Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Relevanta dokument
STUDENTBAROMETERN HT 2012

Resultat av betygsenkät gjord av Skogshögskolans Studentkårs Studieråd 2006.

Studie- och yrkesvägledarenkät 2016

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Brukarundersökning 2010 Särvux

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

En rapport om villkor för bemannings anställda

STUDENTER I JOBBKRISEN

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013

Upplands-Bro kommun Skolundersökning 2009 Kommunövergripande rapport

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Q1 Ditt kön: Studentrapporten VT / 25. Answered: 1,983 Skipped: 1. Kvinna. Man 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 72.92% 1,446.

Institutionen för Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Mäta effekten av genomförandeplanen

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Enkät om köandet i SKB

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Så bra är ditt gymnasieval

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

Dnr: Statliga pensioner trender och tendenser

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

Hälsa och balans i arbetslivet

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II

Brukarenkät Bostad med särskild service 2015

BRUKARUPPFÖLJNING ÄLDREOMSORG 2010

Namn: Skola: E-post: Telefon:

Örebro universitet. Rapport: Linje 14. September 2013, Markör Marknad och Kommunikation

Engelska skolan, Järfälla

Norrköpings kommun Brukarundersökning April 2011 Genomförd av CMA Research AB

STUDENTRAPPORTEN EN UNDERSÖKNING AV SVENSKARS INSTÄLLNING TILL VAL AV UTBILDNING VÅRTERMINEN 2016

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Svenska drömjobbet 2013 RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORK LIFE, SEPTEMBER 2013

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Namn: Skola: e-post: Telefon:

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik

GRvux. Rapport: Redovisning av uppgifter om deltagare i yrkesvuxstudier första halvåret 2011

Läkemedelsförteckningen

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

FÖRETAGETS FRAMTID RESULTAT AV EN ONLINE-ENKÄT SUSANNE DURST INSTITUTIONEN FÖR HANDEL OCH FÖRETAGANDE JANUARI 2016

Frågor? Kontakta Rådgivningen: FAQ om Flexpension

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater

Personal- och arbetsgivarutskottet

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?

Urfjäll. Elever År 3 - Våren Genomsnitt Upplands-Bro kommun. 2. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med Fastställda av fakultetsnämnden

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Mötesplats för skolledare på sfi

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Elevdemokrati och inflytande

LITEN LATHUND TILL ALUMNDATABASEN

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning, VFU6, inom förskollärarutbildningen. Ht 15

De glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar

13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen Henrik Berglund. Magisterutbildning och arbetsmarknad

Uppföljning av ungdomstrainee 2013

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

Anmälningskod: GU Sök senast: 15 april

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning Umeå Medicinska Studentkår

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd)

Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel

Kundundersökning Mars - april 2011 Genomförd av CMA Research AB

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Ämneskod S0006M Institutionen för matematik Datum Skrivtid

Ring kyrkklocka ring. Undersökning om Svenska kyrkans bristande arbete med att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män

Kandidatenkäten 2014

Transkript:

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det här ska med på något sätt, förslagsvis på första eller andra sidan, viktigt att diarienumret står med som nedan. (Elisabeth säger vilket datum som ska stå) < 1 >

2012-04-27 Dnr: 34:11/12 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Undersökningen 4 3. Resultat 5 3.1 Kvantitativ del 5 3.2 Kvalitativ del 9 4. Sammanfattning 10 5. Förslag 11 Referenser 12 Bilagor Enkätbilaga 13 Resultatbilaga 15 Sammanställt av Elisabeth Dahlqwist, styrelseledamot och Nils Jobring, handläggare. Layout Ted Isaksson, informationsansvarig. < 2 >

