ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN

1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN AVSEENDE KOMMUNEN MED UNDANTAG AV ARVIDSJAURS TÄTORT UPPRÄTTAD UNDER ÅREN 2000-2002 AV ARVIDSJAURS KOMMUN OCH LANTMÄTERIMYNDIGHETEN I ARVIDSJAUR KARTBILAGOR: NATURRESURSER (2 ST), TEKNISKA RESURSER, BEBYGGELSEUTVECKLING (PLANKARTA) OCH ILLUSTRATION ANTAGEN 2002-03-25

2 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1 INLEDNING sid 3 2 ALLMÄNT OM ARVIDSJAURS KOMMUN sid 6 3 PLANERINGSPERIOD...sid 8 4 TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING.sid 8 5 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING sid 10 5.0 ALLMÄNT.. sid 10 5.0.1 FÖRBEREDANDE SAMRÅD.sid 11 5.1 ALLMÄNNA INTRESSEN RIKSINTRESSEN....sid 16 5.1.1 STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN sid 17 5.1.2 EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN sid 17 5.1.3 JORD- OCH SKOGSBRUK.sid 18 5.1.4 RENNÄRINGEN, FISKE OCH VATTENBRUK.. sid 19 5.1.5 NATURVÅRD, KULTURVÅRD OCH FRILUFTSLIV.sid 20 5.1.6 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MATERIAL..sid 26 5.1.7 OMRÅDEN FÖR INDUSTRI, ENERGIPRODUKTION, KOMMUNIKA- TIONER MM sid 26 5.1.8 TOTALFÖRSVARET...sid 27 5.1.9 OMRÅDEN MED GEOGRAFISKA BESTÄMMELSER sid 28 5.1.10 ÖVRIGA ALLMÄNNA INTRESSEN..sid 28 5.1.11 OFÖRENLIGA RIKSINTRESSEN...sid 29 5.2 BYGGANDE.sid 29 5.2.0 ALLMÄNT sid 29 5.2.1 OMRÅDEN MED DETALJPLAN ELLER DÄR SÅDAN PLAN AVSES UPPRÄTTAS (SAMMANHÅLLEN BEBYGGELSE) sid 29 5.2.2 BEBYGGELSE I BYARNA, SAMLAD BEBYGGELSE sid 32 5.2.3 OMRÅDEN UTANFÖR SAMLAD BEBYGGELSE, GLESBEBYGGELSE.. sid 33 5.2.4 BILTESTVERKSAMHET OCH ÖVRIG BEBYGGELSE.. sid 35 5.2.5 BEVARANDEINTRESSEN. sid 35 5.2.6 GENERELLA BESTÄMMELSER OCH REKOMMENDATIONER. sid 36 5.3 FRITIDSANLÄGGNINGAR.sid 39 5.4 VATTENANVÄNDNING sid 39 5.5 ENERGIPRODUKTION OCH DISTRIBUTION.sid 40

3 5.6 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN..sid 41 5.7 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER..sid 42 6 GENOMFÖRANDE..sid 44 7 SAMMANFATTNING..sid 45 8 BILAGOR 1-4 9 UTLÅTANDE 11 LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE 12 ANTAGANDE TILL DEN KOMMUNTÄCKANDE ÖVERSIKTSPLANEN HÖR FÖLJANDE KARTOR: KARTOR NATURRESURSER (TVÅ STYCKEN) KARTA TEKNISKA RESURSER KARTA BEBYGGELSEUTVECKLING (PLANKARTA) ILLUSTRATION P L A N B E S K R I V N I N G 1 INLEDNING 1.0 Allmänt Gällande översiktsplan har antagits av Arvidsjaurs kommun 1990-11-19. I planen ingick förutom den kommuntäckande delen en fördjupning för Arvidsjaurs samhälle. Senare har en fördjupad översiktsplan upprättats för området kring sjön Storavan och antagits 1994-03-21. I detta avsnitt redogörs för ändringar i tillämplig lagstiftning, översiktsplanens syfte och innehåll samt översiktsplanearbetets bedrivande. Översiktsplanen redovisas under planprocessens gång i följande olika versioner: Samrådsversionen Faktainsamling, inhämtande och bearbetning av synpunkter och idéer från länsstyrelsen, kommunen, organisationer och enskilda. Utställningsversionen Bearbetning med synpunkter som kommit in under samrådsremissen. Planen ställs ut under minst två månader. Antagandeversionen Synpunkter från utställningen införs varefter planen antas av kommunfullmäktige.

4 Till textavsnitten hör kartor som innehåller naturresurser, tekniska resurser och bebyggelseutveckling. De flesta av kommunens ställningstaganden har sedan sammanställts på en plankarta. 1.1 Ändrad lagstiftning Efter översiktplanens antagande har Miljöbalken införts från och med 1999-01-01. Bland annat naturresurslagen och naturvårdslagen har bakats in i miljöbalken. Med stöd av lagen har bl a utfärdats förordning om miljökvalitetsnormer och förordning om hushållning med mark-och vattenområden. Miljöbalken skall tillämpas så att (1 kap 1 MB): Människors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan. Värdefulla natur- och kulturmiljöer skall skyddas och vårdas. Den biologiska mångfalden bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning, liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att kretslopp uppnås. Med utgångspunkt från det nationella miljömålsarbetet har riksdagen godkänt följande miljökvalitetsmål som skall vara ledstjärna för myndigheter, företag och enskilda när de fattar beslut, använder eller vistas i vår gemensamma miljö. Dessa är: 1 Frisk luft 2 Grundvatten av god kvalitet 3 Levande sjöar och vattendrag 4 Myllrande våtmarker 5 Hav i balans, levande kust och skärgård 6 Ingen övergödning 7 Bara naturlig försurning 8 Levande skogar 9 Ett rikt odlingslandskap 10 Storslagen fjällmiljö 11 God bebyggd miljö 12 Giftfri miljö 13 Säker strålmiljö 14 Skyddande ozonskikt 15 Begränsad klimatpåverkan Plan- och bygglagen har bl a ändrats så att estetiska krav på utformningen av den byggda miljön har fått en starkare ställning. När det gäller bestämmelser kring översiktsplanen kan noteras en

