyg, ankarhanteringsfartyg och fartyg för bottenarbeten. I händelse av en kollision kan bränsle läcka ut i omgivningen. Ett särskilt problem är risken för incidenter i samband med anläggning av den andra ledningen (den nordvästra ledningen) när den sydöstra ledningen redan är i drift. Under driften kan externa störningar som förlista fartyg, draggade ankare etc. eventuellt leda till att gas läcker ut från rörledningarna.

5 En noggrann analys av de möjliga riskerna har genomförts. Den har visat på en extremt låg kollisions- och felfrekvens under drift. Ett antal riskreducerande åtgärder kommer att vidtas under anläggningsfasen. Bl.a. kommer en säkerhetszon att upprättas runt läggningspråmen, sjötrafiken kommer att övervakas noggrant och kontakter med sjöfartsmyndigheter kommer att upprätthållas. I händelse av en kollision kan bränsle från de inblandade fartygen läcka ut och orsaka skada på miljön. Detta kan påverka fåglar, fiskar, däggdjur precis som andra kollisioner till havs. Konsekvenserna beror av oljeutsläppets storlek, väderförhållanden etc. En naturgasläcka från en rörledning skulle i sig inte förorena havet, men gas skulle stiga till havsytan och släppas ut i atmosfären och bidra till den globala uppvärmningen (metangas). Naturgas är nästan olösligt i vatten och har därför ingen långsiktig påverkan på vattenkvalitén. Beredande organ Miljö och hälsoskyddskontoret hade yttrat sig i ärendet den 9 april 2009 och lämnat förslag till beslut. Bedömning Gotlands kommun har i sin energiplan (Energi 2010) antagit en klimatstrategi med målsättningen att ställa om till en långsiktigt hållbar och koldioxidneutral energiförsörjning. Naturgas är inte en långsiktigt hållbar energikälla även om utsläppen är mindre än för andra energislag. Det är beklagligt att EU satsar på ett sådant stort projekt för ökning av naturgasanvändningen i stället för att utveckla hållbara energikällor. Enligt Nord Streams bedömning kommer en liten eller obefintlig påverkan ske av miljön i Östersjön. Östersjön är ett innanhav med en mycket känslig miljö och om anläggningen kommer till stånd bör det därför göras fortlöpande undersökningar på vilken faktisk påverkan det blir under anläggningsfasen och den kommande driften (biologisk miljö, fiskebestånd, ev. påverkan på intilliggande Natura 2000 områden m.m.). En direkt påverkan på Gotland kan i första hand förutses om en större olycka skulle inträffa i samband med fartygskollisioner eller dylikt med utsläpp av bränsle. Nord Stream har bedömt risken för detta som mycket liten och särskilda säkerhetsrutiner kommer att tillämpas. Om olyckan ändå skulle vara framme är det viktigt att resurser snabbt kopplas in för att minimera skadeverkningarna. Det ska finnas ett färdigt program för vilka åtgärder som ska sättas in vid olycka.

6 På Gotland kommer det att finnas en omlastningsstation i Slite för rörledningar. Denna hantering har reglerats i tillståndet för Slite hamn. Hanteringen kommer att innebära en betydande trafikökning i Slite samhälle. Det förutsättas att aktuell(a) tillsynsmyndighet(er) bedriver regelbunden kontroll och tillsyn över Nord Streams verksamhet. milv Delges: Miljö och hälsoskyddsnämnden