1. Inledning I tider av en föränderlig och delvis tuff arbetsmarknad för nyexaminerade studenter kan även studenters behov av studievägledning och karriärsrådgivning ha förändrats. Dessa tjänster är viktiga ur ett studentperspektiv och att driva på för att utveckla dessa är en viktig del av Uppsala universitets kvalitéetsarbete. Uppsala studentkår vill med denna rapport undersöka och synliggöra vilka behov som finns bland studenter och se över hur studievägledningen fungerar på institutionerna vid Uppsala universitet. Bakgrunden till undersökningen är signaler som har pekat på en delvis bristande studievägledning ute vid universitetets institutioner. Exempel på detta är Riksrevisionens rapport kring studenters anställningsbarhet från 2009 där det framkommer problematik kring få timmar för studievägledning ute på institutionerna vid Uppsala universitet i och den webbaserade enkäten International Student Barometer där internationella studenter i har fått tycka till om bland annat arbetslivsanknytningen vid Uppsala universitet. ii Undersökningen genomfördes för att ge en bild av hur studievägledare vid Uppsala universitet uppfattar behovet av studievägledning och karriärsrådgivning från studenterna, samt för att se hur väl studievägledarna upplever att de kan besvara studenternas frågor och behov. Syftet med enkäten är även att undersöka hur utbildningsbakgrunden ser ut hos de verksamma studievägledarna och hur de uppfattar sina egna behov av ökad utbildning inom studievägledning respektive karriärsrådgivning. En fråga tar även upp hur stor del av deras tjänst som innefattar studievägledning. i Riksrevisionen 2009, Studenternas anställningsbarhet - regeringens och högskolans insatser (RiR 2009:28). Bilaga: Uppsala universitets insatser för att främja sina studenters anställningsbarhet, sid. 22. ii I-Graduate 2010, 2011, International Student Barometer, presentationer för Uppsala universitet < 3 >

2. Undersökningen Utformning Undersökningen utformades av Elisabeth Dahlqwist, styrelseledamot i Uppsala studentkår, med stöd av Eva Söderman och Martin Holmberg på Enheten för studie-och karriärvägledningen vid Uppsala universitet. Totalt innehåller enkäten 13 frågor. Frågorna finns redovisade i bilaga ett och resultaten i bilaga två. Av hänsyn till respondenterna och för att inte röja identiteter redovisas kompletterande kommentarer endast i urval i rapporten och inte i resultatbilagan. Redovisning Resultaten från undersökningen redovisas i två separata delar. Detta då enkätens karaktär var av ett både kvalitativt och kvantitativt slag. I den kvantitativa delen ges deskriptiv statistik över hur respondenterna ställer sig inför mer utbildning inom studievägledning och karriärsrådgivning, vilka tjänster som främst efterfrågas av studenter samt vilka av dessa tjänster flest studievägledare känner sig mest respektive minst beredda på att hjälpa till med. I den kvalitativa delen diskuteras studievägledares egna åsikter om studievägledningen vilka har framförts i de öppna kommentarsfälten. Först ges redovisning av urval och respondenterna. Urval och svarsfrekvens Frågorna sändes ut till totalt 138 personer. Sändlistan kom ifrån Martin Holmberg, Uppsala universitet. En del av personer på listan innehar andra tjänster än studievägledare, och en del har studievägledning som en viss andel av sin tjänst. Uppskattningsvis har frågeformuläret nått ut till åtminstone 80 studievägledare vid universitetet. Totalt svarade 37 personer på enkäten. Svarsfrekvensen är således låg. Samtidigt är många av frågorna öppna vilket har inneburit att många av de svarande har gett utförliga svar och kommentarer vilket rapporten försöker belysa och se vart svaren pekar. < 4 >

