Världsnaturfonden WWF

Transkript

1 Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel: Fax: Allmänt: Hemsida: Näringsdepartementet Mäster Samuels gata Stockholm Ulriksdal den 11 augusti 2009 Yttrande över Remiss angående ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland på kontinentalsockeln inom svensk ekonomisk zon i Östersjön. (dnr N2008/147/FIN) Gällande gasledningen anser Världsnaturfonden WWF att det är av yttersta vikt att säkerställa en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av högsta kvalitet för att undvika allvarliga miljöskador. Världsnaturfonden WWF anser inte att denna MKB uppfyller de krav som kan ställas på ett projekt av denna omfattning. Om skador ändå uppkommer bör kompensationsåtgärder genomföras enligt förutbestämd mekanism. Vidare har Nord Stream endast presenterat en planerad sträckning. Även om flera alternativa sektioner av presenterats anser WWF att det är en stor brist i MKB:n och att helt alternativa sträckningar inte utretts närmare. WWF i länderna runt Östersjön skickade den 8 maj 2009 in ett gemensamt remissyttrande till Näringsdepartementet och andra myndigheter i Östersjöregionen med ansvar för Esboo konventionen. Detta svenska remissvar fokuseras på Världsnaturfonden WWFs position kring projektets miljöpåverkan inom svenska gränser och svensk ekonomisk zon. Stiftelsens ordförande: Hans Majestät Konungen Registrerat som: Världsnaturfonden WWF Org. Nr Postgiro Bankgiro

2 2 1. Natura 2000 områden Gasledningen passerar inte igenom något av de svenska Natura 2000 områdena, men däremot väldigt nära tre stycken; Gotska sandön, Kopparstenarna och Salvorev (SE SCI), Hoburgs bank (SE SCI) och Norra Midsjöbanken (SE ). Gotska Sandön passeras enligt MKB:n på ett avstånd av cirka 18 kilometer och med en förhållandevis stor djupskillnad mellan ledningen och Natura 2000 området, vilket troligtvis gör riskerna för påverkan mindre, om än ej så små att de helt kan uteslutas. Den exakta djupskillnaden är dock inte möjlig att utläsa ur MKBns översiktliga material. De övriga två Natura 2000 områdena, är planerade att passeras på betydligt närmre avstånd - Hoburgs Bank cirka 4 kilometer och Norra Midsjöbanken endast cirka 3,2 kilometer från ledningen. I båda fallen är skillnaderna i djup tämligen små vilket kan öka risken att uppslammat sediment, med ansamlade skadliga ämnen, ska nå natura 2000 områdena via strömmar. Nord Stream har i sin MKB angivit att uppslamning i de här områdena kan nå upp till cirka 2 kilometer från gasledningen. Det framgår dock inte hur detta beräknats och under vilka förhållanden det gäller, och det finns ingen beskrivning av de miljömässiga effekterna av ett värsta scenario och huruvida det skulle kunna påverka bankarnas miljö. När det gäller graden av uppslamning är bottentypen viktigt och sammansättningen spelar roll för mängden uppslammat material. I dessa områden finner man en blandning av sedimentationsbottnar och icke sedimentationsbottnar, även benämnt som high variability. Det är dock svårt att skaffa sig en fullgod uppfattning om mängden sediment och skadliga ämnen och dessas utbredning med hjälp av MKB:n. Materialet som analyserats är bara taget på ner till fem centimeters djup, vilket är en skrapning på ytan jämfört med vad en plogning, grävning eller stendumpning i samband med ledningsdragningen innebär. Sammantaget kan vi konstatera att det råder osäkerhet kring såväl gasledningens exakta avstånd från Natura 2000 områdena, som djupförhållanden mellan det planerade arbetet och de skyddade områdena, hur mycket uppslamning som är att vänta, bottnarnas sammansättning och de skadliga ämnen de innehåller. Med alla dessa osäkerheter anser WWF att det är bristfälligt att i MKB:n påstå att effekter, varaktighet och total påverkan på Natura 2000 områdena är ej betydande. I Natura 2000 områdena finns stora bestånd av filtrerande musslor och sjöfågel och såväl Hoburgs Bank som Norra Midsjöbanken anses av många vara två av Östersjöns viktigaste sjöfågellokaler. WWF bedömer därmed att det finns en uppenbar risk att uppslamning och frigörelse av miljögifter får påtagliga negativa konsekvenser för djurlivet. Förutom miljögifter finns även risk för negativ påverkan genom att näringsämnen som finns ackumulerade i bottnarna frigörs vid arbetet och lokalt kan

