Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen

Transkript

1 Nord Stream - Miljökonsekvensbeskrivning för samråd enligt Esbo-konventionen Nord Stream 2009 Swedish version

2 Observera: Nord Streams miljökonsekvensbeskrivning för konsultation enligt Esbokonventionen kommer häri och i hela dokumentationen såsom den inlämnats nedan att hänvisas till som Nord Streams Esborapport eller Esborapporten. Den engelska versionen av Nord Streams Esborapport har översatts till nio relevanta språk (nedan kallade översättningarna ). Om någon av översättningarna och den engelska versionen inte överensstämmer har den engelska versionen företräde.

3 Innehåll Sida 1 Inledning 5 2 Sammanfattning av bedömningsmetodiken 8 3 Bedömning av potentiell påverkan på Natura 2000-områden i Finland 11 4 Bedömning av potentiell påverkan på Natura 2000-områden i Sverige 19 5 Bedömning av potentiell påverkan på Natura 2000-områden i Danmark 24 6 Bedömning av potentiell påverkan på Natura 2000-områden i Tyskland 31 7 Bedömning av potentiell kumulativ påverkan 43 8 Bedömning av potentiell gränsöverskridande påverkan 44

4

5 5 1 Inledning Biologisk mångfald den oerhörda variationen av livsformer på jorden är det som gör vår planet inte bara beboelig utan underbar. Nödvändigheten av att bevara och skydda den biologiska mångfalden är ett politiskt huvudmål på såväl internationell som nationell nivå. Ett sätt att uppnå detta mål är att skydda områden som kan bidra till att både naturliga habitat och växter och djurarter bevaras. Det var med det syftet som Natura 2000-nätverket av naturskyddsområden över hela Europa inrättades med hjälp av EU:s habitatdirektiv Nätverket innehåller även områden som skyddar fågelarter enligt EU:s fågeldirektiv från Natura 2000-områden är inte naturreservat i strikt mening där alla mänskliga aktiviteter är uteslutna, utan de är snarare områden som har identifierats som betydelsefulla för det vilda växt- och djurlivet och som i den egenskapen ska förvaltas på ett sätt som garanterar att biodiversiteten upprätthålls. Syftet med Natura 2000-nätverket är att bevara livsmiljöerna och arterna i "gynnsam bevarandestatus" i deras naturliga utbredningsområde. De tre typer av områden och platser som utgör Natura 2000-nätverket är följande: Särskilda skyddsområden (SPA): skyddsområden för fågelarter som finns angivna i bilaga 1 till fågeldirektivet samt flyttfåglar Särskilda bevarandeområden (SAC): områden för bevarande av livsmiljöer, växter och djurarter som finns angivna i habitatdirektivet Skyddsvärda områden (SCI): områden som kan bidra till att bevara eller återställa en livsmiljö till gynnsam status Nord Stream har tagit hänsyn till betydelsen av EU:s Natura 2000-nätverk i utformningen och utvecklingen av sitt projekt. Rörledningens sträckning, enligt Nord Stream, planeras att gå i närheten av och även tvärs igenom flera områden inom Natura 2000-nätverket. Av den anledningen har dessa områden och de habitat och arter de skyddar varit nyckelelementen i de undersökningar och den forskning som Nord Stream har genomfört i samband med utformningen av rörledningssträckningen. Nord Streams vision är att bygga och driva sin rörledning på ett säkert sätt och utan några betydande följder för den biologiska mångfalden och naturskyddet, dvs. det ska inte uppkomma några irreversibla förluster eller skador, vare sig på arter eller livsmiljöer.

6 6 Figur 1.1 nedan ger en översikt över Natura 2000-områden längs sträckningen av Nord Streamprojektet. LEGEND Natura Naturskyddsområde Nord Stream-ledningen 5 km avstånd till ledningen 20 km avstånd till ledningen Figur 1.1 Karta över alla Natura 2000-områden längs rörledningssträckningen En detaljerad analys av potentiell påverkan på Natura 2000-områden finns i var och en av de nationella ansökningshandlingar som har utarbetats av Nord Stream för de EUmedlemsstater där lagstiftning rörande Natura 2000-områden är tillämplig: Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. En mer detaljerad sammanfattning av dessa analyser återfinns i kapitel 10 i Esbodokumentet från Nord Stream.

7 7 Det här dokumentet utgör en kort sammanfattning av de bedömningar som har gjorts av Nord Streamprojektet (i det följande kallat projektet) rörande Natura 2000-områden och resultaten av dem. Avsikten är att göra informationen lättillgänglig. Dokumentet innehåller en kort förklaring av den använda metodiken (2), en bedömning av potentiellt påverkade Natura 2000-områden i Finland (3), i Sverige (4), i Danmark (5) och i Tyskland (6). Det avslutas med en bedömning av potentiell kumulativ påverkan (7) samt potentiellt gränsöverskridande effekter (8).

8 8 2 Sammanfattning av bedömningsmetodiken Projektet har omfattat en noggrann analys av de potentiella följderna av anläggning, idrifttagande, drift och avveckling av Nord Streams rörledning på Natura 2000-områden. Bedömningen av potentiell påverkan tar fasta på i vilken utsträckning projektet skulle kunna ha några sannolikt betydande följder för klassificeringskriterierna och bevarandesyftena för de olika områdena. Urvalskriterier för bedömning av potentiellt påverkade Natura 2000-områden I syfte att bestämma vilka Natura 2000-områden som skulle kunna påverkas av projektet, och som därför borde ingå i den analys som Nord Stream genomfört, fastställde projektet kriteriet: indirekta effekter av anläggningen av rörledningen kan sträcka sig upp till 20 km. Av den anledningen utvärderade Nord Stream alla områden inom en korridor om 20 km på ömse sidor om rörledningarna. Eftersom potentiell påverkan skiljer sig åt beroende på de specifika klassificeringskriterierna och bevarandesyftena för varje område, och efter diskussion med berörda myndigheter, förfinade Nord Stream detta kriterium och beslöt att även ta med vissa områden som ligger utanför korridoren (åtminstone för en första bedömning, t.ex. i Danmark), men också att utesluta områden trots att de ligger inom 20-kilometerskorridoren. De områden som uteslöts var sådana där slutsatsen av en första utvärdering var att ingen potentiell fysisk påverkan eller påverkan på arter var sannolik. Följden blev att Nord Stream i sin påverkansbedömning har detaljstuderat totalt 27 Natura områden som ligger inom 20 km från rörledningssträckningen. Av dessa korsar rörledningen sex områden, ligger inom 5 km från ytterligare fyra områden och ligger inom 20 km från 17 områden. Denna detaljerade bedömning, som har genomförts för potentiellt påverkade Natura områden med hänsyn till deras klassificeringskriterier och bevarandesyften, omfattar följande information: Informationsblad om Natura 2000 Kartinformation Information om arter och habitat i EU:s habitatdirektiv och fågeldirektivet som är grundläggande för urvalet till Natura 2000-områden Resultat från fältundersökningar som har utförts av Nord Stream AG (dvs. kartläggning av habitat utanför Natura 2000-områden, undersökningar av sjöfågel och marina däggdjur samt bottenundersökningar) Modelleringsdata om sedimentspridning

