upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 Miljöintressen i Vansbro. Källa Länsstyrelsens WebbGIS. 5.5 Vattenområden Öppet vattenområde (W 1 ) En mindre del av Vanåns vattenområde ingår i planområdet (W 1 ), öppet vattenområde, som berörs av skyddsvallens grundläggning. 5.6 Trafik och transporter Vägtrafik Skyddsvallen nås i sydost från Fredsgatan. I norr kan vallen nås via Träkolsvägen. Vallen kan också nås via gång- och cykelvägen, Dalastigen, samt från gång- och cykelbron över Vanån både vid Västerdalsbanan samt i anslutning till E16. Den norra delen av Norlinvallen nyttjas för biltrafik till iläggningsplatser av mindre båtar vid Vanån. Området nås via Träkolsgatan. På vallens överdel kommer en tre meter bred serviceväg finnas anlagd. Servicevägen kommer att utmed Vanåns södra strand (del av befintlig Norlinvallen) vara tillgänglig för behörig biltrafik. Västra delen av Norlinvallen kommer att i likhet med dagens förhållande vara tillgänglig för gående och cyklande. Servicevägen på den nya vallen kommer att vara tillgänglig endast från korsningen med Inlandsbanan/Västerdalsbanan söderut ner mot E16. Vid passagen av Västerdalsbanan är detaljplanen utformad så att vallen och dess serviceväg alternativt kan få en vinkelrät passage över Västerdalbanan i förhållande till illustrerad passage som bygger på ett tidigare förslag. PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 18 (27)

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 Järnvägstrafik (T 1 ) Planområdet gränsar i nordost mot Inlandsbanan. Planområdet korsar även Västerdalsbanan, vilken utgör riksintresse för kommunikationer. Mindre del av järnvägsanläggningarna för Inlandsbanan och Västerdalsbanan är detaljplanelagda i äldre detaljplan (Tj). I planförslaget för skyddsvall planläggs skyddsvallens korsningar med banvallarna som T (järnvägstrafik), dvs här är det banvallen som fungerar som hinder för översvämning. Gång- och cykeltrafik Den befintliga vallen, Norlinvallen, nyttjas i dag för gång- och cykeltrafik på sträckan från Fredsgatan upp till Vanån. Utmed Vanåns södra strand nyttjas vallen både som enklare körväg för att bl.a. nå iläggningsplatser för båtar och för gående och cyklande. Från Träkolsområdet nås även startplatsen för Vansbrosimmet via nordöstra delen av Norlinvallen. 5.7 Teknisk försörjning I anslutning till skyddsvallen finns ett flertal olika ledningar för teknisk försörjning, se text och karta nedan. Flera av ledningarna ligger under den befintliga Norlinvallen. Inga särskilda u-områden, område som ska vara tillgänglig för allmänna ledningar, har redovisats i detaljplanen, eftersom vallen ligger på allmän platsmark. Vid kommande projektering av bygghandlingar för vallen ska frågor rörande befintliga ledningar särskilt hanteras genom samråd med berörda ledningsägare. El I anslutning till befintliga skyddsvallen, Norlinvallen finns dels elledningar väster om Träkolsområdet samt ett stort antal elledningar som ligger under befintlig vändplan vid brofästet för Inlandsbanan i anslutning till Vansbrosimningens startplats. Här utgör befintlig mark skyddsvallen. Elledningarna korsar Inlandsbanan inom T 1 -området. Elledningar berör även området för skyddsvall vid korsningen med Västerdalsbanan, inom parkmarken norr om Brosågenområdet samt i anslutningen till vägområdet för gång- och cykelvägen över Vanån. Tele Fjärrvärme Vatten och avlopp Två teleledningar berör skyddsvallen inom Brosågenområdet samt i anslutningen till vägområdet för gång- och cykelvägen över Vanån. Dessutom finns en teleledning som korsar Norlinvallen väster om kommunens vattenledning. Vid Brosågenområdet korsas skyddsvallen av en fjärrvärmeledning, som går via Vanån över till Saltvik. Huvudvattenledningen från kommunens vattentäkt i norr om Vanån korsar den befintliga Norlinvallen väster om Träkolsområdet. Inga kommunala avloppsledningar berörs av skyddsvallen. Spillvatten se nedan under dagvatten. Dagvatten Förutom den befintliga skyddsvallen med tre pumpbrunnar med avstängningsventiler finns en pumpstation för dagvatten öster om järnvägen, norr om Brosågen. PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 19 (27)

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 Dagvatten från tätortens centrala delar leds via ledningar till en dagvattenpumpstation för vidare avledning till Vanån. Övriga dagvattenledningar leds direkt ut i Vanån respektive Västerdalälven. Efter höjningen av den befintliga skyddsvallen sker avledning av dagvatten inom det invallade området sker via pumpbrunnar som ansluts till trummor med avstängningsventiler. För den nya sträckningen av skyddsvallen kommer avledning av dagvatten inom det invallade området ske dels via befintlig dagvattenpumpstation och nya pumpbrunnar i anslutning till vallen. Inom Brosågenområdet kommer dagvattnet vid högvatten att avledas genom pumpning i ett antal nya pumpbrunnar som ansluts till trummor med avstängningsventiler. Samtliga befintliga dagvattenledningar som mynnar ut i Vanån kommer att förses med avstängningsventiler. Kartan redovisar ledningar för teknisk försörjning i anslutning till skyddsvallen 6 KONSEKVENSER Behovsbedömning av miljöbedömning En behovsbedömning har gjorts för den aktuella detaljplanen. Detaljplanen bedöms medföra betydande miljöpåverkan ), genom att områden utanför själva planområdet kan påverkas av markavvattningen. Att centrala Vansbro skyddas mot översvämning får visserligen positiva miljökonsekvenser, men det vatten som hindras från att nå tätorten kommer att söka sig andra vägar och kan därmed orsaka negativa miljökonsekvenser i omkringliggande områden. En miljöbedömning, inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB), behöver därför utarbetas i detaljplanen. PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 20 (27)

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) För att uppföra skyddsvallen krävs tillstånd för vattenverksamhet för översvämningsskydd. Åtgärden utgör vattenverksamhet och omfattas av tillståndsplikt enligt 11 kap 9 miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kap 1-10, 22 ska upprättas för åtgärderna och bifogas ansökan. Eftersom detaljplanen möjliggör uppförande av skyddsvallen blir miljökonsekvenserna av detaljplanen de samma som beskrivs i MKB för tillståndsansökan och därmed kan MKB:n för tillståndsansökan även utgöra MKB i detaljplanen. Nedan beskrivs miljökonsekvenserna kortfattat utifrån framtagen MKB. Miljökvalitetsnormer I miljökonsekvensbeskrivningen anges att vid ett högvattenflöde i nuläget kommer områden med markföroreningar i riskklass 2, (stor risk för människors hälsa och miljön), att översvämmas, vilket sannolikt skulle medföra risk att flertalet av de ämnen som finns med i Bilaga 6 (HVMFS 2013:9) kommer att spolas ut och belasta ytvattnet i Vanån och Dalälven nedströms Vanån. Ett högvattenflöde kan även slå ut avloppsanläggningar vilket medför att orenat spillvatten riskerar att spolas ut och belasta recipienten med närsalter som fosfor och kväve. Ett översvämningsskydd som förhindrar denna typ av ämnesspridning vid högflöden är väl överensstämmande med kvalitetskravet god kemisk status. I samband med anläggande av vallen kommer man att få en tillfällig påverkan av vattenförekomsten då man behöva fylla ut en del av Vanån. De förväntade halterna suspenderat material samt arsenik i Vanån och i Västerdalälven är acceptabla vid medellågflöde. Då tidsperioden är begränsad till cirka fem dygn och utspädningen till Västerdalälven förväntas vara stor anses inte utfyllnadsarbetet inverka negativt på aktuella miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms den ekologiska och kemiska statusen inte påverkas negativt av det föreslagna översvämningsskyddet, vid ett översvämningsscenario kommer man få en starkt positiv effekt på vattenförekomsterna. Planförslaget berörs inte av miljökvalitetsnormerna för luft. Nationella miljömål Planförslaget bidrar i hög grad till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, genom att skyddsvallen skyddar Vansbro tätort mot de skador en översvämning skulle ge. Planförslaget bedöms även bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag, genom att skyddsvallen minskar risken för spridning av föroreningar från förorenad mark, avloppssystemet och dagvattensystemet vid en översvämning. Planförslaget bedöms i huvudsak bidra till miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker samt Ett rikt växt- och djurliv, genom den minskade risken för spridning av föroreningar. Att naturmark, inklusive en liten areal våtmark, tas i anspråk för skyddsvallen motverkar i någon mån dessa mål, men det rör sig om relativt små ytor. Där vallen berör våtmark finns redan en befintlig vall, vilket begränsar det tillkommande markanspråket. PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 21 (27)