3. Resultat 3.1 Kvantitativ del Respondenter från samtliga fakulteter samt från Enheten för studie- och karriärvägledning har svarat på enkäten. Det finns dock en överrepresentation från det teknisk-naturvetenskapliga området. Svaret har getts då det funnits möjlighet att fylla i vid/vilken institution (och/eller annat) man arbetar. 35 stycken har svarat. Figur 1. Kompletterande svar för vad som beskriver tjänsten bäst - på vilken institution och/eller annat? Antal. Sammanslagningar till fakulteter samt enheten för studie- och karriärvägledning. Även om det finns en överrepresentation från teknik-naturvetenskap så är det en fakultetsmässig bra spridning på de svarande. Det kan dock också vara så att man har en viss procent av sin tjänst som studievägledning, alltså inte heltid. Totalt har 23 stycken svarat att de inte arbetar heltid som studievägledare, varav flertalet utöver studievägledning jobbar med administration i någon form. Det innebär att av 37 svarande är det 14 som arbetar heltid med studievägledning. På frågan om vilket/vilka alternativ som bäst beskriver tjänsten som studievägledare har majoriteten fyllt i program- eller institutionsstudievägledare (flera svarsalternativ). Figur 2. Välj det/de alternativ som bäst beskriver din tjänst som studievägledare. Antal. Flera svar möjliga. < 5 >

På liknande sätt varierar utbildningsbakgrunden. Figur 3. Vad är din bakgrund som studievägledare? Antal. Flera svar möjliga. Av de som har kryssat för utbildning i studievägledning så är det inte alla som har läst programmet för studievägledare. Flera har fyllt i att de har gått olika kurser som utbildning. Det är också intressant att flera har fyllt i kategorin annat. Här skiljer sig svaren åt, en del har gått andra program medan flera understryker att man har en lång erfarenhet av arbete i någon form vid universitetet. De svarande tycker överlag att det räcker med den tjänstgöringsrad de nu har för studievägledning, 86,5 procent svarar att det räcker medan 13,5 procent anser att det behövs mer. Av de som har fyllt i kompletterande kommentarer skiljer sig svaren, bland annat skriver en respondent att det de senaste åren har kommit dåligt förberedda system- och rutinändringar som skapat merarbete. En annan respondent säger att studenternas behov är oändligt. Det studenterna efterfrågar visas nedan: Tabell 1. Vad frågar studenter mest om enligt dig? Procent per kategori. Antal svarande inom parentes. Ofta Ibland Sällan Svar Information om kurser vid institutionen 75,0 (27) 25,0 (9) 0,0 (0) 36 Information om program vid institutionen 62,9 (22) 25,7 (9) 14,3 (5) 35 Strategiska val av kurser 56,8 (21) 32,4 (12) 10,8 (4) 37 Allmän information om doktorandstudier 0,0 28,6 (10) 71,4 (25) 35 Allmän information om vilka yrken eller arbetsuppgifter som finns för den utbildning studenten läser 51,4 (19) 27,0 (10) 21,6 (8) 37 Hur arbetsmarknaden ser ut för branschen 40,5 (15) 35,1 (13) 24,3 (9) 37 Frågor om hjälp med praktik 5,6 (2) 36,1 (13) 58,3 (21) 36 CV-granskning 11,4 (4) 8,6 (3) 80,0 (28) 35 Allmänna frågor och råd om att söka arbete 22,9 (8) 34,3 (12) 42,9 (15) 35 Annat, vänligen specificera - - - 21 De överlägset vanligaste frågorna som studenter ställer är om kurser/program och om vilken arbetsmarknad och vilka arbetsguppgifter som finns utifrån den utbildning studenterna läser. Studenter frågar relativt ofta om arbetsmarknad och efter råd om att söka arbete men mindre om CV-granskning. Respondenterna fick en annan fråga men med samma svarskategorier, där undersökningen syftade på att se hur förberedda respondenterna var på olika typer av frågor. I < 6 >