9 9 Identifiering av potentiell påverkan från projektaktiviteter De kategorier av påverkan som har använts för bedömning av de potentiella effekterna av Nord Stream-projektet på Natura 2000-områden, habitat och arter visas i Tabell 2.1 nedan. Den potentiella påverkan har bedömts som växelverkan mellan planerade verksamheter och mottagare. Påverkan är indelad i påverkan under anläggning och påverkan under drift. Tabell 2.1 Potentiell påverkan mellan planerade verksamheter (1) och mottagare Mottagare Projektfas Påverkan Verksamhet Skyddade områden Anläggning Drift Grumling av sediment, näringsämnen och föroreningar samt återgrumling av frigjort sediment (inklusive effekter på näringskedjan) Buller och visuella störningar till följd av ökade fartygsrörelser Buller från flödande gas Störning från försörjningstrafik och stenläggning Bortröjning av krigsmateriel Stenläggning Muddring Plogning Rörutläggning till havs Fältskarvning under vattnet Ankarhantering Bortröjning av krigsmateriel Stenläggning Muddring Plogning Rörleveranser Rörutläggning till havs Fältskarvning under vattnet Ankarhantering Rör på havsbotten och flödande gas Övervakning och undersökning Restriktionszon Underhållande stenläggning vid behov Vid bedömningen av potentiella följdverkningar för enskilda områden har projektet säkerställt att de specifika kraven för nyckelarter och habitat inom området samt de faktorer som påverkar (1) Inga potentiella påverkningar på Natura 2000-områden har identifierats för idrifttagnings- och avvecklingsfaserna av projektet.

10 10 områdets bevarandestatus har beaktats. Metodiken har anpassats efter lagkrav och diskussioner med intressenter i varje land.

11 11 3 Bedömning av potentiell påverkan på Natura områden i Finland I Finland har bedömningen av potentiell påverkan på Natura 2000-områden utförts enligt den metod som har definierats och föreslagits för en preliminär Natura 2000-bedömning enligt beskrivning i Finlands miljöcentrals riktlinjer Biodiversity impact assessment in regional planning, environmental impact assessment and Natura 2000 assessment. Skälet till att välja den metoden var att inget skyddat område korsas av rörledningen och att det uppmätta avståndet mellan påverkanskällan (dvs. rörledningarna och stenläggningsområdena längs rörledningssträckningen) och skyddsområdena (10 km) är betydande. LEGEND Natura Naturskyddsområde Nord Stream-ledningen 5 km avstånd till ledningen 20 km avstånd till ledningen Figur 3.1 De finska Natura 2000-områdena i Finska viken

12 12 Potentiellt påverkade Natura 2000-områden i Finland Ursprungligen täckte omfattningen av bedömningen alla områden inom en korridor på 20 km på ömse sidor om rörledningarna. Efter rådgivning med berörda myndigheter tillkom ytterligare finska Natura 2000-områden till den ursprungliga bedömningen av potentiell påverkan på grund av deras relativa närhet till den föreslagna rörledningssträckningen. De nio finska Natura områden som ligger inom ramen för den nationella bedömningen täcker hektar och motsvarar 5,9 % av den yta som täcks av samtliga finska Natura 2000-områden. Alla åländska Natura 2000-områden ligger mer än 50 kilometer från rörledningen och ingick därför inte i bedömningen. En detaljerad karta över Natura 2000-områden finns i karta PA-2-F. Det Natura 2000-område som ligger närmast rörledningssträckningen i Finland är Söderskär och Långörens skärgård som ligger inom 10 kilometers avstånd från rörledningarna. Dock ligger Natura 2000-området Skärgården och vattenområdena i östra Finska viken inom 6,8 km från rörledningssträckningen i den ryska sektorn som beaktats. Var och en av de platser som har beaktats vid bedömningen på grund av potentiella effekter av Nord Stream-projektet beskrivs nedan. Beskrivning av potentiellt påverkade Natura 2000-områden (se Figur 3.1) Skärgården och vattenområdena i östra Finska viken (FI , SPA, SCI) Avstånd mellan FI i Finland och den planerade rörledningens sträckning i den ryska sektorn av projektet: 6,8 kilometer Avstånd mellan FI i Finland och den planerade Nord Stream-rörledningens sträckning i den finska sektorn av projektet: 23 kilometer Bevarandesyften: Detta Natura 2000-område har en storlek på nästan hektar och innehåller en anhopning av öar, bassänger och undervattensrev. Platsen ligger i huvudsak i den yttre skärgården och havsområdet inom samhällena Hamina, Kotka, Pyhtää och Virolahti. Det kortaste avståndet till rörledningskorridoren är ca 23 km i Finland och 6,8 km i Ryssland.

13 13 Natura 2000-området innehåller viktiga undervattenshabitat såsom sublittorala sandbankar (1110), rev (1170) och kustnära laguner (1150). Platsen är ett viktigt häckningsområde för skärgårdsfåglar och har större samhällen av silltrut (L. fuscus), fisktärna (S. hirundo) och silvertärna (S. paradisaea). Området omfattar även viktiga revformationer under vattnet och lekområden för sill (C. harengus). Det finns dessutom kända uppehållsplatser för gråsälar. Natura 2000-områdets kärna består av nationalparken i östra Finska viken. Det är föreslaget att Natura 2000-området ska tas in i Marine and Coastal Baltic Sea Protection Areas Network som ett BSPA-område.