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 Översvämnings- och erosionsrisk Genom byggandet av skyddsvallen kommer de centrala delarna av Vansbro samhälle att skyddas mot översvämningar upp till det s.k. 200-årsflödet. Uppförande av vallen är den centrala skyddsåtgärden för att minska de ogynnsamma konsekvenserna av översvämningar. Om en vall byggs för att skydda Vansbro innebär det att den volym vatten som annars skulle uppehållas i centrala Vansbro istället fortsätter i vattendraget. Detta innebär att flödena nedströms Vansbro teoretiskt sett kan öka om vallarna byggs. Ökningen av flödena nedströms Vansbro bedöms dock i MKB tillhörande ansökan om vattenverksamhet, översvämningsskydd, för som mycket liten på grund av: Flödena i Västerdalälven nedströms Vansbro beror främst på flödena i Västerdalälven och inte i Vanån. Flödet från Vanån utgör ca 22 % av flödet i Västerdalälven nedströms Vansbro. Invallningen kan enbart påverka flödena i Vanån. Området som vallarna hindrar vattnet att strömma in i vid Vansbro skulle kunna uppehålla en vattenvolym om ca 384 000 kubikmeter, vattenvolymen i den översvämmade ytan innanför vallarna, beräknat i höjdmodell utifrån vattenyta på 100-årsflödet). Denna volym kan jämföras med volymen i högflöden, t.ex. så motsvarar denna volym 8 % av 100-årsflödet under en timme. Då högflöden ofta pågår betydligt längre än en timme blir denna volym mycket liten jämfört med den totala volymen vatten i ett högflöde. Västerdalälven och Vanån är långa vattendrag där flödet kan dämpas på många ställen. Centrala Vansbro utgör en mycket liten del den totala ytan som flöden kan dämpas på längs vattendragen. Vid en allvarlig översvämning som vid ett 200 års flöde ges en cirka 2 cm högre vattennivå uppströms Vansbro. Beräknade översvämmade vattenområden vid 200-årsflöde utan skyddsvall och med skyddsvall har studerats i en strömningsberäkning som utgör underlag till MKB. Nivåskillnaden så dock så liten att skillnaden ej syns på kartorna. Förutom att vallarnas inverkan på flödet och vattennivån bedöms som mycket liten så är centrala Vansbro en av de minst lämpade ytorna att använda som flödesdämpare längs Västerdalälven och Vanån. Strömningsberäkningen redovisar också att vattenhastigheterna generellt blir något högre i vattendraget med vall. Den höjda hastigheten sker framförallt i huvudfåran. Som mest kommer hastigheten att öka med cirka 0,3-0,4 m/s på två ställen i huvudfåran. Detta innebär att vallen inte kommer att medföra någon ytterligare erosionsrisk i t.ex. strandkanter eller liknande utan att den erosion som sker är kopplad till högflödet oavsett om vallen är uppbyggd eller inte. Hälso- och miljörisk p.g.a. föroreningar Vid anläggande av ny skyddsvall kommer viss urgrävning att ske för att öka stabiliteten i vallen. Vallen kommer att byggas upp av massor som tas från annan plats och som inte innehåller förhöjda halter av föroreningar. Den nuvarande vallen kommer att höjas 0,5 1 meter med morän, sand och grus och den nya vallen kommer att byggas upp med 2-3 meter moränmassor med krav på täthet. I Vanån kommer en vik att fyllas ut med massor motsvarande ca 4-5 meter. Innan den nya vallen byggs upp kommer förorenad jord tas bort där vallen anläggs och 2 meter utanför släntfot. Det innebär att eventuell sanering av PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 22 (27)

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 förorenad mark vid sidan om vallen kan ske vid senare tillfälle utan att skyddsvallen påverkas. Människor som vistas på gång- och cykelvägen på vallen förväntas inte påverkas av föroreningar. De tillfällen människor skulle kunna exponeras för föroreningar är om förorenade massor som ligger på industriområden vid sidan om vallen hanteras ovarsamt, t ex då förorenade jordpartiklar sprids till gång- och cykelvägen i samband med schaktarbeten på industriområdet. Uppbyggnad av skyddsvall mot Vanån innebär att risken för översvämning minskar och därmed minskar också risken för spridning av föroreningar ut i Vanån. Viss spridning av farliga ämnen kan fortfarande ske från den förorenade marken innanför vallen med grundvattnets strömning, under vallen och ut i Vanån. Det är därför angeläget att sanera de föroreningar som finns inom industriområdena innanför vallen. Det förorenade område som ligger norr om Vanån, Vansbro Impregnering, kommer inte direkt att påverkas av vallens byggnation eftersom området ligger norr om Vanån och vallen uppförs söder om Vanån. Indirekt kan det förorenade området vid Vansbro Impregnering beröras av ett högre vattenstånd efter att vallen är uppförd jämfört med nollalternativet (ingen vall). Beräkningar visar dock att skillnaden i vattenstånd är marginell. Vid en allvarlig översvämning som vid ett 200-års flöde ges en ca 2 cm högre vattennivå uppströms Vansbro och vattenhastigheten kommer att vara mycket liten. En ökad spridningsrisk från det förorenade området bedöms därför vara marginell i jämförelse med nollalternativet. Påverkan på vattenmiljö p.g.a. utfyllnad Utfyllnad i en vik av Vanån på en sträcka av cirka 100 meter. Vid anläggandet av vallen kan sediment från viken komma att transporteras ut i Vanån och vidare i Västerdalälven. Beräkningar av hur föroreningar från sedimenten därmed kan komma att spridas vid ett worst case scenario redovisas i MKB:n för vattenverksamhet. De förväntade halterna suspenderat material samt arsenik i Vanån och i Västerdalälven är acceptabla både vid medellågvattenföring och medelvattenföring. Utfyllnaden bör dock inte utföras i samband med Vansbrosimmet eller i perioder då fisklek förekommer. Sammantaget får projektet positiva konsekvenser för vattenmiljön. Efter att vallen är byggd riskerar inte Vanån att vid översvämning tillföras föroreningar från förorenad mark i närområdet. Landskapsbild Sammantaget blir skyddsvallens konsekvenser för landskapsbilden små. Vallen är relativt låg på större delen av sträckan och döljs vanligen av skog sett på håll. Den förses med erosionsskydd av krossmaterial på den sida som vetter mot Vanån och gräsbesås på den andra sidan. Vallens påverkan på landskapsbilden beror dels på det intryck vallen i sig gör, dels på det markintrång den förorsakar, med fällning av skogsvegetation som följd. Vegetation kommer att behöva avverkas för ett stråk som är något bredare än själva vallen, för att möjliggöra anläggandet. Även etableringsytor och ytor för masshantering tar mark i anspråk. Dessa kommer dock att återställas efter avslutat bygge. Konsekvenserna av att landskapsbilden förändras ligger på det upplevelsemässiga planet och beror alltså på vem som betraktar landskapet och vad den personen har för inställning till landskapets värden. Där man är PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 23 (27)

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 personligt berörd, t.ex. genom att utsikten från ens tomt förändras, kan förändringar upplevas mer negativt än de annars skulle ha gjort. I det aktuella fallet med en ny skyddsvall, bedöms förändringarna av landskapsbilden ha en hög acceptans hos berörda Vansbrobor och andra som kommer att se vallen, genom att syftet med anläggningen är att motverka översvämningsskador. Nedan kommenteras de delar av vallen som kommer att kunna betraktas av människor i större omfattning. På sträckorna genom skogen i väster, där vallen kan nyttjas som gångoch cykelväg på samma sätt som Norlinvallen gör idag, kommer den befintliga vallen att byggas på med cirka 1 meter. Den kommer att göra ungefär samma intryck i landskapet som idag. Vid korsningen med Inlandsbanan i nordost, där starten för Vansbrosimningen går, ansluter vallen på en grusplan, väster om järnvägen. Grusplanen ligger högt och vallen upphör på sträckan genom detta öppna landskapsrum. Landskapsbilden påverkas alltså inte här. Möjligen kan vallens fortsättning österut skymta, men den är låg, endast cirka 1 meter över nuvarande mark. Öster om järnvägsbanken är vallen högre, cirka 2,5 meter över mark, men den kommer att döljas av järnvägsbanken sett från grusplanen. Mittemot norra delen av Saltvik kommer vallen att ligga vid en vik av Vanån, med utfyllnad i vattnet. Järnvägen, Inlandsbanan, går längs viken och skyddsvallen kommer att ligga utanför järnvägen, cirka 0,5 meter över banvallens nivå, vilket innebär cirka 3 meter över vattenytan. Vallen kommer att vara klädd med bergkross (erosionsskydd) på den sida som vetter mot ån, ett material som i färg och karaktär avviker från landskapet i övrigt. Den blir synlig bl.a. från bostadsbebyggelse i norra delen av Saltvik och från vattnet. Det är en fördel om krossmaterial med en mörkare färg väljs, eftersom ljust material blir mer synligt. Vanån vid en bostadstomt i Saltvik. På motsatt sida av ån går järnvägen på bank (se notering på fotot). Skyddsvallen kommer att ligga framför järnvägsbanken, med viss utfyllnad i viken, och blir cirka 0,5 meter högre än järnvägsbanken. PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 24 (27)

