Kapitel 10. Natura 2000 SWE

Transkript

1 Kapitel 10 Natura 2000

2

3 Innehåll Sida 10 Natura Inledning Natura 2000-områden Natura 2000-krav Natura 2000-krav i Finland Natura 2000-krav i Sverige Natura 2000-krav i Danmark Natura 2000-krav i Tyskland Urvalskriterier för bedömningen av potentiella effekter på Natura 2000-områden Sammanfattning av bedömningen av potentiellt påverkade Natura 2000-områden i Finland Inledning Grund för konsekvensbedömningen Potentiellt påverkade Natura 2000-områden Potentiella påverkningar på habitat och arter Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Finland Sammanfattning av bedömningen av potentiellt påverkade Natura 2000-områden i Sverige Inledning Grund för konsekvensbedömningen Potentiellt påverkade Natura 2000-områden Potentiella effekter på habitat och arter Sammanfattning av potentiell påverkan på Svenska Natura 2000-områden Sammanfattning av bedömningen av potentiellt påverkade Natura 2000-platser i Danmark Inledning Grund för konsekvensbedömningen Potentiellt påverkade Natura 2000-områden Potentiella effekter på habitat och arter Sammanfattning av effekter på skyddsområden Sammanfattning av bedömningen av potentiellt påverkade Natura 2000-platser i Tyskland Inledning Grund för konsekvensbedömningen Potentiellt påverkade Natura 2000-platser Potentiella effekter på livsmiljöer och arter Sammanfattning av effekter på skyddsområden i Tyskland Potentiella kumulativa effekter Bedömning av potentiella gränsöverskridande effekter Referenser 1540

4

5 Natura Inledning Nord Stream har tagit hänsyn till betydelsen av EU:s Natura 2000-nätverk i utformningen och utvecklingen av sitt projekt. Projektet har omfattat en noggrann analys av de potentiella effekterna av anläggning, förberedelsearbete, avveckling och drift av Nord Streams rörledning på Natura 2000-områden. Natura 2000-nätverket har inrättats enligt både EU:s och medlemsstaternas lagstiftning. Därför innehåller vart och ett av de nationella ansökningsdokument som har framställts av Nord Stream, med undantag för ansökningsdokumenten för Ryska federationen, en konsekvensanalys för alla Natura 2000-områden som kan påverkas av Nord Stream-projektet i varje land. Bedömningen av de potentiella konsekvenserna fokuseras på i vilken omfattning projektet skulle kunna få betydande effekter på klassificeringskriterier och bevarandemål för platserna. Nord Stream anser att det är viktigt att lämna information som hör samman med potentiellt påverkade Natura 2000-områden i denna Esborapport, eftersom den har ingått i projektets fortlöpande utformning och utveckling. Resultaten av konsekvensbedömningarna i Natura områden, vilka har utförts för de nationella ansökningsdokumenten, sammanfattas i detta kapitel. Detta kapitel har inte till syfte att tillhandahålla fullständiga konsekvensbedömningar för Natura 2000-områden, eftersom dessa presenteras i de nationella ansökningsdokumenten Natura 2000-områden Genom Europeiska kommissionens direktiv om bevarande av vilda fåglar (fågeldirektivet 79/409/EEG) och direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet 92/43/EEG) upprättas lagstiftningsramen för Natura 2000-områden, dvs. för övervakning av "förekomsten, omständigheterna och förändringarna av de naturliga livsmiljöerna i hela Europa" för att förhindra "orsakerna till en minskad biologisk mångfald". Habitatdirektivets syfte är att främja biologisk mångfald genom att ålägga medlemsstaterna att vidta åtgärder för att bevara eller återställa gynnsam bevarandestatus för naturliga livsmiljöer och vilda arter. Fågeldirektivets syfte är att genomföra särskilda åtgärder för att bevara gynnsam bevarandestatus för vilda fåglar i hela Europa.

6 1474 De åtta EU-medlemsstaterna runt Östersjön har kommit långt i tillämpningen av de båda Natura 2000-direktiven. För att uppfylla syftena med de två direktiven har medlemsstaterna utsett skyddvärda områden (SCI) och speciellt skyddade områden (SPA) såväl i kustnära vatten som ute till havs. Livsmiljöer är enligt direktiven "land- eller vattenområden som kännetecknas av särskilda geografiska, abiotiska och biotiska egenskaper, oavsett om de är naturliga eller delvis naturliga". De livsmiljöer som anges i bilaga I och de sällsynta och sårbara arter som anges i bilaga II till habitatdirektivet, liksom de sällsynta och sårbara fågelarter som anges i bilaga I till fågeldirektivet (och de regelbundet återkommande ansamlingarna av flyttfåglar) ska skyddas med hjälp av Natura 2000-nätverket. Bevarandestatusen för en naturlig livsmiljö definieras i rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, som summan av de faktorer som påverkar en livsmiljö och dess typiska arter och som på lång sikt kan påverka dess naturliga utbredning, struktur och funktion samt de typiska arternas överlevnad på lång sikt. Bevarandestatus för en naturlig livsmiljö är "gynnsam" när Dess naturliga utbredningsområde och de områden som den täcker inom detta område är stabilt eller växande Den särskilda struktur och de funktioner som behövs för dess långsiktiga bevarande sannolikt kommer att fortsätta under en överskådlig framtid Bevarandestatus för dess karakteristiska arter är gynnsam Bevarandestatus för en art är gynnsam" när Uppgifter om populationsdynamik visar att arten bevarar sig själv på lång sikt som en livskraftig del av sina naturliga livsmiljöer Artens naturliga utbredningsområde inte minskar eller sannolikt kommer att minska under en överskådlig framtid Det finns, och troligen kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att bevara dess population på lång sikt Syftet med Natura 2000-nätverket är att bevara livsmiljöerna och arterna i "gynnsam bevarandestatus" i deras naturliga utbredningsområde. De tre typer av områden och platser som utgör Natura 2000-nätverket är följande: Special Protection Areas (SPA), speciellt skyddade områden: skyddsområden för fågelarter som finns angivna i bilaga 1 till fågeldirektivet samt flyttfåglar

7 1475 Special Areas of Conservation (SAC), särskilda bevarandeområden: skyddsområden för livsmiljöer, växter och djurarter som finns angivna i habitatdirektivet Skyddsvärda områden (SCI): områden som kan bidra till bevarande eller återställa en livsmiljö till gynnsam status Figur 10.1 nedan ger en översikt över Natura 2000-områden längs sträckningen av Nord Stream-projektet. LEGEND Natura område Nord Stream-ledningens sträckning 5 km avstånd till Nord Stream-ledningen 20 km avstånd till Nord Stream-ledningen Figur 10.1 Karta över alla naturaområden längs rörledningssträckningen

8 Natura 2000-krav Natura 2000-krav i Finland Habitatdirektivet och fågeldirektivet har införlivats i Finland genom naturskyddslagen 1096/1996. Europeiska unionens Natura 2000-nätverk i Finland består av 1) fågelreservat enligt fågeldirektivet och 2) platser som anses vara av gemenskapsintresse i enlighet med bestämmelserna i habitatdirektivet. I paragraf 65.1 i den finska naturskyddslagen föreskrivs att om ett projekt eller en plan, antingen individuellt eller i kombination med andra projekt och planer, troligen kommer att ha en betydande negativ effekt på det ekologiska värdet på en plats som ingår i eller har föreslagits av statsrådet för inkludering i Natura 2000-nätverket, är projektets utvecklare skyldig att genomföra en lämplig bedömning av dess konsekvenser. Samma krav gäller även för projekt eller planer utanför platsen om de sannolikt kommer att ha en betydande skadlig effekt på platsen. Bedömningen kan genomföras som en del av förfarandet med miljökonsekvensbeskrivningen. Ingen myndighet får ge tillstånd till ett projekt om bedömningsförfarandet tyder på att projektet eller planen skulle få en betydande negativ effekt på det särskilda ekologiska värdet eller bevarandesyftet med området. Ett tillstånd kan dock beviljas om statsrådet beslutar att ett visst projekt i brist på alternativa lösningar måste genomföras av tvingande orsaker som avser ett överskuggande allmänt intresse. Om en plats är värd för en prioriterad typ av livsmiljö eller en prioriterad art i habitatdirektivet, är ett annat villkor för att bevilja ett tillstånd att en orsak som hör samman med människors hälsa eller allmänhetens säkerhet, eller med gynnsamma konsekvenser av primär betydelse för miljön, eller någon annan tvingande orsak som avser ett överskuggande allmänt intresse, kräver att ett tillstånd beviljas. I det sistnämnda fallet måste ett yttrande begäras från Europeiska kommissionen Natura 2000-krav i Sverige Habitatdirektivet och fågeldirektivet har införlivats i Sverige genom kapitel 7 i miljöbalken. I princip gäller miljöbalken bara inom svenskt territorium, dvs. inte i den exklusiva ekonomiska zonen eller på den kontinentalsockel där rörledningarna läggs ut. Av förarbetena till både miljöbalken och lagen om den exklusiva ekonomiska zonen (som gäller för aktiviteter osv. i denna zon) framgår dock att reglerna i miljöbalken avseende Natura 2000-områdena även gäller för aktiviteter utanför Sverige (dvs. i den exklusiva ekonomiska zonen) som kan påverka detta område. Enligt miljöbalken krävs ett tillstånd för aktiviteter och verksamhet som kan ha en betydande effekt på ett Natura 2000-område (se kapitel 7, paragraf 28a i miljöbalken).

9 1477 Om det finns en risk för betydande effekt får ett tillstånd bara utfärdas om aktiviteterna inte väsentligt skadar den särskilda miljö som skyddas genom Natura 2000-nätverket eller om aktiviteterna inte är skadliga för skyddet och bevarandet av särskilda arter som skyddas genom nätverket Natura 2000-krav i Danmark I Danmark har habitatdirektivet och fågeldirektivet införlivats i ett antal olika lagar och verkställande beslut som omfattar olika områden och olika aktiviteter. När det gäller genomförandet av Nord Stream-projektet på den danska kontinentalsockeln har de ovan nämnda direktiven införts i paragraf 4a i den danska lagen om kontinentalsockeln. (1) En bedömning av konsekvenserna av projektet måste utarbetas om installationen kan få betydande effekter på ett Natura 2000-område. Endast om utvärderingen ger vid handen att projektet inte skadar området eller är av överskuggande allmänt intresse och ingen alternativ lösning är tillgänglig, får ett tillstånd för projektet utfärdas Natura 2000-krav i Tyskland I Tyskland har habitatdirektivet och fågeldirektivet införlivats på både federal nivå och delstatsnivå. Enligt paragraf 34 och 35 i den tyska federala naturskyddslagen, som inför EU-direktiven, ska planer och projekt som kan leda till betydande effekter på ett skyddat område, genomgå en bedömning av konsekvenserna för platserna. Fokus för bedömningen ska vara om ett projekt är förenligt med den specifika platsens bevarandemål. Om resultatet av bedömningen är negativt (planen eller projektet har betydande effekter på det skyddade området och dess bevarandemål) kan projektet eller planen inte få ett tillstånd. Trots en negativ bedömning kan projektet godkännas om det ändå måste utföras av tvingande orsaker av överskuggande allmänt intresse, och inga alternativa lösningar heller är tillgängliga. I Mecklenburg-Vorpommern innehåller paragraf 18 i naturskyddslagen (Landesnaturschutzgesetz) ett system som motsvarar det federala. Valet av skyddsområden regleras i paragraf 28. (1) Danmark. Konsoliderad lag nr 1101 av den 11 november 2005 om kontinentalsockeln.

10 Urvalskriterier för bedömningen av potentiella effekter på Natura områden Innan bedömningen av potentiella effekter på Natura 2000-platser görs är det viktigt att fastställa tydliga kriterier att basera bedömningen på. I detta syfte har en detaljerad undersökning för att fastställa effekternas omfattning genomförts i varje land, för att fastställa den geografiska omfattningen av potentiella projektkonsekvenser, vilken har lett till en korridor på vardera sidan om rörledningarna där konsekvenser sannolikt kommer att uppstå. Förhållandet mellan korridoren och de områden som tillhör Natura 2000-nätverket avgör för vilka Natura 2000-områden som de potentiella konsekvenserna bör undersökas. Dessutom har de områden som ska bedömas identifierats utifrån de specifika kännetecknen hos varje plats och dess bevarandemål och diskussioner med de relevanta nationella myndigheterna. Den följande geografiska definitionen av Natura 2000-områden som ska undersökas har definierats av projektet som allmän vägledning. Detta har kompletterats med de krav som ställs inom nationell lagstiftning och med samråd och diskussioner med nationella myndigheter, vilket har förfinat omfattningen av bedömningarna. Natura 2000-områden inom 5 kilometer från rörledningarna har inkluderats som potentiella områden med direkt effekt Natura 2000-områden inom 20 kilometer från rörledningarna har inkluderats som potentiella områden med indirekt effekt. Detta avstånd är ett konservativt mått på effektområdet och är främst baserat på spridningen av buller, som fortfarande kan upptäckas av marina däggdjur på detta avstånd men som inte förväntas ha någon ytterligare effekt Vid genomförandet av bedömningen av potentiellt betydande konsekvenser för utnämningskriterier och bevarandemål för enskilda platser, har projektet också säkerställt att de specifika kraven för de viktigaste arter/livsmiljöer som finns och de faktorer som påverkar bevarandestatus har behandlats även om detta, såsom exempelvis kan vara fallet med kraven på föda för vissa arter, har krävt bedömningar utanför 20-kilometerskorridoren. Specifika aspekter på de synsätt som har antagits i Danmark, Finland, Tyskland och Sverige diskuteras nedan. Baserat på identifieringen av potentiellt påverkade Natura 2000-områden har en detaljerad bedömning av varje plats inom ramen för dess kriterier för utnämnande och bevarandesyften genomförts. Använda metoder, genomförda analyser och resultaten därav presenteras i detalj i respektive lands nationella ansökningsdokument, som finns tillgängliga på projektets webbsida.

11 Sammanfattning av bedömningen av potentiellt påverkade Natura områden i Finland Inledning I detta avsnitt sammanfattas bedömningsarbetet avseende Natura 2000-områden i Finland. Arbetet har utförts i samband med sammanställningen av ansökningsdokumenten i Finland Grund för konsekvensbedömningen Bedömningen av potentiellt påverkade Natura 2000-områden har genomförts genom analys av de olika projektaktiviteterna under anläggning och drift och hur projektet skulle kunna påverka de skyddade områdena. Effekterna på skyddade områden har undersökts med den metodik som har definierats och föreslagits för en preliminär Natura 2000-bedömning, enligt vad som beskrivs i Finlands miljöcentrals riktlinjer Biodiversity impact assessment in regional planning, environmental impact assessment and Natura 2000 assessment. Grunden för valet av denna metodik var att inget skyddat område ska korsas av rörledningen och det uppmätta avståndet mellan den påverkande källan (dvs. rörledningar och stenläggningsområden längs rörledningens sträckning) och de skyddade områdena ska vara stort (10 kilometer). Syftet med bedömningen har varit att utvärdera om Nord Stream-projektet rimligen kan få betydande negativa effekter på det skyddade områdets värden eller inte. I Tabell 10.1 identifieras potentiella effekter som interaktion mellan de planerade aktiviteterna och konsekvensmål. Effekterna delas upp i effekter under anläggning och under drift.

