Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar



Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun

12 Riktlinjer om ansvarsförhållande medicintekniska produkter HSS140107

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Riktlinjer för för lyftar och och lyftselar på på socialförvaltningen

Vårdprogram urininkontinens Sörmland

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

HH-HOH Inkontinensoch. urologiska hjälpmedel i landsting och kommuner i Sörmland. Vesicacentralen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Regler kring förskrivningsrätt av inkontinenshjälpmedel/urologiskt material vid urininkontinens urinretention och avföringsinkontinens

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Patientsäkerhetsberättelse

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Patientsäkerhetsberättelse

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

Välkommen. till förskrivarutbildning!

KOMMUN NÄMNDEN FOR HALSA OCH OMSORG

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

Riktlinje för tryckavlastande/tryckutjämnande madrasser

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Lillsjögården. År 2015

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Handlingsplan Modell Västerbotten

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Registreringsrutiner för Öron- näsa- halsmottagning, vårdval i Stockholms läns landsting

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare. År Datum: Uppgiftslämnare: Eva-Lena Erngren 1 (10)

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

Riktlinje för läkemedelshantering

AVLÖSARSERVICE i hemmet LSS INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj 2011 ( 62) Gäller from 1 januari 2012

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Del 5 Landstingets övriga insatser vid särskilda behov (exkl. tekniska hjälpmedel)

Dock finns det ett antal punkter som kräver åtgärder från hälso- och sjukvårdens

Handlingsplan för ökad tillgänglighet

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Saltsjöbadens Sjukhus

Projekt Läkemedelsgenomgångar

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun

Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering

Patientsäkerhetsberättelse CityAkuten i Praktikertjänst AB

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Stockholms läns landsting Mottagningen för hemlösa - rapporteringsanvisning gällande underlag för utbetalning av ersättning

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinjer Egenvård i Halland

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

Patientsäkerhetsberättelse

Sammanställning av uppföljning kring åtgärder och fokusområden på Flottiljen den 16 februari 2015.

Dnr /2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Handlingsplan utifrån rapporten En jämförelse av kommunens Handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv, LSS - Mellannyckeln

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 9. Delegering - medicinskrättslig.

Patientsäkerhetsberättelse för barn- och kvinnocentrum

VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGENS STAB

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

Läsåret VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet

Patientsäkerhetsberättelse

Uppföljning av särskilt boende LSS

GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

ÖVERENSKOMMELSE

Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

BESLUT. Tillsyn av 1177 Vårdguiden på telefon, Sjukvårdsrådgivningen i Östergötland.

Tandvård. Råd om gallring av handlingar i tandvårdsjournaler framgår av dokumenthanteringsplanen. Bevaras. Tandvårdens patientjournaler

Registreringsrutiner för ungdomspsykiatrisk specialistmottagning för barn- och ungdomar med tvångssyndrom

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Transkript:

1(1) 25 mars 2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar För att kunna genomföra intentionerna i verksamhetsplanen behövs en prioriteringsordning samt krav på remiss till uroterapienheten. Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta införa krav på remiss för uroterapeutisk specialistbedömning vid uroterapienheten. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Jan-Olof Henriksson hälso- och sjukvårdsdirektör Andrea Widén primärvårdssamordnare christina.eklund@hsf.gotland.se g:\hs\ diarie\ 2004\0005.04\besl-inkontinens.doc 2004-03-25 10:06

1 (7) Sändlista Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar Reviderad 2004-02-04 En styrgrupp har bildats med uppdrag att ta fram en för gemensam verksamhetsplan för området inkontinens och blåsstörningar. I gruppen finns Social och Omsorgsnämndens Beställar enhet, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Uroterapienheten, och Försörjningsavdelningen representerade. Målet med planen är att den skall vara väl förankrad och genomförbar, ska hållas aktuell genom, minst årlig, utveckling och uppdatering. Övergripande ansvar för inkontinensverksamheten har Hälso-och sjukvårdsnämnden på Gotland Hälso- och sjukvårdsdirektören tar beslut angående verksamhetsplanen Hälso- och sjukvårdsnämnden tar beslut angående regelverket Bakgrund Urininkontinens är ett stort och dolt folkhälsoproblem som ofta påverkar livskvaliteten negativt. Man beräknar att cirka en halv miljon svenskar berörs. I folkhälsorapporten, Gotland rapport nr 1:2000 uppger var tionde person besvär med urinläckage. Urininkontinens registreras inte idag som enskild diagnos, varför antalet drabbade är okänt och uppföljning av utbildnings och förebyggande insatser försvåras. En rad förändringar, såsom överförande av tillhandahållandeansvar från staten till sjukvårdshuvudmännen 1997 och det direkta kostnadsansvaret 1998 har lett till att sjukvårdshuvudmännen har totalansvar för inkontinensverksamheten. Syftet är att koppla samman verksamhetsansvar och kostnadsansvar. Gotland startade 1998 med upphandlingar av hjälpmedel vid inkontinens och blåsstörningar 1998. En referensgrupp bildades som tog initiativet till att studera förbrukningsstatistik, material och kostnader. Man konstaterade att det är ej känt vilka som har behörighet och kompetens att förskriva inkontinenshjälpmedel. Behovet av att arbeta mer målinriktat inom verksamhetsområdet är stort.