kommentaren framkommer att det i flera fall också handlar om hur man tar studieuppehåll, hur man gör om man hamnar efter och studiesociala frågor. Tabell 2. Hur förberedd känner du dig på att svara på de ovanstående frågorna [Tabell 1]? Procent per kategori. Antal svarande inom parentes. Väl förberedd Medelgod kännedom Ej väl förberedd Information om kurser vid institutionen 66,7 (24) 36,1 (13) 0,0 (0) 36 Information om program vid institutionen 85,7 (30) 14,3 (5) 2,9 (1) 35 Strategiska val av kurser 55,6 (20) 38,9 (14) 5,6 (2) 36 Allmän information om doktorandstudier 25,0 (9) 50,0 (18) 25,0 (9) 36 Allmän information om vilka yrken eller arbetsuppgifter som finns för den utbildning studenten läser Svar 55,6 (20) 36,1 (13) 11,1 (4) 36 Hur arbetsmarknaden ser ut för branschen 48,6 (18) 43,2 (16) 10,8 (4) 37 Frågor om hjälp med praktik 22,2 (8) 36,1 (13) 41,7 (15) 36 CV-granskning 28,6 (10) 25,7 (9) 45,7 (16) 35 Allmänna frågor och råd om att söka arbete 50,0 (18) 38,9 (14) 11,1 (4) 36 Annat, vänligen specificera - - - 6 De flesta känner sig väl förberedda att svara på frågor som rör program och kurser. Knappt några känner sig ej förberedda, däremot känner sig fler väl föreberedda när det gäller kurser vid institutionen än vid program vid institutionen. När det kommer till frågor om stöd till praktik och CV-granskning är det däremot runt hälften som inte känner sig förberedda och bedömer att de inte kan besvara studenternas frågor inom området. Frågan om praktik bör dock ses i relation till att majoriteten som svarat är från teknisk-naturvetenskaplig fakultet. I många av utbildningar gör man exjobb vilket kan liknas med praktik, men det är inte säkert att respondenterna uppfattat frågan på det sättet. Vidare lyfter en kommentar fram att många frågor hänvisas vidare, doktorandfrågor till de som arbetar med forskarutbildningen, CV-granskning till universitet centralt och många frågor om arbetsmarknaden till fackförbund. En kommentar lyfter att studievägledningen ska kunna besvara allmäna frågor medan det ligger på program- och kursansvariga att svara på specifika frågor om kursinnehåll. < 7 >

En stor andel efterlyser vidareutbildning. Följande figur visar hur många som svarat ja/nej på om det behövs vidareutbildning inom studievägledning respektive karriärutbildning. Figur 4. Vilka vidareutbildningar känner du att du skulle behöva? Procent. Mer än hälften säger alltså att de skulle behöva vidareutbildning inom såväl studievägledning som karriärrådgivning. Många betonar i kommentarerna att de redan har god kompetens, men att det är viktigt med fortbildning. När det gäller synen på behovet av karriärrådgivning för studenterna är andelen som betraktar det som viktigt mycket hög. Figur 5. Frågor som rör studenters efterfrågan av karriärrådgivning generellt. Procent. < 8 >