12 1480 Tabell 10.1 Potentiella påverkningar från planerade verksamheter och påverkade receptorer Påverkansmål Projektfas Påverkan Verksamhet Skyddade områden Anläggning Drift Uppslamning av sediment, näringsämnen och föroreningar samt återuppslamning av frigjort sediment (inklusive effekter på näringskedjan) Buller och visuella störningar till följd av ökade fartygsrörelser Buller från flödande gas Störning från försörjningstrafik och stendistribution Röjning av krigsmateriel Stendistribution Muddring Plogning Rörläggning till havs Sammanfognigar under vattnet Ankarhantering Röjning av krigsmateriel Stendistribution Muddring Plogning Rörleveranser Rörläggning till havs Sammanfognigar under vattnet Ankarhantering Rör på havsbotten och gasflöde i röret Övervakning och undersökning Skyddszon Underhållande stendistribution vid behov Den möjliga störningen från planerad projektverksamhet på skyddade områden har främst undersökts med tanke på uppslamning och återuppslamning av sediment från anläggningsverksamhet. Den möjliga bullerstörningen i skyddade områden har också bedömts. Andra typer av påverkningar har också beaktats (t.ex. gasutsläpp, ljusstörningar etc.), men deras potential att påverka Natura 2000-områden har bedömts som obetydlig. Om det anses troligt att en negativ effekt som påverkar bevarandemålen skulle kunna uppstå i ett Natura 2000-område är projektansvarig skyldig att genomföra en lämplig bedömning i enlighet med naturskyddsförordningen nr 65. Bedömningen har genomförts och bestått av följande uppgifter: beskrivning av identifierade effekter, bedömning av effekternas betydelse, förslag till riskreducerande åtgärder (om det har

13 1481 bedömts sannolikt att en effekt kommer att uppträda), jämförande undersökning av alternativ och sammanfattning av effekterna. Faktiska fältundersökningar på områdena har inte ansetts nödvändiga. En "preliminär Naturabedömning brukar genomföras med hjälp av befintligt källmaterial. Följande bakgrundsinformation har använts i bedömningen: Natura 2000 standardinformationsblad Kartinformation Information om arter och livsmiljöer som enligt EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv och livsmiljöer som har identifierats som grund för utnämnande av Natura 2000-områden Resultat från fältstudier som har gjorts av Nord Stream AG (dvs. kartläggning av livsmiljöer utanför Natura 2000-områden) Modelluppgifter om sedimentspridning I den här bedömningen är det främst undervattensmiljöer som har betraktats som möjliga konsekvensmål med tanke på effekterna av sedimentspridning. Till exempel finns det sandbankar och rev i de flesta Natura 2000-områden och de är känsliga för övergödning och förorening. De kan påverkas om grumligheten ökar till betydande koncentrationer under en lång period. Fåglar och däggdjur har betraktats som möjliga konsekvensmål för störningar vid anläggningsarbeten även när de flyttar utanför de skyddade områdena. I bedömningen har följande kriterier från Europeiska kommissionen beaktats: Minskning av Natura 2000-platsens omfattning. Resultatet ges som en procentsats av förlusten av livsmiljö från hela Natura 2000-området Betydelsen av en uppsplittring av området, dess varaktighet och reversibilitet jämfört med nuläget Störningens betydelse: varaktighet och reversibilitet och platsen för källan i förhållande till det skyddade området Populationens densitet, varaktighet för reversibiliteten för en förändring som orsakas av projektet

14 1482 Indikatorer på en förändring av vattenkvaliteten, den relativa förändringen av kemiska parametrar för vatten De två första kriterierna har uteslutits från bedömningen eftersom rörledningarna inte korsar något skyddat område. Konsekvensbedömningen för skyddade områden grundas till stor del på resultaten från bedömningen av effekterna på havsbotten och vattenkvalitet Potentiellt påverkade Natura 2000-områden Från början täckte bedömningen alla platser inom en 20 kilometer bred korridor längs rörledningarnas sträckning. Efter konsultationer med relevanta myndigheter togs nio finska Natura 2000-platser med i den ursprungliga bedömningen av potentiella effekter eftersom de låg relativt nära (10-50 kilometer) den föreslagna rörledningssträckningen. Platserna täcker hektar, vilket utgör 5,9 procent av den yta som alla finska Natura 2000-platser täcker. Alla åländska Natura 2000-områdenligger längre än 50 kilometer från rörledningen och har därför uteslutits från bedömningen. En detaljerad karta över Natura 2000-områden visas i karta PA-2-F. Sex områden har bedömts mer detaljerat på grund av deras relativa närhet till rörledningssträckningen. De visas i Tabell Tabell 10.2 Potentiellt påverkade Natura 2000-områden Typ av Avstånd Namn Officiellt nummer skyddsområde (SPA, SAC, Bevarandemål från rörledning SCI) (km) Omfattar viktiga undervattenshabitat som sublittorala sandbankar Östra Finska vikens skärgård och vattenområden FI SPA, SCI (1110), rev (1170) och kustnära laguner (1150). Viktigt häckningsområde för skärgårdsfåglar. Hyser stora bestånd av silltrut 23 (Finland) 6,8 (Ryssland) (L. fuscus), fisktärna (S. hirundo) och silvertärna (S. paradisaea). Innehåller viktiga

15 1483 Typ av Avstånd Namn Officiellt skyddsområde från Bevarandemål nummer (SPA, SAC, rörledning SCI) (km) kamformationer under vattnet och lekområden för sill (C. harengus) samt kända viloplatser för gråsäl. Omfattar prioriterade livsmiljötyper enligt bilaga I, till exempel smala vikar (1650), rev (1170) och kustnära laguner (1150). Har ett mycket rikt Marina fågelliv. Viktig viloplats för skyddsområde FI fåglar (t.ex. Aspskär). n i Pernåviken SPA, SCI Skräntärna. Det finns och Pernås också kända tillhåll för skärgård gråsäl (en art enligt bilaga 15 II). Hela Natura området har föreslagits som en del i skyddsnätverket Ramsar för våtmarker (typ B). Innehåller prioriterade livsmiljöer enligt bilaga I. Sublittorala sandbankar (1110) och rev (1170). Klassificerad uppehållsplats för gråsäl Söderskär och (en art enligt bilaga II i FI Långörens SPA, SCI habitatdirektivet). Har skärgård många säsongsbundna 10 häckande fåglar och är samtidigt en viktig viloplats för fåglar. Har föreslagits som en del av BSPA- och Ramsarnätverken. Kyrkslätts FI SPA, SCI Innehåller de prioriterade 15

16 1484 Namn Typ av SCI) Officiellt skyddsområde nummer (SPA, SAC, Bevarandemål skärgård livsmiljötyperna sublittorala sandbankar (1110), rev (1170) och kustnära laguner (1150). Viktiga livsmiljöer på land och under vatten och viktiga fågelarter. Många varierande fågelarter, många arter som häckar i området. Omfattar den enligt bilaga I prioriterade livsmiljötypen skär och Kallbåda grund FI småöar i Östersjön och SCI (1620), inrättad för att vattenområde skydda gråsälen (en art i bilaga II), och är en tillhållsplats för sälar. Viktigt häckningsområde och viloplats för fågel. Häckande fågelarter är skräntärna, tobisgrissla, silltrut, roskarl och otaliga Ingå skärgård FI silvertärnor och fisktärnor. SPA, SCI Även gråsäl besöker området. Innehåller gammal granskog med gamla tallar och björkar. En mängd döda träd som är viktiga för insekter. Innehåller prioriterade Ekenäs och livsmiljötyper enligt bilaga Hangös I. Smala vikar (1650), rev skärgård och FI SPA, SCI (1170) och kustnära Pohjanpitäjänla laguner (1150) och stora htis marina grunda fjordar och vikar skyddsområde (1160) som är viktiga Avstånd från rörledning (km)

17 1485 Typ av Avstånd Namn Officiellt nummer skyddsområde (SPA, SAC, Bevarandemål från rörledning SCI) (km) häcknings- och viloplatser för fåglar. Gråsäl, en art enligt habitatdirektivets bilaga II, finns också här. Innehåller viktiga undervattenshabitat som Tulliniemi fågelskyddsomr åde FI SPA, SCI sublittorala sandbankar och rev. Mycket viktigt för häckande sjöfågel. Passageområde för 30 flyttfågel, Innehåller olika typer av dyner. Hyser 46 olika habitattyper enligt habitatdirektivet (mest landbaserade), varav 15 är prioriterade som Skärgårdshavet FI SPA, SCI särskilt skyddade habitattyper. Viktigt för land- och 30 undervattenshabitat som kustnära laguner och rev. Betydelsefullt för en stor mängd fågelarter och för både gråsäl och vikare. Dessa livsmiljöer påverkas nuförtiden av övergödning och förorening och kan påverkas om grumligheten ökar till betydande koncentrationer under en lång period. Det är känt att de biotiska zonerna och därför känsliga områden i revstrukturerna (känsliga för t.ex. övergödning och föroreningar) är begränsade till områden som är grundare än 5-6 meter, men detta djup kan vara högre i västra Finska viken, upp till 5-10 meter. Sandbankarna är begränsade till högst 20 meters djup men detta blir mycket grundare när man rör sig mot östra Finska viken.

18 1486 LEGEND Natura område Nord Stream-ledningens sträckning 5 km avstånd till Nord Stream-ledningen 20 km avstånd till Nord Stream-ledningen Figur 10.2 De finska Natura 2000-områdena i Finska viken Det Natura 2000-område som ligger närmast rörledningssträckningen i Finland är Söderskär och Långörens skärgård som ligger inom 10 kilometers avstånd från rörledningarna. Naturområdet Östra Finska vikens skärgård och vattenområde ligger dock inom 6,8 km avstånd från rörledningssträckningen när den ryska sektorn tas med i beräkningen.

19 1487 LEGEND Natura område Nord Stream-ledningens sträckning 5 km avstånd till Nord Stream-ledningen 20 km avstånd till Nord Stream-ledningen Figur 10.3 Natura 2000-områdena närmast rörledningens sträckning, Söderskär och Långören, och identifierade potentiella Natura 2000-områden till havs Andra livsmiljöer enligt habitatdirektivet, såsom "kustnära laguner", har inte beaktats eftersom de anses ligga på ett betydande avstånd från rörledningen. Av samma anledning har livsmiljöer på land inte heller beaktats i bedömningen. Var och en av de platser som har beaktats i bedömningen på grund av potentiella effekter av Nord Stream-projektet diskuteras nedan. Östra Finska vikens skärgård och vattenområden (FI , SPA, SCI) Detta Natura 2000-område är nästan hektar stort och innehåller ett kluster av öar, bassänger och undervattenskammar. Området ligger till största delen i ytterskärgården och

20 1488 vattenområdena inom samhällena Hamina, Kotka, Pyhtää och Virolahti. Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är ca 23 kilometer i Finland och 6,8 kilometer i Ryssland. Natura 2000-området innehåller viktiga undervattenshabitat som sublittorala sandbankar (1110), rev (1170) och kustnära laguner (1150). Platsen är ett viktigt häckningsområde för skärgårdsfåglar och har större samhällen av silltrut (L. fuscus), fisktärna (S. hirundo) och silvertärna (S. paradisaea). Området omfattar även viktiga kamformationer under vattnet och lekområden för sill (C. harengus). Det finns dessutom kända uppehållsplatser för gråsälar. Kärnan i Natura 2000-området består av Östra Finska vikens nationalpark. Det har föreslagits att Natura 2000-området ska tas in i Marine and Coastal Baltic Sea Protection Areas Network som ett BSPA-område. Marina skyddsområden i Pernåviken och Pernås skärgård (FI , SPA, SCI) Detta Natura 2000-område sträcker sig från Pikkupernajanlahtibukten, som ligger nära staden Borgå, till gränsen för Uusimaas regioncentrums verksamhetsområde. Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är cirka 15 kilometer. Natura 2000-området innehåller viktiga undervattenslivsmiljöer såsom smala vikar (1650), rev (1170) och kustnära laguner (1150) i enlighet med bilaga I i habitatdirektivet. De inre bukterna inom Natura 2000-området har ett rikligt fågelliv, vanligen våtlandssamhällen. Mer än 20 arter av skyddade fåglar finns i detta område. I skärgården fungerar en del öar som viktiga viloplatser för fåglar (t.ex. Aspskär). Området är viktigt för skyddet av skräntärnan (S. Caspia). Det finns dessutom några kända uppehållsplatser för gråsälar. Hela Natura 2000-området har föreslagits som en del i skyddsnätverket Ramsar för våtmarker. Söderskär och Långörens skärgård (FI , SPA, SCI) Detta Natura 2000-område omfattar cirka hektar och ligger i den yttre skärgården nära staden Borgå. Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är cirka 10 kilometer. Natura 2000-området innehåller viktiga undervattenslivsmiljöer, exempelvis sublittorala sandbankar (1110) och rev (1170) (båda prioriterade livsmiljöer enligt bilaga I till habitatdirektivet). Den yttre skärgården har många säsongsbundna häckande fåglar och är samtidigt en viktig viloplats för fåglar. Området har föreslagits som en del i BSPA-nätverket. Långörenområdet har också föreslagits som en del av Ramsarnätverket.

21 1489 Kyrkslätts skärgård (FI , SPA, SCI) Området täcker mer än cirka hektar och omfattar kusten i Kyrkslätts kommun. Dess västra delar sträcker sig från Sommarn i Ingå nästan till Esbo i öster. Platsen omfattar alla öarna inom områden och vissa vattenområden som definieras separat. Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är cirka 15 kilometer. Skärgården och kustområdena är relevanta för bevarande av viktiga livsmiljötyper och fågelarter. Natura 2000-området omfattar den inre, mellanliggande och yttre skärgården och innehåller viktiga undervattenslivsmiljöer som anges i bilaga 1 till habitatdirektivet (sublittorala sandbankar (1110), rev (1170) och kustnära laguner (1150)). Platsen har en mångfald av skyddade fågelarter, varav många häckar inom området. Kallbåda grund och vattenområde (FI , SCI) Detta Natura 2000-område sträcker sig över cirka hektar och ligger på öppet hav sydväst om Porkkalaudden. Omkring hälften av området sträcker sig från territorialvattnen in i den finska ekonomiska zonen. Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är cirka 11 kilometer. Natura 2000-området inrättades främst för att skydda gråsälen och det är en tillflyktsort för sälar. Området innehåller även livsmiljötypen enligt bilaga I skär och småöar i Östersjön" (1620). Ingå skärgård (FI , SCI) Detta Natura 2000-område har en storlek på 203 hektar och ligger i den yttre skärgården av samhället Ingå. Det finns bara ett vattenområde som ingår i Ingås Natura 2000-område, vattenområdet i Timmerös skyddsområde (68 hektar). Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är ca 21 km. Natura 2000-området Ingå skärgård är en viktig häcknings- och rastplats för fåglar. Fågelarter som häckar är skräntärna, tobisgrissla, silltrut, roskarl och otaliga silvertärnor och fisktärnor. Även gråsäl besöker området, även om det vanligen endast är ensamma sälar som observeras nära ön Hästen. De flesta öarna och skären är steniga och kala. Det finns ett undantag, Stora Fagerö, som är en större skogsbevuxen ö med sandiga stränder, kammar och antika, strandnära bankar. Skogarna består av gammal granskog med gamla tallar och björkar. Det finns även en mängd döda träd, viktigt för många insekter.