2 (7) Under en övergångsperiod 1998--2001 fanns ett riktat statsbidrag för inkontinensverksamheten. Bidraget har fördelats till vårdnämnderna. En viss del avsattes 1998 för ett uroterapi projekt. Uroterapienheten startades 1998 med syfte att minska hjälpmedelskostnaderna och att förbättra livskvalitet för brukarna. Verksamheten permanentades år 2001. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ansvarar för verksamheten och samarbete med andra förvaltningar.. Kostnaderna för förbrukningsartiklar har stigit årligen år 1998 1999 2000 2001 2002 2003 miljoner kr 5,9 6,2 6,7 7,4 7,9 7,6 Socialstyrelsen har utgivit nya författningar SOSFS 2001:5, 2003:19 och 2001:12. Dessa reglerar sjukvårdshuvudmannens ansvar för förskrivning och för att det finns lokala instruktioner för anmälning vid olyckor och tillbud. Syfte med verksamhetsplanen Att skapa en strukturerad verksamhet som leder till ökat medvetande kring bakomliggande orsaker till inkontinens. Att skapa insikt och handlingsberedskap till helhetsperspektiv för samtliga brukares bästa. Att åstadkomma en rationell, ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Strategier Tidig rådgivning till riskgrupper skall ges för att förebygga och förhindra inkontinens. För att uppnå en hög kvalitet på förskrivning upprättas ett register med ett begränsat antal förskrivare fastställt av sjukvårdshuvudmanen. Antal förskrivare med specifik kompetens föreslås vara 2-3 stycken vid varje vårdcentral, 1-2 stycken per boendeenhet samt 1-2 stycken för barnverksamhet.totalt cirka 50 personer. Liksom för övriga förskrivningshjälpmedel ska ett regelverk upprättas för förskrivningshjälpmedel inom inkontinensområdet. Regelverket skall beskriva bland annat individuell förskrivning, indikation, användningsområde, omfattning, uppföljning, kompetens för utprovning och förskrivning. Samverkan med de övergripande målen i ekokommun Gotland uppnås genom att ta hänsyn till ekologiska systemvillkoren.

3 (7) Genomförande Behörig att förskriva förbrukningsartiklar är leg läkare, leg sjuksköterska, leg sjukgymnast eller leg barnmorska (SOSFS 2001:5 och 2003:19). För att självständigt förskriva förbrukningsartiklar på Gotland krävs även specifik kompetens på området fastställd som inkontinensvård 5 p eller uroterapeututbildning (SOSFS 2001:12). För att bibehålla kompetensen måste den underhållas regelbundet. I samband med initiering av hjälpmedelsförskrivning skall patienten genomgå en medicinsk bedömning av läkare enligt krav i regelverk. Inkontinens skall diagnosregistreras som en enskild sjukdom/symtom så att omfattningen klargörs och utvecklingen kan följas. Användning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel inom slutenvården är mycket komplex och en särskild strategi måste utarbetas. I avtal med privata vårdgivare skall kostnadsansvaret för inkontinenshjälpmedel och kraven för behörighet att förskriva förbrukningsartiklar tydliggöras. Beställning av inkontinenshjälpmedel sker genom hjälpmedelscentralens IT-system Webb Sesam. En del av uroterapienhetens resurser används för att utföra urokonsulent uppgifter. Remisstvång och prioritering bland inremiterade vuxna patienter införs på uroterapeutmottagningen. Genomförande organisation Styrgrupp Styrgruppen består av Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS), chefläkare i primärvården, uroterapeut och logistikchef försörjningsenheten Styrgruppen skall: utarbeta verksamhetsplan, följa upp och revidera den årligen genom regelbunden ekonomisk uppföljning påverka den totala kostnadsutvecklingen Uroterapienheten inklusive urokonsulent Kvarstår organisatoriskt som en del av Kvinnokliniken tillsvidare. Två uroterapeut utbildade sjuksköterskor, har sammmanlagt 1,7 tjänst.