3.2 Kvalitativ del I slutkommentaren iii lyfter de svarande respondenterna framför allt att de upplever studievägledningen vid universitetet som fragmenterad och att den betraktas på olika sätt inom olika delar av universitet, det framkommer att yrkesrollen i många fall är splittrad och att man bör få fokusera på just vägledning. Vidare betonas att studievägledningen måste vara synlig. Kommentarer: iv Svårt att nå ut till studenterna. Vi anordnar många seminarier om att söka-jobb men de är sällan fullbesatta och ibland tvingas vi ställa in pga för få anmälda. Studenter har också svårt att förflytta sig från olika campus till oss centralt. Mera satsningar på institutionsstudievägledares yrkesroll. Att man verkligen får jobba som studievägledare utan alltför många sidouppgifter. Och att man är utbildad inom sitt specialområde då det gäller viss yrkesvägledning. Studievägledare behöver tid för att ha kontinuerlig kontakt med fler studenter så att vi blir synliga. Många studenter tror att man bara kan ta kontakt med en studievägledare om man har problem. Studievägledaryrket behöver få en högre status inom universitetet. Studievägledare behöver mer vidareutbildning för att kunna sköta de många olika komplexa arbetsuppgifterna. Studievägledarna har väldigt olika uppfattningar om sina roller och våra tjänstebeskrivningar varierar mycket. Ett (fakultets-)gemensamt forum för alla studievägledare skulle bidra till en bättre gemensam uppfattning om studievägledarens roll. Jag tycker det borde ställas specificerade krav på varje institution att erbjuda tillräcklig vägledning och att det skulle vara obligatoriskt i vägledartjänsten att deltaga i den fortbildning som erbjuds. Vi måste kunna garantera en hög lägsta-nivå på vägledningen. Idag ligger detta alltför mycket på hur institutionerna prioriterar och vem som är vägledare. Vi har ett antal personer som är vägledare i själ och hjärta. Sedan har vi ett antal som har det som en bisyssla till forskning eller någon annan administratörstjänst. Att röra sig ute bland studenterna och öka möjligheten för dem att ställa spontana frågor har varit mycket bra. I svaren ovan går det att utläsa några förslag på lösningar, exempelvis att ha bättre kontinuerlig kontakt med studenter och ställa krav på vägledning på institutioner samt att de som arbetar med frågorna får mer vidareutbildning. Det lyfts också fram att studievägledaryrket behöver högre status och att fler satsningar behövs. När det gäller förslag på lösningar framkommer utöver redan nämnda integration mellan de som arbetar med vägledning. Som en programansvarig institution har vi öppnat upp den samrådsgrupp för programmet som finns. Nu deltar flera representanter från de inblandade institutionerna i programmet (även administratörer) samt två studenter från studentföreningen. Som studievägledare blir man mer insatt i vad som händer på de olika institutionerna. Problem kan lösas lättare. Idéer om förändringar kommer upp och förhoppningsvis [blir det] lättare att göra gemensamma förbättringar för studenterna. För att förbättra för studievägledarna behöver universitetet höja statusen för kategorin (inte minst lönemässigt). Det är även den ständiga bristen på resurser som kan vara svår att hantera även utifrån ett studentperspektiv. Som studievägledare har man en dubbelroll och det är viktigt att institutionen förstår det. iii Frågan i enkäten: Skriv gärna ned tankar om vilka satsningar ni genomfört samt varför de varit lyckade och/eller tankar om vad du tycker behövs för att förbättra studievägledningen. 19 av respondenterna svarade med kommentarer. iv Redaktionella ändringar har gjorts i eventuella språkfel. < 9 >

Vi arbetar f.n med en centralisering av studievägledning och programadministration för Teknat. Vi har en blandning av utbildade studie/karriärvägledare och personer med ämnesbakgrund, vilket är positivt för helheten, men vi har tidigare haft svårt med kontinuiteten hos personalen framför allt för den senare kategorin. Det är viktigt att studievägledningens status höjs. Studievägledningen är en central del i studiegången som är ett viktigt stöd för de studerande. Kontakten med studenterna är som synes en central del, det finns återkommande citat om det: Vi lägger stor vikt vid att välkomna nya studenter till oss. Sedan några år tillbaka har vi också en karriärvägsföreläsning för nya studenter Vi har bra individuell studievägledning och gruppstudievägledning, studieteknikkurs och stöd för studenter i behov av särskilt stöd för vi sätter studenten i focus, ser dem som individer och är kreativa och snabba på att hitta individuella lösninger. 4. Sammanfattning Den här rapporten syftar till att ge studievägledarnas egna perspektiv på studievägledningen vid Uppsala universitet. På grund av den låga svarsfrekvensen ska tolkning av resultaten göras försiktigt. Det som dock kan påpekas är att de som besvarat enkäten har gett mycket information i de öppna kommentarsfälten vilket nyanserat och närmare specificerat de problem som finns. Det som framkommer i den kvantitativa delen är att ett intresse av mer utbildning inom studievägledning och karriärsrådgivning finns. Den visar även att studenter efterfrågar karriärrådgivning. I den kvalitativa delen beskrivs två problem studievägledningen står inför. Dels att flera vägledare uttrycker ett behov av att synas mer ute bland studenter, dels att studievägledningen är ganska ojämn på institutionerna. Vissa har gjort stora satsningar samtidigt som andra studievägledare uttrycker att det finns problem vid institutionerna. < 10 >