22 1490 Ekenäs och Hangös skärgård och Pohjanpitäjänlahtis marina skyddsområde FI , SPA, SCI) Detta marina Natura 2000-område sträcker sig över cirka hektar och innehåller följande områden: Pohjanpitäjänlahtibukten, Ekenäs skärgård och södra Hangöbukten. Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är cirka 19 kilometer. Natura 2000-området innehåller viktiga undervattenslivsmiljöer såsom stora grunda vikar och sund (1160), rev (1170), kustnära laguner (1150) och smala vikar (1650) (i enlighet med bilaga I i habitatdirektivet). Det har många delvis omslutna sjöar och grunda vikar som är viktiga häcknings- och viloplatser för fåglar. Mer än 25 skyddade fågelarter ingår i dess bevarandemål. Gråsälen finns också här. Tulliniemi fågelskyddsområde (FI , SPA, SCI) Det ganska lilla Natura 2000-området Tulliniemi är cirka hektar stort och är en del av västra Salpausselkäs laterala morän. En del av den laterala moränen ligger under havsytan. Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är cirka 30 km. Natura 2000-området innehåller viktiga undervattenshabitat, exempelvis sublittorala sandbankar och rev. Skärgården är mycket viktig för häckande havsfåglar. På grund av sin geografiska placering är Tulliniemi ett av de viktigaste passageområdena för flyttfåglar och därför också ett viktigt område för forskning. Området innehåller även olika typer av dyner. Natura 2000-området omfattar Tulliniemis naturskyddsområde. Skärgårdshavet (FI , SPA, SCI) Natura 2000-området Skärgårdshavet, i sydvästra Finland, är ett relativt stort område, cirka hektar. Omkring 88 procent av området är vattenområde. Den största delen av området ligger i den yttre skärgårdszonen. Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är cirka 30 km. Natura 2000-området innehåller 46 olika livsmiljötyper enligt habitatdirektivet (de flesta på land), varav 15 är prioriterade som särskilt skyddade livsmiljötyper. Området är inte bara viktigt för landhabitat utan även för undervattenshabitat såsom kustnära laguner och rev. Natura området Skärgårdshavet är viktigt för många olika fåglar och även för gråsäl och vikare. Det mesta av Natura 2000-området ingår i nationalparken Skärgårdshavet. Skärgårdshavet utgör centrum i Skärgårdshavets biosfärområde, som UNESCO bildade 1994 för att stödja och utveckla forskningen om hållbar utveckling.

23 Potentiella påverkningar på habitat och arter Av den genomförda bedömningen framgår det att inga betydande negativa påverkningar förväntas i finska Natura 2000-områden. På grund av det vattendjup som omger rörledningen och tillgången till andra födoområden är potentiella effekter på födoområdena för skyddade arter av dykfåglar osannolika i rörledningens område. Detsamma gäller för marina däggdjur. Påverkan under anläggningsarbetet Uppslamning av sediment och återuppslamning frigjort sediment Anläggningsverksamhet så som bortröjning av stridsmedel, stendistribution, rörläggning till havs och ankarhantering kan ge upphov till sedimentuppslamning och återuppslamning av frigjort sediment. Ingen av dessa aktiviteter kommer dock att ske på de territorialvatten där alla befintliga skyddade områden ligger. Eftersom det närmaste skyddade området ligger 6,8 kilometer bort (Östra Finska vikens skärgård och vattenområden) kan man konstatera att sedimentspridningen inte kommer att nå något av dessa befintliga skyddade områden och därför förutses ingen påverkan på något skyddat område eller i någon angiven livsmiljötyp vad gäller uppslamning av sediment. Därför har bedömningen i första hand fokuserats på effekter på fåglar och däggdjur (sälar) som vandrar utanför Natura 2000-områdena. Möjliga negativa och indirekta effekter vad gäller födoförhållanden för dem har därför bedömts med hänsyn till ökad grumlighet i vattnet, vilket direkt kan störa deras födointag. Fåglar använder huvudsakligen synen för att orientera sig. Det innebär att grumligare vatten kan minska fångsten för dykande sjöfåglar. I allmänhet betraktas koncentrationer av suspenderat material på > 15 mg/l som ett problem för dykande sjöfåglar och deras sikt. 15 mg/l av uppslammade partiklar innebär ungefär 2 meters sikt. Det har dock inte gått att exakt uppskatta antalet dykande fåglar (inga rapporter eller observationer finns publicerade). De främsta fågelpopulationerna finns troligen inom Natura 2000-områdena på territorialvatten. Det har därför antagits att de kända dykdjupen för fåglar som söker föda är mycket viktigt när man bedömer potentiella effekter på fåglar som vistas eller söker föda utanför Natura 2000-områdena. I områden där sedimentspridning förväntas är det i allmänhet djupare än de så kallade maxdykdjupen för fåglar. Sedimentspridningen kommer också att ske nära botten. Där arbeten som innebär ingrepp på havsbotten utförs på djupt vatten (~ > 60 meter) kommer lösta sediment inte att ha någon påverkan på fåglar eftersom fåglarna inte förväntas dyka ned till dessa djup. Rörledningen ligger på 95 procent av sin sträckning i Finland djupare än

24 meter. Effektens betydelse bedöms därför vara liten, eftersom de djup där rörledningarna ska läggas ut är av litet värde för fåglar som söker föda. 5 procent av rörledningen går dock nästan uteslutande på djup mellan 50 och 60 meter och som grundast på 43 meter vid det så kallade Kalbådagrund. Här ligger Natura 2000-områdena Långören och Söderskär och Pernåviken på ungefär 10 kilometers avstånd från rörledningen. Påverkan på däggdjur (sälar) har inte bedömts i detalj med hänsyn till sedimentuppslamningen och det förväntas endast finnas mycket få eller inga sälar alls i närheten av anläggningsområdet och därmed förväntas ingen påverkan. Ökad grumlighet är betraktas inte som betydande påverkan eftersom påverkan blir mycket begränsad. Potentiell påverkan från stenläggning Arbetet före stenläggningen kommer (med början i mars 2009) att ta totalt cirka 3 månader för den nordvästliga rörledningen och ungefär 6 månader för den sydöstliga, och arbetet efter stenläggningen mellan 11 och 13 månader. För den nordvästra rörledningen kommer alla stenläggningsplatser att anläggas vid olika tider och kräva arbete under 1-4 dagar. Ungefär 5 10 stenutplaceringsplatser har planerats, inklusive alla läggningsfaser för de grundare delarna (40 60 meter) i området runt Kalbådagrund, oavsett vilket sträckningsalternativ som väljs. Därför bedöms de möjliga effekterna bli lokala och mycket kortvariga. Modellberäkningar av stenutplaceringen visar att en koncentration av suspenderat material på > 1 mg/l inte uppstår mer än högst 1-2 kilometer från de områden där arbetet utförs och varar i allmänhet kortare tid än 12 timmar. På vissa ställen närmare källan kan koncentrationer på > 1 mg/l vara i upp till 72 timmar. Tydligt högre koncentrationer kan förekomma i källans direkta närhet och nära havsbotten. Enligt uppskattningar kommer högre koncentrationer än 10 mg/l inte att förekomma på något ställe i mer än 20 timmar. Bakgrundskoncentrationen under lugn väderlek ligger under 4 mg/l. En genomsnittlig bakgrundsnivå på 3,6 mg/l har uppmätts i områdena kring Söderskär, Pentarn, Isosaari, Matalakari som ligger nära eller inom flera befintliga Natura 2000-områden i skärgården. Även om det är känt att en del viktiga fågelarter, till exempel storlom, kan dyka djupare och därför kan finnas i det djupare (> 40 meter) området kring Kalbådgrund, har man bedömt att påverkan på fåglar i Natura 2000-områden kommer att vara liten eller sannolikt obetydlig. Den slutsatsen grundas på det faktum att uppslamningen är mycket kortvarig. Den varar kortare tid än en dag. Betydelsen är liten på grund av det låga värdet för födoområdena (djup i huvudsak > 60 meter och många områden har låga nivåer av bentisk fauna) längs rörledningens sträckning och koncentrationerna av uppslammat sediment överstiger (lokalt) sällan 10 mg/l i över 20 timmar på någon punkt.

25 1493 Figur 10.4 Modelleringsresultat för uppslamning av sediment under stenläggning längs den nordvästra rörledningssträckningen i området Kalbådagrund: Natura 2000-områdena Söderskär och Långören ligger ungefär 10 kilometer från rörledningens sträckning. Modelleringen utfördes för normala väderleksförhållanden vilket är det troliga under anläggningstiden. Ingen verksamhet har planerats äga rum under hårt väder. Se karta MO-12 och MO- 13 för fler modelleringsresultat

26 1494 Potentiella effekter av ankarhantering och rörläggning till havs Anläggningen av rörledningen kommer att ta ungefär sex månader per ledning. Rörledningen byggs med en hastighet av 2-3 kilometer per dag. Effekten på sediment när rörledningarna sänks ned på botten anses obetydlig och har inte bedömts orsaka större påverkan än stenutplaceringsverksamheten. Denna verksamhet ska utföras vid annan tid än anläggningsarbete på havsbotten. Effekterna av ankarhantering bedöms bli lokala, nära havsbotten. Den ökade grumligheten har bedömts vara obetydlig och kortvarig, eftersom den ökade koncentrationen endast varar från några timmar till en dag. Det bedöms därmed att effekterna kommer att bli obetydliga. Potentiell påverkan till följd av röjning av stridsmedel Till följd av undanröjningen av stridsmedel kommer sediment och föroreningar att slammas upp i vattenmassan, vilket tillfälligt kommer att orsaka ökad grumlighet. Området som det uppslammade sedimentet sprids över beror direkt på hur högt sedimenten slammas upp, hur hög sedimentationshastigheten är och på lokala strömmar. De flesta minor ligger på ungefär 70 meters djup. Vid hårt väder kommer sedimentpartiklarna upp till ytan. Lerpartiklar kan sjunka upp till ~ 20 kilometer från källan. Under liknande förhållanden sjunker fina sandpartiklar ungefär 1 kilometer från detonationsplatsen. Därför har bedömningen gjorts att mängden uppslammat sediment kommer att bli mycket lägre vid undanröjning av stridsmedel än vid stenläggning. Därmed förväntas inga effekter av undanröjningen av stridsmedel vad gäller uppslamning av sediment. Potentiell påverkan på näringskedjan Eventuella effekter på näringskedjan på grund av spridning av föroreningar skulle kunna påverka fåglar och sälar i skyddade områden. Koncentrationerna av föroreningar kommer bara att öka under en kort tid och endast nära havsbotten. Eftersom källan till sedimentuppslamningen finns nära botten är också koncentrationerna av föroreningar högst där. Effekterna på fåglar och däggdjur via näringskedjan bedöms därför i hög grad beror på organismer längre ner i kedjan. Plankton anses vara en viktig länk i näringskedjan. Utsläppen av föroreningar bedöms också bli mycket små och inga effekter förutses vad gäller plankton. Det bedöms därför att inga effekter kommer att orsakas på fåglar eller däggdjur i Natura områden när gäller spridning av föroreningar under anläggningsfasen eller potentiella effekter på näringskedjan. Buller och visuella störningar Bortröjning av stridsmedel, stendistribution, rörläggning till havs, rörleveranser, sammanfogningar under vatten och ankarhantering kommer att ge upphov till buller. Den

27 1495 främsta källan till buller kommer att bli leveransfartygen som åker fram och tillbaka till rörläggningsfartyget och bogserbåtarna som flyttar rörläggningspråmens ankare. Mest buller och visuella störningar under anläggningsfasen kommer att uppstå i de yttre delarna av den finska ekonomiska zonen. Omfattningen av buller och visuella störningar bedöms bli ungefär som den befintliga bakgrundstrafiken. Omfattningen av effekten är lokal och dess varaktighet är kort eftersom anläggningsområdena flyttas (rörläggningspråmen flyttar sig till exempel 2-3 kilometer/dag) och effekterna begränsas därför till området närmast rörledningen. Ett undantag från detta är undanröjningen av stridsmedel som orsakar högre bullernivåer nära explosionsområdena. Trafiken med försörjningsfartyg från Hangö och Kotka kommer att bestå av mellan två och tre fartyg per dag, och bullernivåerna och de visuella störningarna från dessa bedöms inte förändra de lokala bakgrundsnivåerna längs farlederna särskilt mycket. Undervattensbuller vid anläggningen kommer inte att överskrida bakgrundsbullret i skyddade områden. Totalt sett kommer påverkan från buller och visuella störningar inte att överskrida nivåerna av bakgrundsbuller eller orsaka mer visuella störningar än normalt i de skyddade områdena. Enligt bedömningen kommer inga effekter att uppstå på grund av buller och visuella störningar under anläggningsarbetet inom något av de skyddade områdena. Sälar och fåglar är känsliga för buller och visuella störningar på nära håll. För sjöfåglar är störningsavståndet vanligen några kilometer. En undersökning visade att sjöfåglar reagerar på snabbgående fartyg på upp till ungefär 860 meters avstånd, men på andra ställen anges flyktavståndet för gravand och ejder till 2 kilometer eller mer. Påverkan av buller och visuella störningar på fåglar och sälar utanför skyddade områden bedöms bli lokal och kortvarig. Även om man inte exakt vet hur långt ut från kusten födoområden ligger (inga rapporter eller observationer finns publicerade), förväntas de områden som kan komma att påverkas av projektaktiviteter vara mindre viktiga än grundare områden (grundare än 30 meter) nära kusten. De flesta sjöfågelarter som huvudsakligen livnär sig på bentisk fauna har lättare för att hitta föda nära land. Fiskätande arter jagar fiskstim och födoområdena kan då ändras allteftersom fisken flyttar på sig. Om undanröjning av stridsmedel sker med hjälp av detonationer skulle det kunna orsaka skador eller död bland sälar som befinner sig nära explosionsområdet. Säkerhetsområdet till stridsmedelsröjning beror på laddningens vikt: maximalt säkerhetsområde är 2 kilometer. Sälar som befinner sig nära områden för undanröjning av stridsmedel eller anläggning kan skrämmas bort och på så sätt kan effekten minimeras. Om sälar eller fåglar påträffas nära rörläggningsfartyg kommer de antagligen bara att byta födoområde och undvika störningarna. Påverkan av buller och visuella störningar på fåglar och