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 Där Inlandsbanan viker av från Västerdalsbanan finns gång- och cykelvägar som tillsammans med järnvägen bildar ett öppet stråk i det annars skogklädda området. Här kommer vallen att bli synlig, men landskapet är redan präglat av infrastrukturen och därmed inte särskilt känsligt. På sträckan förbi Brosågen ligger vallen längs stranden, innanför strandskogen. Strandskogen bedöms gå att bevara till stor del och kommer därmed att skymma det mesta av vallen sett från vattnet, från bebyggelsen i Saltvik och från broarna över Vanån. Naturmiljö Skyddsvallens konsekvenser för naturmiljön bedöms som små. Den västra delen av den befintliga Norlinvallen går genom Idbäcksmyrarna, en våtmark som tas upp i länsstyrelsen våtmarksinventering, men som har lägre naturvärden (klass 4) i den del som berörs av vallen än för våtmarken i övrigt. Inom detta område finns även ett sumpskogsområde enligt Skogsstyrelsen. Norlinvallen kommer i detta område att förstärkas och höjas med cirka 1 meter. Åtgärderna på vallen bedöms inte komma att påverka hydrologin i jämförelse med nuvarande förhållanden. Markintrång och avverkning av befintlig trädvegetation begränsas till den befintliga vallens absoluta närhet, där naturvärdena rimligen är lägre än längre ut i våtmarken respektive sumpskogen. Vid arbetet vid vallen ska hänsyn tas så att körskador på våtmarkerna undviks På sträckan där ny vall anläggs kommer naturmark utan utpekade värden att påverkas, genom markintrång och avverkning. Mellan Inlandsbanan och Västerdalsbanan finns större tallar, men i övrigt berörs mestadels trivial lövskog. De stora tallarna bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Beträffande vattenmiljön, se avsnitt Påverkan på vattenmiljö p.g.a. utfyllnad. Uppläggningsplatser för massor kommer att behövas under byggtiden. Det gäller dels massor som ska användas vid anläggandet, dels överskottsmassor. Lokalisering av upplagsytor behöver studeras i kommande projektering av vallen, särskilt vad gäller ytor för tillfällig uppläggning av förorenade massor. Dessa bör förläggas till mark som redan är förorenad, för att undvika ytterligare spridning. Rekreation och friluftsliv Skyddsvallen får positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv, dels genom att rekreationsområden och -anläggningar i Vansbro tätort skyddas från översvämning, dels genom att skyddsvallen i sig kommer att kunna användas som gång- och cykelväg stora delar av vallen, på samma sätt som Norlinvallen nyttjas idag. Nordöstra delen av vallen är dock inte avsedd att användas som gång- och cykelväg, eftersom det redan finns en befintlig gång- och cykelväg helt nära, som följer Inlandsbanan. Skyddsvallen påverkar inte förutsättningarna för att använda skogen väster om idrottsplatsen Vanåvallen för promenader och skolaktiviteter. Vallen uppförs med släntlutningen 1:2, vilket inte antas utgöra hinder för förflyttning till fots över vallarna. Vanån nyttjas för fisk, båtturer och bad. Utfyllnaden i Vanån behöver utföras under en tidsperiod då grumling av vattnet varken påverkar fisk i Vanån eller de tävlande i Vansbrosimningen. Enligt Fiskeriverket bör PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 25 (27)

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 arbeten som kan ge upphov till grumling undvikas mellan april juni med tanke på fiskarnas lekperiod. Av hänsyn till badande bör även perioden juliaugusti undvikas. Vallen innebär att Vansbrosimningens startplats säkras mot översvämningsskador, vilket är positivt. Befintliga gång- och cykelvägar i närheten av vallen påverkas inte. Kulturmiljö Skyddsvallen kommer inte att bli synlig från riksintresset Järnvägsgatan. Den skyms av bebyggelse på Brosågens område eller av vegetation. Därmed påverkas inte möjligheterna att uppleva riksintressets värden negativt. Översvämningsskyddet är viktigt för att skydda centrala Vansbro från översvämningar. På motsatt sidan av Vanån finns blästbrukslämningar med slaggvarp som är klassade som fornlämning, dessa förväntas inte påverkas av anläggande av en vall. Man kan konstatera att ett 200-årsflöde med vall inte ger någon erosion som påverkar denna sida av Vanån mer negativt än vad ett 200- årsflöde utan vall gör. Buller och damning Byggandet av skyddsvallen kommer periodvis att innebära störningar för bl.a. närboende. Transporter av massor, material, drivmedel m.m. kommer att ske under hela byggtiden, såväl i närheten av planområdet som genom Vansbro tätort. Transporterna kan innebära störningar i form av främst buller, damning och vibrationer. Möjligheter finns att minska negativa konsekvenser genom bl.a. styrning av arbetstider. 7 GENOMFÖRANDEFRÅGOR OCH FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Detaljplanens tidsplan Preliminär tidplan: Samråd detaljplan sept/okt 2015 Granskning dec 2015 Antagande april 2016 Laga kraft juni 2016 Genomförandetid Genomförandetiden slutar 10 år efter att planen vunnit laga kraft. När genomförandetiden har gått ut fortsätter planen att gälla tills den ändras eller upphävs. Markägoförhållanden Kommunen äger stor del av markområdet som berörs av befintlig vall, Norlinvallen, som utgör väster och nordvästra delen av planområdet. Kommunen äger också delar av marken som ligger öster om Inlandsbanan samt söder om Västerdalsbanan. Planområdet berör mindre del av fastigheten för Inlandsbanan, som ägs av Trafikverket. Övrig mark är i privat ägo. Närmare detaljer framgår av till planen hörande fastighetsförteckning. Ansvarsförhållanden allmän platsmark Ansvarsförhållanden kvartersmark Kommunen är huvudman inom planområdet och ansvarar för uppförande av skyddsvallen samt för framtida underhåll av vallen. Trafikverket ansvarar för kvartersmark för järnväg (T) och respektive markägare ansvarar för industrimark (J). PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 26 (27)

Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt GRANSKNINGSHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015 Markförvärv och fastighetsbildning Kommunen ska förvärva markområdena som är planlagda som allmän plats för skyddsvall (SKYDD) och ansvarar för uppförande och underhåll av vallen. 8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planförfattare är arkitekt SAR/MSA Yvonne Seger på Sweco i Falun. Landskapsarkitekt Åsa Hermansson har medverkat som handläggare. I ärendet har även Thomas Reblin geotekniker, miljökonsulterna Karin Janson och Malin Örne samt Annika Engström expert förorenad mark, deltagit från Sweco. Förvaltningschef Samhällsbyggnad Thomas Carlsson har medverkat från Vansbro kommun. Sweco Architects i Falun Yvonne Seger Arkitekt SAR/MSA PLANBESKRIVNING p:\3310\3314629\000\12-text\2-utställning\pbg_skyddsvall_gransk.docx 27 (27)

Protokollsutdrag 2015-11-23 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 82 Ärende KS 2014/461 Detaljplan, område för skyddsvall runt Vansbro Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att genomföra granskning av förslag till detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Ärendet Samråd har genomförts av förslag till detaljplanen för skyddsvall Vansbro samt upphävande av del av detaljplan för del av Vansbro 7:74. Samrådsmöte har genomförts och inkomna synpunkter på samrådshandlingarna har sammanställt i en samrådsredogörelse. Vissa av de inkomna synpunkterna har beaktats och inarbetats i granskningsförslaget till detaljplanen. Samtliga inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförande av skyddsvall för att skydda Vansbro samhälle mot extrema vattenflöden. Samtidigt upphävs del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Upphävandet omfattar A- området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Den planlagda kvartersmarken norr om Fredsgatan har aldrig tagits i anspråk. Marken är relativt sank och bedöms ej aktuell att bebygga, varför denna del av gällande plan upphävs. På del av planområdet finns en befintlig skyddsvall, Norlinvallen, men den har idag en lägsta nivå på +238,68 meter (höjdsystem RH701), en nivå som nästan uppnåddes under vårfloden 1985. Översvämningsskyddet avser dels anläggande av ny skyddsvall utmed Vanån, dels höjning av befintlig vall (Norlinvallen). Skyddsvallen planeras att anläggas som en jordvall utmed Vanån med en total längd på cirka 2900 m. Vallen ska byggas för att utgöras skydd mot översvämning upp till vattennivå +239,6 meter (RH70), vilket motsvarar ett 200-årsflöde. I planbestämmelserna anges att krönet på skyddsvallen ska vara minst + 239,9 (RH70), vilket omfattar en överbyggnad på 3 dm. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen beslutar att genomföra granskning av förslag till detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2015-11-23 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande 2015-09-07 Granskningshandlingar bestående av förslag till plankarta och förslag till planbestämmelse. Samrådsredogörelse Teknisk beskrivning med tillhörande bilaga Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Justerande Utdragsbestyrkande

YTTRANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-09 KS 2014/461 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt Upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 Hur samrådet har bedrivits Planförslaget, upprättat i september 2015, har varit på på samråd enligt 5 kap. 11 planoch bygglagen (SFS 2010:900). Under samrådet benämndes upphävandet som upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för barnstuga väster om kv. Hjorten m.m. efter påpekande från länsstyrelsen har benämningen på upphävandet förändras i enlighet med ovanstående rubrik. Tiden för samrådet var 2015-09-25 - - 2015-10-26. Kungörelsen har skickats till berörda sakägare och fastighetsägare samt myndigheter med flera.information om samrådet har lämnats via annonsering i ortstidningar samt via kommunens hemsida. Planhandlingen har funnits tillgänglig på biblioteket i Vansbro samt på kommunens hemsida. Samrådsmöte har hållits den 19 oktober i Medborgarhuset i Vansbro. Samrådsmötet skedde samordnat med samråd för vattenverksamhet för skyddsvall. Under samrådet har åtta yttranden inkommit. Samtliga yttranden finns redovisade i denna samrådsredogörelse och de synpunkter som inkommit har kommenterats. Nedan redovisas inkomna yttranden samt kommentarer. STATLIGA MYNDIGHETER OCH VERK M.M. 1. Länsstyrelsen Dalarna Frågor som kan leda till att denna plan överprövas enligt PBL 11: 10 Hälsa och säkerhet De geotekniska åtgärder, som är nödvändiga mellan sektion 1/640 och 1/7 40 behöver säkerställas genom planbestämmelse. 1 (8)

YTTRANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-09 KS 2014/461 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 Kommentar: Inom vattenområdet (W) införs planbestämmelse (m) att erosionsskyddande åtgärder ska vidtas i enlighet med tekniska beskrivningen. Övrigt Kompletterande stabilitetsberäkningar rekommenderas för sträckorna 1/640-1/7 40 och ca 2/200-2/920, för att verifiera stabiliteten mot ån. Den tekniska beskrivningen innehåller en analys av skillnad i erosionsrisk för 200-årsflöde med eller utan vall. Det framgår dock inte om det i undervattensslänterna vid normal- och högvattenflöden pågår erosion, som kan påverka vallens funktion under dess livslängd. Kommentar: Kompletterande stabilitetsberäkningar genomföras för sträckorna 1/640-1/7 40 och ca 2/200-2/920, se vidare kommentar till SIG:s skrivelse nedan. Angående erosionsrisk i undervattensslänterna, se kommentar till SIG:s skrivelse nedan. Behovsbedömning enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. 2. Trafikverket Trafikverket Region Mitt har inget emot detaljplanen för skyddsvall i Vansbro samt upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för barnstuga väster om kvarteret Hjorten mm. Diskussion har förts hittills med Trafikverket. I det fortsatta arbetet, utanför detaljplanen, måste samråd fortsätt föras med Trafikverket. Det är viktigt att vallen inte skymmer sikten för tåg och gående. Kommentar: Kommunen kommer även fortsättningsvis att ha kontakt/samråd med Trafikverket inför byggande av skyddsvallen. 3. SGI Statens geotekniska institut (SGI) har av Länsstyrelsen i Dalarna erhållit rubricerad detaljplan med begäran om yttrande. SGI har lämnat ett yttrande 2015-10-05 och Länsstyrelsen i Dalarna har därefter (2015-10-08) översänt tidigare saknat geotekniskt utredningsunderlag. SGI:s yttrande avser geotekniska säkerhetsfrågor såsom ras, skred och erosion. Grundläggningsfrågor och miljötekniska frågor, såsom hantering av radon, ingår således inte. 2 (8)

YTTRANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-09 KS 2014/461 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 Syftet med detaljplanen är att möjliggöra uppförande av skyddsvall för att skydda Vansbro samhälle mot extrema vattenflöden. Underlag - Planbeskrivning med tillhörande plankarta upprättad av Sweco, daterad 2015-09-09. - Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan för skyddsvall i Vansbro, daterad 2015-09-09. - Teknisk beskrivning. Vansbro, planerad skyddsvall upprättad av Sweco, daterad 2015-10-07 samt Markteknisk undersökningsrapport (MUR) upprättad av Sweco, daterad 2015-05-18. Geotekniska förhållanden Planområdet omfattar befintlig och planerad skyddsvall och omsluter en stor del av Vansbro samhälle som ligger norr om E16. Vallens totala längd är 2900 m och är belägen efter Vanån. Mellan km 0/000-0/700 består den befintliga vallen av en grusad GC-väg och mellan km 0/700-1 /300 av en grusad bilväg. Den befintliga skyddsvallen utgörs av fyllning som till övervägande del består av sand och grus. Mellan km 0/000-0/800 är fyllningens mäktighet 0.5-1.5 m. Fyllningen underlagras av 0.3-0.9 m mellan- till högförmultnad torv. Under torven följer naturligt lagrade sediment av sand och silt. Utanför befintlig skyddsvall (GCväg) består jorden av 0.5-1.5 m torv som underlagras av morän eller sand och silt. Mellan km 0/800-1/000 uppgår fyllningens mäktighet till 0.5-1.0 m. Fyllningen underlagras av ett tunt lager av torv och därunder av morän. Mellan km 1/000-1/300 uppgår fyllningens mäktighet till 1-2 m. Vid km 1/030 påträffades aska, spån och tjära i fyllningen. Under fyllningen följer ställvis 1-2 m högförmultnad torv som vilar på 1-3 m sediment av silt och sand. Under sedimenten följer morän. Mellan km 1/350-2/920 utförs en ny vall där vallens överyta kommer att ligga ca 1.8-3.0 m över nuvarande marknivå på land. Mellan km 1/350-1/640 består jorden överst av ett ytskikt av mullhaltigjord följt av naturligt lagrad silt och sand med minst medelhög relativ fasthet. Lokalt finns tunnare lager (<lm) av silt med låg relativ fasthet. Mellan km 1/640-1/ 740 finns en vik i Vanån där jämvägsbanken ligger i direkt anslutning till vattnet. Här kommer vallen att anläggas utanför järnvägsbanken, delvis i vatten. Vallen får en tjocklek på ca 5-6 m och vattendjupet uppgår till max 3 m vid medelvattenstånd. Fyllningen ijämvägsbanken består av grusig sand som underlagras av ca 1.2 m naturligt lagrad siltig sand med växtdelar och därunder av 0.7 m torv. Under torven följer sand till stort djup. Fyllning och naturligt lagrad jord under järnvägsbank har minst medelhög relativ fasthet. Sonderingar utförda i vatten utanför banken visar att under botten finns ett mycket löst ytskikt med 1-2 m tjocklek sannolikt bestående av slam eller dy. Under detta 3 (8)

YTTRANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-09 KS 2014/461 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 lösare lager finsediment i form av sand med låg-medelhög relativ fasthet till ca 6 m djup som underlagras av sand med minst hög relativ fasthet. Mellan km 1/ 740-2/160 består jorden överst av ett ytskikt av mullhaltigjord följt av naturligt lagrad silt och sand med minst medelhög relativ fasthet. Lokalt finns tunnare lager (<lm) av silt med låg relativ fasthet. Vid km 2/030 korsar vallen befintligjämvägsbank (Västerdalbanan). Mellan km 2/160-2/920 ligger vallen inom utfyllt industriområde med fyllning med mäktighet varierande mellan 1-2 m. Fyllningen har varierande innehåll i form av sand, grus, silt samt bark, flis och sågspån. Ställvis är fyllningen förorenad. Fyllningen underlagras av sand och silt med minst medelhög relativ fasthet till mer än 10 m djup under markytan. SGl:s synpunkter I den tekniska utredningen och planbeskrivningen till detaljplanen redovisas 4 olika utformningar av vallen beroende på geometriska och geotekniska förutsättningar. Utformningen av vallen har verifierats med genomströmningsberäkningar och stabilitetsberäkningar för dimensionerande flöde/vattennivå på ett tillfredsställande sätt. Mellan sektion 1/640-1/740 erfordras geotekniska åtgärder för att erhålla acceptabel stabilitet. Rekommendationerna i den tekniska beskrivningen finns beskrivna i planbeskrivningen, men måste säkerställas i plankartan på plantekniskt godtagbart vis. På delar av sträckan ligger vallen dels i vatten, dels i närheten av åsläntens krön, där stabiliteten är beroende av undervattensläntens geometri. Preliminärt bedöms stabilitetsförutsättningarna som gynnsamma med hänsyn till sedimentens relativa fasthet, men det rekommenderas dock att kompletterande stabilitetsberäkningar utförs på sträckorna 1/640-1/740 och ca 2/200-2/920 för att verifiera stabiliteten mot ån. I den tekniska beskrivningen har en analys av skillnad i erosionsrisk för 200-årsflöde med eller utan vall utförts. Analysen visar att ökad erosionsrisk ej föreligger vid utförande av vall. Det framgår dock inte om det pågår erosion i undervattensslänterna vid normal- och högvattenflöden som kan påverka vallens funktion under livslängden. Sammanfattningsvis ser SGI från geoteknisk säkerhetssynvinkel att planläggning är möjlig förutsatt att synpunkter enligt ovan beaktas. Kommentar: Planbestämmelserna kompletteras vad gäller behov av erosionsskydd, se kommentar till länsstyrelsens skrivelse. Den tekniska beskrivningen kompletteras med kompletterande stabilitetsberäkningar utförs på sträckorna 1/640-1/740 och ca 2/200-2/920 för verifiering av stabilitetsför- 4 (8)

YTTRANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-09 KS 2014/461 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 utsättningarna. Särskilt PM ang Beräkningar för verifieringav stabiliteten mot Vanån har genomförts av Sweco 2015-11-09. Betydande erosion i befintliga slänter utmed Vanån har inte observerats. Risk för erosion i slänter mot Vanån kan dock ställvis förekomma vid högvattenflöden. Vid sektion, km 1/640-1/740) där vallen delvis ligger under vatten kommer skyddsvallens slänt mot Vanån att erosionsskyddas med bergkross. Utmed sträckan, km 2/200-2/920, planeras inga erosionsskyddande åtgärder i befintlliga slänter mot Vanån. Skyddsvallens släntfot kommer att ligga minst 5 m från vattenlinjen och minst 3 m från släntkrönet mot Vanån vilket innebär att eventuella ytliga ras i slänt mot Vanån inte påverkar vallen initialt. Besiktning av de befintliga slänterna mot Vanån ska dock utföras i samband med besiktning av vallen. Om erosion och tecken på instabilitet observeras ska åtgärder vidtas så att vallen stabilitet inte påverkas. Planbeskrivningen kompletteras vad gäller detta. 4. Lantmäteriet Lantmäteriet har inga synpunkter. KOMMUNALA NÄMNDER 5. Jävsnämnden Jävsnämndens tillstyrker fortsatt planarbete både vad gäller vattenverksamhet och detaljplan för skyddsvall. Till yttrande bifogas miljö- och byggenhetens synpunkter: Projektet i sin helhet är positivt och uppförd MKB är i sin helhet väl utformad innefattandes de viktigaste aspekterna för projektet. Oklarheter råder kring var aktuella massor för fyllnad ska tas ifrån. Detta skrivs inte uttryckligen i MKB:n, något som skulle kunna specificeras i ett senare skede. Om massor ska användas från annat än täkter behöver miljö- och byggenheten erhålla en anmälan om användning av avfall för användningsändamål. Aspekter rörande utsläpp bör beaktas i och med transport till och från arbetsområdet. Något som kan kopplas till miljökvalitetsmålen Ren luft och Begränsad klimatpåverkan. Därmed är det av vikt att använda sig av massor från så närliggande områden som möjligt. Viktigt är att man i enlighet med 2 kap. 3 miljöbalken utför skyddsåtgärder, iakttar begränsningar och vidtar de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Med det sagt bör följande specificeringar tas i beaktande i kommande projektering: 5 (8)

YTTRANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-09 KS 2014/461 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 I MKB:n skriver man transporterna kommer att i möjligaste mån utföras under dagtid, kan detta specificeras? I Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser kan läsas: Risk för överskridande av angivna riktvärden för buller bör anses som ett skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I detta fall är det bostäder för permanent boende och fritidshus berörs. Riktvärdena som ej får överstigas där är helgfri måndag-fredag 60 dba (dag) och 50 dba (kväll), lördag, söndag och helgdag 50 dba (dag) och 45 dba (kväll) och samtliga nätter 45 dba. Då verksamhet under kvällstid, lördagar, söndagar och helgdagar medför större störning i områden med boende bör, förutom att ett lägre riktvärde tillämpas under dessa tider, även en lämplig begränsning av verksamhetstiden gälla. Detta i enlighet med nämnd paragraf. Eventuellt kan det vara aktuellt att göra en bullerutredning. Kommentar: Synpunkterna angående fyllnadsmassor, dess hantering och övrig byggtrafik berör inte detaljplanen utan hanteras i tillståndsärendet angående vattenverksamhet. Verksamheten Rindi som är belägen vid Brosågenområdet bidrar idag till industribuller, något som påverkar boende på andra sidan vattnet. Oklarheter råder kring hur mycket skog som ska bevaras och således eventuellt verka som bullerskydd. Kan man utreda möjligheterna kring bullerskydd i form av plank eller liknande? Kommentar: Detaljplanföslaget innebär att strandremsan närmast vattnet även i fortsättningen är planlagd som industrimark (inte för skyddsvallen) och planbestämmelse har införts om att denna del inte får bebyggas, vilket är möjligt enligt gällande detaljplan. Skyddsvallen kommer även till del att fungera som bullervall i dess sträckning närmast E16, där vallen ligger upp till cirka 2 meter över befintlig mark. En anmälan som beskriver det planerade saneringsarbetet ska skickas till miljö- och byggenheten minst 6 veckor innan saneringen påbörjas. Vilka krav har man tänkt ställa på entreprenörer i anläggandet? Även i upphandlingar, leverantörsbedömning och konsulter och entreprenörers egenkontroll. Här kan ställas krav på skyddsåtgärder för att motverka utsläpp. Oklarheter råder kring var tankning och uppställning av fordon ska ske. Kommentar: Frågor rörande hantering av sanering och krav på byggentreprenör berör ej detaljplaneärendet utan får hanteras i annan ordning. 6 (8)

YTTRANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-09 KS 2014/461 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 MARKÄGARE M.FL. 6. Solør Bioenergi Holding AS Vi ser til befaring på tomten til Rindi i Vansbro 11:4 og 11:5 i forbindelsen med den planlagte byggingen av skyddsvall mot Vanån. I den forbindelsen så har vi noen synspunkter, dette er: - Deler av våres adm. bygg blir revet i forbindelse med byggingen av skyddsvallen. Det må bygges erstatning av kontorbygg for vår virksomhet i Vansbro - Adkomsten rundt lagerbyggene i nord må løses slik att lastebilene kan kjøre rundt. - Ca 6.500m 2 med tomt blir ekspropriert i forbindelse med bygging av vallen, dette må kompenseres. - Blir det bygget sykkel og gangvei på vallen så må det sikres mot att gående og syklende ikke kommer inn på våres industriområde. Kommentar: Inlösning av mark och ersättning för andra intrång på er fastighet regleras genom en särskild fastighetsrättslig förrättning. 7. Ellevio Då skyddsvallen är planerad att byggas nära Ellevios högspänningsledningar L44 samt Ll241 vill Ellevio Regionnät framföra att Elsäkerhetsverkets krav (ELSÄKFS 2008: 1) ska efterföljas. Vallen skall ej byggas så att det vertikala avståndet från vallen upp till ledningen understiger 7 m. Ledningens avstånd till mark påverkas av yttre faktorer, såsom temperatur och vind. Ledningens minsta avstånd till mark med rådande markprofil är 9 m. Innan Ellevio kan lämna slutgiltigt besked gällande skyddsvall behöver vi en ritning i dwgformat (eller motsvarande) där det tydligt framgår hur vallen ska byggas i förhållande till befintliga stolpplatser i området. Kommentar: Vallens passagen under högspänningsledningarna ligger i anslutning till passagen över Inlandsbanan intill startplats för Vansbrosimningen. Passagen sker på en sträcka där befintlig marknivå ligger högre än +239,9 m (RH70), dvs ingen höjning av marknivån planeras här. 8. Skanova Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av rubricerat planförslag. Vi har därför inget att invända mot gällande detaljplaneförslag. 7 (8)

YTTRANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-09 KS 2014/461 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 0281-75205 Synpunkter från samrådsmöte Under samrådsmötet framförde en fastighetsägare från östra siden av Vanån i närheten av E16:s brofäste synpunkter. Han befarade att om strandvegetationen tas ner utmed Brosågenområdet så kan problemen med buller och damm öka. Även positiva synpunkter framfördes om behov att skydda samhäller från översvämning. Planhandlingarna kompletteras i enlighet med ovanstående kommentarer. Vansbro kommun Thomas Carlsson Samhällsbyggnadschef 8 (8)

TEKNISK BESKRIVNING VANSBRO KOMMUN Vansbro, planerad skyddsvall UPPDRAGSNUMMER 1570256000 2015-10-07, REV A 2015-11-09 FALUN VA-SYSTEM THOMAS REBLIN repo001.docx 2012-03-2914

Innehållsförteckning 1 Orientering 2 2 Höjdsystem och fixpunkt 2 3 Vattenstånd och dimensionerande vattenföring 3 3.1 Klimatförändringar 4 3.2 Nivåberäkning för konsekvensanalysen 4 4 Föreslagna anläggningar 6 4.1 Utformning ny vall 7 4.2 Utformning av utfyllnad i vik 9 4.3 Utformning förstärkning och höjning av befintlig vall 11 4.4 Erosion 13 4.5 Pumpar 14 5 Kostnader 14 5.1 Anläggningskostnad*) 14 5.2 Drift och underhållskostnad 14 Bilagor Bilaga 1-1 Bilaga 1-2 Bilaga 1-3 Bilaga 2 PM Vattennivåer vid olika flöden PM Flöden utan Skifsforsens dammar Rapport Flödesberäkningar Skyddsvallens läge Bilaga 3 MUR, Utförda geotekniska undersökningar, 2015-05-18 Bilaga 4 Stabilitet och genomströmningsberäkningar 2013-10-17 Bilaga 5-1 Bilaga 5-2 Vattenhastighet med vall vid 200 års flöde Vattenhastighet utan vall vid 200 års flöde Bilaga 7 Stabilitetsberäkningar, 2015-11-07 1 (14) repo001.docx 2012-03-2914 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

1 Orientering Vansbro drabbas ofta hårt av översvämningar på grund av läget mellan förgreningen vid Vanån och Västerdalälven och de stora låglänta områdena där bebyggelsen har vuxit fram. Höga flöden i Västerdalälven och Vanån kan i dagsläget ge mycket allvarliga konsekvenser för samhället. Om vattnet stiger till en nivå motsvarande ett 100-årsflöde hotas såväl samhällsviktiga funktioner som bostäder, näringsverksamhet och infrastruktur. Vid en sådan situation kommer stora delar av centrala Vansbro att vara översvämmade. 1979-1982 byggdes den s.k. Norlinvallen för att skydda den centrala bebyggelsen från inflöde av vatten från Vanån. Vallen byggdes för att skydda vid nivåer upp till +238,9 m (RH70). Inmätning av vallen visar att den idag har en lägsta nivå på +238,68 m (RH70), en nivå som nästan uppnåddes vid vårfloden 1985. Ända sedan denna vall byggdes har det diskuterats ytterligare invallningsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har kartlagt översvämningsrisker enligt Översvämningsdirektivet (EU direktiv 207/60/EG) och Vansbro är ett av 18 utpekade områden i Sverige som har en betydande översvämningsrisk. Vansbro kommun har med avseende på detta utrett skyddsåtgärder mot översvämning i Vansbro tätort och ansökt samt tilldelats statsbidrag från MSB. Vansbro kommun avser att utföra åtgärder i form av en skyddsvall och förbättringar av pumpsystem i del av centrala Vansbro. Området som är planerat att vallas in är de mest utsatta delarna av Vansbro tätort, där även många centrala samhällsfunktioner finns. 2 Höjdsystem och fixpunkt Vansbro kommun använder höjdsystem RH 70 och detta används också genomgående i denna rapport. Den nya nationella höjdmodellen (NNH) finns framtagen för de centrala delarna av Vansbro och den levereras i höjdssystem RH 2000. Projektet har tillgång till en höjdmodell i RH 70 från Vattenfall med upplösningen 5 x 5 meter. Höjdmodellen användes till den hydrodynamiska modellering som beskrevs i Ansökan om statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor i befintlig bebyggelse, Bilaga 8 som lämnades in till MSB i juli 2012. Höjdmodellen redovisas i denna TB som bilaga 1. NNH har en upplösning på 2 x 2 meter. För att få en så god upplösning som möjligt i konsekvens- och kostnadsberäkningar har vi valt att använda NNH och räkna om den till RH 70 för studieområdet i de centrala delarna av Vansbro. För centrala Vansbro kan vi approximera: RH 70 = RH 2000-22 cm (Danielsson 2011). 2 (14) repo001.docx 2012-03-29 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