14 14 Pernåviken och Pernås skärgård (FI , SPA, SCI) 15 kilometer Bevarandesyften: Detta Natura 2000-område sträcker sig från Pikkupernajanlahtibukten som ligger nära staden Borgå till gränsen för Uusimaas regioncentrums verksamhetsområde. Området innehåller ett antal habitat, t.ex. grunda vikar och sund, rev och kustnära laguner. Det är ett viktigt rastområde för fåglar. Det finns dessutom kända uppehållsplatser för gråsälar. Natura 2000-området har föreslagits att tas in som en del av det skyddsnätverk för våtmarker som har upprättats i Ramsarkonventionen. Söderskär och Långörens skärgård (FI , SPA, SCI) 10 kilometer Bevarandesyften: Detta Natura 2000-område omfattar cirka hektar och ligger nära staden Borgå. De södra öarna och vattenområdena tillhör skyddsområdet Sandkallan-Stora Kölhällen, som är sälskyddsområde för gråsäl. Natura 2000-området innehåller viktiga undervattenshabitat, exempelvis sublittorala sandbankar och rev (båda prioriterade habitat enligt bilaga I till habitatdirektivet). Den yttre skärgården har många häckande fågelarter och är samtidigt ett viktigt rastområde för fåglar. Området har föreslagits ingå i BSPA-nätverket. Långörenområdet har också föreslagits ingå som en del av Ramsarnätverket.

15 15 Kyrkslätts skärgård (FI , SPA, SCI) 15 kilometer Bevarandesyften: Området sträcker sig över ca hektar och täcker samhället Kyrkslätts kust. Dess västra delar sträcker sig från Sommarn i Ingå och nästan till Esbo i öster. Platsen omfattar alla öarna inom området och vissa vattenområden som definieras separat. Skärgården och kustområdena är relevanta för bevarandet av viktiga habitattyper och fågelarter. Natura 2000-området omfattar den inre, mellanliggande och yttre skärgården och innehåller viktiga undervattenshabitat som anges i bilaga I till habitatdirektivet, sublittorala sandbankar, rev och kustnära laguner. Platsen har en mångfald av skyddade fågelarter, varav många häckar inom området. Området har föreslagits ingå i BSPA-nätverket. Kallbåda grund och vattenområde (FI , SCI) 11 kilometer Bevarandesyften: Detta Natura 2000-område omfattar ca hektar och ligger i öppen sjö sydväst om Porkalaudden. Natura 2000-området inrättades främst för att skydda gråsälen, och det är sälskyddsområde. Området innehåller även habitattypen skär och småöar i Östersjön enligt bilaga I.

16 16 Ingå skärgård (FI , SCI) 21 kilometer Bevarandesyften: Detta Natura 2000-område har en storlek på 203 hektar och ligger i den yttre skärgården vid samhället Ingå. Det finns bara ett vattenområde som ingår i Ingås Natura 2000-område, vattenområdet i Timmerös skyddsområde (68 hektar). fisktärnor. Ingåskärgårdens Natura 2000-område är ett viktigt häcknings- och rastområde för fåglar. Fågelarter som häckar är skräntärna, tobisgrissla, silltrut, roskarl och ett stort antal silvertärnor och Även gråsäl besöker området, även om det vanligen endast är ensamma sälar som observeras nära ön Hästen. De flesta öarna och skären är steniga och kala. Det finns ett undantag, Stora Fagerö, som är en större skogsbevuxen ö med sandiga stränder, rev och äldre, strandnära bankar. Skogarna består av gammal granskog med äldre tallar och björkar. Det finns även en mängd döda träd, vilket är viktigt för många insekter. Ekenäs och Hangös skärgård och Pohjanpitäjänlahtis marina skyddsområde (FI , SPA, SCI) 19 kilometer Bevarandesyften: Detta marina Natura 2000-område sträcker sig över cirka hektar och omfattar Pohjanpitäjänlahtibukten, Ekenäs skärgård och södra Hangöbukten. Natura 2000-området innehåller viktiga undervattenshabitat såsom stora grunda vikar och sund, rev, kustnära laguner och smala vikar (i enlighet med bilaga I i habitatdirektivet). Det har många delvis omslutna sjöar och grunda vikar som är viktiga häcknings- och rastplatser för fåglar. Mer än 25 skyddade fågelarter ingår i dess bevarandesyften. Gråsälen finns också här.

17 17 Hangö Tulliniemi fågelskyddsområde (FI , SPA, SCI) 30 kilometer Bevarandesyften: Det tämligen lilla Natura 2000-området Tulliniemi har en storlek på ca hektar och är en del av västra Salpausselkäs randmorän. En del av randmoränen ligger under havsnivån. Natura 2000-området innehåller viktiga undervattenshabitat såsom sublittorala sandbankar. Skärgården är mycket viktig för häckande havsfåglar. Tack vare sitt geografiska läge är Tulliniemi ett av de viktigaste passageområdena för flyttfåglar och därför även ett betydande område för forskningen. Området innehåller också olika typer av dyner. Natura 2000-området omfattar Tulliniemis naturskyddsområde. Skärgårdshavet (FI , SPA, SCI) 30 kilometer Bevarandesyften: Natura 2000-området Skärgårdshavet i sydvästra Finland är ett ganska stort område, ca hektar. Omkring 88 % av området består av vatten. Den största delen av området ligger i den yttre skärgårdszonen. Natura 2000-området innehåller 46 olika habitattyper enligt habitatdirektivet (de flesta på land), varav 15 är prioriterade som särskilt skyddade habitattyper. Området är inte bara viktigt för landhabitat utan även för undervattenshabitat såsom kustnära laguner och rev. Natura 2000-området Skärgårdshavet är viktigt för många olika fåglar och även för både gråsäl och vikare. Det mesta av Natura området ingår i nationalparken Skärgårdshavet. Skärgårdshavet utgör centrum i Skärgårdshavets biosfärområde, som UNESCO bildade 1994 för att stödja och utveckla forskningen om hållbar utveckling.