28 1496 sälar utanför skyddade områden bedöms bli lokal och kortvarig. Inga betydande effekter förväntas på fågel- eller sälpopulationer. Påverkan under drift Buller från gasflödet i rörledningarna Under driftfasen ger gasen som flödar i rörledningarna upphov till undervattensbuller. Buller är lokalt men permanent. Enligt den forskning som har genomförts för projektet kommer bullernivån inom finsk ekonomisk zon att ligga mellan 56 och 90 db re 1 μpa inom 10 meters avstånd från rörledningarna. Bullernivån är så låg att den inte kommer att ha någon påverkan på skyddade områden inom finsk ekonomisk zon. Längre bort än 10 meter från rörledningarna kommer bullernivån att vara i nivå med normalt bakgrundsbuller. Störning från trafik med försörjningsfartyg och stendistribution Övervakning och undersökning samt underhåll av stenläggning kommer att skapa buller och visuella störningar. Effekten av dessa aktiviteter i skyddade områden kommer att bero på bullrets och den visuella störningens storlek (omfattning och varaktighet) och på hur känsligt det skyddade området är. Den mesta störningen som orsakas av trafik med försörjningsfartyg och stenläggning är lokal och dess varaktighet är kort. Störningen kommer inte att nå de skyddade områdena. Störning från trafik med försörjningsfartyg i farlederna kommer inte att överstiga bakgrundsnivåerna på något betydande sätt. Det kommer inte att bli några direkta negativa effekter på häckningskolonier, och fåglar som söker föda utanför skyddade områden kommer förmodligen bara att flyga till andra närliggande födoområden. Påverkan från undervattensbuller på grund av stenläggning bedöms bli kortvarig, reversibel och lokal (arbetet pågår ungefär en till fyra dagar per plats). Bedömningen görs att inga effekter kommer att uppstå på grund av störningen från försörjningstrafik och stenläggning inom något skyddat område. Påverkan på fåglar och sälar utanför skyddade områden bedöms bli lokal och kortvarig och mycket mindre än effekterna vid anläggning. Inga betydande effekter förväntas på dessa populationer. Uppslamning av sediment, näringsämnen, föroreningar samt återsedimentation av frigjort sediment Bortröjning av stridsmedel, stenläggning, rörläggning till havs, sammanfogningar under vatten och ankarhantering leder till spridning av sediment, näringsämnen, föroreningar och återsedimentation av frigjort sediment. Effekten beror på omfattningen av påverkan och om uppslammat material eller sedimentation kommer att uppträda inne i dessa Natura områden eller påverka dem. Om uppslammat sediment och sedimentation uppträder inne i ett

29 1497 Natura 2000-område kommer konsekvenserna att bero på i vilken grad skyddade livsmiljöer och/eller hotade arter (enligt EG-direktiven) kommer att påverkas. Modellberäkningar visar att uppslammat sediment, näringsämnen, föroreningar och återsedimentation av frigjort sediment bara har potentiell effekt inom 2 kilometer från rörledningsområdena och att inga effekter uppstår vid någon tidpunkt vid något Natura område. Det bedöms att inga effekter kommer att uppstå på grund av uppslamning av sediment, näringsämnen, föroreningar och återsedimentation av frigjort sediment inne i något av Natura 2000-områdena. Buller och visuella störningar till följd av ökade fartygsrörelser Bortröjning av stridsmedel, stenläggning, rörläggning till havs, rörleveranser, sammanfogningar under vatten och ankarhantering kommer att ge upphov till buller och visuella störningar. Konsekvenserna för Natura 2000-områdena beror på omfattningen av påverkan och i vilken grad skyddade livsmiljöer och/eller hotade arter (enligt EEG-direktiven) kommer att påverkas. Buller och visuella störningar under anläggningsarbetet kommer främst att uppstå i det yttre havet och för det mesta bedöms bullernivåerna och de visuella störningarna att vara av liknande storlek som störningarna från bakgrundstrafiken. Trafiken med försörjningsfartyg från Hangö och Kotka kommer att bestå av mellan två och tre fartyg per dag och det bedöms att dessa bullernivåer och visuella störningar inte förändrar de lokala bakgrundsnivåerna längs farlederna. Undervattensbullret från anläggningsarbetet bedöms inte överstiga bakgrundsbullret inne i de skyddade områdena (se avsnitt 9.4: Effekter på den fysiska och kemiska miljön). Effekterna på grund av buller och visuella störningar kommer inte att överstiga bakgrundsnivåerna i Natura 2000-områdena. Det bedöms att inga effekter kommer att uppstå på grund av buller och visuella störningar under anläggningsarbetet inne i något av Natura 2000-områdena. Det förväntas inte uppstå några negativa ackumulerande effekter tillsammans med något annat planerat projekt i Nord Streams projektområde.

30 Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Finland Tabell 10.3 Påverkan på skyddade områden Konsekvenser Sedimentspridning och sedimentation Buller under anläggning och drift Fysiska störningar (1) under anläggningsarbetet Gränsöverskridande och kumulativ påverkan på skyddade områden Intensiteten Övergripande Skala för Effektens hos betydelse av effekten varaktighet effekten effekterna Ej betydande Lokal Kortvarig 3-4 kilometer Dagar (2-3) Ej betydande Ej betydande Lokal Kortvarig 2-3 kilometer Dagar (1-2) Ej betydande Ej betydande Lokal Kortvarig 1-2 kilometer Dagar (1-2) Ej betydande Ej betydande - - Ej betydande 10.6 Sammanfattning av bedömningen av potentiellt påverkade Natura områden i Sverige Inledning I detta avsnitt sammanfattas resultaten av bedömningen av den potentiella påverkan från Nord Stream-projektet på Natura 2000-områden i Sverige. Nord Streams potentiella påverkan på Natura 2000-område i Sverige har diskuterats på möten och samråd med exempelvis svenska Naturvårdsverket, Högskolan på Gotland, Sveriges Fiskares Riksförbund och länsstyrelserna i Gotland, Kalmar och Blekinge län i samband med sammanställningen av ansökningsdokumenten i Sverige Grund för konsekvensbedömningen De potentiella hoten mot livsmiljöer och arter i Natura 2000-områden, så som ökad sedimentering, buller och fysiska störningar under anläggning och drift, har identifierats för att (1) Fysiska störningar syftar på potentiella störningar av fåglar, däggdjur och fiskar som får dem att flytta på sig (i de flesta fall tillfälligt) eller ändra sitt beteende.

31 1499 man ska kunna bedöma de potentiella effekterna av anläggning, förberedelsearbete och drift av Nord Stream. Det påverkade området och allvarlighetsgraden för potentiella effekter har bedömts, och konsekvenserna för skyddade Natura 2000-områden har behandlats för Nord Streamsträckningen. Vid bedömningen har en 20 kilometers korridor längs rörledningens sträckning använts. Efter samrådet med relevanta myndigheter och intressenter har denna förfinats (se avsnitt ) Potentiellt påverkade Natura 2000-områden Tre Natura 2000-platser i Sverige har identifierats för potentiella effekter från Nord Streamprojektet och kräver därmed en mer detaljerad bedömning. De framgår av Figur 10.5 och beskrivs nedan.

32 1500 LEGEND Natura område Nord Stream-ledningens sträckning 5 km avstånd till Nord Stream-ledningen 20 km avstånd till Nord Stream-ledningen Figur 10.5 Natura 2000-områden längs rörledningens sträckning inom den svenska ekonomiska zonen

33 1501 Tabell 10.4 Natura 2000-områden i Sverige på närmare avstånd än 20 kilometer från rörledningarna Typ av Namn Officiellt skyddsområd nummer e (SPA, SAC, SCI) Gotska Sandön - SE SCI Salvorev Hoburgs Bank SE SCI, SPA Norra Midsjöbanken SE SCI, SPA Bevarandemål Sandbankar och rev (kod 1110, 1170)*. Gråsäl (H. grypus) Sandbankar och rev (kod 1110, 1170). Fågelarterna ejder (S. mollissima), alfågel (C. hyemalis) och tobisgrissla (C. grylle) Sandbankar och rev (kod 1110, 1170). Fågelarterna alfågel (C. hyemalis) och tobisgrissla (C. grylle). Avstånd från rörlednin g 18 km 4 km 3,2 km * Även skyddat för flera habitat och en art på land enligt habitatdirektivet. Kopparstenarna/Gotska Sandön/Salvorev (SE SCI) Gotska Sandön är en nationalpark. Tillsammans med Kopparstenarna och Salvorev utgör den ett Natura 2000-område norr om Fårö. Gotska Sandön ligger på en undervattensrygg av morän, grus och sand som sträcker sig från Klints bank öster om Gotland via Salvorev nordost om Fårö och ända till Kopparstenarna, 20 kilometer nordost om Salvorev. Kopparstenarna och Salvorev utgör ett marint reservat och gränsen till Natura 2000-området och det marina reservatets gränser sammanfaller. Det ligger 18 kilometer från rörledningskorridoren. Salvorevsområdet består av undervattenssandbankar på cirka hektar. Området är skyddat för habitattyperna sandbankar (1110) och rev (1170) i habitatdirektivet. Gråsäl (H. grypus), en art i bilaga II till habitatdirektivet, finns här. Området har också en stor blåmusselpopulation (M.edulis). Området är lekområde för piggvar (P. maxima). Många sjöfågelarter stannar här under kortare eller längre perioder. Salvorev och Gotlands ostkust är de viktigaste svenska fågelområdena i Östersjön efter Hoburgs bank. Alfågeln (C. hyemalis) är den överlägset mest dominerande arten vintertid och omkring individer övervintrar här. Fågelarterna i Salvorevområdet enligt bilaga I i fågeldirektivet är silltruten (L fuscus) och den kentska tärnan (S. sandvicensis).

34 1502 Hoburgs Bank (SE SCI, SPA) Hoburgs bank är ett grunt havsområde och den norra delen ligger endast fem nautiska mil söder om Gotland. Stora delar av området har ett djup på cirka 35 m. Banken utgörs delvis av berggrund, men det finns även stora områden av undervattenssandbankar och rev. Habitat enligt bilaga I som finns i området är sandbankar (1110) och rev (1170). Det ligger 4 kilometer från rörledningskorridoren. Hoburgs bank har en unik substratsammansättning med våginducerade glacifluviala avsättningar (1) som mycket sällan påträffas någon annanstans på jorden. Havsbotten på denna vågexponerade plats kännetecknas av stenar, klippor och stora områden med sand på berggrund. Stora alger finns ner på 25 meters djup. Det mest utbredda djuret är blåmussla (M. edulis). Alfågelns (C. hyemalis) sökande efter föda förefaller ha en stor effekt på populationen av blåmusslor. Arter i bilaga II till fågeldirektivet som återfinns i detta område är alfågel (C. hyemalis) och ejder (S. Mollissima).Tobisgrissla (C. Grylle) som är känd för att övervintra på bankarna är skyddad av HELCOM. Norra Midsjöbanken (SE SCI, SPA) Norra Midsjöbanken ligger öster om Ölands södra ände. Det är en stor bank som delvis består av moränkammar på berggrund. Det är av intresse med avseende på både bilaga I och bilaga II i habitatdirektivet. Området innehåller två habitat enligt bilaga I, sandbankar (1110) och rev (1170). Det är ca hektar stort och ligger 3,2 kilometer från rörledningskorridoren. Norra Midsjöbanken är lekplats för piggvar (P. maxima) och sill (C. harengus). En stor population av blåmusslor (M. edulis) gör området viktigt för fåglar. Det är av globalt intresse för tobisgrissla (C. grylle) och det är ett viktigt övervintringsområde för alfågel (C. hyemalis) Potentiella effekter på habitat och arter Påverkan under anläggningsarbetet Uppslamning av sediment och återsedimentation av frigjort sediment Anläggningsarbeten på havsbotten, dvs. dikning och stenläggning, kommer att leda till mekanisk påverkan på havsbotten och förändringar i vattenmassan i fråga om nivåerna av uppslammat sediment. Detta kan påverka organismer, till exempel fiskarter, som utgör föda för sjöfåglar. Om fisken undviker vissa områden kan det leda till förändrade förhållanden för sjöfåglarna. Å andra (1) Glacifluviala avsättningar består av grov till medelgrov sand och grus, dåligt till väl sorterat och packat, med otaliga småstenar, stenblock och morän.

35 1503 sidan kan arbeten som innebär ingrepp på havsbotten även resultera i ökad tillgång på föda eftersom mängden suspenderat material med ett innehåll som inbegriper faunaarter skulle öka. Både Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank är klassade som fågelskyddsområden eftersom alfågeln och tobisgrisslan finns där och båda är dykande sjöfågelarter. Hoburgs bank är också klassat som fågelskyddsområde eftersom det finns ejder där, även den en dykande sjöfågel. Generellt betraktas en sedimentkoncentration på 15 mg/l eller mer som ett problem för dykande sjöfåglars sikt. Där arbeten som innebär ingrepp på havsbotten utförs på djupt vatten (~ > 60 meter) kommer lösta sediment inte att ha någon påverkan på fåglar eftersom fåglarna inte dyker ned till dessa djup och sedimentspridningen huvudsakligen begränsas till 10 meter ovanför botten. Modellberäkningar visar att uppslammat sediment i vattenmassan och sedimentering inte kommer att nå innanför Natura 2000-områdena vid Norra Midsjöbanken (3,2 kilometer från rörledningarna) och Hoburgs Bank (4 kilometer från rörledningarna) och inte heller vid Gotska Sandön och Salvorevområdet (18 kilometer från rörledningarna). En analys av densitetsprofilen för alfåglar i relation till rörledningssträckningen har genomförts. Tobisgrissla har inte tagits med i analysen eftersom det krävde en större datamängd än den som fanns tillgänglig. Eftersom den högsta densiteten av tobisgrisslor hittas på meters djup, kan man förvänta sig att den högsta densiteten av tobisgrisslor finns ännu längre bort från rörledningssträckningen än vad som är fallet för alfågel. Ejder finns i första hand nära kusten och därmed långt ifrån rörledningen. Öster om Hoburgs bank kommer rörledningen att ligga på mer än 50 meters djup i närheten av den internationella farleden, ett område som normalt är olämpligt för alfågel. Trots att de högsta densiteterna förekommer en bit ifrån sträckningen (cirka 2-45 kilometer), kan de exakta platserna för dessa variera till följd av tillgången på föda. Modellering har visat att en sedimentkoncentration på över 10 mg/l endast överstigs mycket nära (< 1 kilometer) de områden där arbeten på havsbotten genomförs och då endast under ungefär en dag. Sedimentering från anläggningsarbeten på havsbotten har även det modellerats och resultaten visar att sedimenteringen är i det närmaste betydelselös. Även om de största antalen fåglar sannolikt finns inom Natura 2000-området vid Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank, är de inte begränsade hit och fåglar kan också påträffas utanför dessa områden. I förhållande till sedimentspridning och sedimentering kommer storleken och intensiteten på effekten på fåglar att vara liten, den geografiska omfattningen för alla effekter kommer att vara lokal och varaktigheten kort. Eftersom de här effekterna uppstår utanför de skyddade Natura 2000-områdena bedöms spridning av sediment och sedimentering från arbeten på havsbotten inte få någon övergripande större påverkan på fåglar vid Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank. Fåglarna flyger troligen bort från anläggningsområdet och återvänder när verksamheten har flyttat vidare. Dessa bankar är synnerligen viktiga för alfågel