3 Vattenstånd och dimensionerande vattenföring För att fastställa vilken översvämningsnivå som Vansbro behöver skydda sig mot har en hydraulisk beräkningsmodell upprättats och flödes- och nivåberäkningar utförts. Beräkningsmodell, flöden mm beskrivs i bilaga 1 (1.1 1.3). Beräkningar har utförts utifrån Räddningsverkets uppgifter om 100-års flöden med 853 m 3 /s i Västerdalälven och 233 m 3 /s i Vanån, vilket ger totalt 1086 m 3 /s. Figur 3-1 Översvämmade områden i Vansbro vid 100-årsflöde enligt Räddningsverkets flödes uppgifter och +238,50 som nedströms randvillkor vid Skifsforsen. Skifsforsens regleringsdammar utgör nedströms randvillkor, men det finns en osäkerhet i nivåerna här varför två olika randvillkor har använts. För att göra en känslighetsanalys på beräkningarna har även ett alternativt 100-årsflöde använts i beräkningarna samt ett 200- års flöde med olika nedströms randvillkor. Det har totalt gjorts fem olika beräkningsfall. Beräkningarna visar att det finns en översvämningsrisk i samhället och att nivåerna vid ett 200-årsflöde kan stiga till nivåer mellan +239,12 till +239,25 längs Vanån och till nivåer mellan +239,09 till +239,58 längs Västerdalälven. Skillnaderna i de olika beräkningsfallen 3 (14) repo001.docx 2012-03-2914 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

mellan det lägsta och högsta scenariot är knappt 1 m, beroende på olika flödesstorlekar och nivåer vid Skifsforsen. Även nivåer vid 2-, 5-, 10-, 25- och 50-årsflod har utförts, se Bilaga 8.1 till ansökan. Fortum äger kraftverket vid Skifsforsen som är ett äldre kraftverk som på sikt kan behöva byggas om alternativt rivas. Det har därför även gjorts en beräkning av nivåerna vid ett 100-års flöde utan Skifsforsens dammar, se bilaga 1.2. Beräkningarna pekar på att om kraftverksdammarna rivs blir nivåerna 0,3-0,5 m lägre i Vanån och Västerdalälven vid ett 100-års flöde. 3.1 Klimatförändringar Det är osäkert hur framtida klimatförändringar kommer att påverka framtidens flöden, men de senaste klimatscenarierna för Vansbrotrakten visar att 100-årsflödet minskar med 0-20 % (källa SMHI 2011b). Detta då snömängderna förväntas minska och det är vårfloden som bidrar till de största flödena i Västerdalälvens vattensystem. I beräkningarna har det antagits 0 % förändring av 100-årsflödet. 3.2 Nivåberäkning för konsekvensanalysen För att beskriva med vilken sannolikhet vissa flöden uppkommer kring centrala Vansbro (i Västerdalälven och Vanån) har en frekvensanalys genomförts, se bilaga 1.1. Beräknade flöden har satts in i den hydrodynamiska modell (MIKE11) som byggts upp av Sweco inom ramen för utredningen av översvämningsskydd i Vansbro. Vattennivån beräknas i tvärsektioner (A till X), Figur 3-2. Figur 3-2 Bokstäverna anger några av de tvärsektioner i modellen där vattennivån beräknats. 4 (14) repo001.docx 2012-03-29 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

De tvärsektioner som vattennivåmässigt ramar in studieområdet är C, L och S. De presenteras närmare i Figur 3-3. Inom studieområdet skiljer sig vattennivån uppströms och nedströms med mellan 7 och 14 centimeter beroende på flöde. Den lilla nivåskillnaden tillsammans med osäkerheter i höjddata, osäkerheter i statistisk beräkning av återkomsttider, osäkerheter i modellering samt efterföljande konsekvensoch kostnadsanalyser gör att Sweco förenklat betraktar vattennivån som platt. I stället för att i modelleringsverktyget ta fram en lutande utbredning baserat på alla tvärsektioner, väljs nu det maximala uppströmsvärdet (i tvärsektion C eller L), vilket används som vattennivå i hela studieområdet för respektive återkomsttid. I kartorna används alltså konstant vattennivå för att representera vattnets beräknade utbredning och djup. Figur 3-3 Beräknade vattennivåer vid olika flöden för tvärsektionerna C, L och S. Beroende på osäkerheter i avbördningskapaciteten i Skifsforsen finns beräkningar av två olika 200- årsflöden. Utredningen använder det scenario som ger högst vattennivå. En viktig faktor för översvämningssituationen i Vansbro är hur mycket vatten som släpps fram i Skifsforsen. En skillnad på vattennivå på 50 cm vid Skifsforsen ger 33 cm vattenståndsskillnad i Vanån vid Norlinvallen (se bilaga 1.2 till ansökan). Det är därför viktigt att samtliga utskov är öppna vid höga flöden. Vid en eventuell ombyggnad av kraftverket och dammarna är det viktigt att utskoven får en god kapacitet så att inte problemen med översvämningar ökar i Vansbro. 5 (14) repo001.docx 2012-03-2914 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

Flödesuppgifter från Mockfjärds kraftverk nedströms Vansbro visar att extremflöden kan vara i upp mot två veckor och att höga flöden kan vara under ännu längre tidsperioder. 4 Föreslagna anläggningar Översvämningsskyddet avser dels anläggande av ny skyddsvall utmed Vanån, dels höjning av befintlig vall (Norlinvallen). Vallen skall byggas för att utgöra skydd mot översvämning upp till vattennivå +239.6 vilken minst motsvarar ett 200-års flöde. Skyddsvallen är planerad att anläggas som en jordvall utmed Vanån med planläge enligt Figur 4-1. Vallens totala längd är ca 2900 m. Den befintliga Norlinvallens nivå är +238.7 som lägst, vilket innebär att den måste höjas och anpassas till den högre nivån för tillfredsställande funktion. Det är ca 1300 m av den totala längden som är höjning av befintlig vall med som mest 1.2 m. I den östra delen anläggs vallen öster om befintlig banvall (Inlandsbanan). Skyddsvallen kommer att ligga som mest 0.7 m högre än banvallen. Skyddsvallen har förlagts till Inlandsbanans östra sida vilket erfordrar fyllning i vatten på en sträcka av ca 100 m. Skyddsvallen är lagd så att banunderbyggnaden ska vara orörd med fungerande avvattning. Skyddsvallen korsar Västerdalbanan samt gång och cykelväg i en punkt där järnvägsoch vägbank har tillräcklig höjd för att klara 200-års nivån. Skyddsvallens krön kommer att ligga som mest ca 3 m högre än omgivande mark. På sträckan genom industriområdet Brosågen kommer vallen att anläggas på land med släntfot ca 5 m från strandlinjen. De byggnader som ligger i vallens sträckning rivs. Eventuellt kan den största byggnaden flyttas. Vallens höjd blir ca 2.3 m högre än omgivande marknivåer. I den sydöstra delen kommer vallen att ansluta mot befintlig bank för gång och cykelväg. 6 (14) repo001.docx 2012-03-29 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

Figur 4-1 Skyddsvallens läge Då utformningen av vallen kommer att uppföras på olika sätt beroende av vilken del av vallen som avses, redovisas dessa olika utföranden var för sig under respektive rubrik nedan. Figur 4-1 redovisar vallens sträckning samt sträckningsmarkeringen som används nedan för att visa vilken del av vallen som beskrivs. Figur 4-1 bifogas även som A3 i bilaga 2 i denna TB. Utförda geotekniska undersökningar för hela vallens sträckning redovisas i bilaga 3, MUR, daterad 2015-05-18. 4.1 Utformning ny vall 4.1.1 Områdesbeskrivning Ny vall är planerad att anläggas mellan km 1/350-2/920. Mellan km 1/350-2/160 ligger vallen öster om och i nära anslutning till befintlig järnvägsbank. Mellan 1/640-1/740 kommer utfyllnad i vatten att krävas (se kap 4.2). Vid km 2/030 korsar vallen befintlig järnvägsbank (Västerdalbanan), där järnvägsbanken ligger högre än skyddsvallen. Marknivåerna ligger i huvudsak på nivåer mellan +237,0 och +238.2, vilket innebär att vallens överyta således kommer att ligga ca 1.8 3.0 m över nuvarande marknivå. 7 (14) repo001.docx 2012-03-2914 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