3 3 förstärka redan rådande övergödningseffekter. Detta berörs mer omfattande i WWFs tidigare remissyttrande. Vidare nämns i MKB:n att ingen påverkan av Natura 2000 områden har identifierats för avvecklingsfasen av projektet. Samtidigt anges inte på ett tydligt sätt hur avvecklingsfasen av projektet ska genomföras, mer än att beslut om detta ska fattas under de nästkommande femtio åren, beroende på vilka lagar som DÅ gäller. WWF anser att det bör förtydligas vilka skador som då kan förväntas påverka miljön, beroende på vilken avvecklingsmetod som används. I nuläget är detta en helt okänd variabel i livscykelanalysen. Natura 2000 områdena skyddas genom EU-lagstiftning och enligt denna har medlemsländerna en skyldighet att pröva och bedöma huruvida en aktivitet, som till exempel gasledningskonstruktionen, riskerar att ge signifikanta miljöskador. Det är värt att påpeka att det förutom Natura 2000 områden även finns andra skyddade områden i behov av skydd utmed gasledningens sträckning, vilka bör ges liknande uppmärksamhet. Under juni 2009 kom Nord Steam ut med ett tillägg om alternativa sträckningar i Sverige rörande just Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken. Det är positivt att ansträngningar gjorts för att finna sträckningar längre bort från dessa två Natura 2000 områden. Mindre positivt är att samtliga tre alternativa sträckningar, SES, MMT1 och MMT2, formade som utbuktningar på den planerade dragningen, ter sig väl så komplicerade som den ursprungliga dragningen. Dessa alternativa dragningar är betydligt längre, passerar närmre sjöfartsleder, medför en längre sträcka genom min- och kemidumpningsområden, passerar genom en planerad vindpark och dessutom igenom Södra Midsjöbanken, med stora dokumenterade naturvärden. Uttrycket pest eller kolera känns passande. WWF ställer sig undrande till att inga bättre alternativa rutter än så här kunnat identifieras. Även Nord Stream kommer fram till att den förslagna ursprungssträckningen är lika bra eller bättre på samtliga punkter än de tre alternativa förslagen. Att en rutt så nära skyddade områden kan anses så överlägsen bevisar hur komplicerat det är att lägga en pipeline på Östersjöns botten. Resonemang så som att risker bedöms som sannolikt mycket begränsade belyser just att det finns en uppenbar osäkerhet och ett utrymme för negativ påverkan och katastrofer om olyckan skulle vara framme. Det är mycket viktigt att ha detta i åtanke när Nord Streams MKB läses och tolkas.

4 4 2. Jurisdiktion och svensk rätt Aktiviteter i havet har alltid varit, och är fortfarande, betydligt vagare reglerat än på land. Fler och fler aktiviteter berör havet och havsbottnen och ställer ökande krav på relevanta och tillämpbara regelverk. Nord Streams gasledning är just en sådan aktivitet. Det ställer även högre krav på de myndigheter som ska granska och godkänna deras planerade projekt. Under EU:s direktiv 2004/35/CE angående miljömässigt ansvar avseende förebyggande och kompensering av miljöskador finns en beskrivning av vad som kan klassas som en miljöskada. Under rubriken Detta direktiv ska tillämpas på hänvisas till en lista över potentiellt miljöskadande aktiviteter där gasledningar på havsbottnen dessvärre inte återfinns. Detta gör att WWF ställer sig undrande till vilka lagar som gäller i händelse av en miljöskada orsakad av gasledningen. Direktivet gäller däremot oavsett aktivitet för skador på skyddade arter och skyddade områden. Vad gäller skyddade områden finner vi främst de två Natura 2000 områdena Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken i närheten av gasledningens planerade sträckning i Sverige (se mer under sektion 1). För dessa gäller polluter pays principle, d.v.s. att förorenaren betalar för åsamkad miljöskada (2004/35/CE, Punkt 2). Det står dock klart och tydligt att skadan måste vara konkret och kvantifierbar (2004/35/CE, Punkt 13), vilket betyder att man måste veta vilken miljö och vilka arter som skadats och i hur stor utsträckning. Detta gör det i det närmaste omöjligt att använda sig av denna rättighet om inte ett noggrant utformat övervakningsprogram för kontinuerlig uppföljning finns på plats innan de fysiska aktiviteterna inletts. Detta styrks av direktivets definitionsbeskrivning (2004/35/CE, artikel 2, 1a) där skadans storlek ska bedömas i relation till referensvärden. För att möjliggöra uppföljning måste dessa referensvärden och övervakningsprogrammets data vara framtagna med liknande metoder. Det ligger i sakens natur att det oavsett övervakningsprogrammets utformning kommer att bli svårt att ge helt exakta svar med avseende på vilka skador som orsakats direkt eller indirekt av gasledningen och till vilken grad ledningen är orsaken. Detta är ett problem som måste hanteras innan arbetet inleds. WWF anser att det är mycket viktigt att den aktuella myndigheten och företaget för en dialog om vilka kompensationsåtgärder som ska vidtas vid olika miljöförstörande scenarion. Om inte detta görs med stor noggrannhet innebär det med stor sannolikhet en mycket liten möjlighet att i efterhand kräva någon