5 inriktning mot utveckling och bevarande, beaktande av natur- och kulturvärden, hantering av miljö- och riskfaktorer samt belysning av planens konsekvenser. Skogsvårdslagens inriktning avseende naturvårdshänsyn har förändrats på sådant sätt att miljöoch produktionsmålen nu är likställda. Strandskyddsbestämmelserna har utökats att även omfatta bevarandet av goda livsvillkor för växt- och djurlivet på land och i vatten. Länsstyrelsen har därför 1999-06-11 beslutat om en ny avgränsning av vilka områden som omfattas av strandskyddet. 1.2 Översiktsplanens syfte och innehåll Översiktsplanen är obligatorisk och den skall vara aktuell. Den ska visa markens och vattnets användning, bebyggelseutveckling samt riksintressena över kommunens hela yta. Planen används vid kommunal prövning av ärenden enligt PBL eller annan lagstiftning men också av andra myndigheter vid handläggning av ärenden som rör användning av mark och vatten. Översiktsplanen används som ett instrument för dialogen mellan stat och kommun beträffande riksintressena och deras avgränsning och tillämpning. Översiktplanen har ingen bindande verkan för myndigheter och enskilda. Den utgör enbart ett underlag för de bedömningar som ska göras vid efterföljande beslut. I planen ska redovisas de allmänna intressen som bör beaktas vid markanvändningsbeslut. Planen kan alltså sägas utgöra ett förhandsbesked till kommuninvånare och andra om vilka allmänna intressen som inom olika områden av kommunen kan komma att vägas in vid framtida markanvändningsbeslut. Vid den prövning som föregår dessa beslut ska naturligtvis även enskilda intressen beaktas. Miljö- bygg- och hälsoskyddsnämnden kan som exempel inte avslå en ansökan om bygglov med hänvisning enbart till att översiktsplanen anger att ytterligare bebyggelse inte får tillkomma. En avvägning måste alltid göras mellan den enskildes behov av att få bygga och de allmänna intressen som ligger bakom angivelsen i översiktsplanen. Översiktsplanen är en del i kommunens utvecklingsplanering. För att kunna bedöma om utvecklingen är lämplig från allmän synpunkt fordras en helhetssyn på användning av mark och vatten och på bebyggelsefrågor. Därvid måste också sambanden mellan utvecklingen i kommunens olika delar, tätort och på landsbygd beaktas. Övergripande sociala, ekologiska och samhällsekonomiska aspekter ska läggas till grund för planens utformning. De vägs mot varandra på ett sätt som främjar en långsiktigt god hushållning med naturresurserna. Både bevarande- och förändringsintressen ska därvid beaktas. 1.3 Arbetsgrupp Kommunstyrelsen har 1998-10-05 utsett en arbetsgrupp för översyn av Arvidsjaurs kommuns översiktsplan bestående av Per Lavander, Sture Boman, Birger Lundberg, kommunchef Roland

6 Löf, planeringsingenjör Börje Grahn och länslantmätare Staffan Lundberg. Till arbetsgruppen har tekniske chefen Heikki Kairento knutits som adjungerad ledamot. Arbetet påbörjades med att program upprättades i samråd med kommunens nämnder och förvaltningar. Länsstyrelsen bereddes tillfälle att komma med synpunkter på programmet. Länsstyrelsen m fl myndigheter har under hand inkommit med underlag till översiktsplanearbetet. Samråd har skett med: - Skogssamebyarna inom kommunen. - Representanter för byutvecklingen inom kommunen. Underlagsmaterial, skrivelser och protokoll finns samlade i en pärm hos kommunen och kommer att medfölja planförslaget vid utställningen. 1.4 Förkortningar och definitioner PBL = Plan- och Bygglagen MB = Miljöbalken Områdesplan: enkel översiktlig plan inom ett större område som redovisar markanvändning, bebyggelseutveckling, grönområde mm Planutredning: Enkel form av utredning som avses ligga till grund för miljö- bygg- och hälsoskyddsnämndens och lantmäteriets bedömning av bygglov och fastighetsbildning. Begreppen planutredning och områdesplan har ingen juridisk förankring och saknar därför rättslig status. 2 ALLMÄNT OM ARVIDSJAURS KOMMUN 2.0 Arvidsjaurs kommun under planeringsperioden * Regementet K4 För tjugo år sedan pågick K4:s etablering i Arvidsjaur. Avsikten med etableringen var till stor del att tillföra orten nya arbetstillfällen som ersättning för den minskande sysselsättningen inom jordoch skogsbruk, träförädling, byggnadsarbete mm. K4 etableringen medförde att antalet anställda ökade inom offentliga tjänster, och har ansetts som en mycket framgångsrik åtgärd för att ge orten en tryggare bas för sysselsättning, service, handel mm. De senare årens nedskärningar inom försvaret har dock inte gått spårlöst förbi. Tidvis har regementet till och med varit hotat av flyttning eller nedläggning. Genom det senaste försvarsbeslutet har det emellertid klarlagts att regementet ska finnas kvar, om än med minskade årskullar. Beslutet har tillmätts mycket stor betydelse för ortens fortsatta överlevnad och för möjligheten till nya företagsetableringar.

7 * Utbildningssatsningar - Flygförarutbildningen Gymnasieskolan i Arvidsjaur erbjuder från och med hösten år 2000 utbildning till civila flygförare. Utbildningen bedrivs i samarbete med bl a Scandinavian Aviation Academy och omfattar årskurs två och tre inom gymnasieskolan och sker med riksintag. - Högskoleutbildning Genom kommunförbundet Partnerskap Inland erbjuds numera bl a lärar- och ekonomiutbildning med Arvidsjaur som studieort. Sedan två år tillbaka bedrivs i Arvidsjaur högskolestudier i biobränsleteknik. Utbildningen sker i samarbete med bl a Lantbruksuniversitet i Umeå samt Glommers Miljöenergi AB. * Biltest Intresset för vintertest av bilar och komponenter fortsätter att vara stort och företag inom kommunen konkurrerar framgångsrikt med andra orter när det gäller att säkra avtal om uppdrag för den internationella fordonsindustrin. Testverksamheten tillför dels direkt ett antal arbetstillfällen för ortsbor under vinterhalvåret, dels indirekt ett bredare underlag för ortens näringsliv, främst inom handel, service och kommunikationer. * Turism Turismen fortsätter att vara en viktig del i kommunens näringsliv. Arvidsjaur Turism arbetar numera mycket med paket-arrangemang riktat till olika grupper. Inriktningen är även att sprida turistbesöken över hela året, även om sommarturismen fortsätter att dominera. Därför har det satsats speciellt på insatser för vinterturism där attraktioner som är speciella för den nordiska vintern erbjuds. Marknadsföringen sker till stor del i andra länder vilket medför att turistresandet med flyg till kommunen ökar. 2.1 Befolkningsutveckling Befolkningsfördelningen mellan centralorten och kommunen i övrigt har de senaste årtiondena haft följande utveckling: 1/1 Hela Exkl. % Central- % resp år kommunen centralorten orten 1955 10.861 8.316 76,6 2.545 23,4 1960 10.474 7.631 72,8 2.843 27,2 1965 9.651 6.527 60,0 3.124 32,4 1970 8.558 5.132 60,0 3.426 40,0 1975 8.092 4.019 49,6 4.073 50,4 1980 8.217 3.542 43,1 4.675 56.9 1985 8.264 3.163 38,3 5.101 61,7 1990 8.081 2.856 35,3 5.225 64,7