4 (7) Uroterapienheten skall: vara ett kunskapscentrum för inkontinensfrågor och förebyggande arbete samarbeta med vårdutvecklingsenheten samverka med chefläkare i primärvården och/eller specialistläkare i medicinska frågor öka medvetenheten kring vikten av konsekvent diagnosregistrering genom information och utbildningsinsatser har specialist mottagningar för de patientgrupperna med störst behov av uroterapeutisk kompetens upprätthålla urokonsulent funktionen Urokonsulent Urokonsulent funktionen delas av två uroterapiutbildade sjuksköterskor på 0,1 tjänst barnverksamhet och 0,5 tjänst vuxenverksamhet. Funktionen har till uppgift att: förverkliga stora delar av verksamhetsplanen verka för ett strukturerat arbete med förskrivningsprocessen och dess stödprocesser och vara ett stöd för förskrivarna i dem anordna förskrivarträffar och produktinformation regelbundet delta i rikstäckande nätverket NIKOLA då Gotland ska ligga i paritet med övriga riket erbjuda utbildning och kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal och förskrivare av inkontinenshjälpmedel för att optimera användning och förbrukning öka medvetenheten kring vikten av konsekvent diagnosregistrering genom information och utbildningsinsatser utarbeta ett regelverk för förskrivning av hjälpmedel inom inkontinensverksamheten upprätta och underhålla ett register över förskrivare. Behörighets- och kompetenskraven ska vara uppfyllda. Intyg om kontinuerligt arbete inom verksamhetsområdet utfärdas av vederbörande verksamhetschef granska, testa och analysera nya produkter som företag presenterar verka för ett strukturerat samarbete med producenter av inkontinenshjälpmedel

5 (7) vara sakkunniga i upphandlingsarbetet och att endast säkra och ändamålsenliga produkter upphandlas ha ett råd som bör bestå av intresserade representanter från olika verksamhetsområden äldreomsorg, inköpsansvariga, primärvård och slutenvård. Medlemmarna bör ha behörighet och kompetens för förskrivning förbereda dispensärenden gällande inkontinenshjälpmedel information till förskrivare förmedlas via e-post Förskrivare Förskrivare skall: upprätthålla kompetensen genom att delta i, av inkontinensrådet och uroterapienheten, anordnade utbildningar och träffar följa verksamhetsplan, regelverk och lokala instruktioner samarbeta över verksamhetsgränser Verksamhetschefer Verksamhetschefer skall: ansvara för att förskrivare med specifik kompetens och tillgång till mail och Internet finns i verksamhetsområdet utfärda intyg till förskrivare avseende kontinuerligt arbete inom inkontinensverksamhet följa upp förbruknings- och kostnadsutfall ansvara för att ett kvalitetssystem och lokal instruktion upprättas enligt SOSFS 2001:12 (Ett förslag till gemensam lokal instruktion bifogas planen) möjliggöra nödvändig förberedelse och deltagande i inkontinensrådet beslutsattestera dispenser gällande inkontinenshjälpmedel HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Jan-Olof Henriksson hälso- och sjukvårdsdirektör

6 (7) Styrgrupp Kajsa Holmström, försörjningen, HSF Karin Miller, uroterapeut, HSF Monica Siltberg, MAS, SON Andrea Widén, chefläkare primärvården, HSF Bilagor: Förslag till prioriteringsordning för remitterade pateinter till uroterapeut Beställnings- och dokumentationsrutiner Förslag till gemensam lokal instruktion Uppföljning Sändlista: Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetschefer Hälso- och sjukvårdsförvaltningens samverkansgrupper centralt och lokalt

7 (7) Bilaga 1 25 mars 2004 Förslag till Prioriteringsordning för remiterade patienter till uroterapeut För att den begränsade uroterapeut resursen skall utnyttjas optimalt krävs en prioritering av vilka patientgrupper som ska kommer till den specialist mottagningen. Distriktsköterskor och sjuksköterskor med 5p utbildning i inkontinens har kompetens att utreda och behandla de flesta patienter. Uroterapeuterna ger handledning och konsultstöd till inkontinensmottagningar på vårdcentralerna och sjukhusklinikerna vid behov. För patienter med behov av uroterapeutisk specialistbedömning föreslås att - remisstvång och följande prioriteringsordning införs. Remitterande läkare kvarstår som PAL. Barn -Prioriteras redan av Barnmedicinsk specialist Vuxna: Prio 1 Patienter med neurologiska problem prioriteras och därefter patienter med svårbehandlad inkontinens Basutredning av inkontinens och utprövning av hjälpmedel ska göras på vårdcentralerna. Förberedande information och träningsråd samt rutinuppföljning efter prostata operation. Ska göras av de sjuksköterskor med 5p utbildning i inkontinens som finns i verksamheterna. Residualurinmätning som ett led i prostata utredning ska göras på vårdcentral eller urologmottagning.

