Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-, geriatrik- och medicinavdelning på Länssjukhuset Ryhov. Vårdcentraler Hälsan 1, Hälsan 2 i Jönköping och och Jönköpings kommun. Tidsperiod maj 2009 april 2010. Medelålder 86 år Medelvårdtid 10 dygn Syfte: Öka nutritionskompetensen i hela vårdkedjan & arbeta vidare med åtgärderna i Senior Alert
Senior Alert - MNA Har födointaget minskat? Viktförlust? Rörlighet? Psykiskt stressad el akut sjukdom? Neuropsykologiska problem? Body mass index (BMI) Poäng för initial bedömning: 11 p Medelvärde på MNA 8 p dvs alla pat i projektet har risk för undernäring! Hur används MNA? SeniorAlert: 100% av patienterna har ett MNA registrerat Meddix: hos 9% av patienterna rapporteras ett MNA Resultat: Vikt Vikt: SeniorAlert: 100% av pat har en vikt registrerad, Slutenvård 74% av pat har en vikt dokumenterad i journalen, Meddix: 35% av pat har en vikt registrerad, Primärvård: 5% av pat har en vikt dokumenterad Viktutveckling: SeniorAlert: 100% av pat har två vikter registrerade, Slutenvård: 43% av pat har mer än en vikt registrerad Förslag på vägning: Slutenvård: vid inskrivning och utskrivning, en gång per vecka vid längre sjukhusvistelse, Särskilt boende: vägning en gång per månad, Hemtjänst en gång var tredje månad
Senior alert - Åtgärder 1. Information/ undervisning om hälsa - ohälsa 2.Påverkan av attityder i omgivningen 3.Omgivningsanpassning 4.Översyn av läkemedel 5.Övervakning av näringsintag 6.Underlättande av ätande och sväljning 7.Träning i att äta och dricka 8. Nutritionsbehandling Resultat: Åtgärder Doumentation åtgärder: SeniorAlert: i genomsnitt sex åtgärder/patient registreras, Slutenvård: I genomsnitt en åtgärd/patient dokumenteras i medicinsk journal eller i omvårdnadsjournal. Vanligaste åtgärderna: nutritionsbehandling, energi- och proteinrik kost, mellanmål, övervakning av näringsintag och omgivningsanpassning. Primärvård: äter dåligt, försämrad aptit, har matkorg dagligen, patienten har gått ner ordentligt i vikt, äter normalkost. Slutenvård: God aptit. Äter vanlig mat, behöver dricka mycket, fått lite näringsdryck, Blodsocker rätt så stabilt, vi har vätskelista några dagar framåt,
Slutsats Vi upptäcker många viktiga saker bla när patienten är inneliggande tex att hon inte har någon aptit, att hon går ner i vikt, att hon inte vet vad som är energioch proteinrik mat. Vi sätter igång åtgärder för att komma tillrätta med dessa problem tex energirik kost på vårdavdelning, information till patient och anhörig om energioch proteinrik mat, en nutritionsbehandling startas med energirik dryck, energihutt, måltidsordning, rätt konsistens på maten, följer viktutveckling. Men, vi inom vården är inte tillräckligt bra på att överföra och dokumentera denna information mellan olika delar i vårdkedjan. Framtida åtgärder Vi vet att undernäring ger bla längre vårdtid, förlängd sjukskrivning och ökat lidande för patienterna. Hur kan vi i vården förbättra nutritionsvårdsprocessen och vårdövergångarna för att få en likvärdig och säker vård för patienterna? Är det huvudsakligen ett kunskaps- och informationsproblem, hur kan vi då synliggöra och medvetandegöra detta?
Förbättringsområden - hur kan vi förbättra vårdövergångarna för att få en likvärdig och säker vård för patienterna? Butiksvandring för friska äldre som bor i ordinärt boende Inspirationsdagar med föreläsningar i Jönköpings län Lärandeseminarier i tvärprofessionella team från Landsting och kommun Öka kompetensen och handleda personal runt nutritionsfrågor för brukare som bor i eget boende. Förbättra strukturen på nutrtionsarbetet för pat på Kirurgavd på Ryhov Ta fram gemensamt material tillsammans med Folktandvården samt börja screena pat som uteblir från tandvården för risk för undernäring.! Tack för uppmärksamheten