8 1995 7.788 2.713 34,8 5.075 65,2 2000 7.233 2.438 34,3 4.750 65,7 Från början av 1960-talet och fram till 1978 minskade kommunens befolkning med cirka 3 100 personer. Mellan åren 1979-81 skedde en tillfällig uppgång. Efter 1981 har minskningen fortsatt och befolkningen uppgår nu till ca 7.200 personer. Pågående trend visar att folkmängden kommer att minska ytterligare. Kommunen består av en centralort där cirka 66 % (4 750 personer) av hela kommunens befolkning (7 200 personer) bor. Resterande 2 500 personer bor i ett antal mindre tätorter eller ren glesbyggd. Kommunens yta är 58 kvadratmil. Glommersträsk (385 inv) och Moskosel (340 inv) är de två största tätorterna utanför centralorten. Låg-, mellan- och högstadieskola finns i dessa orter samt livsmedelsbutik och annan nödvändig service. Kommunens målsättning: Kommunen har ambitionen att vända befolkningsutvecklingen och ha en befolkning om 8 000 personer år 2015. Koncentrationen till Arvidsjaurs samhälle som varit tydlig under lång tid kommer att avta under tidsperioden. 3 PLANERINGSPERIOD Översiktsplanen utgör kommunens långsiktiga plan för markanvändningen. Avsikten är att planen efter antagandet vid behov skall revideras i sin helhet eller till vissa delar. På så sätt kan planen hållas aktuell. Minst en gång under varje mandatperiod skall kommunfullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Planeringshorisonten är kortsiktigt år 2005 och långsiktigt år 2015. 4. TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING 4.0 Allmänt I detta avsnitt redovisas lagstiftning av betydelse för markanvändningen. Av förklarliga skäl är uppräkningen ofullständig. De vanligast förekommande lagarna och bestämmelserna finns dock med. 4.1 Lagstiftning av betydelse för markanvändningen Miljöbalken

9 Miljöbalken(MB) innehåller bl a grundläggande hushållningsbestämmelser som till övervägande del motsvarar tidigare naturresurslag, naturvårdslag, miljöskyddslag och vattenlag. Lagen gäller sedan 1 januari 1999. Lagen hanterar strandskyddsbestämmelserna och riksintressen. Lagen är tillämplig på bl a utsläpp av avloppsvatten i vattenområde, användning av mark, byggnad eller anläggning som eljest kan medföra förorening av mark och vatten, användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra ej tillfällig störning för omgivningen genom bl a luftförorening och buller. Lagen är tillämplig på vattenföretag och vattenanläggningar. I lagen finns också bestämmelser om skydd för vattenförsörjningen. Till vattenföretag hör bl a vattenreglering, vattenöverledning och markavvattning (exempelvis skogsdikning). Så kallad miljöfarlig verksamhet skall i vissa fall anmälas till kommunen, i andra fall krävs en kommunal tillståndsprövning, i andra fall krävs tillståndsprövning av länsstyrelsen eller miljödomstol. Plan- och bygglagen För byggande gäller generellt inom hela kommunen de bestämmelser som återfinns i den från 1 juli 1987 gällande plan- och bygglagen. Enligt denna lagstiftning krävs i princip bygglov för uppförande av byggnader, tillbyggnader, vissa invändiga ändringar samt i anspråkstagande och inredning för väsentligen annat ändamål, PBL 8 kap 1. Undantag från bygglovplikten gäller liksom tidigare för ekonomibyggnader tillhöriga jordbruk, skogsbruk, renskötsel och fiske utanför områden som omfattas av detaljplan, 8 kap 1 tredje stycket. Plan- och bygglagen innehåller andra begrepp. * Områdesbestämmelser får antas för begränsade områden för att tillgodose riksintressen eller för att säkerställa översiktsplanens syften. Områdesbestämmelser binder tillståndsgivning enligt PBL och de anknutna speciallagarna. * Detaljplan används för prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av bebyggelsemiljöns utformning. Detaljplan binder också den efterföljande tillståndsgivningen. * Lov enligt PBL är rivningslov, marklov och bygglov. Dessa kan grundas på områdesbestämmelser eller detaljplan. Bygglov kan också grundas direkt på tillämpning av 2 och 3 kap PBL. Fastighetsbildningslagen I 3 kap fastighetsbildningslagen (FBL) återfinns de bestämmelser som gäller för bl a avstyckning av tomtplats. I 3 kap 1 återfinns det s k allmänna lämplighetskravet som lyder: Fastighetsbildning skall ske så, att varje fastighet som nybildas eller ombildas blir med hänsyn till belägenhet, omfång och övriga förutsättningar varaktigt lämpad för sitt ändamål. Härvid skall särskilt beaktas att fastigheten får lämplig utformning och tillgång till behövliga vägar utanför sitt område samt att fastighet, som skall användas för bebyggelse, kan få godtagbara anordningar för vatten- och avlopp. För att bedömningarna skall ske likartat samråder miljö- bygg- och hälsoskyddsnämnden och lantmäterimyndigheten med varandra (11 kap 1 PBL och 4 kap 25, 25a FBL)

10 Väglagen Inskränkningar i rätten att bygga invid allmän väg återfinns i väglagen, se även nedan under avsnitt 5.2.4. Väglagen innehåller även krav på hänsyn till bl.a. kulturmiljö och målsättningen att en estetisk utformning skall eftersträvas vid byggande av vägar. Hänsyn skall tas till stads- och landskapsbilden samt till natur- och kulturvärden. Lag om elektriska anläggningar Enligt denna lag gäller bland annat att framdragning av elektriska högspänningsledningar skall föregås av särskilt tillstånd s k koncession. Skyddsområdesbredden kring högspänningsledningar redovisas nedan under 5.2.4. Gruvlag, Minerallag, Torvlag Enligt gruvlagen kan undersökningstillstånd och bearbetningskoncession (tidigare utmål) beviljas för viss fyndighet. Undersökningstillstånd innebär att den som hittat en malmfyndighet ansöker hos Bergsstaten om rätt att närmare undersöka fyndigheten. Tillståndet är tidsbegränsad till 3 år med rätt till förlängning. Bearbetningskoncession innebär principiellt att den som inom ett undersökt område funnit brytvärda tillgångar får rätt att exploatera dessa. För undersökning och bearbetning av torv för energiutvinning kan koncession meddelas enligt torvlagen. Skogsvårdslag Enligt lagen skall skogsmark med dess skog genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Miljö- och produktionsmål är likställda. Rennäringslagen Enligt denna lag får ändrad markanvändning ej ske inom renskötselområde så att avsevärd olägenhet uppkommer för renskötseln, 30 RL. Hela kommunen utgör renskötselområde. Kulturminneslagen I kulturminneslagen regleras fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Enligt lagen är det förbjudet att utan tillstånd från länsstyrelsen och/eller riksantikvarieämbetet rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada fast fornlämning. Bestämmelsen innefattar såväl kända som okända fornlämningar. Enligt samma lag kan länsstyrelsen förklara en byggnad, park eller annan anläggning som byggnadsminne om byggnaden eller anläggningen har kulturhistoriskt värde eller ingår i kulturhistoriskt synnerligen märkligt bebyggelseområde. Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt samma lag. 5 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING 5.0 Allmänt På de kommuntäckande kartor som hör till översiktsplanen har kommunen valt att redovisa markoch vattenområdenas användning, bebyggelseutvecklingen och riksintressena. Därutöver har även