5. Förslag Studentkåren ser gärna ökade satsningar på studievägledning men även ett ökat fokus på karriärsfrågor ute på institutionerna. Detta då institutionerna ligger närmast studenterna ifråga om kunskaper om den specifika utbildningen. Här skulle lösningar kunna vara att utbilda studievägledare i bland annat karriärsrådgivning och öka fokus och deltagande i exempelvis arbetsmarknadsmässor, ge mer stöd i praktiksökande samt att allmänt arbeta för att uppmärksamma studenter om karriärfrågor. Det är viktigt att studievägledare redan tidigt i utbildningen är ute och berättar om arbetsmarknaden och erfarenheter från tidigare studenter. För att motverka att det studievägledarna förväntas göra inte ska vara så splittrat vill Uppsala studentkår arbeta för att skapa en jämn nivå på alla institutioner och arbeta för en mer standardiserad studievägledning. Tre viktiga punkter som Uppsala studentkår arbetar för: Förbättra studievägledningen genom vidareutbildningar för de studievägledare som saknar utbildning i studievägledning. Öka synligheten för studievägledningstjänsten bland studenter. Satsa på karriärsrådgivning I slutändan handlar frågan om en högkvalitativ studievägledning om universitetets ansvar att svara på de behov som finns bland många studenter idag. Studenter vars CSN inte räcker till på grund av omvägar till drömutbildningen, studenter som har svårt att se vad deras yrkestitel innebär på arbetsmarknaden, studenter som letar efter praktik, vill vässa sitt CV eller funderar på en fortsatt akademisk karriär. Listan över alla möjligheter för skapa bättre arbetslivsanknytning genom karriärsrådgivning kan göras lång och Uppsala studentkår kommer att fortsätta arbetet med att göra studievägledningen till en högkvalitativ tjänst för studenterna. Uppsala studentkår vill ge ett stort tack till Eva Söderman och alla som medverkade i enkäten! < 11 >

Referenser I-Graduate 2010, 2011, International Student Barometer, presentationer för Uppsala universitet Riksrevisionen 2009, Studenternas anställningsbarhet - regeringens och högskolans insatser (RiR 2009:28). Bilaga: Uppsala universitets insatser för att främja sina studenters anställningsbarhet, sid. 22: Företrädare för Studerandebyrån anser att studie- och karriärvägledningen i dagsläget inte är tillräckligt väl utbyggd. Man anser att verksamheten framför allt borde förstärkas på institutionerna eftersom det är där som studenterna finns till vardags. Dock framförs att detta skulle kunna vara problematiskt eftersom vissa institutioner inte anser sig ha råd med egen studie- och karriärvägledning när resurserna knappt räcker till undervisning. Det finns också institutioner som saknar egen studieoch karriärvägledning. I sådana fall sköts uppgiften vanligen av studierektor. I samband med Högskoleverkets rapport om studievägledning (2007:29 R) gjorde Uppsala universitet en egen undersökning. Där redovisades en snabbenkät till institutionerna som visade att resurserna för vägledning varierade från en person på heltid till två procent av en heltid. < 12 >