18 18 Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Finland Tabell 3.1 nedan visar en sammanfattning av potentiell påverkan på Natura 2000-områden i Finland. Ingen potentiellt betydande påverkan har identifierats. Tabell 3.1 Bedömd påverkan på Natura 2000-områden Påverkan Sedimentspridning och sedimentation Buller under anläggning och drift Fysiska störningar under anläggningsarbetet Gränsöverskridande och kumulativ påverkan på skyddsområden Storlek på effekten Skala på effekten Effektens varaktighet Total betydelse av påverkan Ej betydande Lokal Kortvarig Ej betydande 3-4 kilometer Dagar (2-3) Ej betydande Lokal Kortvarig Ej betydande 2-3 kilometer Dagar (1-2) Ej betydande Lokal Kortvarig Ej betydande 1-2 kilometer Dagar (1-2) Ej betydande - - Ej betydande

19 19 4 Bedömning av potentiell påverkan på Natura områden i Sverige Nord Streams potentiella påverkan på Natura 2000-områden i Sverige har diskuterats vid möten och konsultationer med t.ex. Naturvårdsverket, Högskolan på Gotland, Sveriges Fiskares Riksförbund och länsstyrelserna i Gotlands, Kronobergs och Blekinge län i samband med att tillståndsansökningsdokumenten för Sverige utarbetades. De potentiella hoten mot habitat och arter i Natura 2000-områdena, som t.ex. ökad sedimentation, buller och fysiska störningar vid anläggning och drift, har identifierats för bedömning av potentiell påverkan från anläggning, avtestning och kontroll före idrifttagning samt drift av Nord Stream. Tre Natura 2000-områden i Sverige har identifierats för potentiell påverkan från Nord Streamprojektet och kräver därmed en mer detaljerad bedömning. De framgår av Figur 4.1 och beskrivs nedan.

20 20 LEGEND Natura område Nord Stream-ledningens sträckning 5 km avstånd till Nord Stream-ledningen 20 km avstånd till Nord Stream-ledningen Figur 4.1 Natura 2000-områden längs rörledningens sträckning inom den svenska ekonomiska zonen

21 21 Beskrivning av potentiellt påverkade Natura 2000-områden i Sverige Kopparstenarna/Gotska Sandön/Salvorev (SE SCI) 18 kilometer Bevarandesyften: Gotska Sandön är en nationalpark. Tillsammans med Kopparstenarna och Salvorev utgör den ett Natura 2000-område norr om Fårö. Kopparstenarna och Salvorev utgör ett marint reservat och gränserna till Natura 2000-området och det marina reservatet sammanfaller. Salvorevområdet består av undervattenssandbankar på cirka hektar. Området är utvalt pga. habitattyperna sandbankar och rev. Gråsäl, en art i bilaga II till habitatdirektivet, finns här. Området har också en stor population av blåmusslor (M.edulis). Det är ett lekområde för piggvar. Många sjöfågelarter stannar här under kortare eller längre perioder. Salvorev och Gotlands ostkust är de viktigaste svenska fågelområdena i Östersjön näst efter Hoburgs Bank. Alfågeln är den överlägset dominerande arten vintertid och omkring individer övervintrar här. Fågelarter i fågeldirektivets bilaga I som finns i Salvorevområdet är silltrut och kentsk tärna.

22 22 Hoburgs bank (SE SCI) 4 kilometer Bevarandesyften: Hoburgs bank är ett grunt havsområde och den norra delen ligger endast fem nautiska mil söder om Gotland. Stora delar av området har ett djup på cirka 35 m. Banken utgörs delvis av berggrund, men det finns även stora områden med undervattenssandbankar och rev. Viktiga habitat som finns i området är sandbankar och rev. De hotade arter som finns upptagna i bilaga I till fågeldirektivet är alfågel, ejder och tobisgrissla. Norra Midsjöbanken (SE SCI, SPA) 3,2 kilometer Bevarandesyften: Norra Midsjöbanken ligger öster om Ölands södra udde. Det är en vidsträckt bank som delvis utgörs av berggrund överlagrad av morän. Området innehåller två nyckelhabitat, sandbankar och rev. Det är ca hektar stort. alfågeln. Norra Midsjöbanken är lekområde för piggvar och sill. Ett stort bestånd av blåmusslor gör området viktigt för fåglar. Området är av globalt intresse för tobisgrisslan och utgör en viktig övervintringsplats för Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Sverige Det finns inga potentiellt betydande effekter på Natura 2000-områden från anläggning och drift av projektet beroende på arten av de verksamheter som kommer att genomföras i dessa områden, och bevarandemålen för områdena kommer inte att påverkas. De sannolika effekterna sammanfattas i Tabell 4.1.

23 23 Tabell 4.1 Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Sverige Natura område Påverkan Sedimentspridning och sedimentation Buller under anläggning och drift Fysiska störningar under anläggningsarbetet Gränsöverskridande och kumulativ påverkan på skyddsområden Storlek på effekten Skala på effekten Effektens varaktighet Total betydelse av påverkan Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande Ej betydande

24 24 5 Bedömning av potentiell påverkan på Natura områden i Danmark Nord Streams potentiella påverkan på Natura 2000-områden i Danmark har diskuterats vid ett möte med naturskyddsmyndigheterna den 3 mars 2008 i samband med att tillståndsansökningsdokumenten för Danmark utarbetades. En karta över havs- och kusthabitat och fågelskyddsområden producerades för Bornholmsområdet som grund för vidare bedömning. De undersökta områdena ligger alla i den ekonomiska zonen och territorialvattnen runt Bornholm. Det danska Miljöministeriet föreslog i oktober 2008 ett nytt Natura 2000-område vid Adlergrund och Rönne Banke väster om Bornholm. Området har tagits med i bedömningen. De Natura 2000-områden i Danmark som har bedömts kräva en mer detaljerad bedömning av potentiell påverkan beskrivs närmare nedan.

25 25 LEGEND Naturskyddsområde Natura Nord Stream-ledningen 5 km avstånd till ledningen 20 km avstånd till ledningen Figur 5.1 Natura 2000-områden längs rörledningens sträckning i den danska sektorn

26 26 Beskrivning av potentiellt påverkade Natura 2000-områden i Danmanrk Davids Banke (DK 00VA308 SAC) 44,3 kilometer Bevarandesyften: Bottenfauna, fisk, fiske och fåglar i området har inte undersökts eftersom de inte är relevanta för klassningen av området. Det bör noteras att knubbsäl och tumlare väldigt sällan observeras i området. Hammeren och Slotslyngen (DK 007X243 SAC) 38,3 kilometer Bevarandesyften: Hammeren och Slotslyngen är ett område på 549 hektar som ligger vid Bornholms norra kust. Området är utvalt pga. 18 habitattyper och en art, större vattensalamander. De flesta habitattyper finns på land. Den enda habitattyp som finns mycket nära kustlinjen är vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust och grottor helt eller delvis under vatten. Det finns inga undersökningar eller data som ger detaljer om flora och fauna i dessa habitat.