11 förordnanden enligt miljöbalken och andra markreglerande bestämmelser redovisats (naturresurser 2 kartor, tekniska resurser 1 karta, bebyggelseutveckling 1 karta som även utgör översiktsplanens plankarta). Till planen hör även en illustration som lyfter fram de förändringar och frågor som aktualiserats i planarbetet. Syftet är att översiktsplanen på ett enkelt och entydigt sätt skall kunna tjäna som underlag för prövning av bygglov mm. För Arvidsjaurs tätort har en fördjupning av översiktsplanen redovisats i en separat handling med tillhörande plankarta. Förtydliganden som därutöver erfordras kommer att framgå av beskrivningarna eller hänvisningar i dessa. 5.0.1 Förberedande samråd Byautveckling i Arvidsjaurs kommun Bakgrund Uppdateringen av översiktplanen inleddes bl a med en informationsträff med Föreningen för Arvidsjaurs byar 1998-06-24 och träffar med kommunens samebyar. Vid dessa träffar och efter byaträffen har synpunkter kommit in som företrädarna vill att kommunen skall beakta. Många av dessa synpunkter har lösts eller besvarats direkt av kommunens medarbetare. Andra frågor måste lösas lokalt i respektive by. Ett stort antal frågeställningar och synpunkter har sådan karaktär att de kan tas upp i översiktsplanen. Frågorna behandlas under detta avsnitt men kan sedan komma att redovisas direkt i det slutgiltiga planförslaget om de bedöms ha en sådan allmängiltig karaktär. Inkomna synpunkter och förslag: Åtgärder i översiktsplanen 1 Föreningen Arvidsjaurs byar Myrslåtter/ fräkenslåtter i Svärdälvens övre del skyddas. Till det aktuella området har bidrag utgått till upprustning av hölador mm. Området har stora värden ur kultur- och naturvårdssynpunkt och ingår i område som är av riksintresse ur naturvårdssynpunkt (Byskeälvens källområde). Åtgärd: Området redovisas i översiktsplanen som intressant ur naturvårdssynpunkt. Ny bebyggelse för annat ändamål än jordbruk och fiske bör inte tillåtas inom strandområdet. Vid behov skall områdets naturvärden kunna skyddas genom områdesbestämmelser som reglerar byggandet. Ledvattsfjället bör skyddas till förmån för det rörliga friluftslivet. Området har som även Mausjaurs sameby påtalat speciella värden ur kultur- och naturvårdssynpunkt. Inom området som utgör lågfjällsområde med bl a skogssameviste finns stora naturvärden för det rörliga friluftslivet. Hotbilden är framför allt stora skogsavverkningar.

12 Åtgärd: Området är föremål för länsstyrelsens prövning om det skall inrättas till naturreservat. Därmed skulle områdets värden kunna tryggas för framtiden. Naturvårdsföreningens önskemål om ytterligare biotopskydd inom kommunen. Åtgärd: Frågan hanteras i första hand av Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen. Kommunen är dock beredd att tillsammans med företrädare för dessa statliga myndigheter och naturvårdsföreningen medverka till en genomgång och prioritering av skyddsvärda biotoper. Föreningen understryker vikten av att gamla stigar och leder inventeras och återställs för användning i bl a turistiska sammanhang. Åtgärd: Kommunen är positiv till en dokumentation av de gamla lederna som ett led i bevarandet av vår historia. Vissa stigar eller leder har ett allmänintresse som kan motivera insatser från stat och kommun. Sådana leder kan med fördel dokumenteras i översiktsplanen. Som regel torde det dock vara upp till respektive by att själv ta ansvar för ledernas upprustning och utmärkning. 2 Baktsjaurs byastugeförening Föreningen understryker vikten av att strandskyddsbestämmelserna tillämpas runt hela sjön och vid utflödet Skattån. Åtgärd: Syftet med skrivningen från byaföreningen torde vara att understryka vikten av att stränderna hålls fria från bebyggelse. Strandskyddsbestämmelserna gäller för området och innebär i sig ett hinder för ny bebyggelse. I översiktsplanen skall strandområdet redovisas som viktigt för det rörliga friluftslivet och för djur- och växtlivet. 3 Fjällbonäs bygdeförening Föreningens önskemål om förbättrad standard för allmänna vägen genom byn mm. Åtgärd: Översiktsplanen kompletteras med uppgift om att vägen från Timmerhedsvägen till anslutningen mot väg 94 öster om Granbo måste få förbättrad standard, se kapitel om allmänna vägar. Byns önskemål om att skydda skogen runt Lilltimmertjärn anges i översiktsplanen men bedöms i praktiken vara beroende av de enskilda fastighetsägarnas vilja. Närheten intill vatten innebär dock restriktioner i möjligheten att kalavverka områdena utifrån bestämmelserna om naturvårdshänsyn i skogvårdslagen. Vid ny bebyggelse i Fjällbonäs krävs en planmässig prövning av den nya lokaliseringen. I den mån det inte kan ske inom ramen för en normal bygglovsprövning torde en planutredning vara tillräcklig för nämndens prövning. I planutredningen prövas det tänkta byggnadsläget i ett större sammanhang och fler grannar ges möjlighet att yttra sig i ärendet. 4 Glommersträsk byamän