36 1504 och tobisgrissla på vintern, och varje störning från anläggningsarbetena under den perioden kommer att påverka dessa fåglar. Emellertid kan störningar från anläggningsarbetena under sommarmånaderna även påverka unga, omogna sillgrisslor som man vet skaffar föda på havsbankarna. Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank är också klassade som skyddade områden på grund av att där finns rev och sandbankar. Eftersom sedimenteringen inom dessa områden har modellerats till noll eller nära noll, bedöms den inte ha någon påverkan på de angivna livsmiljötyperna. Sedimentspridning från ankarhantering i samband med rörläggningen kommer inte att nå Natura 2000-området vid Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank och inga effekter förväntas. Gotska Sandön-Salvorev är klassat på grund av att där finns rev och sandbankar. Natura området ligger långt (18 kilometer) från rörledningens sträckning och ingen sedimentering kommer att orsakas inom området. Därmed kommer klassade livsmiljötyper inte att påverkas. Buller Bullernivåerna från rörläggningsfartyget och försörjningsfartygen kommer att vara i samma storleksordning som bullret från andra fartyg i Östersjön. Eftersom rörledningens sträckning ligger nära befintliga farleder bedöms bullerpåverkan från rörläggningen bli obetydlig inom skyddsområdena. Modellering av bullernivåerna runt rörläggningsfartyget visar att buller inte kommer att ha någon påverkan inne i Natura 2000-områdena. Undervattensbuller från fartyg som utför arbeten på havsbotten har bedöms inte överstiga nivåerna för bakgrundsbullret inne i de skyddade områdena. Fåglar som påträffas utanför området flyger sannolikt bort från anläggningsområdet och från annalkande fartyg för att återvända när verksamheten har flyttat vidare eller det annalkande fartyget har passerat. Omfattningen och intensiteten för effekten bedöms som liten, den geografiska spridningen av effekterna som lokal och varaktigheten som kortvarig. Eftersom de här effekterna uppstår utanför det klassade Natura 2000-området görs bedömningen att buller inte kommer att ha någon övergripande betydande påverkan på fåglar. Fysiska störningar Fysiska störningar från rörläggningsfartyget, försörjningsfartygen och andra fartyg som används under havsbottenarbetena bedöms inte ha någon betydande påverkan på miljön. Störnings- och flyktreaktioner hos fågelarter inför långsamgående fartyg har i allmänhet bara observerats till upp till cirka meter. Fåglarna flyger sannolikt bort från anläggningsområden och från annalkande fartyg för att återvända när verksamheten har flyttat vidare eller det annalkande fartyget har passerat. Skalan och intensiteten för påverkan i närheten av rörledningarna kommer att bli små, den geografiska omfattningen lokal och varaktigheten kort. Eftersom dessa effekter

37 1505 uppstår på ett avstånd om cirka 1-2 kilometer runt rörledningens sträckning bedöms de fysiska störningarna under anläggningen inte ha någon övergripande betydande påverkan på fåglar i Natura 2000-områden. Påverkan under drift Buller Buller från gasflödet i rörledningen eller från underhålls- eller övervakningsarbete ger ingen påverkan på Natura 2000-områden. Buller och visuella störningar Övervakning och undersökning, underhåll, stenläggning och skyddszonen runt dessa aktiviteter kommer att skapa buller och visuella störningar. Störningen kommer dock inte att överstiga aktuella bakgrundsnivåer vid något av Natura 2000-områdena. Det blir ingen påverkan på Natura 2000-områden Sammanfattning av potentiell påverkan på Svenska Natura 2000-områden Tabell 10.5 Sammanfattning av potentiell påverkan på Svenska Natura 2000-områden Natura 2000-område Påverkan Norra Midsjöbanken Hoburgs bank Gotska Sandön - Salvorev Sannolik betydelse av påverkan Sedimentspridning och sedimentation Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Buller under anläggning och drift Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Fysiska störningar under anläggningsarbetet Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Gränsöverskridande och kumulativ påverkan på skyddade områden Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande

38 Sammanfattning av bedömningen av potentiellt påverkade Natura platser i Danmark Inledning Nord Streams potentiella påverkan på Natura 2000-områden i Danmark har diskuterats på ett möte med naturskyddsmyndigheten den 3 mars 2008 i samband med sammanställningen av ansökningsdokumenten i Danmark. En karta över livsmiljöer och fågelskyddsområden till havs och längs kusten togs fram för området kring Bornholm, som grund för ytterligare bedömning. De områden som har undersökts finns alla inom den ekonomiska zonen och territorialvattnen kring Bornholm Grund för konsekvensbedömningen De potentiella effekterna på livsmiljöer och arter inom Natura 2000-områden, på grund av sådant som ökad sedimentering, buller eller fysisk störning under anläggning, har använts för att bedöma potentiella effekter av anläggning, förberedande arbeten och drift av Nord Stream. Det påverkade området och allvarlighetsgraden för potentiella effekter har bedömts och konsekvenserna för skyddade Natura 2000-områden har behandlats för Nord Streamsträckningen. Den ursprungliga bedömningen av potentiellt påverkade Natura 2000-områden grundades på identifieringen av platser inom en 20 kilometer lång korridor längs rörledningarnas sträckning. Detta har sedan förfinats i diskussioner med relevanta myndigheter Potentiellt påverkade Natura 2000-områden De Natura 2000-områdena i Danmark som har ansetts kräva en mer detaljerad bedömning av potentiella effekter beskrivs närmare nedan. Det danska miljödepartementet föreslog i oktober 2008 ett nytt Natura 2000-område vid Adlergrund och Rönne Banke väster om Bornholm. Detta område ingår i bedömningen.

39 1507 LEGEND Natura område Nord Stream-ledningens sträckning 5 km avstånd till Nord Stream-ledningen 20 km avstånd till Nord Stream-ledningen Figur 10.6 Natura 2000-områden längs rörledningssträckningen i den danska sektorn

40 1508 Tabell 10.6 Potentiellt påverkade Natura 2000-områden i Danmark Natura 2000-område DK00VA308 Davids bank DK007X243 Hammeren och Slotslyngen 1 DK007X079 Ertholmene DK007X311 Randklöve Skår 1 DK007X246 Dueodde 1 DK00VA310 Bakkebraedt Bakkegrund DK00VA309 Hvideodde rev Status Klassificerade habitat och arter till havs eller vid kusten Avstånd från rörledning SAC Rev (habitatkod 1170) 2 44,3 km SAC SAC SPA SAC SAC Vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust och Östersjökust (habitatkod 1230) 2 Dränkta eller delvis dränkta grottor (habitatkod 8330) 2 Rev (habitatkod 1170) 2 Vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust (habitatkod 1230) 2 Sillgrissla (U. aalge) 3 Tordmule (A. torda) 3 Vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust (habitatkod 1230) 2 Embryonala vandrande sanddyner (habitatkod 2110) 2 38,3 km 11,2 km 17,0 km 9,2 km SAC Rev (habitatkod 1170) 2 16,1 km SAC Rev (habitatkod 1170) 2 32,5 km Rev (habitatkod 1170) 2 Föreslaget Adlergrund Sandbankar (habitatkod 1110) 2 18,4 km SAC Tumlare (P. phocoena) 3 1: Även skyddat för flera livsmiljöer och arter på land, enligt habitatdirektivet. 2: Skyddade habitat enligt rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av naturliga habitat. 3: Skyddade arter enligt bilaga I i rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar. Davids Bank (DK00VA308 SAC) Davids Bank är ett havsområde på 838 hektar, norr om Bornholm. Området är skyddat på grund av sina rev. Det består av ett grunt vattenområde med djup upp till 12 meter, omgivet av områden med djup på upp till meter. Vid undersökningar av makroalgvegetationen 2005 iakttogs endast sällsynt makroalgvegetation, med totalt sex arter. Blåsmusslor (M. edulis) täckte

41 1509 havsbottnen med upp till 60 procent på 19 meters djup. Musslorna förekom på ned till 32 meters djup. Bentiska fauna, fisk, fiske och fågel i området har inte undersökts eftersom det inte är relevant för skyddet för området. Det bör noteras att knubbsälar och tumlare mycket sällan syns i området. De största hoten mot området är fiske, övergödning och föroreningar. Davids Bank ligger ungefär 44,3 kilometer från den planerade Nord Stream-ledningens sträckning söder om Bornholm. Hammeren och Slotslyngen (DK007X243 SAC) Hammeren och Slotslyngen är ett område på 549 hektar, vid Bornholms norra kust. Området är skyddat på grund av arton livsmiljötyper och en art, den större vattensalamandern (T. cristatus cristatus). De flesta livsmiljötyperna finns på land. De enda typerna nära eller vid kustlinjen är vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust och dränkta eller delvis dränkta grottor. Det finns inga undersökningar eller data om flora och fauna i dessa två livsmiljöer. Hammeren och Slotslyngen ligger ungefär 38,3 kilometer från den planerade Nord Streamledningens sträckning söder om Bornholm. Ertholmene (DK007X079 SAC, SPA) Ertholmene är ett område på hektar öster om Bornholms norra del. Öarna (Christiansö, Frederiksö, Gräsholmene, Tat, Österskär) och vattnen runt öarna är skyddade på grund av en marin livsmiljötyp (rev) och fem habitat på land, varav ett är vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust. Området är också skyddat på grund av fågelarterna sillgrissla (U. aalgae) och tordmule (Alca torda), som finns med i bilaga I i fågeldirektivet. Natura 2000-området är begränsat till öarna och till vattendjup under 50 meter. Reven runt Ertholmene är relativt tätt täckta av brunalger på grundare vatten än 10 meter och av blåmussla (M. edulis) ned till cirka 12 meters djup. Ön Gräsholm är en viktig häckningsplats för fåglar, särskilt tordmular och sillgrisslor. Tordmular övervintrar också i området. Gräsholm har också Danmarks näst största koloni av gråtrut (L. argentatus) och ejder (S. mollissima). Följande fågelarter i området är också värda att notera: havstrut (L. marinus), fiskmås (L. canus), storskarv (P. carbo), småskrake (M. serrator), vigg (N. fuligula) och gräsand (A. platyrhynchos). Tumlare och sälar (knubbsäl och gråsäl) är mycket sällsynta i området.

42 1510 De största hoten mot den marina miljön runt öarna är fiske med bottentrålar och ökade utsläpp av näringsämnen och föroreningar. Ertholmene ligger ungefär 11,2 kilometer från den planerade Nord Stream-rörledningens sträckning. Randklöve Skår (DK007X311 SAC) Randklöve Skår är ett område på 37 hektar, vid Bornholms ostkust. Området är skyddat på grund av nio habitattyper, däribland vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust och Östersjökust nära/vid kustlinjen. Randklöve Skår ligger ungefär 17 kilometer från den planerade Nord Stream-rörledningens sträckning. Dueodde (DK007X246 SAC) Dueodde är ett område på 253 hektar, som ligger i södra änden av Bornholm. Området är skyddat på grund av åtta livsmiljötyper, med habitatet embryonala vandrande sanddyner nära kustlinjen. Natura 2000-området omfattar inte vattnet runt södra delen av Dueodde, men habitatet embryonala vandrande sanddyner kan översvämmas under vinterstormar. Dueodde ligger ungefär 9,2 kilometer från den planerade Nord Stream-rörledningens sträckning. Bakkebrædt och Bakkegrund (DK00VA310 SAC) Bakkebrædt och Bakkegrund är tre små, separata stenrev med en total yta på 299 hektar, i havet vid Rönne Banke, väster om Bornholm. Området är skyddat på grund av det marina habitatet "rev". Reven finns endast på vattendjup under 10 meter och Bakkegrund, med ett djup på 5,3 meter, är det grundaste. Området domineras av blåmusslor (M. edulis), men där finns mycket få marina arter. Endast tre perenna makroalgarter, som till liten grad täcker havsbottnen, iakttogs vid undersökningar Tillsammans med Rönne Banke är Bakkebrædt och Bakkegrund en viktig plats för övervintrande alfåglar (C. hyemalis). Tumlare och knubbsäl är sällsynta i området. De största hoten mot området är fiske, övergödning och föroreningar. Risken för övergödning på grund av höga halter av näringsämnen har bedömts som stor. Bakkebrædt och Bakkegrund ligger ungefär 16,1 kilometer från den planerade Nord Streamrörledningens sträckning.

43 1511 Hvideodde Rev (DK00VA309 SAC) Hvideodde Rev är ett område på 789 hektar i havet norr om staden Rönne på Bornholm. Området är skyddat på grund av det marina habitatet "rev". Området omfattar förutom Hvideodde Rev också Kåsgård Rev och Nyker Rev. Havsbotten består av sandsten, stenhögar och sandområden. Vattendjupet varierar mellan 0,5 meter upp till 20 meter i den yttre delen av Natura 2000-området. Där havsbotten består av sten är den täckt av vegetation som domineras av rödalger (F. lumbricalis) och olika perenna makroalgarter. Det största hotet mot den marina floran och faunan i området är övergödning. Hvideodde Rev ligger ungefär 32,5 kilometer från den planerade Nord Stream-rörledningens sträckning. Adlergrund (föreslaget SAC) Adlergrund är ett område på hektar väster om Bornholm vid Adlergrund och Rönne Banke. Området har föreslagits som Natura 2000-område på grund av de marina livsmiljöerna rev och sublittorala sandbankar och på grund av arten tumlare (P. phocoena) som finns med i bilaga II. Adlergrund ligger ungefär 18,4 kilometer från den planerade Nord Stream-rörledningens sträckning Potentiella effekter på habitat och arter På grund av avståndet mellan rörledningen och de Natura 2000-platser som diskuteras i avsnitt och det faktum av en av de två närmaste är på land (Dueodde), är det endast platsen vid Ertholmene, som ligger närmast något arbete på havsbotten, som har bedömts noggrannare. Påverkan under anläggingensfasen Påverkan från sedimentering Såväl rörläggning och arbeten på havsbotten, till exempel ankarhantering vid rörläggning, som schaktning av de 10 och 15 kilometer breda avsnitten 11,6 kilometer sydöst om Ertholmene, kommer att ge effekter på havsbottnen genom sedimentspridning. Modellberäkningar av spridningen och sedimenteringen av sediment som slammats upp vid schaktning visar att koncentrationen av uppslammat sediment i vatten mellan 0 och 10 meter över botten kommer att bli obetydlig och < 1 mg/l på 3-4 kilometer från anläggningsplatsen.

44 1512 Sedimentspridning under rörläggning och ankarhantering har beskrivits och bedömts bli låg vad gäller potentiella effekter och effekterna kommer att begränsas till den omedelbara närheten (3-4 kilometer) av platsen där rörläggning och ankarhantering sker. Effekterna av sedimentspridning och sedimentering bedöms utifrån modelleringsresultaten inte få någon påverkan på skyddade områden. Påverkan på födoområden för de två skyddade fågelarterna på Ertholmene, utanför skyddat område, bedöms också bli obetydlig. Detta grundas på det faktum att schaktningsområdet ligger utanför de viktiga födoområdena för dessa två fågelarter. Generellt betraktas en koncentration på 15 mg/l eller mer sediment som ett problem för dykande sjöfåglars sikt. Om det skulle uppstå några effekter av uppslammat sediment skulle dessa vara begränsade till den omedelbara närheten till anläggningsplatsen. Påverkan från buller Bullernivåerna vid rörläggning och schaktning har visat sig ligga under störningsnivåerna 2-3 kilometer från anläggningsplatsen, och bullernivåerna från anläggningen kommer inte att bli högre inom Natura 2000-områdena, vilket annars skulle kunna påverka den marina faunan eller skyddade fågelarter. Detsamma gäller för födoområdena för de skyddade fågelarterna utanför Natura-områdena, där inga ökade bullernivåer heller kommer att uppstå. Påverkan från fysiska störningar Fysiska störningar (rörelse, buller, ljussignaler) från rörläggningsfartyget, försörjningsfartygen och andra fartyg som används under havsbottenarbetena bedöms inte ha någon betydande påverkan på miljön. Störnings- och flyktreaktioner hos olika fågelarter inför långsamgående fartyg har i allmänhet bara observerats vara upp till ett avstånd på cirka 1-2 kilometer. Det bedöms alltså att det inte kommer att bli någon övergripande påverkan inom skyddsområdena. Påverkan under drift Det bedöms att det inte kommer att bli någon påverkan på Natura 2000-områden i Danmark under driften av rörledningarna.