Mellan km 2/160-2/920 ligger vallen inom utfyllt industriområde (Brosågen). Marknivåerna ligger i huvudsak på nivåer mellan +237,5 och +238.5, vilket innebär att vallens överyta kommer således att ligga ca 1.5-2.5 m över nuvarande marknivå. 4.1.2 Geotekniska förhållanden Mellan km 1/350-2/160 där vallen ligger öster om och i nära anslutning till befintlig järnvägsbank består jorden överst av ett ytskikt bestående av 0.2-0.3 m mullhaltig jord. Under ytskiktet följer naturligt lagrad silt och sand med minst medelhög relativ fasthet. Lokalt finns tunnare lager (<1m) av silt med låg relativ fasthet. Vid km 2/030 korsar vallen befintlig järnvägsbank (Västerdalbanan). Mellan km 2/160-2/920 ligger vallen inom utfyllt industriområde (Brosågen). Fyllningens vars mäktighet av generellt mellan 1-2 m och har varierande innehåll i form av sand, grus, silt samt bark, flis och sågspån. Vid platsbesök hösten 2010 konstaterades att en 1-2 m hög vall med sågspån utlagts över redovisade nivåer. Lokalt vid km 2/760 har 2.6 m fyllning innehållande sand och grus med inslag av olja påträffats. Fyllningen underlagras av sand och silt med minst medelhög relativ fasthet till mer än 10 m djup under markytan. 4.1.3 Teknisk lösning Skyddsvallen kommer att utföras som en jordvall med överytan på nivå +239,9. Vallens bredd skall vara 3 m upptill. Slänter utförs i lutning 1:2 eller flackare. Jordvallen byggs med packad sandig moränjord med tätvärde ca 10-6 m/s. Vallen förses med erosionsskydd av krossmaterial mot Vanån. Vallen grundläggs normalt på naturligt lagrad sediment i form av sand och silt. Inom industriområdet där fyllning förekommer kan tätdike av packad tätjord krävas under vallen. Fyllnadsmassor grävs då ur varefter återfyllning sker med packad sandig morän. Vallens utformning framgår av Figur 4-2 och Figur 4-3. Figur 4-2 Principutformning av ny skyddsvall (km ca 1/350-1/640 och 1/740-2/030) 8 (14) repo001.docx 2012-03-29 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

Figur 4-3 Principutformning av ny skyddsvall (km ca 2/030-2/920) Risk för betydande sättningar föreligger inte då undergrunden utgöras av silt och sand med medelhög relativ fasthet. Sättningarna av belastning från vallen bedöms bli mindre än 1 cm. Stabilitetsberäkningar och genomströmningsberäkningar för vallen redovisas i bilaga 3, PM-stabilitetsberäkning, daterad 2013-03-27, rev 2013-10-17. Av resultaten framgår att med föreslagen utformning av ny jordvall erhålls en säkerhetsfaktor på minst 1.3 vid en vattennivå av +239,6. Denna säkerhetsfaktor mot utglidning uppfyller riktlinjer i RIDAS, (kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet), vid extrema driftsförhållanden med översvämning i samband med dimensionerande flöden. Beräkningar av genomströmning för den nya vallen ger att läckage av storleksordningen 5,5*10-6 m3/s*m. Beräkningar har utförts för att verifiera stabiliteten mot Vanån. Resultaten redovisas i bilaga 7. Av resultaten framgår att stabiliteten för vallen är tillfredsställande. Säkerhetsfaktorn (kombinerad analys) uppgår till > 1.6. Krav enligt TKGeo vid säkerhetsklass 2 är att säkerhetsfaktorn ska vara minst 1.3. Säkerheten för ytliga ras i befintlig slänt är dock ställvis lägre än 1.3 där slänten har brant lutning. Ras påverkar dock inte skyddsvallens stabilitet initialt. Besiktning av de befintliga slänterna skall dock utföras i samband med besiktning av vallen. 4.2 Utformning av utfyllnad i vik 4.2.1 Områdesbeskrivning På en sträcka av ca 100 m (km 1/640-1/740) finns en vik i Vanån där järnvägsbanken ligger i direkt anslutning till vattnet. Här kommer vallen att anläggas utanför järnvägsbanken, delvis i vatten. Utförd lodning visar att vattendjupen där utfyllnad ska ske uppgår till max 3 m vid medelvattenstånd. Den befintliga järnvägsbanken har en lutning av ca 1:2 mot Vanån. Vallen anläggs på sådant sätt att järnvägsbankens funktion inte påverkas. 4.2.2 Geotekniska förhållanden Fyllningen i järnvägsbanken består av grusig sand som underlagras av ca 1.2 m naturligt lagrad siltig sand med växtdelar och därunder av 0.7 m torv. Under torven följer sand till stort djup. Fyllning och naturligt lagrad jord under järnvägsbank har minst medelhög 9 (14) repo001.docx 2012-03-2914 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

relativ fasthet. Sonderingar utförda i vatten utanför banken visar att under botten finns ett mycket löst ytskikt med 1-2 m tjocklek sannolikt bestående av slam eller dy. Under detta lösare lager finsediment i form av sand med låg-medelhög relativ fasthet till ca 6 m djup som underlagras av sand med minst hög relativ fasthet. 4.2.3 Teknisk lösning Skyddsvallen kommer att utföras som en jordvall med överytan på nivå +239,9. Vallens bredd skall vara 3 m upptill. Slänter utförs i lutning 1:2 eller flackare. Utfyllnad i vatten utförs med sandigt grus upp till nivå motsvarande ca 0.5 m över medelvattenytan i Vanån (+237.0). Därefter slås en spont genom den utlagda fyllningen till minst 1 m ner i naturligt lagrad jord. Resterande fyllning utförs med sandig moränjord som utläggs och packas i torrhet. Vallen förses med erosionsskydd av krossmaterial mot Vanån. Vallen grundläggs på naturligt lagrad sediment i form av sand med inslag av silt. Förekommande lösa sediment muddras eller pressas ut i Vanån i samband med utläggning av fyllning. Utläggning av fyllning under vatten skall ske från järnvägsbank och ut i Vanån. Vallens principiella utformning framgår av Figur 4-4. Risk för sättningar i vallen föreligger inte under förutsättning att lösa sediment inte finns kvar under vallen. Beräkningar har utförts i en sektion (1/680)) för att verifiera stabiliteten mot Vanån. Resultaten redovisas i bilaga 7. Av resultaten framgår att stabiliteten för vallen är tillfredsställande. Säkerhetsfaktorn (kombinerad analys) uppgår till 1.37 för ny vall och mer än 3.0 för glidytor som berör befintlig järnvägsbank. Krav enligt TKGeo vid säkerhetsklass 2 är att säkerhetsfaktorn ska vara minst 1.3. Figur 4-4 Principutformning av ny skyddsvall (km ca 1/640 och 1/740) 10 (14) repo001.docx 2012-03-29 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

4.3 Utformning förstärkning och höjning av befintlig vall 4.3.1 Områdesbeskrivning Den västra delen av vallen (km 0/000-0/700) består av en grusad GC-väg med en bredd av ca 2 m. Området i anslutning till GC-vägen utgörs till större delen av relativt plan sankmark, där marknivån utanför vallen ligger 0.5-1.0 m lägre än den befintliga vallen. Söder om vallen finns ett dike längs hela sträckan. Den norra delen av vallen (km 0/700-1/300) består av en grusad bilväg med en bredd av ca 3 m. Området utgörs både av sankmark och fastare partier och marknivån utanför vallen ligger 0.5 m lägre än den befintliga vallen. 4.3.2 Geotekniska förhållanden Den befintliga skyddsvallen utgörs av fyllning med en mäktighet av 0.5-2.0 m. Fyllningen består till övervägande del av sand och grus. Mellan km 0/000-0/800 är fyllningens mäktighet 0.5-1.5 m. Fyllningen underlagras av 0.3-0.9 m mellan- till högförmultnad torv. Under torven följer naturligt lagrade sediment av sand och silt. Utanför befintlig skyddsvall (GC-väg) består jorden av 0.5-1.5 m torv som underlagras av morän eller sand och silt. Mellan km 0/800-1/000 uppgår fyllningen mäktighet till 0.5-1.0 m. Fyllningen underlagras av ett tunt lager av torv och därunder av morän. Mellan km 1/000-1/300 uppgår fyllningens mäktighet till 1-2 m. Vid km 1/030 påträffades aska, spån och tjära i fyllningen. Under fyllningen följer ställvis 1-2 m högförmultnad torv som vilar på 1-3 m sediment av silt och sand. Under sedimenten följer morän. 4.3.3 Teknisk lösning Höjning av befintlig skyddsvall utförs genom att fyllning av friktionsjord påförs befintlig vall. Tätning av vall sker med tätduk till nivå +239.6. Ovan tätduk påförs en överbyggnad av grus med tjocklek min 0.3 m. Vallens bredd på överytan skall vara 3.0 m. Befintliga brunnar och avstängningsventiler justeras. Slänt mot Vanån förses med erosionsskydd av bergkross alternativt grus beroende på erosionsrisk. Vallens utformning framgår av Figur 4-5. Sättningar uppkommer vid höjning av befintlig vall där torvjordar förekommer. En höjning av vall med 0.8 m bedöms ge upphov till en sättning av 5-10 cm. Merparten av sättningarna kan förväntas uppkomma kort tid efter pålastning, dvs under byggnadstiden. Stabilitetsberäkningar för vallen redovisas i separat handling PM-stabilitetsberäkning, daterad 2013-03-27, rev 2013-10-17. Med föreslagen utformning av höjning av befintlig jordvall erhålls en säkerhetsfaktor på minst 1.3 vid en vattennivå av +239,6. Denna säkerhetsfaktor mot utglidning uppfyller riktlinjer i RIDAS vid extrema driftsförhållanden med översvämning i samband med dimensionerande flöden. Beräkningar av genomströmning vid höjning av befintlig vall vallen ger att läckage av storleksordningen 1.4*10-6 m 3 /s*m. 11 (14) repo001.docx 2012-03-2914 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

Figur 4-5 Principutformning vid höjning och förstärkning av befintlig skyddsvall 12 (14) repo001.docx 2012-03-29 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