13 Hembygdsområdet Hängengården och minneslund vid Kyrkan skall säkras från påverkan av annan verksamhet. Åtgärd: Gällande byggnadsplan i Glommersträsk måste revideras och/eller upphävas inom stora delar av byn. I samband med en sådan ändring skall hembygdsområdet tryggas med en planbestämmelse som bevarar miljön och byggnaderna för framtiden. På samma sätt kan minneslunden i detaljplanen tryggas som allmän platsmark. Lokaliseringen av framtida industriområde i Glommersträsk. Åtgärd: Den skrivning som finns i gällande översiktsplan kan behållas. Det av byamännen utpekade området finns redan angivet som ett lämpligt framtida industriområde som vid behov bör planläggas eller på annat sätt tryggas för avsett ändamål. Översiktsplanen bör vidhålla att nuvarande genomfartsväg (väg 95) skall bibehållas i nuvarande sträckning. Vägen skall kompletteras med gång- och cykelväg längs hela samhället. Åtgärd: Synpunkterna arbetas in i översiktsplanen. Petikån skyddas från påverkan. Badplats för byn finns i ån. Åtgärd: Övre Petikån har klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt. Ån omfattas av det generella strandskyddet. Området torde därmed ha ett gott skydd mot exploatering av ny fritidsbebyggelse. Även annan form av exploatering förhindras inom strandskyddsområdet. Översiktsplanen kompletteras i avseende på Petikån med förslag om att de delar av området som har speciella skyddsvärden bör skyddas genom att avsättas som naturresrevat. 5 Gullöns byaförening Byn påtalar att byns läge intill Storavan med dess höga värden för fiske, bad- och båtliv bör uppmärksammas i översiktsplanen. Likaså bör arkeologiskt intressanta fynd, gammal bebyggelse och den gamla hamnen uppmärksammas. Åtgärd: Översiktsplanen kompletteras med text under avsnittet om Gullön. Byn finns också omnämnd i den fördjupning av översiktsplanen som gjordes för området kring Storavan. 6 Kläppens byaförening Byn vill att fågelsjön Betsatjaure vid Bastuselsvägen uppmärksammas i översiktsplanen. Åtgärd: Sjön tas med i översiktsplanen som ett bevarandeobjekt ur naturvårdssynpunkt. 7 Laukers Intresseförening Intresseföreningen vill att strandskyddet längs de bebyggda delarna inne i byn tas bort.

14 Åtgärd: Det har visat sig svårt att upphäva strandskyddet enbart med stöd av en översiktplan. I stället skall översiktsplanen kompletteras med anvisningar som underlättar för miljö- byggoch hälsoskyddsnämnden att medge undantag från strandskyddsbestämmelserna under vissa förutsättningar. Byn är angelägen om att Sandvallen i östra änden av sjön bevaras. Åtgärd: I översiktsplanen utpekas området som värdefullt rekreationsområde inom vilket ny fritidsbebyggelse inte skall tillåtas. Området bör dessutom skyddas från större skogsåtgärder. Föreningen är tveksam till en framtida utbyggnad av Åbyälven. Åtgärd: I översiktplanen föreslås ingen utbyggnad av älven. 8 Ljusträsk byamän Byamännen har synpunkter på återställning av gamla stigar och leder andra kulturfynd. Åtgärd: Se kommentarer under föreningen Arvidsjaurs byar. 9 Renvallens Bygdegårdsförening Föreningen bedömer att ett gammalt strand- och sjöslåtterområde vid Övre Svärdet utgör riksintresse ur natur- och kulturmiljösynpunkt. Föreningen påtalar också förekomsten av fornlämningar i anslutning till byn. Åtgärd: Se under Föreningen Arvidsjaurs byar. 10 Tjappsåive Intresseförening Föreningen är angelägen om att skogsbruket undantas eller begränsas inom bergsområdet V Harrejaurliden, Svarthålsberget, Brajberget samt norra delen av Mittiberget. Området innehåller gammal orörd skog med flera ovanliga biotoper. Åtgärd: Området redovisa på översiktsplanen som skyddsvärt ur naturvårdssynpunkt. 11 Åkrokens Byaförening Föreningen understryker vikten av att Vistån bevaras orörd. Åtgärd: Vistån är ett biflöde till Piteälven som därmed omfattas av förbud mot vattenkraftsutbyggnad. Fritidsbebyggelse torde knappast vara aktuell vid ån inom Arvidsjaurs kommun. Strandskyddsbestämmelserna torde i så fall förhindra sådan ny bebyggelse.

15 12 Övre Långträsk Bygdeförening Föreningen understryker vikten av att Kristinaleden dokumenteras och bevaras samt att lämningar efter ett vattendrivet sågverk vid Långträskälven uppmärksammas ur kulturhistorisk synpunkt. Åtgärd: Översiktsplanen kompletteras med Kristinaleden. 13 Representanter för Arvidsjaurs samebyar Samebyarna efterlyser generellt en praxis med obligatoriskt tidigt samråd mellan kommunen och resp sameby i byggnads- och anläggningsärenden som kan beröra byn. Ett annat önskemål från samebyarna är att den sökande i samband med bygglov för fritidshus informeras om den skada betande renar kan göra på gröda och planteringar. Åtgärd: Det är i första hand frågor för kommunens Miljö- bygg- och hälsoskyddsnämnd. I översiktsplanen kan förutsättningarna för ett bättre samrådsförfarande skapas när rennäringens riksintressen har preciserats och kartlagts. I första hand ligger det på länsstyrelsen att tillsammans med samebyarna göra denna precisering. 14 Representanter för Östra Kikkejaurs sameby Samebyn påtalar problem som uppkommit i samband med lokalisering av olika typer av anläggningar. 1. Biltestanläggningen vid Västra Kikkejaur har inneburit att området mellan Östansjövägen och sjön är helt blockerat samt att det stråk på norra sidan om vägen som använts som flyttled har blivit mycket trångt pga närliggande berg. Flyttningen kräver drivning med helikopter vilket blir dyrt. Vid ett tidigare samråd hade kanske en del av problemen kunnat undvikas. 2. Förrådsbyggnader väster om flygbasen RFN i Vidsel har uppförts utan att samråd skett med samebyn. 3. Grustäkten vid Krubbjokk har mycket höga och branta slänter och har därmed medfört ett hinder vid rendrivningen. 4. Samebyn efterlyser också större kontroll på återställning av färdigställda täkter. Åtgärd: Se kommentarer under punkt 13. När det gäller förrådsbyggnaden på RFN kan endast tilläggas att den är belägen inom militärt intresseområde inom vilket bygglov inte prövas med normalt samrådsförfarande. En del av problematiken torde lösas genom de markanvändningsplaner som samebyarna och länsstyrelsen utarbetat och som finns tillgängliga vid bygglovsprövningen. En precisering av rennäringens riksintressen är dock väsentlig för att undvika stora olägenheter för samebyn. Som framgår av översiktsplanen under avsnittet om biltestverksamhet finns intresse från biltestföretaget att utöka verksamheten vid Västra Kikkejaur. Två alternativa lägen redovisas i översiktsplanen.