45 Sammanfattning av effekter på skyddsområden Påverkan på skyddsområdena av anläggning och drift av de planerade gasledningarna från Nord Stream inom den danska ekonomiska zonen och danska territorialvatten sammanfattas i Tabell 10.7 nedan, avseende skala/storlek för påverkan, dess geografiska omfattning, varaktighet och övergripande betydelse för miljön. Alla effekter som har angetts ovan uppstår utanför de skyddade områdena och även utanför områden som de skyddade fåglarna använder för att söka föda. Tabell 10.7 Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Danmark Påverkan Sedimentspridning och sedimentation Buller under anläggning och drift Fysiska störningar under anläggningsarbetet Gränsöverskridande och kumulativ påverkan på skyddade områden Intensiteten Övergripande Skala för Effektens hos betydelse av effekten varaktighet effekten påverkan Ej betydande Lokal Kortvarig 3-4 kilometer Dagar (2-3) Ej betydande Ej betydande Lokal Kortvarig 2-3 kilometer Dagar (1-2) Ej betydande Ej betydande Lokal Kortvarig 1-2 kilometer Dagar (1-2) Ej betydande Ej betydande - - Ej betydande 10.8 Sammanfattning av bedömningen av potentiellt påverkade Natura platser i Tyskland Inledning Potentiella effekter av Nord Stream-projektet på bevarandemål inom olika Natura 2000-platser på tyskt territorialvatten och inom den tyska ekonomiska zonen har bedömts enligt de juridiska kraven i artikel 6(3) i EU-direktivet i samband med sammanställningen av ansökningsdokumenten i Tyskland.

46 Grund för konsekvensbedömningen Potentiella effekter har bedömts utifrån den eventuella påverkan som kan orsakas under anläggning, förberedelsearbete, underhåll och drift av rörledningarna. Potentiella effekter under anläggning och förberedelsearbete kan uppstå ur olika tillfälliga situationer, framför allt följande: Förlust av livsmiljö på grund av arbete på havsbotten (muddring, dumpning, osv.) Återslamning av sediment Buller och ljus Kemiska föroreningar Störning från trafik vid anläggning och av anläggningsarbete Tillfälliga förluster av livsmiljöer bedömdes utifrån beräkningar av konsekvensområden i närheten av schaktnings- och dumpningsarbete som beskrivs i Technical Explanatory Report (TER) (en del av den tyska ansökningsdokumentationen). Prognoser för återhämtningstiden för påverkade livsmiljöer hämtades från tidigare forskning och undersökningar. Grumlighet beräknades genom oceanografisk modellering för allt arbete på havsbotten inom Greifswalder Bodden. Intensiteten och tidpunkten för buller och ljus beskrevs också utifrån TER. Eventuella undanträngningsreaktioner analyserads utifrån anläggningsarbetets tidsschema, vilket beskrivs i TER. Rörledningarna (antingen på havsbotten eller täckta av sediment) kommer att orsaka ständigt utsläpp av olika kemikalier (anodskydd, plastbeläggning osv.) under hela underhållsperioden. Om rören läggs på sandsediment kommer de att utgöra ett konstgjort hårt bottensubstrat för rödalger och bentiska invertebrater. Rörledningen orsakar en obetydlig kyleffekt under drift. Kortsiktiga störningar kommer att uppstå vid inspektioner av rörledningarna. De rumsliga aspekterna av eventuella effekter undersöktes utifrån potentiella konsekvensområden som har definierats för alla viktiga receptorer (livsmiljöer, fåglar och andra djurarter) vid en konferens (Scoping Conference) i Tyskland. De rumsliga kriterier som användes vid bedömningen av potentiella effekter på Natura platser är följande: Till havs - Livsmiljöer rörlednings-/schaktningsområde meter åt båda håll - Fiskar rörlednings-/schaktningsområde meter åt båda håll

47 Sjöfåglar/marina däggdjur rörlednings-/schaktningsområde meter åt båda håll - (Undervattensbuller i relation till marina däggdjur för hela platser, om de anses som relevanta bevarandemål) På land - Livsmiljöer landbaserade anläggningsplatser meters radie - Djur landbaserade anläggningsplatser meters radie Potentiellt påverkade Natura 2000-platser Totalt finns det sex klassade Natura 2000-platser som kommer att korsas av Nord Streamprojektet. Två av dem hör till samma område (Greifswalder Bodden, som har klassats två gånger för att ytan skulle utökas). Två SCI finns inom nära avstånd (< 5 kilometer). Ytterligare nio platser finns inom en 20 kilometers korridor (se Tabell 10.8). En del av dessa är klassade som skyddade för enbart livsmiljöer och arter på land. Andra skyddar marina livsmiljöer i kustvatten, på ett visst avstånd från de platser som kommer att korsas av rörledningarna. Därför har inte alla de sjutton Natura 2000-platserna inom 20-kilometerskorridoren bedömts för de tyska ansökningsdokumenten. Naturskyddsmyndigheterna i Mecklenburg-Vorpommern och Federala byrån för oceanografi och maritima transporter (BSH) sammanställde vid konferensen (Scoping Conference) en lista över fjorton Natura 2000-områden i tyskt territorialvatten och inom tysk ekonomisk zon som man var tvungen att bedöma. Platserna som analyserats i bedömningen visas i Tabell 10.9 nedan.

48 1516 Tabell 10.8 Natura 2000-platser närmare än 20 kilometer från rörledningen Namn Officiellt Typ av Bevarandemål Avstånd nummer skyddsområde från (SPA, SAC, rörledning SCI) Territorialvatten Greifswalder DE SCI Habitat Korsas Bodden och 301 Marina habitattyper: delar av Sandbankar (1110), Stralsund och ler- och sandområden Nordspitze (1140), kustnära Usedom laguner (1150*), stora grunda fjordar och vikar (1160), rev (1170) Habitat Direktivets bilaga II. Landhabitat (i närheten av landsektion): 1210, 1230, 1310, 1330, 2110, 2120, 2130*, 6230* Plus ytterligare 15 habitat utanför det potentiella konsekvensområdet Arter Halichoerus grypus Phoca vitulina Lutra lutra Myotis myotis Myotis dasycneme Rhodeus amarus Petromyzon marinus Lampetra fluviatilis Aspius aspius Alosa fallax Lycaena dispar

49 1517 Namn Officiellt Typ av Bevarandemål Avstånd nummer skyddsområde från (SPA, SAC, rörledning SCI) Leucorrhinia pectoralis Vertigo angustior Vertigo moulinsiana Liparis loeselii Greifswalder DE SCI Habitat Korsas Boddens 302 Marina habitattyper: marginalkälla Sandbankar (1110), och delar av stora grunda fjordar Pommerska och vikar (1160), rev bukten. (1170) Arter Phocoena phocoena Halichoerus grypus Phoca vitulina Petromyzon marinus Lampetra fluviatilis Acipenser oxyrinchus Alosa fallax Jasmund DE SCI Habitat 20,4 km. 302 Marina habitattyper: Rev (1170) Landbaserade habitattyper: 16 Arter Halichoerus grypus Lampetra planeri Triturus cristatus Bombina bombina Vertigo moulinsiana Cypripedium calceolus Granitz DE SCI Habitat 10,5 km 303 Marina habitattyper:

50 1518 Namn Officiellt Typ av Bevarandemål Avstånd nummer skyddsområde från (SPA, SAC, rörledning SCI) Rev (1170) Landbaserade habitattyper: 9 Arter Halichoerus grypus Triturus cristatus Vertigo angustior Kustområdet DE SCI Habitat 1,8 km Sydöstra Rügen 302 Marina habitattyper: Sandbankar (1110), ler- och sandområden (1140), kustnära laguner (1150*), stora grunda fjordar och vikar (1160), rev (1170) Landbaserade habitattyper: 14 Arter Halichoerus grypus Lutra lutra Vertigo angustior Peeneunterlauf, DE SCI Habitat 6,3 km Peenestrom, 302 Marina habitattyper: Achterwasser Flodmynningar (1130) och Kleines Haff Landbaserade habitattyper: 17 Arter

51 1519 Namn Officiellt Typ av Bevarandemål Avstånd nummer skyddsområde från (SPA, SAC, rörledning SCI) Castor fiber Lutra lutra Rhodeus amarus Petromyzon marinus Lampetra fluviatilis Lampetra planeri Aspius aspius Alosa fallax Misgurnus fossilis Cobitis taenia Salmo salar Lycaena dispar Carabus menetriesi Osmoderma eremita Vertigo moulinsiana Liparis loeselii Greifswalder Oie DE SCI Habitat 9,5 km 301 Marina habitattyper: Rev (1170) Arter Halichoerus grypus Phoca vitulina Greifswalder DE SPA Häckande arter Korsas Bodden 401/DE 20 (bilaga I) (senare Vattenfågel, rovfågel, expansion vadare, hackspett, av sångfågel området) Flyttfåglar: 30+ (bilaga I) 30+ (art. 4.2) Änder, gäss, svanar, vadare, tärnor, måsar Västra DE SPA Flyttfåglar: Korsas Pommerska (bilaga I)

52 1520 Namn Officiellt nummer Typ av skyddsområde (SPA, SAC, SCI) Bevarandemål bukten 6 (art. 4.2) Sjöand, dykare, dopping, alka, mås EEZ Pommerska DE SCI Habitat bukten och 301 Marina habitattyper: Oderbank Sandbankar (1110) Avstånd från rörledning 0,6 km Arter Phocoena phocoena Alosa fallax Adlergrund DE SCI Habitat 7,2 km 301 Marina habitattyper: Sandbankar (1110), rev (1170) Arter Phocoena phocoena Halichoerus grypus Västra DE SCI Habitat 15,9 km Rönnebank 301 Marina habitattyper: Rev (1170) Arter Phocoena phocoena Pommerska DE SPA Flyttfåglar: Korsas bukten (bilaga I) 15 (art. 4.2) Sjöand, dykare, dopping, alka, mås

53 Tabell 10.9 Områden i habitatdirektivet i den tyska delen och deras bevarandekriterier 1521 HD-plats ''Adlergrund'' (DE ) HD-plats ''Västra Rönnebank' (DE ) HD-plats ''Pommerska bukten med Oderbank'' (DE ) HD-plats ''Jasmund'' (DE ) HD-plats ''Granitz'' (DE ) HD-plats ''Greifswalder Bodden marginalkälla och del av Pommerska bukten" (DE ) HD-plats ''Greifswalder Bodden, del av Strelasund och Nordspitze Usedom'' (DE ) HD-plats ''Küstenlandschaft Südostrügen" (DE ) HD-plats "Greifswalder Oie'' (DE ) HD-plats ''Peeneunterlauf, Peenestrom, Achterwasser och Kleines Haff'' (DE ) Kortaste avstånd 7,2 km 15,9 km 0,6 km 20,4 km 10,5 km Korsar Korsar 1,8 km 9,5 km 6,3 km till rörledningens sträckning Marina och kustnära livsmiljöer från bilaga I i habitatdirektivet 1110 Sublittorala X X X X X sandbankar 1130 Estuarier X 1140 Ler- och sandbottnar som X X blottas vid lågvatten 1150* Kustnära X laguner 1160 Stora grunda X X X vikar och sund 1170 Rev X X X X X X X X 1210 Annuell vegetation på X X X X X driftvallar

54 HD-plats ''Adlergrund'' (DE ) HD-plats ''Västra Rönnebank' (DE ) HD-plats ''Pommerska bukten med Oderbank'' (DE ) HD-plats ''Jasmund'' (DE ) HD-plats ''Granitz'' (DE ) HD-plats ''Greifswalder Bodden marginalkälla och del av Pommerska bukten" (DE ) HD-plats ''Greifswalder Bodden, del av Strelasund och Nordspitze Usedom'' (DE ) HD-plats ''Küstenlandschaft Südostrügen" (DE ) HD-plats "Greifswalder Oie'' (DE ) HD-plats ''Peeneunterlauf, Peenestrom, Achterwasser och Kleines Haff'' (DE ) 1220 Perenn vegetation på steniga stränder 1230 Vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust 1310 Salicornia och andra annuella växter i lera och sand 1330 Atlantiska havsstrandängar 2110 Embryonala vandrande sanddyner 2120 Kustnära vandrande sanddyner med 1522 X X X X X X X X X X x X X X X X X

55 1523 HD-plats ''Adlergrund'' (DE ) HD-plats ''Västra Rönnebank' (DE ) HD-plats ''Pommerska bukten med Oderbank'' (DE ) HD-plats ''Jasmund'' (DE ) HD-plats ''Granitz'' (DE ) HD-plats ''Greifswalder Bodden marginalkälla och del av Pommerska 302) HD-plats ''Greifswalder Bodden, del av Strelasund och Nordspitze Usedom'' (DE ) HD-plats ''Küstenlandschaft Südostrügen" (DE ) HD-plats "Greifswalder Oie'' (DE ) HD-plats ''Peeneunterlauf, Peenestrom, Achterwasser och Kleines Haff'' (DE ) bukten" (DE Ammophila arenaria ("vita sanddyner") 2130* Permanenta kustnära sanddyner med örtvegetation ("gråa sanddyner") 6230* Artrika Nardusgräsmarker på kiselhaltiga substrat i bergsområden (och subbergsområden Kontinentaleuropa) Djurarter i havs- och kustvattnen från bilaga II i habitatdirektivet Tumlare X X X X X X x X i

56 HD-plats ''Adlergrund'' (DE ) HD-plats ''Västra Rönnebank' (DE ) HD-plats ''Pommerska bukten med Oderbank'' (DE ) HD-plats ''Jasmund'' (DE ) HD-plats ''Granitz'' (DE ) HD-plats ''Greifswalder Bodden marginalkälla och del av Pommerska bukten" (DE ) HD-plats ''Greifswalder Bodden, del av Strelasund och Nordspitze Usedom'' (DE ) HD-plats ''Küstenlandschaft Südostrügen" (DE ) HD-plats "Greifswalder Oie'' (DE ) HD-plats ''Peeneunterlauf, Peenestrom, Achterwasser och Kleines Haff'' (DE ) (Phocoena phocoena) Gråsäl (Halichoerus X X X X X X X grypus) Knubbsäl (Phoca X X X vitulina) Utter (Lutra lutra) X X X Bäver (Castor X fiber) Myotis myotis X Myotis dasycneme X Bitterling (Rhodeus sericeus X X amarus) Flodnejonöga (Lampetra X X X fluviatilis) Havsnejonöga X X X (Petromyzon 1524