25 mars 2004 8 (7) Bilaga 2 Beställnings och Dokumentationsrutiner Karin och Kajsa sammanställa. Kostnadsställen: 1. Vårdcentralen där individen är listad (Vilken vårdcentral individen är listad på kan verifieras med Primula) eller: 2. Säbo där individen har sitt permanent boende 3. Utomlänspatienter hänvisas till hem landsting för beställning och leverans av inkontinenshjälpmedel.

25 mars 2004 9 (7) Bilaga 3 Gemensam lokal instruktion avseende rapportering av olyckor och tillbud inom Äldreomsorgen och Hälsooch sjukvården på Gotland. (Medicintekniska produkter i Hälso ochsjukvården SOSF:s 2001:12) Anmälningsplikt vid olyckor och tillbud Verksamhetschefer i Hälso- och sjukvården samt Äldreomsorogen ansvarar för att anmälan sker så snart som möjligt till den berörda tillverkaren samt till Läkemedelsverket (Blankett LVFS 2001:8) vid följande produktrelaterade händelser: 1. De som orsakat en patients, en användares eller någon annans död 2. De som orsakat att en patient, en användare eller någon annan fått sin hälsa allvarligt försämrad, eller 3. De som kunnat orsaka en patients, en användare eller någon annans död eller risk at få hälsan allvarligt försämrad Vid personskada skickas även avvikelserapport till chefläkare/mas för ställningstagande till Lex Maria-anmälan. (Motsvarande händelser med egen tillverkade produkter skall anmälas till Socialstyrelsen). De produkter som är inblandade i användningspliktiga händelser skall tillsammans med bruksanvisning och förpackning tas till vara för att möjliggöra en utredning av det inträffade. Verksamhetscheferna ansvarar vidare för att Förskrivare och brukare av inkontinens och blåstömnings hjälpmedel har tillräcklig kompetens. Endast hjälpmedel som är säkra och medicinskt ändamålsenliga används. Rutiner finns för att produkterna underhålls regelbundet. (SOSF 2001:12 4-5 ) Verksamhetsplan för Inkontinens och blåsstörningsfrågor i Gotlands Kommun är känd och följs av berörda medarbetare. Egentillverkade medicintekniska produkter Här avses produkter som konstrueras och tillverkas av en vårdgivare och som uteslutande skall användas i den egna verksamheten. Verksamhetschefen ansvarar för att dessa produkter uppfyller kraven i 8-12 SOSFS 2001:12. Monica Siltberg, MAS Britt Ryftenius, MAS Andrea Widén, chefläkare primärvården

25 mars 2004 10 (7) Bilaga 4 Beställnings- och dokumentationsrutiner All beställning av individuellt förskrivna inkontinenshjälpmedel sker i logistiksystemet web Sesam. Uppgifterna i web Sesam sparas för att kunna eftersökas vid behov. Beställningar görs för tre månaders förbrukning i taget. Bättre kontroll av behov uppnås. Nya förskrivare kontaktar kommunvaror för introduktion och utbildning. Vid förskrivning sker dokumentation i patientjournalen enligt Patientjournallagen. Journalanteckning att beställning har gjorts är tillräcklig information. Hjälpmedelskort förekommer inte men historiken sparas i cirka 10 år i web Sesam. Uppföljning 1. Antal behöriga att förskriva förbrukningsartiklar 2002 2003 2004 >350 156 Målet 50 2. Inkontinens ska diagnosregistreras som enskild sjukdom/symtom (kontroll i Medidoc) 3. Kraven för behörighet tydliggörs i avtal med privata vårdgivare. Uppfyllt i de två primärvårdsupphandlingar som genomförts 2003. 4. Kostnadsutveckling Tidsplan Samverkan inom primärvården, kvinnokliniken, kirurgkliniken, barn- och ungdomskliniken samt centrala samverkansgruppen. Hälso- och sjukvårdsnämnden Remisstvång och avgift 2004 =13 månader! Dec 2003 ej fakturerad Regelverket snarast UPPHANDLING KLAR TILL 1/5 Nytt förslag till Förskrivarmöte 28/5 Händelser med Förbrukningsartiklar vid Inkontinens och blåsstörningar.