16 15 Representanter för Mausjaurs sameby Samebyn redovisar ett antal platser där det uppstår olägenheter och problem. I området Södra Sandträsk-Utterliden uppkommer problem med mark- och betesskador på grund av ansamling av renar vid vissa tillfällen. Vissa markägare accepterar att stängsel sätts upp men vissa motsätter sig en sådan åtgärd. Samebyn drabbas av mycket extraarbete. 1. Biltestanläggningen vid Skidnäsberget har anlagts i samråd med samebyn. En ökad sommartestning av bilar kan komma att påverka samebyn på ett negativt sätt. 2. Eventuellt kommer K 4 att behöva utöka skjutfältet i sydlig riktning vilket direkt berör samebyns bete. 3. Den gamla älvfåran för Skellefteälven nedströms Bastuselsdammen är torrlagd. Den har därigenom blivit en svår gräns för samebyn att hålla renarna inom. Samebyn önskar väcka fråga om att släppa vatten i fåran. 4. Samebyn föreslår att Ledvattsområdet skyddas för framtiden. Området har unika värden ur naturvårds- och kulturminnesvårdssynpunkt. Åtgärd: Kommunen är positiv till att den torrlagda vattenfåran vattenfylls dels utifrån samebyns önskemål och dels utifrån att landskapsbilden förbättras och tillstyrker en prövning av ett utökat skydd för området vid Ledvattsfjället. Övriga synpunkter är svåra att beakta i översiktsplanen. Uppgifter om en utökning av skjutfältet för K 4 har inte aktualiserats för kommunen. 16 Representanter för Västra Kikkejaurs sameby Samebyn påtalade problem vid Arvidsjaurs samhälle. Dessa behandlas i den fördjupade översiktsplanen. Därutöver motsätter sig samebyn att naturrastplatsen vid bron över Byskeälven får byggas ut till en större anläggning. Närheten till Roppelgärdan innebär att området är känsligt för störningar. Åtgärd: Förslaget i gällande översiktsplan om anläggning av turistanläggning vid bron över Byskeälven utgår. 5.1 Allmänna intressen Riksintressen (Kartbilagor: Naturresurser och tekniska resurser) Naturreservat och byggnadsminnen Områden som avsatts som naturreservat är Lamburträsket, Tjadnesvare, Nimtek, Jan- Svensamössan DR (domänreservat), Fettjärn DR, Döttrenåive DR, Pellobäckens DR, Bergmyrberget DR, Hedvallens DR, Gadda-Granberget DR, Lehatt DR, Reivo DR, Nilasjokk DR, Kimkatjåkko DR, Lomträskvattnet DR, Knivberget DR, Spjutberget/Rymmarberget och Vittjåkk- Akkanålke fjällurskog. Ett nytt reservat som troligen kommer att heta Dubblabergen på gränsen till Piteå kommun är under bildande.särskilda bestämmelser som meddelats i reservatsbesluten

17 reglerar vad som tillåts inom naturreservaten. Flertalet av reservaten utgör även Natura 2000 - områden som därmed har fått ett förstärkt skydd, se avsnitt Lappstan i Arvidsjaur, hembygdsgården i Glommersträsk och Argåive i Moskosel har avsatts som byggnadsminnen. Ovanstående reservat och förordnanden innebär att objekten skyddas ur olika aspekter. Som regel behöver de därför inte redovisas i följande avsnitt om allmänna intressen - riksintressen. Generellt gäller att kommunen ger råd om hur de olika kulturmiljöerna kan besvaras och hållas tillgängliga för allmänheten. Riksintressen och allmänna intressen Av kap 2 i Plan- och bygglagen (PBL) samt kap 3 och 4 i Miljöbalken (MB) framgår vilka allmänna intressen som kommunen skall ta hänsyn till vid planläggning. 5.1.1 Stora opåverkade områden Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär (3 kap 2 MB). Det är i Norrbotten föga meningsfullt att peka ut de "stora opåverkade områdena". Mera användbart är att försöka bedöma vilka områden som idag är påverkade av större exploateringsföretag. En gångbar planeringsfilosofi kan vara att: - i första hand sträva efter att större exploateringsföretag lokaliseras i anslutning till redan exploaterade områden - i andra hand göra en bedömning av i vilka alternativa lägen ett större exploateringsföretag innebär minst påverkan i landskapet. Kommunens bedömning: Inom Arvidsjaurs kommun bedöms idag inte sådana "hot" i form av exploateringsföretag eller andra miljöbegrepp föreligga, som motiverar särskilda kommunala ställningstaganden. 5.1.2 Ekologiskt särskilt känsliga områden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (3 kap 3 MB). Underlag: Länsstyrelsens PM 1988-11-30 "Lagbestämmelsen om skydd för de ekologiskt känsliga områdena skall tillämpas genom ett flertal speciallagstiftningar. Vid prövningen av tillståndspliktiga åtgärder bör man alltid ha i åtanke huruvida ärendet berör ett ekologiskt särskilt känsligt område. Det andra steget blir att fråga sig om den tilltänkta åtgärden innebär en påtaglig skada för områdets naturmiljö.

18 Skogsvårdslagen och jordbrukets skötsellag, de s k skötsellagarna, är inte direkt anknutna till MB. De innehåller dock prövningsgrunder som delvis överensstämmer med innehållet i 2 kap 3 MB. Till exempel utgör paragraferna om naturvårdshänsyn, där hänsyn till ekologiskt känsliga områden givetvis ingår, en särskild prövningsgrund. Samhällsplanering skall bedrivas utifrån en ekologisk grundsyn. För kommunerna innebär översiktsplanen en möjlighet att värna om områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. En kommunal plan kan påverka tillståndsprövning enligt annan lagstiftning, t ex tillstånd enligt vattenlagen eller miljöskyddslagen. I den kommunala planeringen kan det vara av särskilt stort intresse att behandla de vattendrag som ej berörs av 3 kap 6 naturresurslagen." Kommunens bedömning: Länsstyrelsen har bedömt det som svårt att definiera begreppet ekologiskt känsliga områden. Svårigheterna med att få fram ett bra underlagsmaterial är stora. Det är även svårt att idag veta hur 3 kap 3 MB kommer att kunna tillämpas. Kommunen delar denna uppfattning. Se dock avsnitt 5.7.3. 5.1.3 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse (MB 3 kap 5 MB).Enligt uppgift från länsstyrelsen finns inom kommunen ca 650 hektar jordbruksmark fördelad på ca 50 brukare. Av dessa har för närvarande ca 30 någon form av djurhållning. Enstaka brukare med mindre åkerareal än 2 ha har inte medtagits i redovisningen. Med brukare avses markägare som har jordbruksmark i hävd. De större jordbruksföretagen har redovisats på den kommuntäckande kartan. Rekommendationer: Se allmänna rekommendationer avsnitt 5.2.4, punkt 4. Skogsbruk bedrivs idag på största delen av kommunens yta och är av stor betydelse för kommunens sysselsättning. Den stora skogsägaren är AssiDomän AB med ca 70 % av all skogsmark. Näringen berörs därmed direkt av de flesta exploateringsföretag som aktualiseras. Som regel innebär dessa förändringar inte olägenhet av betydelse för skogsbruket. Brukad skogsmark enligt Skog 2000 (Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län) Areal skogklädd mark inom Arvidsjaurs kommun är 461 000 ha. Därav brukad för virkesproduktion 367 000 ha, och skyddad areal knappt 17 000 ha. Markägarfördelning i procent AssiDomän AB 71 % SCA, Sveaskog mfl 4 % Övr. allmänna 7 % Privata 18 % Skogsvårdsstyrelsen har avsatt biotopskydd som kan sägas vara jämförbara med naturreservat men som regel ytmässigt mycket små. Biotopskydd har avsatts för del av följande fastigheter i Arvidsjaur:

19 Lappträsk 7:20 Storberg 1:11 Deppis 3:18 Gallejaur 2:5 Grundträsk 2:10 Lauker 7:1 om 3,6 hektar om 6,9 hektar om 5,0 respektive 2,5 hektar om 3,1 hektar om 5,7 hektar om 3,9 hektar Kommunens målsättning är att all exploatering skall lokaliseras och utformas så att skogsbrukets intressen skadas så lite som möjligt. Skogsdikning är tillståndspliktig och skall prövas med ledning av bestämmelserna i MB. För skogsbruket gäller i övrigt de bestämmelser om bl a hänsyn till natur- och kulturmiljön som anges i skötsellagarna. Vid allt skogsbruk skall produktions- och miljömål vara likställda. Rennäring och skogsbruk förekommer inom hela kommunen. Tillgången på renbete och avverkningsbar skog utgör begränsningar för de båda verksamheternas omfattning. Likaväl som ett aktivt och uthålligt skogsbruk är av stort kommunalt intresse kan det innebära begränsningar för rennäringen och konflikt med naturvårdsintressena. Rekommendationer: Skogsbruket förutsätts bedriva sin verksamhet med skäliga hänsyn till rennäring och naturvård. Inom de områden kring Pite och Byske älvdalar som utgör riksintressen för naturvård och/eller rörligt friluftsliv samt område inom Gallejaurs by som utgör riksintresse för kulturminnesvården bedömer kommunen det som angeläget att slutavverkning föregås av samråd med kommunen. I närheten av Arvidsjaurs samhälle föreslås en utökning av den naturvårdsinriktade skogsbruksplanen och runt Moskosels samhälle upprättande av ny naturvårdsinriktad skogsbruksplan s k Grön Plan. 5.1.4 Rennärningen, yrkesfiske och vattenbruk Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. (3 kap 5 MB) Stora delar av kommunens yta är av betydelse för rennäringen. Av propositionen till naturresurslagen kan följande utläsas (Prop 1985/86:3 s 57-58). "Rennäringen är en förutsättning för den samiska kulturen. Riksdagen har i olika sammanhang uttalat att den samiska kulturens fortlevnad måste garanteras. Detta innebär att det måste finnas grundläggande förutsättningar för rennäringen inom i princip varje sameby, nämligen en säker tillgång till sådana områden inom både åretruntmarkerna och vinterbetesmarkerna som har avgörande betydelse för möjligheterna att bedriva renskötsel. Det kan gälla bl a flyttningsleder. Särskilt sådana avsnitt där på grund av terränghinder mm alternativa framkomstvägar saknas. Det kan också gälla viktiga kalvningsland och områden med särskilt goda betesförhållanden. De viktigaste delarna av renskötselmarkerna bör därför ges ett starkt skydd i NRL mot exploatering. Som påpekas i promemorian är det därvid av största betydelse att beakta de funktionella samband

20 som måste finnas mellan olika delområden för att renskötsel skall vara möjlig och samekulturens fortbestånd därmed garanteras. Länsstyrelsens rennäringsenhet har saknat resurser för att från sammanställt kunskapsunderlag kunna precisera de funktionella samband och olika delområden som kan anses vara av allmänt intresse och/eller riksintresse för rennäringen. Inom ramen för pågående projekt om samordnad markanvändning har markanvändningsplaner upprättats för berörda samebyar. Av dessa planer som finns tillgängliga hos kommunen framgår samebyarnas egen bedömning av sina olika intressen. I avvaktan på preciseringen av rennäringens intressen skall större exploateringsföretag som berör renbetesmark på samma sätt som idag föregås av samråd. Kommunen beslutar att redovisningen av rennäringens intressen i sammanställningen av samebyarnas markanvändning tills vidare skall beaktas vid kommunal prövning av markanvändning. Så snart som jordbruksverket lagt fast rennäringens riksintressen skall dessa beaktas vid förändring av markanvändningen. Yrkesfiske bedrivs inte i kommunen. Vattenbruk inom kommunen är av viss omfattning och framgår av länsstyrelsens rapport "Vattenbruk i Norrbotten, delrapport 3, länsstyrelsen 1985". Konflikt med andra intressen såsom biltestning, fiske och vattentäkt är inte kända. Behov av skydd i översiktsplanen bedöms därför inte nödvändigt. 5.1.5 Naturvård, kulturvård och friluftsliv Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av områden för friluftsliv i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturminnesvården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. (3 kap 6 MB). Följande riksintressen har avgränsats inom kommunen. 1. PITEÄLVEN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt och för det rörliga friluftslivet. Naturvårdsverkets avgränsning av området har överförts till översiktsplanens markanvändningskarta. Området utgör ett riksintresse ur naturvårdssynpunkt på grund av geovetenskapliga värden, ett i huvudsak oreglerat vattenflöde, sjöar, odlingslandskap, naturskog och fauna. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme: "Piteälven är en i stort sett oreglerad fjällälv. Den skiljer sig i flera avseenden från övriga storälvar. Ända ner till Storforsen ligger älvloppet högre än flertalet andra storälvar på motsvarande avstånd från kusten. Dess dalgång är senare koloniserad än samtliga övriga älvdalar i jämförbara avsnitt ovanför högsta kustlinjen. Det är självfallet många orsaker bl a lokalklimat, jordart och