57 1525 HD-plats ''Adlergrund'' (DE ) HD-plats ''Västra Rönnebank' (DE ) HD-plats ''Pommerska bukten med Oderbank'' (DE ) HD-plats ''Jasmund'' (DE ) HD-plats ''Granitz'' (DE ) HD-plats ''Greifswalder Bodden marginalkälla och del av Pommerska bukten" (DE ) HD-plats ''Greifswalder Bodden, del av Strelasund och Nordspitze Usedom'' (DE ) HD-plats ''Küstenlandschaft Südostrügen" (DE ) HD-plats "Greifswalder Oie'' (DE ) HD-plats ''Peeneunterlauf, Peenestrom, Achterwasser och Kleines Haff'' (DE ) marinus) Asp (Aspius aspius) Atlantlax (Salmo salar) Staksill (Alosa fallax) Atlantisk stör (Acipenser oxyrinchus) X X X X X X (D) X Förklaring: HD Habitatdirektivet * Prioriterad livsmiljö (D) Bedömning av bevarandestatus efter steg "D" i standarddatabladen "D" inte betydelsefullt (S) Målarter endast med hänvisning till livsmiljöer i sötvatten Korsning av ett område - möjlighet till direkt påverkan av en livsmiljö Natura 2000-platsen ligger i det område som påverkas av projektet - direkt påverkan möjlig Natura 2000-platsen ligger utanför det område som påverkas av projektet - endast indirekt påverkan möjlig (S)

58 1526 LEGEND Natura område Nord Stream-ledningens sträckning 5 km avstånd till Nord Stream-ledningen 20 km avstånd till Nord Stream-ledningen Figur 10.7 Natura 2000-områden i den tyska ekonomiska zonen och tyska territorialvatten Greifswalder Bodden och delar av Strelasund samt Nordspitze Usedom (DE SCI) Området enligt habitatdirektivet omfattar Greifswaldbukten och dess kustlinje samt stora delar av Boddens marginalkälla. En cirka 15,5 kilometer lång sektion av rörledningens sträckning löper inom Natura 2000-området och inkräktar på de livsmiljötyper enligt habitatdirektivet som finns i hela skyddsområdet. Kuststräckningen korsar följande livsmiljötyper enligt habitatdirektivet: sandbank (1110) vid Boddens marginalkälla och i de grunda vattnen utanför Lubmin, vindslätter (1140), också i de grunda vattnen utanför Lubmin, stora vikar och sund (1160) mellan Boddens marginalkälla och de grunda vattnen utanför Lubmin och rev (1170), lokalt i grunda vatten såsom Neptungrund. Detta skyddade område innehåller ett stort antal livsmiljöer enligt bilaga I. De är: sandbankar (1110), ler- och sandbottnar (1140), stora grunda vikar och sund (1160), rev (1170), annuell

59 1527 vegetation på driftvallar (1210), perenn vegetation på steniga stränder (1220), vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust (1230), atlantiska havsstrandängar (1330), embryonala vandrande sanddyner (2110), vandrande sanddyner (2120) och permanenta sanddyner (2130). Det innehåller även ett antal arter enligt bilaga II. Bland dessa finns gråsäl och knubbsäl, bitterling, flod- och havsnejonöga, asp, staksill och europeisk utter. Greifswalder Boddens marginalkälla (Boddenrandschwelle) och delar av Pommerska bukten (DE SCI) Boddenrandschwelle är ett grunt sandrev som bildades under den senaste nedisningen och den avgränsar Greifswalder Bodden (kustfjord) från Pommerska bukten (Östersjön). Nord Streams rörledning korsar detta område. De omfattande reven och sandbankarna i närheten av Boddenrandschwelle är ett av de större lekområdena för vårlekande sill i västra Östersjön. Sill, sillägg och bentiska invertebrater (särskilt blåmusslor Mytilus spec.) utgör en stor källa till föda för olika sjöfågelarter. Detta Natura 2000-område innehåller följande prioriterade livsmiljötyper enligt bilaga I: sandbankar (1110), stora grunda vikar och sund (1160) och rev (1170). Det innehåller även ett antal arter enligt bilaga II - grå- och knubbsäl, tumlare, flod- och havsnejonöga, staksill och atlantisk stör. Peeneunterlauf, Peenestrom, Achterwasser och Kleines Haff (DE SCI) Detta SCI täcker den västra delen av Oders mynning, med kustfjordar och laguner och Peenestrom, en ström som kännetecknas av slumpmässiga förändringar i salthalten beroende på sötvattensavrinning och väderberoende vattennivåförändringar. Nord Stream-ledningens sträckning går 6,3 kilometer från denna plats. Där finns en rik mångfald av livsmiljöer i vattnet, nära vattnet och på land. Området ska skydda 16 arter i bilaga II i habitatdirektivet: bäver, utter, fiskar, nejonöga, insekter, landsniglar och orkidén Liparis loeselii. Estuarier (1130), annuell vegetation på driftvallar (1210), vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust (1230) och atlantiska havsstrandängar (1330) är de livsmiljötyper enligt bilaga I som finns i detta område. De arter i bilaga II som finns här är bitterling, flodnejonöga, havsnejonöga, asp, atlantlax och europeisk utter.

60 1528 Greifswalder Oie (DE SCI) Ön Greifswalder Oie omges av omfattande grund som har uppkommit genom erosion av lermorän sedan sydvästra Östersjön började dra sig tillbaka för cirka år sedan. Nord Stream-ledningens sträckning går 9,5 kilometer från denna plats. Flera livsmiljötyper enligt bilaga I finns i detta skyddade område (se tabell 10.3). Det är rev (1170), annuell vegetation på driftvallar (1210), perenn vegetation på steniga stränder (1220) och vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust (1230). Detta Natura område innehåller även arterna gråsäl och knubbsäl i bilaga II. Kustområdet Sydöstra Rügen (DE SCI) Området enligt habitatdirektivet Kustområdet Sydöstra Rügen ligger i det effektiva området för anläggningsarbetet för Nord Streams rörledningar. Nord Stream-ledningens sträckning går 1,8 kilometer från denna plats. Rörledningens sträckning löper dock utanför det skyddade området och inkräktar inte fysiskt på dess territorium. Skyddsområdet omfattar en mångfald av rik mångfald av livsmiljöer i vattnet, nära vattnet och framför allt på land, av glacialt ursprung. Gråsäl använder emellanåt utsatta stenblock som uppehållsplatser. De livsmiljötyper enligt bilaga I som finns i detta område är sandbankar (1110), ler- och sandbottnar (1140), kustnära laguner (1150), stora grunda vikar och sund (1160), rev (1170), annuell vegetation på driftvallar (1210), perenn vegetation på steniga stränder (1220), vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust (1230), vandrande sanddyner (2120) och permanenta sanddyner (2130). Arterna gråsäl och europeisk utter i bilaga II finns i detta skyddade område. Området ska också skydda snigeln V. anguistior. Granitz (DE SCI) Granitz är en av de största moränklipporna på ön Rügen. Nord Stream-ledningens sträckning går 10,5 kilometer från denna plats. Stora lövträdsskogar är det främsta skyddsobjektet för detta SCI. Genom kusterosion har det uppstått grund till havs och gråsälar (en art i bilaga II) använder emellanåt uppstickande stenblock som tillhållsplatser. Detta Natura 2000-område har följande habitat i bilaga I: rev (1170) och annuell vegetation på driftvallar (1210) samt även vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust (1230).

61 1529 Jasmund (DE SCI) Denna SCI är en del av en nationalpark med en mångfald skogar och mossar, en spektakulär kalkklippa och havsrev. Nord Stream-ledningens sträckning går 20,4 kilometer från denna plats. Natura 2000-området Jasmund innehåller följande livsmiljöer enligt bilaga I i habitatdirektivet: rev (1170), perenn vegetation på steniga stränder (1220) och vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust (1230). Gråsäl, som är en art enligt bilaga II använder emellanåt synliga stenblock som uppehållsplats. Pommerska bukten och Oderbank (DE SCI) Oderbank är den centrala morfologiska strukturen i Pommerska bukten. Nord Streamledningens sträckning går 0,6 kilometer från denna plats. Det är den största sandbanken i södra Östersjön (det bästa exemplet på denna livsmiljö i hela Östersjön). Den reser sig 8 meter upp ur vattnet och fungerar som övervintringsområde för många sjöfåglar. Dessutom är Oderbank yngelområde för plattfiskarter. Två olika grupper av tumlare förekommer i låg densitet på Oderbank: djur från Bälthavet under sommar och höst, djur från det ytterst hotade bofasta beståndet i södra Östersjön på vintern, särskilt när isen ligger. Klassificeringen av habitat enligt habitatdirektivet är sublittorala sandbankar enligt kategoriseringen i bilaga I. Området är av betydelse för arterna tumlare och staksill som ingår i bilaga II i habitatdirektivet. Adlergrund (DE SCI) Adlergrund omfattar de grundaste delarna av Rönne Banke mellan Rügen och Bornholm. Nord Stream-ledningens sträckning går 7,2 kilometer från detta område. Denna SCI utgör det största och högsta undervattensområdet i södra Östersjön med rev och sandbankar. På de grunda reven växer makroalger (F. serratus, H. tomentosus, L. saccharina, F. lumbricina). Blåmusslor (Mytilus spec) dominerar på de djupare stenfälten. Revets ytterkanter domineras av sandbankar som har bildats av glacialsand. Adlergrund är ett viktigt makrofytområde och en betydande födoplats för övervintrande havsänder och tobisgrisslor. Under hårda vintrar fungerar det som en tillflyktsort för havsänder i Pommerska bukten. Enligt klassificeringen av habitat i bilaga I i habitatdirektivet innehåller området sandbankar och rev som prioriterade habitat. Områdets nyckelarter enligt bilaga II i habitatdirektivet är tumlare och gråsäl.

62 1530 Västra Rönnebank (DE SCI) Området omfattar en utbredd moränkam nära kusten vid Rönnebank med omfattande skikt av glacialt material till ett djup av 43 meter med genomgående stenrev. Nord Stream-ledningens sträckning går 15,9 kilometer från detta område. När det gäller bilaga I i habitatdirektivet är den prioriterade livsmiljön rev (1170). Arter i bilaga II av betydelse är tumlare. En annan art i bilaga II är staksill som också återfinns i området. Greifswalder Bodden och södra Strelasund (DE SPA och DE SPA) Området Greifswalder Bodden SPA är något större än SCI. Området har klassificerats två gånger för att dess yta skulle utvidgas. Nord Streams rörledning korsar området. Den stora mångfalden av marina och kustnära livsmiljöer ger en gynnsam häckningsmiljö för 20 arter i bilaga I i fågeldirektivet. De flesta är kusthäckande sjöfåglar (vadare, tärnor, måsar). Enorma koncentrationer av flyttande sjöfåglar utgör den största källan till föda för vissa sällsynta rovfåglar som pilgrimsfalk (F. peregrinus) och havsörn (H. albicilla). Dessutom häckar många tättingar, som finns angivna i bilaga I, på dynerna och betesmarkerna. Greifswalder Bodden är kärnsektionen i det omfattande systemet av kustfjordar som bildar det viktigaste övervintringsområdet för sjöfåglar i Östersjön. Ungefär 80 olika arter av änder, gäss, svanar, skrakar, vadare, tärnor och måsar använder Greifswalder Bodden som rastplats vid flyttningen eller som övervintrings- eller ruggningsområde. Sammansättningen av många arter överstiger med råge 1-procentkriteriet för den västra palearktiska populationen (t.ex. mindre sångsvan C. columbianus, vigg A. fuligula, bergand A. marila, alfågel C. hyemalis, skräntärna S. caspia). Västra Pommerska bukten (DE SPA) Detta SPA utgör den västra delen av Pommerska bukten, det näst viktigaste övervintringsområdet för sjöfåglar i Östersjön. Det förbinder systemet av kustnära laguner (SPA Greifswalder Bodden) med de grunda bankarna i öppet hav (Oderbank och Adlergrund, SPA Pommerska bukten och Zatoka Pomorska i de tyska och polska ekonomiska zonerna). Nord Streams rörledning korsar området. Smålom G. stellata, svarthakedopping P. auritus och sjöand är de rikligast förekommande arterna under vinter och vår. Mellan februari och maj är lekande sill den viktigaste källan till föda för alla arter. Pommerska bukten (DE SCI) Detta SPA är ett av de viktigaste samlingsområdena för sjöfåglar i Östersjön. Upp till en halv miljon individer övervintrar här. Nord Streams rörledning korsar området.

63 1531 Pommerska bukten är den viktigaste övervintringsplatsen för svarthakedoppingen P. auritus i hela västra palearktis. Det är ett av tre viktiga övervintringsområden för alfåglar C. hyemalis och svärtor M fusca i västra palearktis. Sjöorre M nigra är en annan mycket vanligt förekommande art som använder detta skyddade område som en viktig rastplats och som ruggningsområde på sommaren. Pommerska bukten är en viktig rastplats för smålom G stellata under vårflytten mellan februari och april. Totalt uppträder cirka 20 sjöfågelarter i Pommerska bukten under året Potentiella effekter på livsmiljöer och arter Potentiella effekter av Nord Stream-projektet inom den tyska ekonomiska zonen och tyska territorialvatten skiljer sig mellan de platser som ledningen korsar, platser som ligger nära (< 5 kilometer) och platser på större avstånd (> 5 kilometer). Platser på land, långt från rörledningens sträckning och som inte ligger vid kusten, kommer inte att påverkas alls (till exempel DE ). När det gäller platser som ledningen korsar kan de potentiella effekterna variera mellan inre vatten och öppet hav, eftersom rörledningarna ska läggas på botten på djupare vatten (> 15 meters djup) och täckas av sediment på grundare vatten. Därför kommer både anläggnings- och driftsfaserna att skilja sig vad gäller potentiella negativa effekter. I följande beskrivning sammanfattas de potentiella effekterna för: Grunda vatten som korsas (SCI DE , DE , och SPA DE /DE ) Djupa vatten som korsas (SPA DE , DE ) Platser på nära avstånd (< 5 kilometers avstånd, SCI DE , DE ) Platser på längre avstånd än 5 kilometer, i syfte att skydda marina däggdjur (SCI DE , DE , DE , DE ) Platser på längre avstånd än 5 kilometer, ej i syfte att skydda marina däggdjur (SCI DE , DE , DE , och SPA DE ) Grunda vatten som ska korsas - Greifswalder Bodden och Boddens marginalkälla Habitat Muddring och återfyllning av rörledningens sträckning kommer att orsaka en tillfällig förlust i begränsade områden i marina Natura 2000-livsmiljöer inom Greifswalder Bodden och över Boddenrandschwelle. Rörledningen ska i grunda vatten täckas med sediment för att skydda ledningen men också för fartygstrafikens säkerhet. Beroende på tekniska och säkerhetsmässiga