27 27 Ertholmene (DK 007X079 SCI, SPA) 11,2 kilometer Bevarandesyften: Ertholmene är ett område på hektar som ligger öster om den norra delen av Bornholm. Öarna (Christiansö, Frederiksö, Gräsholmene, Tat, Österskär) och vattnen runt öarna är klassade på grund av ett marint habitat (rev) och fem landhabitat, av vilka ett är vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust. Området är även klassat för fågelarterna sillgrissla och tordmule som är uppräknade i bilaga I till fågeldirektivet. Natura 2000-området är begränsat till öar och vattendjup mindre än 50 meter. Ön Gräsholmene är en viktig häckningsplats för fågel, speciellt sillgrissla och tordmule. Sillgrisslor övervintrar också i området. Gräsholmene har även den näst största kolonin av gråtrut och ejder i Danmark. Följande fågelarter som återfinns i området kan också noteras: silltrut, fiskmås, storskarv, småskrake, vigg och gräsand. Tumlare och säl (knubbsäl och gråsäl) observeras mycket sällan i området. Randklöve Skår (DK 007X311 SAC) 17,0 kilometer Östersjökust. Bevarandesyften: Randklöve Skår är ett område på 37 hektar som ligger på Bornholms östra kust. Området är klassat för nio habitattyper, bl.a. vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller

28 28 Hvideodde Rev (DK 00VA309 SAC) 32,5 kilometer Bevarandesyften: Hvideodde Rev är ett område på 789 hektar som ligger i havet norr om staden Rönne på Bornholm. Området är klassat för det marina habitatet rev. Området inbegriper, förutom Hvideodde Rev, även Kåsgård Rev och Nyker Rev. Vattendjupet växlar från 0,5 m till 20 m vid kanten av Natura 2000-området. Dueodde (DK 007X246 SAC) 9,2 kilometer Bevarandesyften: Dueodde är ett område på 253 hektar som ligger i södra änden av Bornholm. Det är klassat för åtta habitattyper med habitatet embryonala vandrande sanddyner nära kustlinjen. Natura 2000-området omfattar inte vattnen runt Dueoddes södra spets. Bakkebrædt och Bakkegrund (DK 00VA310 SCI) 16,1 kilometer Bevarandesyften: Bakkebrædt och Bakkegrund är tre små, separata stenrev med en total yta på 299 hektar som ligger i havet vid Rönne Banke, väster om Bornholm. Området är klassat för det marina habitatet rev. Reven är begränsade till vattendjup om mindre än 10 meter. Bakkegrund är grundast med ett djup på 5,3 meter. Området domineras av blåmussla. Tillsammans med Rönne Banke är Bakkebrædt och Bakkegrund en viktig plats för övervintrande alfågel. Tumlare och knubbsäl syns sällan i området.

29 29 Adlergrund (föreslaget SAC) 18,4 kilometer Bevarandesyften: Adlergrund är ett område på hektar väster om Bornholm vid Adlergrund och Rönne Banke. Området är föreslaget som ett Natura 2000-område på grund av de marina habitaten rev och sublittorala sandbankar samt för förekomst av tumlare. Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Danmark Tack vare avståndet mellan rörledningen och de Natura 2000-områden som diskuteras i avsnitt 5, samt att ett av de två närmaste områdena ligger på land (Dueodde), har endast området vid Ertholmene, som ligger närmast några arbeten på havsbotten, undersökts i detalj. Påverkan på skyddsområden från anläggning och drift av de planerade Nord Streamrörledningarna inom den danska ekonomiska zonen och territorialvattnen sammanfattas i tabellen nedan. Den visar storlek, skala och varaktighet för effekterna samt den totala betydelsen för miljöpåverkan. Alla ovan antydda effekter uppstår utanför de klassade bevarandeområdena och även utanför de områden som de klassade fåglarna utnyttjar som födoområden.

30 30 Tabell 5.1 Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Danmark Påverkan Sedimentspridning och sedimentation Buller under anläggning och drift Fysiska störningar under anläggningsarbetet Gränsöverskridande och kumulativ påverkan på skyddsområden Storlek på effekten Skala på effekten Effektens varaktighet Total betydelse av påverkan Ej betydande Lokal Kortvarig Ej betydande 3-4 kilometer Dagar (2-3) Ej betydande Lokal Kortvarig Ej betydande 2-3 kilometer Dagar (1-2) Ej betydande Lokal Kortvarig Ej betydande 1-2 kilometer Dagar (1-2) Ej betydande - - Ej betydande

31 31 6 Bedömning av potentiell påverkan på Natura områden i Tyskland Potentiell påverkan från Nord Streamprojektet på bevarandesyften för olika Natura områden i Tysklands territorialvatten och ekonomiska zon har bedömts i samband med utformningen av den totala ansökningsdokumentationen för Tyskland enligt lagkraven i artikel 6 (3) i EU:s habitatdirektiv samt motsvarande förbunds- och delstatslagar i Tyskland. LEGEND Naturskyddsområde Natura Nord Stream-ledningen 5 km avstånd till ledningen 20 km avstånd till ledningen Figur 6.1 Natura 2000-områden i Tysklands ekonomiska zon och territorialvatten Grund för konsekvensbedömningen Den rumsliga utbredningen av potentiell påverkan undersöktes mot bakgrund av potentiella räckvidder för påverkan som definierats för alla mottagare av betydelse (habitat, fåglar och andra djurarter) vid den avgränsningskonferens som hölls i Tyskland. De områden som har beaktats i bedömningen beskrivs nedan.

32 32 Beskrivning av potentiellt påverkade Natura 2000-områden Greifswalder Bodden samt delar av Stralsund och Nordspitze Usedom (DE SCI) korsas Bevarandesyften: Området enligt habitatdirektivet omfattar Greifswaldbukten och dess kustlinje samt stora delar av Boddenrandschwelle. En cirka 15,5 kilometer lång sektion av rörledningens sträckning löper inom Natura 2000-området och inkräktar på habitattyper enligt habitatdirektivets bilaga I som finns i hela skyddsområdet. Kuststräckningen korsar följande habitattyper enligt habitatdirektivet: sandbankar i området vid Boddens marginalkälla och i de grunda vattnen utanför Lubmin, tidivs vattentäckta områden i de grunda vattnen utanför Lubmin, stora vikar och sund mellan Boddens marginalkälla och de grunda vattnen utanför Lubmin samt rev som finns lokalt i grunda vatten som Neptungrund. Det skyddade området innehåller ett stort antal habitat angivna i bilaga I. Dessa är: sandbankar, ler- och sandbottnar, stora grunda vikar och sund, rev, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder, vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust, atlantiska havsstrandängar, embryonala vandrande sanddyner, vandrande sanddyner och permanenta sanddyner. Det innehåller även ett antal arter enligt bilaga II. Bland dessa finns gråsäl och knubbsäl, bitterling, flod- och havsnejonöga, asp, staksill och utter.