21 älvens farbarhet. Piteälven är därför mer än de flesta andra norrlandsälvar en vildmarksälv. Ett särdrag, unikt för Piteälven, är den stora utbredningen av kalt berg. Pieskehaures sandur, dalens trappstegsmorfologi och Tjeggelvas överskjutningsskållor med samhöriga brantformer, blockdeltat vid Apmo, den vidsträckta och nästan plana dalslätten med unikt förgrenade älvfåror vid Mårsom och Storforsen som är en av landets mäktigaste forsar är några av de viktigaste enskilda objekten. Stränder med hedartad vegetation har extremt stor utbredning jämfört med övriga obundna älvar. Kärlväxtfloran är som helhet ovanligt artfattig men betydande förekomster av sällsynta fjällarter vid källsjöarna samt några sällsynta arter även längre ner (t ex mångfingerört) finns dock. Välutbildad lavvegetation vid flera av forsarna har större utbredning jämfört med andra älvar. Urskogsområden och sydväxtberg är andra värdefulla biotoper. Älvens källsjöar har stort limnologiskt värde. Älven är viktig ur fiskesynpunkt, bl a för reproduktionen av lax (upp till Storforsen)." "Piteälven karaktäriseras av ett vilt lopp med många forsar. Stora delar av älven rinner genom obebodd vildmark. Terrängen i älvens närhet är kuperad och skogen utgörs uteslutande av barrskog. På många ställen delar älvfåran upp sig i flera strömmar och forsar. Storforsen, Europas högsta obundna vattenfall, är av stort värde. I Storforsen finns ett skogsbruksmuseum, ett naturrum, en campingplats mm. Anordningar för att främja fritidsfisket finns längs älven. Intresseaspekterna är natur- och kulturstudier samt fritidsfiske." Kommunens tolkning och rekommendationer: * Vid sjöarna Malmesjaure och Jäknajaur samt inom Akkajaurs by finns fritidsbebyggelse och enstaka helårsbostäder. Fritidsbebyggelse har tillkommit under senare år efter planutredningar som godkänts av miljö- bygg- och hälsoskyddsnämnden. Efterfrågan på ytterligare fritidstomter finns. Kommunen anser att det inom området bör finnas möjlighet att efter planläggning tillåta ytterligare ny fritidsbebyggelse. Området från Gästgivars till Bergudden är lämpligt för en sådan exploatering. * För Piteälven i dess sträckning nedanför Jäknajaure mot Älvsbyns kommungräns delar kommunen länsstyrelsens och naturvårdsverkets uppfattning att älven och dess dalgång är riksintressant ur naturvårdssynpunkt och för det rörliga friluftslivet. För att öka områdets tillgänglighet och svara mot det rörliga friluftslivets behov skall befintliga husvagns- och campinganläggningar vid Trollforsen och Burmabron kunna utökas och upprustas. Anläggning av en eller flera anläggningar med stuguthyrning i syfte att göra området mer tillgängligt behöver inte strida mot riksintressena utan kan tom vara i linje med dessa. Dessa bör då i första hand förläggas till redan exploaterade områden. Ny fritidsbebyggelse skall endast undantagsvis tillåtas efter planläggning i samråd med länsstyrelsen. Vid Granholmen har befintliga fritidshus efter planutredning kompletterats med ytterligare fritidstomter. I området finns möjligheter för husvagnsuppställning och mer organiserad camping. Tidigare ägde staten nästan utan undantag all mark inom Piteälvens närområde inom Arvidsjaurs kommun. Numera ägs den marken av AssiDomän AB eller Sveaskog AB. Trots förändringen av ägandet borde förutsättningar finnas för att undvika olämplig skogsavverkning närmast älven. Några särskilda åtgärder i form av reservatsbildning bedöms därför inte erforderliga. Slutavverkning, skogsdikning och vägbyggen inom det riksintressanta området bör föregås av samråd med kommunen. Kommunen bedömer det som mycket angeläget att skogen intill den fritidsbebyggel-

22 se som planerats och upplåtits av markägare bibehålls som grönområden inom vilka träden skall parkställas och avverkning skall ske i samråd med kommun och markägare. Längs stränderna av Malmesjaure och Jäkna skall detta gälla för hela området mellan vägarna och sjöstränderna. Som en följd av att området är av riksintresse för det rörliga friluftslivet med tillgång till ett fint älvsfiske är kommunen angelägen om att resurser skapas för att göra området mer tillgängligt genom bättre vägnät och åtgärder för att förbättra fisket. 2. BYSKEÄLVEN har av naturvårdsverket klassats som riksintressant ur naturvårdssynpunkt. Naturvårdsverkets avgränsning har överförts till översiktsplanekartan. Faktaunderlag, se länsstyrelsens registerblad. Länsstyrelsens värdeomdöme: Byske älv är en av de få helt outbyggda skogsälvarna. Det största geovetenskapliga naturvärdet är knutet till området mellan Åselet och Fällfors, där stora sedimentmängder fyllt ut dalgången och bildat nya deltan, terrassytor, övergivna älvlopp etc, som ger en utomordentligt mångsidig bild av landskapets postglaciala utveckling och de processer som präglar en älvdal. Älven hör till de artrikare bland skogsälvarna och har en mångenstädes välutbildad strandvegetation med stor artrikedom. I älven förekommer uttern som från att ha varit utrotningshotad numera klassas som sårbar art. Byske älv är ett viktigt reproduktionsvatten för lax och havsöring och har förbättrats som sådant genom restaurering efter flottningen. Från arkeologisk synpunkt är dalgången en av de mest intressanta i Västerbottens län. Kommunens tolkning och rekommendationer: Kommunens tolkning av riksintresset innebär att naturvårdsintresset inte behöver förhindra pågående eller förväntad ny markanvändning enligt nedan. Inom området finns eller förväntas följande verksamhet. Biltestverksamhet vid Västra Kikkejaur (garage, landbaserad testbana och isbanor på sjön), biltestverksamhet vid Arvidsjaursjön (garage, landbaserad testbana och isbanor på sjön) samt biltestverksamhet och motorcrossbana vid Kilver, Grustäkter, Akkavare sågindustri, sjöflygplats, Arvidsjaurs flygplats med förväntad utveckling av anknytande verksamhet och Arvidsjaurs samhälle med förväntad tätortsutveckling Fritidsbebyggelse vid Arvidsjaursjön kan efter planläggning tillåtas på Renudden. Därvid måste bullergränsen för flyget och rennäringens behov av att nyttja området som uppsamlingsområde inför höstflytten beaktas. I övrigt bör ny fritidsbebyggelse inte tillåtas vid sjön på grund av risken för buller från flygtrafiken. Ny fritidsbebyggelse bör tillåtas vid Västra Kikkejaur och i anslutning till befintliga fritidshus på älvsträckan från Arvidsjaurforsen till Kilver Älvsträckan från Kilver mot länsgränsen är till största delen orörd och bör reserveras för det rörliga friluftslivet och fritidsfisket. Eventuell ny fritidsbebyggelse måste placeras på ett sätt som inte motverkar dessa intressen. Eftersom AssiDomän AB och Arvidsjaurs allmänningsförvaltning är huvudsakliga markägare längs älven borde förutsättningar finnas för att undvika olämplig skogsavverkning närmast älven.