64 1532 krav kommer schaktningsdjupet att variera för att minimera konsekvensområdet, utgrävningsvolymen, återsedimentering och den totala anläggningsprocessen. Dessutom ska ett antal speciella mildrande åtgärder vidtas för att minimera miljöpåverkan: Schaktning och rörledning ska genomföras stegvis så att inget avsnitt av diket ska vara öppet i mer än sex och en halv månad Muddring och återfyllning ska begränsas till perioden mitten av maj till slutet av december. Inga arbeten kommer att utföras på havsbotten från januari till mitten av maj, som är sillens lekperiod Uppgrävda sediment kommer tillfälligt att lagras på en tippningsplats utanför Natura platser. De kommer att förvaras där i utifrån områdets ekologiska funktion för att havsbotten sedan ska återställas korrekt. Återställningen koncentreras både på den naturliga profilen och på den ursprungliga sedimentkvaliteten på det översta lerskiktet (fin eller mellangrov sand, sten, stenblock, osv) Organiskt berikade sediment kommer inte att användas vid återfyllningen. De kommer att placeras på en tippningsplats på land Bältet av makrofyter i de grunda vattnen nära stranden vid Lubmins hamn kommer att täckas med en kassun för att bredden på diket ska minimeras. Där kommer muddermassorna att lagras inuti ytterligare en kassun för att förhindra större återuppslamning av sediment Muddring och återfyllning ska kopplas ihop med återuppslamning av muddrade/dumpade sediment. Eftersom det mesta av sedimentet som måste flyttas består av fin och medelgrov sand med ett organiskt innehåll på 1-2 procent, har grumlighetsmodelleringen som utförts i projektet endast visat på några få ställen där partikelkoncentrationen i vattenmassan kan komma att överstiga de naturliga värdena under stormigt väder på ett avstånd på mer än 500 meter. En permanent övervakning under arbete på botten ska garantera att begränsande åtgärder vidtas (skyddsskärmar) om de fastställda gränsvärdena överskrids. Det kommer inte att uppstå någon påverkan från återuppslamning av näringsämnen och kemiska föroreningar eftersom deras sedimentkoncentrationer är mycket låga. Spridning av sediment och sedimentering kommer bara att få mindre tillfällig påverkan på de zoobentiska bestånden runt schaktområdet (långsammare filtrering för filtrerande organismer, extra tillgång på föda för sedimentätare osv.). Utifrån tidigare undersökningar av bentiska nykoloniseringsprocesser i de inre kustvattnen i den tyska delen av Östersjön kan man dra slutsatsen att återhämtningen för makrofyter och zoobentiska bestånd kommer att ske inom tre år efter anläggningen. Därmed kommer eventuella negativa effekter på Natura 2000-livsmiljöer endast att påverka en liten del av den

65 1533 totala ytan i varje livsmiljö och begränsas till en total period om cirka fyra år (Tabell 10.10). Enligt rekommendationer från federala naturvårdsverket i Tyskland (Bundesamt für Naturschutz, BfN) kan dessa effekter bedömas som obetydliga. Tabell Tillfällig förlust av Natura 2000-habitat inom Greifswalder Bodden och vid Boddens marginalkälla Habitattyp Yta (ha) som Yta (ha) som Yta (ha) inom Yta (ha) inom (Bilaga II påverkas av påverkas av DE DE habitatdirektivet) dikning dikning 1110 sandbank , tillfälligt utsatt slätt , kustfjord , rev , ,8 Inga betydande negativa effekter förutses för driftsfasen. Den kalla gasen kommer inte att påverka temperaturen i det övre skiktet på havsbotten, där bentiska invertebrater förekommer (havsborstmaskar, musslor). Arter i bilaga II till habitatdirektivet Fiskar och marina däggdjur kan störas av arbetet på havsbotten (grumlighet och undervattensbuller). Det flesta arter är extremt ovanliga inom Natura 2000-områdena. Därför skulle störningarna begränsas till enskilda individer och endast under korta perioder. Troligen uppstår därför inte några betydande negativa effekter. Gråsälar (upp till fem exemplar totalt) kan komma att bli undanträngda från Greifswalder Bodden under anläggningen av rörledningen (se ovan). Inga betydande negativa effekter förväntas, eftersom de inte fortplantar sig i den här delen av Östersjön. Anläggningsarbete till havs kommer inte att påverka arter på land. Fågelarter Anläggningsarbete till havs kommer att orsaka lokal undanträngning av sjöfågel (buller och ljus, fartygstrafik utanför de vanliga farlederna, grumlighet). Ett antal skyddsåtgärder kommer dock att begränsa intensiteten och tiden för störningarna: Inget anläggningsarbete till havs under sillens lekperiod, högsäsongen för övervintrande sjöänder, doppingar, skrakar och dykfågel vid Boddenrandschwelle

66 1534 Rörledningens sträckning nära befintliga farleder (dvs. befintliga störningskorridorer som är mindre relevanta för övervintrande fåglar) Begränsning av anläggning till en säsong Därmed kommer störningen endast att påverka några få individer under korta tidsperioder, särskilt under tidig vinter, eftersom den intensiva sjöturismen redan begränsar förekomsten av vattenfågel till de grunda vindslättområdena och Boddenrandschwelle under sommaren. Återuppslamning av sediment under arbete på havsbotten kommer tillfälligt att minska födoområdet för tärnor och måsar under höstflytten, särskilt vid Boddenrandschwelle. Arbete på havsbotten kommer eventuellt att påverka födoområden för änder som lever på bottenfauna. Den tillfälliga minskningen av tillgängliga födoområden kommer inte att ge några betydande negativa effekter. Smärre kumulativa undanträngningseffekter kan uppstå om andra anläggningsarbeten till havs utförs på samma gång (uppgradering av sjöfartskanaler, schaktning för kablar). Djupa vatten som korsas - Pommerska bukten (> 15 meters vattendjup) Habitat Rörledningarna kommer att läggas ut på botten mellan den norra gränsen till DE och gränsen till tysk ekonomisk zon. Därmed kommer endast mindre arbeten på botten att krävas (lokal plogning eller stendumpning) för att undvika fria spann och garantera stabilitet för rörledningen. Arbeten på havsbotten kommer inte att orsaka någon större återuppslamning av sediment, eftersom det är fin och mellangrov sand med mycket lågt organiskt innehåll som dominerar längs denna del av sträckningen. Grumlighet kommer därför inte att påverka något Natura 2000-område. Själva rörledningen kommer att skapa en artificiell revstruktur, som inom ett år troligen kommer att vara helt täckt med blåmusslor Mytilus spec. Temperaturen på rörtäckningsskyddet kommer att vara densamma som för det omgivande vattnet, oberoende av att det strömmar kall gas inuti rören. Arter i bilaga II till habitatdirektivet Rörläggningen kan orsaka störningar för marina däggdjur i ungefär två månader under två år i sträck. Störningseffekterna begränsas till enskilda individer och endast under korta tidsperioder eftersom tumlare och sälar i allmänhet är mycket sällsynta i Pommerska bukten. Rörledningarnas reveffekt kan under drift locka till sig marina däggdjur som söker föda, i så fall kommer biomassan av fisk att öka lokalt hela tiden.

67 1535 Platser på nära avstånd Kustområdet vid sydöstra Rügen Habitat Sedimentspridning är den enda effekt av rörledningsanläggningen som kan komma att nå nära några SCI men det är inte troligt att det orsakar betydande negativa effekter för marina livsmiljöer. Partikelkoncentrationen i vattenmassan kommer inte att överstiga de naturliga värdena i stormigt väder längre bort än 500 meter från ledningsdiket. Arter i bilaga II till habitatdirektivet Fiskar kan störas av arbetet på havsbotten (grumlighet och undervattensbuller). Det flesta arter är dock extremt ovanliga inom Natura 2000-områdena. Därför skulle störningarna begränsas till enskilda individer och endast under korta perioder. Troligen uppstår inte några betydande negativa effekter. Gråsälar (upp till fem exemplar totalt) kan komma att bli undanträngda från Greifswalder Bodden under anläggningen av rörledningen. Inga betydande negativa effekter förväntas, eftersom de inte fortplantar sig i den här delen av Östersjön. Anläggningsarbete till havs kommer inte att påverka arter på land. Platser på nära avstånd - Pommerska bukten och Oderbank Habitat Grumlighet som orsakas under rörläggningen i vatten som är djupare än 15 meter kommer inte att påverka något Natura 2000-område inom denna SCI. Arter i bilaga II till habitatdirektivet Staksill kommer inte att påverkas av rörläggningen i Pommerska bukten. Anläggningsaktiviteter (rörläggning, plogning, stendumpning) på medelgrova till fina sandsediment med mycket låg organisk massa kommer inte att orsaka någon större sedimentspridning som kan nå Oderbank. Tumlare och sälar kommer att kunna känna igen undervattensbuller från arbete på botten och rörläggning även på många kilometers avstånd. Detta buller kan orsaka tillfälligt förändrat beteende (undvikandereaktioner, störningar i social vokalisering). Både den korta tidsperiod då anläggningsarbetena pågår (ungefär två månader per rörledning) och den extremt sällsynta förekomsten av marina däggdjur i Pommerska bukten, särskilt på våren, ledde till slutsatsen att inga betydande negativa effekter kommer att orsakas på dessa platser.

68 1536 Området enligt habitatdirektivet Kustområdet Sydöstra Rügen ligger i det effektiva området för anläggningsarbetet för Nord Streams rörledningar. Rörledningens sträckning löper dock utanför det skyddade området och inkräktar inte fysiskt på dess territorium. I nordvästra hörnet av området i habitatdirektivet Pommerska bukten och Oderbank löper Nord Streams sträckning cirka 0,5 kilometer från det skyddade området. Norr om det skyddade området löper rörledningen på ett djup av cirka meter, på ett avstånd av cirka kilometer från Oderbank. Placeringen av rörledningarnas sträckning i förhållande till skyddsområdet är följande: en sektion om cirka 2 kilometer ligger på ett avstånd av cirka 0,5-1 kilometer, två sektioner om totalt cirka 12 kilometer ligger på ett avstånd på 1-3 kilometer och två sektioner om totalt cirka 20 kilometer ligger på ett avstånd om 3-5 kilometer. Nord Streamsträckningens kurs inkräktar inte på något ställe på det skyddade områdets territorium. Potentiella effekter på platser på mer än 5 kilometers avstånd som syftar till att skydda marina däggdjur Habitat Varken anläggning eller drift av rörledningarna kommer att orsaka några betydande negativa effekter på Natura 2000-livsmiljöer på mer än 150 meters avstånd. Arter i bilaga II till habitatdirektivet Tumlare och sälar kommer att kunna känna igen undervattensbuller från arbete på botten och rörläggning även på många kilometers avstånd. Detta buller kan orsaka tillfälligt förändrat beteende (undvikandereaktioner, störningar i social vokalisering). Både den korta tidsperiod då anläggningsarbetena pågår (ungefär två månader per rörledning) och den extremt sällsynta förekomsten av marina däggdjur i Pommerska bukten, särskilt på våren, ledde till slutsatsen att inga betydande negativa effekter kommer att orsakas på dessa platser. Platser på mer än 5 kilometers avstånd som ej syftar till att skydda marina däggdjur Varken anläggning eller drift av rörledningarna kommer att orsaka några betydande negativa effekter på Natura 2000-livsmiljöer på mer än 150 meters avstånd. När det gäller Adlergrund löper Nord Stream-sträckningen på ett avsevärt avstånd från habitatdirektivets område. Vid sin närmaste punkt passerar den cirka 7,6 kilometer från den sydöstra kanten av skyddsområdet, men det mesta av skyddsområdet ligger mer än 10 kilometer från Nord Stream-sträckningen. Projektet kommer därför inte att påverka skyddsområdet när det gäller direkt inkräktande. Möjligheten att projektet påverkar skyddsområdet inom den relevanta påverkanszonen (t.ex. genom vandrande luftburna partiklar eller bullerstörningar) kan också i praktiken uteslutas.

69 Sammanfattning av effekter på skyddsområden i Tyskland Påverkan på skyddsområdena från anläggning och drift av de planerade gasledningarna från Nord Stream inom den tyska ekonomiska zonen och tyskt territorialvatten sammanfattas i Table nedan, avseende skala/storlek för påverkan, dess geografiska omfattning, varaktighet och övergripande betydelse för miljön. Alla effekter som har angetts ovan uppstår utanför de skyddade områdena och även utanför områden som de skyddade fåglarna använder för att söka föda. Tabell Sammanfattning av effekter på Natura 2000-områden i Tyskland Påverkan Sedimentspridning och sedimentation Buller under anläggningsarbetet Fysiska störningar under anläggningsarbetet Gränsöverskridande och kumulativ påverkan på skyddade områden Övergripande Intensiteten hos Skala för Effektens betydelse av effekten effekten varaktighet påverkan 0,3 32,2 hektar Regleras med påverkade detaljerade beroende begränsningsåtgärder på 4 år Ej betydande habitattyp Ej betydande Lokal Tillfällig (dagar) Ej betydande Ej betydande Lokal Tillfällig (dagar) Ej betydande Ej betydande - - Ej betydande 10.9 Potentiella kumulativa effekter Vid alla bedömningarna av Natura 2000 har risken för kumulativa effekter på grund av Nord Stream och andra planerade projekt analyserats. Inga betydande potentiella kumulativa effekter har identifierats. Detta återspeglar den detaljerade planeringen av sträckningen, vid vilken hänsyn togs till föreslagen utveckling och även, till exempel när det gäller den tyska delen av sträckningen, fördel drogs av det faktum att det finns fastställda zoner där projektets genomförande har förutsetts och som stödjer rörledningarnas dragning.

70 Bedömning av potentiella gränsöverskridande effekter Potentiella gränsöverskridande effekter kan uppträda i närheten av gränsområdena mellan de finska, svenska, danska och tyska ekonomiska zonerna. Med tanke på det relativt korta avståndet från Natura 2000-områden till rörledningssträckningen, och enligt överenskommelse med berörda myndigheter, har Nord Stream värderat potentiella påverkningar från verksamhet inom Nord Streamprojektet I den ryska sektorn av Nord Streamrörledningen på Natura 2000-områden i Finland I den finska sektorn av Nord Streamrörledningen på Natura 2000-områden i Estland I den tyska sektorn av Nord Streamrörledningen på Natura 2000-områden i Polen En bedömning av potentiella gränsöverskridande påverkningar på Natura 2000-området Östra Finska vikens skärgård och vattenområden (FI SPA, SPI) till följd av projektverksamheter i Ryssland (se Figure 10.2) har lett till slutsatsen att området inte kommer att utsättas för några betydande påverkningar. Tre Natura 2000-områden i Estland ligger relativt nära rörledningssträckningen (se Figure 10.8): Lahemaa (EE SAC) ligger på ett avstånd av ca 19 kilometer från rörledningssträckningen Prangli (EE SAC) ligger på ett avstånd av ca 24 kilometer från rörledningssträckningen Naissaare (EE SAC) ligger på ett avstånd av ca 17 kilometer från rörledningssträckningen. Natura 2000-området EE ligger mer än 20 kilometer från Nord Streams rörledningssträckning och har bedömts inte bli berört av potentiella negativa påverkningar från Nord Streamprojektet. Natura 2000-områdena EE och EE ligger inom 20-kilometerskorridoren. Den förväntade maximala räckvidden av potentiella negativa påverkningar på 20 km grundas på iakttagelsen att bullerutstrålningen under anläggningsfasen skulle kunna orsaka störning på sälar på ett avstånd av upp till 20 km från rörledningssträckningen. De nämnda Natura områdena syftar i huvudsak till att skydda landbaserade habitat och arter. Störning av sälar till följd av buller under anläggningen är därför inte relevant eftersom sälar inte betraktas som ett bevarandemål för dessa områden.

71 1539 Sålunda har inga betydande gränsöverskridande effekter fastställts i den aktuella bedömningen av potentiell påverkan på Natura 2000-områden beträffande områden som ligger i Estland. LEGEND Natura område Nord Stream-ledningens sträckning 5 km avstånd till Nord Stream-ledningen 20 km avstånd till Nord Stream-ledningen Figur 10.8 Potentiella gränsöverskridande effekter på Natura 2000-områden i Estland Natura 2000-områden i Polen (se Figur 10.7) ligger på mer än 20 kilometers avstånd från Nord Streams rörledningssträckning och har bedömts inte bli berörda av potentiella negativa påverkningar från Nord Streamprojektet.