33 33 Greifswalder Boddens marginalkälla (Boddenrandschwelle) och delar av Pommerska bukten (DE SCI) korsas Bevarandesyften: Boddenrandschwelle är en grund sandbank som har formats under den senaste istiden och som skiljer Greifswalder Bodden (kustvik) från Pommerska bukten (öppna Östersjön). De omfattande reven och sandbankarna i närheten av Boddens marginalkälla är ett av de främsta lekområdena för sill som leker på våren i västra Östersjön. Sill, sillrom och bottenlevande ryggradslösa djur (i synnerhet blåmusslor) är den huvudsakliga födokällan för ett antal sjöfågelarter. Detta Natura 2000-område innehåller habitattyper enligt bilaga I: sandbankar, stora grunda vikar och sund och rev. Det innehåller även ett antal arter enligt bilaga II grå- och knubbsäl, tumlare, flod- och havsnejonöga, staksill och atlantisk stör. Peeneunterlauf, Peenestrom, Achterwasser och Kleines Haff (DE SCI) 6,3 kilometer Bevarandesyften: Området täcker västra delen av Odermynningen och innehåller kustvikar och laguner samt Peenestrom, en ström som karaktäriseras av variationer i salthalten beroende på färskvattenutloppet och väderpåverkade vattenståndsförändringar. Estuarier, annuell vegetation på driftvallar, vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust och atlantiska havsstrandängar är de habitattyper enligt bilaga I som finns i området. De arter i bilaga II som finns här är bitterling, flodnejonöga, havsnejonöga, asp, atlantlax och utter.

34 34 Greifswalder Oie (DE SCI) 9,5 kilometer Bevarandesyften: Ön Greifswalder Oie omges av stora, grunda rev som har uppstått vid erosion av glacial morän sedan höjningen av havsnivån i sydvästra Östersjön började för ca år sedan. Flera habitattyper enligt bilaga I finns i detta skyddade område. De är rev, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder och vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust. Natura 2000-området innehåller även arterna gråsäl och knubbsäl enligt bilaga II. Kustområdet Sydöstra Rügen (DE SCI) 1,8 kilometer Bevarandesyften: Reservatet innehåller en mosaik av marina habitat, kusthabitat och i synnerhet landhabitat från istiden. Gråsäl använder kobbar som viloplatser av och till. Rörledningens sträckning löper utanför det skyddade området och inkräktar inte fysiskt på det. De habitattyper enligt bilaga I som finns i detta område är sandbankar, ler- och sandbottnar, kustnära laguner, stora grunda vikar och sund, rev, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder, vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust, vandrande sanddyner och permanenta sanddyner. Arterna gråsäl och utter i bilaga II finns i detta skyddade område.

35 35 Granitz (DE SCI) 10,5 kilometer Bevarandesyften: Granitz är en av de största moränklipporna på ön Rügen. Stora lövskogar är det huvudsakliga skyddsobjektet i detta bevarandeområde (SCI). Grunda havsrev uppstår då kusten eroderas, och gråsäl (en art i bilaga II) använder tillfälligtvis exponerade klippor som viloplatser. Detta Natura 2000-område har följande habitat i bilaga I: rev, annuell vegetation på driftvallar och även vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust. Jasmund (DE SCI) 20,4 kilometer Bevarandesyften: Skyddsområdet är en nationalpark med en stor variation av skogar och mossar, en spektakulär kalkklippa och havsrev. Natura 2000-området Jasmund innehåller följande habitat enligt bilaga I i habitatdirektivet: rev, perenn vegetation på steniga stränder och vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkust eller Östersjökust. Gråsäl, en art i bilaga II, använder kobbar som viloplatser av och till.

36 36 Pommerska bukten och Oderbank (DE SCI) 0,6 kilometer Bevarandesyften: Oderbank är den centrala morfologiska strukturen i Pommerska bukten. Sträckningen för Nord Streamrörledningen går 0,6 kilometer från detta område. Det är den största sandbanken i södra Östersjön (och det bästa exemplet på denna habitattyp i hela Östersjön). Den reser sig till 8 m vattendjup och tjänar som övervintringsplats för ett stort antal sjöfåglar. Oderbank är även uppväxtområde för plattfisk. Två tydliga grupper av tumlare uppträder i låg täthet vid Oderbank: djur från danska Bälthavet under sommaren och hösten samt djur från det mycket hotade stillastående beståndet i södra Östersjön på vintern, i synnerhet under issäsongen. När det gäller klassificeringen av habitat i habitatdirektivets bilaga I är det klassat som sublittorala sandbankar. Beträffande arter i bilaga II i habitatdirektivet är platsen av betydelse för både tumlare och staksill.

37 37 Adlergrund (DE SCI) 7,2 kilometer Bevarandesyften: Adlergrund omfattar den grundaste delen av Rönnebank mellan öarna Rügen och Bornholm. Området utgör den största ytan med rev och sandbankar i södra Östersjön. I ytterkanterna av revet domineras området av sandbankar som är bildade av glaciär sand. Adlergrund är ett viktigt födoområde för övervintrande änder och tobisgrisslor och fungerar under hårda vintrar som tillflyktsort för Pommerska buktens änder. När det gäller klassificeringen av habitat i bilaga I till habitatdirektivet innehåller området följande prioriterade habitat: sandbankar och rev. Beträffande arter i bilaga II i habitatdirektivet är tumlare och gråsäl de huvudsakliga arterna. Västra Rönnebank (DE SCI) 15,9 kilometer Bevarandesyften: Detta område omfattar en stor moränrygg nära kusten vid Rönnebank, med omfattande skikt av glacialt material till ett djup av 43 meter med stenrev som går genom det. Avseende bilaga I i habitatdirektivet är det prioriterade habitatet rev. Den art i bilaga II som berörs är tumlaren. En annan art i bilaga II, staksillen, finns också i området.