Bilagor Enkätbilaga Följande enkät är utsänd från Uppsala studentkårsstyrelse och är tänkt att fånga upp dels hur studievägledare vid Uppsala Universitet upplever sitt arbete dels hur de upplever efterfrågan på karriärrådgivning från studenter. Här definieras karriärsrådgivning som vägledning med fokus på arbetslivsanknytning. Exempelvis frågor kring strategiska utbildningsval samt praktik. 1. Vart på universitetet arbetar du (exempelvis institution, program eller på universitetet centralt)? 2. Hur många procent studievägledning har du i din tjänst? 3. Vad är din utbildningsbakgrund som studievägledare? * Utbildning i studievägledning * Erfarenhet av studievägledning * Annan utbildning som anknyter till studievägledning I följande fråga bör du uppskatta hur ofta studenter kommer med frågor rörande de följande punkterna. Om någon fråga som förekommer ofta inte finns med så lägg till den under Annat. 4. Vad frågar studenter mest om enligt dig? Sätt betygen 1-3 där 1 är sällan och 3 ofta. * Information om kurser vid institutionen * Information om program vid institutionen * Strategiska val av kurser (ex hur studenten ska välja kurser för ett specifikt yrke eller för vidare doktorandstudier) * Allmän information om doktorandstudier * Allmän information om olika branscher * Allmän information om vilka yrken eller arbetsuppgifter som finns för den utbildning studenten läser * Hur arbetsmarknaden ser ut för branschen * Frågor om hjälp med praktik * CV-granskning * Allmänna frågor och råd om att söka arbete * Annat: I följande fråga bör du uppskatta hur förberedd och insatt du känner dig när du besvarar olika typer av frågor från studenter. Om någon fråga som förekommer ofta inte finns med så lägg till den under Annat. 5. Hur förberedd känner du dig på att svara på de ovanstående frågorna? Sätt betygen 1-3 där 1 är sällan och 3 ofta. * Information om kurser vid institutionen * Information om program vid institutionen * Strategiska val av kurser (ex hur studenten ska välja kurser för ett specifikt yrke eller för vidare doktorand studier) * Allmän information om doktorandstudier < 13 >

* Allmän information om olika branscher * Allmän information om vilka yrken eller arbetsuppgifter som finns för den utbildning studenten läser * Hur arbetsmarknaden ser ut för branschen * Frågor om hjälp med praktik * CV-granskning * Allmänna frågor och råd om att söka arbete * Annat: Följande frågor rör dig som studievägledare samt karriärrådgivning: 6. Under din tid som studievägledare, vilka vidareutbildningar har du fått möjlighet att gå? 7. Vilka vidareutbildningar skulle du vilja få möjlighet att gå? 8. Om du erbjöds en utbildning i karriärrådgivning, skulle du vilja gå den? * Ja * Nej * Det beror på 9. I din tjänst som studievägledare, hur många timmar har du för studievägledning i ditt anställningsavtal? 10. Känner du att du skulle behöva fler timmar eller klara dig på färre? * Fler * Antalet timmar jag har nu räcker bra * Skulle klara mig på färre 11. Om du valt fler, ungefär hur många fler timmar skulle du behöva? Frågor som rör studenters efterfrågan av karriärrådgivning generellt enligt dig 12. Upplever du att studenter efterfrågar karriärrådgivning? 13. Anser du att det finns behov av karriärsvägledning? Skriv gärna ned tankar om vilka satsningar ni gjort på institutioner samt varför de har varit lyckade och/eller tankar om vad du tycker behövs på din institution för att förbättra studievägledningen < 14 >

Resultatbilaga 1. Välj det/de alternativ som bäst beskriver din tjänst som studievägledare: besvarad fråga 37 skippad fråga 0 Svarsprocent Antal svar Programstudievägledare 54,1% 20 Institutionsstudievägledare 45,9% 17 Ämnesstudievägledare 18,9% 7 Studie- och karriärvägledare 16,2% 6 På vilken institution och/eller annat 35 2. För dig som inte arbetar heltid som studievägledare, vilka andra arbetsuppgifter ingår i din tjänst? besvarad fråga 23 skippad fråga 14 Antal svar 23 3. Ungefär hur många studenter har du ansvar för och hur många procent studievägledning har du i din tjänst? besvarad fråga 37 skippad fråga 0 Antal svar 37 4. Känner du att du skulle behöva fler procent för studievägledning eller klarar dig på färre? besvarad fråga 37 skippad fråga 0 Svarsprocent Antal svar Fler 13,5% 5 Antalet jag har nu räcker bra 86,5% 32 Skulle klara mig på färre 0,0 % 0 Om du valt fler, ungefär hur många procent för studievägledning menar du skulle krävas för att tillgodose studenternas behov? 8 < 15 >