5 5 form av kompensation vid en eventuell miljöskada orsakad direkt eller indirekt av Nord Streams gasledning. Dessutom är det, enligt juristiskt sakkunniga, oklart vilket jurisdiktionsförhållande som råder mellan Sverige och det Schweiz-baserade Nord Stream i ett projekt likt den planerade gasledningen. WWF anser därför att ansvariga svenska myndigheter bör se över vilken praktisk möjlighet Sverige har, rent juridiskt, att initiera någon form av rättslig process mot Nord Stream, i den händelse det skulle anses nödvändigt. WWF anser att berörda länder i regionen bör samarbeta kring frågan om övervakning och kompensation så att liknande övervakningssystem och kompensationsåtgärder utvecklas längs hela ledningens sträckning. Detta rekommenderas även av direktivet (2004/35/CE, Punkt 28). 3. Övervakning och Kompensation Som diskuterats i punkt 2 bör övervakning vara enhetlig längs hela sträckningen och initieras i god tid före starten av det fysiska arbetet så att referensdata, framtagen med samma metodik som senare kommer att användas för projektets uppföljning, finns tillgängliga före projektstart. På platser där studier redan är initierade bör man överväga att använda redan beprövad metodik och därmed få tillgång till användbar referensdata. WWF föreslår att en tredje, oberoende part utför denna övervakning för att undvika intressekonflikter och öka trovärdigheten av resultaten. Denna övervakning bör bekostas av Nord Stream. WWF anser vidare att utformning av kompensationsåtgärder bör utgå ifrån de förlorade miljövärdena så att kompensationen ersätter det miljövärde som anses ha skadat/förstört. Om placeringen av gasledningen till exempel frigjort en viss mängd kväve och fosfor så bör Nord Stream därmed investera i åtgärder för att få bort samma mängd kväve och fosfor från Östersjön, till exempel genom investeringar i reningsverk. Varje typ av skada behöver sin typ av kompensation och detta bör utformas på ett tydligt sätt (Se även WWFs tidigare remissvar). WWF anser att Sverige bör kräva att tillgängliga medel, till exempel i en för kompensationsåtgärder öronmärkt fond, bör kunna uppvisas före fysisk projektstart.

6 6 4. Sammanfattning Innan Sverige tar ställning till Nord Streams gasledning bör berörd myndighet: syna och begrunda all den kritik som inkommit på den bristfälliga miljökonsekvensbeskrivningen kräva en noggrannare beskrivning av aktiviteterna kring de svenska Natura 2000 områdena och andra skyddade/värdefulla områden, framförallt i närheten av Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken. En sådan beskrivning bör inkludera effekten av möjliga värsta scenarion och förebyggande åtgärder som är planerade för detta ifrågasätta varför en beskrivning av en helt alternativ dragning för gasledningen inte gjorts, så att man därmed inte har kunnat bedöma huruvida den planerande dragningen är den miljömässigt optimala informera sig om vilka möjligheter man har som nation att vid oväntade miljöskador till följd av gasledningen kräva kompensation och huruvida en sådan process stöds av rådande jurisdiktion, kräva ett utförligt övervakningsprogram med en detaljerad kompensationsplan som båda stöds ekonomiskt av en i förväg presenterad fond. Lasse Gustavsson Generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Mattias Rust Handläggare, Östersjön Världsnaturfonden WWF