38 38 Greifswalder Bodden och södra Strelasund (DE SPA) och (DE SPA) korsas Bevarandesyften: Ytan av Greifswalder Bodden speciellt skyddade områden är något större än skyddsvärda områden. Området har klassats två gånger för att utvidga ytan. Greifswalder Bodden är kärnsektionen av ett utbrett system av havsvikar som utgör de viktigaste övervintringsområdena för sjöfågel i Östersjön. Ca 80 olika arter av änder, gäss, svanar, skrakar, vadare, tärnor och måsar använder Greifswalder Bodden som rastplats vid flyttningen eller som övervintrings- eller ruggningsplats. Den stora variationen av marina habitat och kusthabitat utgör lämpliga födoområden för 20 arter i bilaga I i fågeldirektivet. De flesta av dem är kusthäckande vattenfåglar (vadare, tärnor, måsar). Stora koncentrationer av sjöfågelsträck är den huvudsakliga födokällan för vissa sällsynta rovfåglar som pilgrimsfalk och havsörn. Västra Pommerska bukten (DE SPA) korsas Bevarandesyften: Det speciella skyddsområdet bildar den västra delen av Pommerska bukten, det näst viktigaste övervintringsområdet för sjöfågel i Östersjön. Det förbinder det inre systemet av kustnära laguner (SPA Greifswalder Bodden) med de grunda bankarna i öppen sjö (Oderbank och Adlergrund). Smålom, svarthakedopping och olika änder är de vanligaste arter som hittas här under vintern och våren. Lekande sill är den viktigaste födokällan för alla arter mellan februari och maj.

39 39 Pommerska bukten (DE SPA) korsas Bevarandesyften: Det speciella skyddsområdet är ett av de viktigaste övervintringsområdena för sjöfågel i Östersjön. Upp till en halv miljon individer övervintrar där. Pommerska bukten är ett ytterst viktigt övervintringsområde för svarthakedopping. Det är också ett av tre viktiga övervintringsområden för alfågel och svärta. Sjöorrar använder också det särskilda skyddsområdet som en viktig rastplats och som ruggningsplats sommartid. Pommerska bukten är en betydande rastplats för smålom under vårruggningen mellan februari och april. Totalt uppehåller sig ca 20 sjöfågelarter i Pommerska bukten året runt. Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Tyskland Påverkan på habitat och arter Potentiell påverkan från Nord Streamprojektet i den tyska ekonomiska zonen och Tysklands territorialvatten skiljer sig mellan de områden som måste korsas, områden i närheten (< 5 kilometer) och områden på större avstånd (> 5 kilometer). Landområden som ligger långt från rörledningssträckningen och som inte gränsar till havet påverkas inte alls. Beträffande områden som måste korsas varierar den potentiella påverkan mellan inre kustvatten och öppen sjö eftersom rörledningarna kommer att läggas på havsbotten i djupare vatten (> 15 m vattendjup) och täckas med sediment i grunda vatten. Anläggnings- och driftfaserna skiljer sig beträffande de potentiella effekterna. Grunda vattenområden som korsas Greifswalder Bodden och Bodden Marginal Wellrandschwelle Muddring och återfyllning av rörledningssträckningen ger upphov till en tillfällig förlust av begränsade ytor av marina Natura 2000-habitat i Greifswalder Bodden och tvärs Bodden Marginal Wellrandschwelle. Rörledningarna måste täckas med sediment på grunt vatten för att rörledningen ska skyddas och för fartygstrafikens säkerhet. Djupet på diket kommer att variera beroende på tekniska och säkerhetsmässiga krav för att minimera den påverkade ytan, den utgrävda volymen, återgrumlingen av sediment och den totala anläggningsprocessen. Dessutom kommer ett antal skyddsåtgärder att vidtas för att risken för miljöpåverkan ska minimeras. De sammanfattas i Box 6.1 nedan.

40 40 Box 6.1 Skyddsåtgärder som ska vidtas i Natura 2000-områden på grunt vatten i Tyskland Båda rörledningarna kommer att läggas i samma rörgrav. Dikning och rörutläggning utförs stegvis på ett sådant sätt att inga sektioner av diket är öppet under längre tid än sex och en halv månad. Muddring och återfyllning begränsas till en säsong från mitten av maj till slutet av december. Inga arbeten på havsbotten sker från januari till mitten av maj, sillens lekperiod. Muddrade sediment lagras tillfälligt på en uppläggningsplats utanför Natura områdena. De kommer att lagras där och återföras så att en riktig återställning av havsbotten ska säkras. Återställningen kommer att inriktas på såväl den naturliga reliefen som det övre jordlagrets ursprungliga sedimentkvalitet (fin eller medelgrov sand, småsten, stenblock etc.). Organiskt berikade sediment kommer inte att användas för återfyllning. De deponeras på en tippningsplats vid land. Makrofytbältet i de grunda vattnen nära stranden vid Lubmins hamn kommer att korsas av en kassun för att dikets bredd ska minimeras. Det muddrade materialet kommer att lagras där inuti en extra kassun för att större återgrumling av sediment ska undvikas. Permanent övervakning under den tid arbetena på havsbotten pågår, säkrar att avskärmningar etableras om fastställda gränsvärden överskrids. Det kommer inte att uppstå någon påverkan från återgrumling av näringsämnen eller kemiska föroreningar eftersom deras sedimentkoncentrationer är mycket låga. Baserat på tidigare undersökningar av bentiska återkoloniseringsprocesser i tyska Östersjöns inre kustvatten har slutsatsen dragits att återställningen av växter (makrofyter) och havsbottenorganismer (zoobentos) sker inom tre år efter anläggningen. De återkoloniserar och återetablerar sig alltså relativt snabbt. Negativa effekter på Natura 2000-habitat berör endast en liten del av den totala havsytan av varje habitat och begränsas till en total period om cirka fyra år. Enligt rekommendationer från det federala naturvårdsverket i Tyskland (Bundesamt für Naturschutz, BfN) kan denna påverkan bedömas som ej betydande.

41 41 Tabell 6.1 Tillfällig förlust av Natura 2000-habitat inne i Greifswalder Bodden och vid Boddenrandschwelle Habitattyp (bilaga II habitatdirektivet) Yta (ha) inom DE Yta (ha) som påverkas av dikning Yta (ha) inom DE Yta (ha) som påverkas av dikning 1110 sandbank ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten 1160 stora grunda vikar och sund 1170 rev Inga signifikanta negativa effekter förutses under driftfasen. Den kalla gasen i rörledningarna påverkar inte temperaturen på havsbotten eller de organismer som lever i dess övre lager. Gråsäl (upp till totalt fem individer) kan tillfälligt bli undanträngda från Greifswalder Bodden vid anläggningen av rörledningen (pga. bullerstörning). Inga betydande negativa effekter väntas eftersom de inte reproducerar sig i den här regionen av Östersjön. Anläggningsarbeten till havs påverkar inte arter på land. Anläggningsarbeten till havs (buller och ljus, fartygstrafik utanför de gängse farlederna, turbiditet) förorsakar lokal förflyttning av fåglar. Ett antal mildrande åtgärder kommer dock att begränsa störningarnas intensitet: Inga anläggningsarbeten till havs under sillens lekperiod, den period då flest änder, doppingar, skrakar och lommar uppehåller sig vid Boddenrandschwelle Rörledningsdragning kommer att ske i närheten av befintliga farleder (dvs. befintliga störningskorridorer som har mindre relevans som uppehållsområden för fåglar) Begränsning av anläggning till en säsong Störningarna kommer att påverka endast några få individer under korta perioder, i synnerhet under den tidiga vintern eftersom en intensiv havsturism redan idag begränsar sjöfåglarnas förekomst till grundområdena och Boddenrandschwelle under sommaren.