5. Vad är din bakgrund som studievägledare? besvarad fråga 37 skippad fråga 0 Svarsprocent Antal svar Utbildning i studievägledning 64,9% 24 Erfarenhet av studievägledning 70,3% 26 Annan utbildning som anknyter till 62,2% 23 studievägledning Annat 48,6% 18 6. Vad frågar studenter mest om enligt dig? besvarad fråga 37 skippad fråga 0 Ofta, är en av de mest Ibland Sällan, förekommer Antal svar förekommande frågorna endast i några få fall Information om kurser vid 75,0% (27) 25,0% 0,0 % (0) 36 institutionen (9) Information om program vid 62,9% (22) 25,7% 14,3% (5) 35 institutionen (9) Strategiska val av kurser 56,8% (21) 32,4% 10,8% (4) 37 (12) Allmän information om 0,0 % (0) 28,6% 71,4% (25) 35 doktorandstudier Allmän information om vilka yrken eller arbetsuppgifter som finns för den utbildning studenten läser (10) 51,4% (19) 27,0% (10) 21,6% (8) 37 Hur arbetsmarknaden ser ut för 40,5% (15) 35,1% 24,3% (9) 37 branschen (13) Frågor om hjälp med praktik 5,6 % (2) 36,1% 58,3% (21) 36 (13) CV-granskning 11,4% (4) 8,6 % 80,0% (28) 35 (3) Allmänna frågor och råd om att 22,9% (8) 34,3% 42,9% (15) 35 söka arbete (12) Annat, vänligen specificera 21 < 16 >

7. Hur förberedd känner du dig på att svara på de ovanstående frågorna? besvarad fråga 37 skippad fråga 0 Väl förberedd, har god kännedom inom området Medelgod kännedom Ej väl förberedd, känner att jag inte kan besvara studentens fråga inom området Antal svar Information om kurser vid 66,7% (24) 36,1% (13) 0,0 % (0) 36 institutionen Information om program vid 85,7% (30) 14,3% (5) 2,9 % (1) 35 institutionen Strategiska val av kurser 55,6% (20) 38,9% (14) 5,6 % (2) 36 Allmän information om 25,0% (9) 50,0% (18) 25,0% (9) 36 doktorandstudier Allmän information om vilka yrken 55,6% (20) 36,1% (13) 11,1% (4) 36 eller arbetsuppgifter som finns för den utbildning studenten läser Hur arbetsmarknaden ser ut för 48,6% (18) 43,2% (16) 10,8% (4) 37 branschen Frågor om hjälp med praktik 22,2% (8) 36,1% (13) 41,7% (15) 36 CV-granskning 28,6% (10) 25,7% (9) 45,7% (16) 35 Allmänna frågor och råd om att söka 50,0% (18) 38,9% (14) 11,1% (4) 36 arbete Annat, vänligen specificera 6 8. Vilka vidareutbildningar känner du att du skulle behöva? besvarad fråga 36 skippad fråga 1 Ja Nej Antal svar Mer inom studievägledning 64,7% (22) 38,2% (13) 34 Mer inom karriärrådgivning 72,2% (26) 30,6% (11) 36 Andra utbildningar du menar skulle behövas, vänligen motivera 10 < 17 >

9. Frågor som rör studenters efterfrågan av karriärrådgivning generellt besvarad fråga 36 skippad fråga 1 Ja Nej Antal svar Upplever du att studenter efterfrågar 66,7% (24) 38,9% 36 karriärrådgivning? Anser du att det finns behov av karriärrådgivning? (14) 88,6% (31) 14,3% 35 (5) Kommentera gärna! 18 10. Skriv gärna ned tankar om vilka satsningar ni genomfört samt varför de varit lyckade och/eller tankar om vad du tycker behövs för att förbättra studievägledningen Besvarad fråga 19 < 18 >