42 42 Områden på djupt vatten som korsas Pommerska bukten (> 15 meter vattendjup) Rörledningarna läggs på havsbotten i vattendjup större än 15 meter mellan den norra gränsen av Greifswalder Boddenrandschwelle och delar av Pommerska bukten och den tyska ekonomiska zongränsen. Endast mindre arbeten behövs på havsbotten (lokal plogning eller stendumpning) för att fria spann ska undvikas och rörledningens stabilitet garanteras. Havsbottenarbetena kommer inte att medföra någon större återgrumling av sediment eftersom fin och medelgrov sand med mycket lågt innehåll av organiskt material dominerar denna sträckningssektion. Inget Natura 2000-habitat påverkas därför av turbiditet. Rörutläggningsverksamheter orsakar störningar för marina däggdjur under cirka två månader två år i rad. Störningseffekten begränsas till enskilda individer och till korta tidsperioder eftersom tumlare och sälar i allmänhet är sällsynta i Pommerska bukten. Sammanfattning av påverkan på skyddsområden i Tyskland Påverkan på skyddsområden från anläggning och drift av de planerade Nord Streamrörledningarna inom den tyska ekonomiska zonen och territorialvattnen sammanfattas i tabellen nedan. Den visar storlek, skala och varaktighet för effekterna samt den totala betydelsen för miljöpåverkan. Tabell 6.2 Sammanfattning av påverkan på Natura 2000-områden i Tyskland Påverkan Sedimentspridning och sedimentation Buller under anläggningsarbetet Fysiska störningar under anläggningsarbetet Gränsöverskridande och kumulativ påverkan på skyddsområden Storlek på effekten Skala på effekten Effektens varaktighet Total betydelse av påverkan Hanteras via 0,3 32,2 hektar 4 år Ej betydande detaljerad påverkas beroende riskreducering på habitattyp Ej betydande Lokal Tillfällig (dagar) Ej betydande Ej betydande Lokal Tillfällig Ej betydande (dagar) Ej betydande - - Ej betydande

43 43 7 Bedömning av potentiell kumulativ påverkan Var och en av de Natura 2000-bedömningar som har utförts på nationell nivå har tagit hänsyn till potentialen för kumulativ påverkan (dvs. en kombination av påverkan från olika projekt som potentiellt skulle kunna ha en kumulativ miljöeffekt) till följd av genomförandet av Nord Stream och andra planerade projekt. Ingen signifikant potentiell kumulativ påverkan har identifierats. Det återspeglar den detaljerade planeringen av rörledningssträckningen, som har tagit hänsyn till föreslagna utvecklingsprojekt och som också, vad gäller den tyska sektionen av sträckningen, har dragit nytta av att det finns fastställda zoner där genomförandet av projekt är förutsedda vilket gör att rörledningarna kan anpassas till andra projekt.

44 44 8 Bedömning av potentiell gränsöverskridande påverkan Potentiell gränsöverskridande påverkan kan uppkomma i närheten av gränsområdena för de finska, svenska, danska och tyska ekonomiska zonerna. Med tanke på den relativa närheten från rörledningssträckningen till Natura 2000-områden samt enligt överenskommelser med berörda myndigheter har Nord Stream bedömt potentiell påverkan från Nord Streamprojektets verksamhet. i den ryska sektorn av Nord Streamrörledningen på Natura 2000-områden i Finland i den finska sektorn av Nord Streamrörledningen på Natura 2000-områden i Estland i den tyska sektorn av Nord Streamrörledningen på Natura 2000-områden i Polen. En bedömning av potentiell gränsöverskridande påverkan på Natura 2000-området östra Finska vikens skärgård och vattenområden (FI SPA, SPI) till följd av projektverksamheter i Ryssland (se figur 3.1) har lett till slutsatsen att området inte kommer att utsättas för någon betydande påverkan. Området, som ligger på minst 6,8 km avstånd från rörledningssträckningen i Ryssland, faller bara inom räckvidden för buller och vibrationer som alstras av röjning av krigsmateriel. Det senare skulle påverka marina däggdjur som inte utgör ett bevarandesyfte för detta område. Tre Natura 2000-områden i Estland ligger i relativ närhet av rörledningssträckningen (se figur 6): Lahemaa (EE SAC) ligger cirka 19 kilometer från rörledningssträckningen. Prangli (EE SAC) ligger cirka 24 kilometer från rörledningssträckningen. Naissaare (EE SAC) ligger cirka 17 kilometer från rörledningssträckningen. Natura 2000-området EE ligger mer än 20 kilometer från Nord Streams rörledningssträckning och man har bedömt att den inte berörs av potentiell negativ påverkan från Nord Stream-projektet. Natura 2000-områdena EE och EE ligger inom 20-kilometerskorridoren. Den förväntade största radien för potentiell negativ påverkan på 20 kilometer är baserad på iakttagelsen att buller som uppstår under anläggningsfasen kan orsaka störningar av sälar på ett avstånd av upp till 20 kilometer från rörledningssträckningen. De nämnda Natura områdena har som främsta syfte att skydda livsmiljöer och arter på land. Störningar av sälar till följd av buller under anläggningen är inte relevanta eftersom bevarandet av sälar inte anses vara ett mål på dessa platser. Därför har inga betydande gränsöverskridande effekter

45 45 identifierats i bedömningen av den potentiella påverkan på Natura 2000-områden för platser i Estland. LEGEND Naturskyddsområde Nord Stream-ledningen 5 km avstånd till ledningen 20 km avstånd till ledningen Figur 8.1 Potentiella gränsöverskridande effekter på Natura 2000-områden i Estland Natura 2000-områden i Polen (se figur 6.1) ligger mer än 20 kilometer från Nord Streams rörledningssträckning och har inte bedömts bli berörda av potentiell negativ påverkan från Nord Streamprojektet