4.4 Erosion En beräkning av skillnad i vattenhastigheter med och utan vall vid ett 200-årsflöde har utförts. Resultaten redovisas i figur nedan. Figur 4-6. Skillnad beräknade vattenhastigheter vid 200-årsflöde (hastighet med vall minus hastighet utan vall). Generellt uppkommer liten skillnad i vattenhastighet (0-0.2 m/s). Lokalt uppgår skillnaden dock upp emot 0.4 m/s, dock ej inom strandnära områden. En ökning av vattenhastigheten med upp till 0.2 m/s, med kort varaktighet, förväntas inte innebära ökad risk för erosionsskador vid stränderna. I bilaga 5-1 och 5-2 redovisas vattenhastigheter i Vanån vid ett 200-års flöde med vall respektive utan vall. Betydande erosion i befintliga slänter utmed Vanån har inte observerats. Risk för erosion i slänter mot Vanån kan dock ställvis förekomma vid högvattenflöden. Vid sektion, km 1/640-1/740) där vallen delvis ligger under vatten kommer skyddsvallens slänt mot Vanån att erosionsskyddas med bergkross. Utmed sträckan, km 2/200-2/920, planeras inga erosionsskyddande åtgärder i befintlliga slänter mot Vanån. Skyddsvallens släntfot kommer att ligga minst 5 m från vattenlinjen och minst 3 m från släntkrönet mot Vanån vilket innebär att eventuella ytliga ras i slänt mot Vanån inte påverkar vallen initialt. Besiktning av de befintliga slänterna mot Vanån skall dock utföras i samband med besiktning av vallen. Om erosion och tecken på instabilitet observeras skall åtgärder vidtas så att vallen stabilitet inte påverkas. 13 (14) repo001.docx 2012-03-2914 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

Brostödens (Inlandsbanan) erosionsskydd bör kontrolleras så att det är dimensionerade för beräknad maximal vattenhastighet (ca 1 m/s). 4.5 Pumpar Ytvatten från invallat område leds ut i Vanån via trummor (11 st) genom vallen som proppas i samband med höga vattennivåer. Vissa trummor (10 st) förses med pumpbrunn och ventil. 5 Kostnader 5.1 Anläggningskostnad*) Avser kostnad för att anlägga projekterad vall inkl GC-väg på del av sträckan. Eventuell sanering av förorenade massor ingår inte i kostnaden. Del 1, Från västerdalbanan till väg 71 (km 2/050-2/920). 7.5 Mkr Del 2, Längs inlandsbanan (km 1/350-2/050) 4.0 Mkr** ) Del 3, Höjning av befintlig vall (km 0/000-1/350) 6,2 Mkr *) Angivna kostnader härrör från kostnadsbedömning daterad 2012-07-11. ** ) Denna kostnad kan förväntas bli högre då vallen är flyttad till östra sidan av järnvägsbanken vilket ger en ökning av fyllnadsmängden. 5.2 Drift och underhållskostnad Inga stora driftskostnader. Pumparna ska dock funktionstestas med vissa intervall beroende av vilken typ av pump som ska användas. I övrigt kommer översyn av vall att behövas, såsom justering av köryta, klippning av gräs på slänter mm. 14 (14) repo001.docx 2012-03-29 TEKNISK BESKRIVNING 2015-10-07, REV A 2015-11-09 VANSBRO, PLANERAD SKYDDSVALL SETREB \\sefanfs001\projekt\1567\1570256_vansbro_planerad_skyddsvall\000\10 arbetsmtrl_dok\tb 20151007_reva.docx

1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-09-07 KS 2014/461 Verksamhetschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 75205 Kommunstyrelsen Detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt Upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen beslutar att genomföra granskning av förslag till detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 Sammanfattning Samråd har genomförts av förslag till detaljplanen för skyddsvall Vansbro samt upphävande av del av detaljplan för del av Vansbro 7:74. Samrådsmöte har genomförts och inkomna synpunkter på samrådshandlingarna har sammanställt i en samrådsredogörelse. Vissa av de inkomna synpunkterna har beaktats och inarbetats i granskningsförslaget till detaljplanen. Samtliga inkomna synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförande av skyddsvall för att skydda Vansbro samhälle mot extrema vattenflöden. Samtidigt upphävs del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Upphävandet omfattar A-området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Den planlagda kvartersmarken norr om Fredsgatan har aldrig tagits i anspråk. Marken är relativt sank och bedöms ej aktuell att bebygga, varför denna del av gällande plan upphävs. Granskning detaljplan skyddsvall På del av planområdet finns en befintlig skyddsvall, Norlinvallen, men den har idag en lägsta nivå på +238,68 meter (höjdsystem RH701), en nivå som nästan uppnåddes under vårfloden 1985. Översvämningsskyddet avser dels anläggande av ny skyddsvall utmed Vanån, dels höjning av befintlig vall (Norlinvallen). Skyddsvallen planeras att anläggas som en jordvall utmed Vanån med en total längd på cirka 2900 m. Vallen ska byggas för att utgöras skydd mot översvämning upp till vattennivå +239,6 meter (RH70), vilket motsvarar ett 200-årsflöde. I planbestämmelserna anges att krönet på skyddsvallen ska vara minst + 239,9 (RH70), vilket omfattar en överbyggnad på 3 dm. Bakgrund Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförande av skyddsvall för att skydda Vansbro samhälle mot extrema vattenflöden. Samtidigt upphävs del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Upphävandet omfattar A-området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Den planlagda kvartersmarken norr om Fredsgatan har aldrig tagits i anspråk. Marken är Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(3) relativt sank och bedöms ej aktuell att bebygga, varför denna del av gällande plan upphävs. På del av planområdet finns en befintlig skyddsvall, Norlinvallen, men den har idag en lägsta nivå på +238,68 meter (höjdsystem RH701), en nivå som nästan uppnåddes under vårfloden 1985. Översvämningsskyddet avser dels anläggande av ny skyddsvall utmed Vanån, dels höjning av befintlig vall (Norlinvallen). Skyddsvallen planeras att anläggas som en jordvall utmed Vanån med en total längd på cirka 2900 m. Vallen ska byggas för att utgöras skydd mot översvämning upp till vattennivå +239,6 meter (RH70), vilket motsvarar ett 200-årsflöde. I planbestämmelserna anges att krönet på skyddsvallen ska vara minst + 239,9 (RH70), vilket omfattar en överbyggnad på 3 dm. Planområdet omfattar befintlig och planerad skyddsvall och omsluter stor del av Vansbro samhälle. Vallens totala längd är cirka 2900 m. Planområdet har avgränsats till två meter utanför släntfot på vallen för att möjliggöra underhåll. I planområdet ingår även ytor där befintlig mark ligger över lägsta skyddsnivå för vallen för att säkerställa att marknivån inte sänks på dessa ställen. I planområdet ingår även ett smalt område med industrimark mellan skyddsvallen och Vanån inom Brosågenområdet. Detta markområde är delvis förorenat i samband med tidigare industriverksamhet. För att inte kommunen ska bli markägare till detta område och därmed riskera bli ansvarig för sanering av markföroreningar har det bibehållits som kvartersmark för industri, men området får ej bebyggas. De markområden som ligger utanför vallen mot Vanån är delvis förorenade. Planområdets areal för skyddsvallen är cirka 51 380 m2 och planområdet som upphävs är cirka 860 m2. Konsekvenser Planläggning av området är en förutsättning för markåtkomst och byggande av skyddsvallen. Slutsats Granskning ska genomföras enligt bestämmelser i Plan- och Bygglagen. Beslutsunderlag Granskningshandlingar bestående av förslag till plankarta och förslag till planbestämmelse. Samrådsredogörelse Teknisk beskrivning med tillhörande bilaga Granskning detaljplan skyddsvall Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

3(3) Miljö och byggchef Tomas Isaksson Granskning detaljplan skyddsvall Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2015-11-23 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 83 Ärende KS 2015/616 Revidering avgifter för gräva i gata Förslag till kommunstyrelsen Garantiavgifterna för återställningsarbeten vid grävarbeten i kommunens gator och vägar kompletteras med garantitillägg om 15 % påslag på gällande taxa då schaktmetoden är plöjning eller liknande och schakten är max 200 mm bred och maximalt 300 mm djup. Ärendet Enligt beslut KS 2012/812 gäller ett garantipåslag om 60% av gällande taxa för återställning av schakt i gata om ingen garantitid på arbetet lämnas. Om 2 års garanti lämnas gäller ett påslag om 30% av gällande taxa vid schaktning i kommunen gator och vägar. Nuvarande garantipåslaget gäller då traditionell schaktning utförts i kommunala gator. Om förläggningsmetoden utgörs av plöjning ner till ett djup av högst 300 mm och en bredd av högst 200 mm blir återfyllnaden mindre och därmed minskar sättningsbenägenheten varför ett lägre garantipåslag kan tillämpas. Föreslaget garantipåslag vid plöjning bör därför ligga mellan 10-20% av gällande taxa. Ingen förändring föreslås för garantipåslag vid traditionell schaktmetod. Förslag Ordförandes förslag: Garantiavgifterna för återställningsarbeten vid grävarbeten i kommunens gator och vägar kompletteras med garantitillägg om 15 % påslag på gällande taxa då schaktmetoden är plöjning eller liknande och schakten är max 200 mm bred och maximalt 300 mm djup. Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-10 KS 2015/616 Verksamhetschef Thomas Carlsson Thomas.carlsson@vansbro.se 00281-75 205 Kommunstyrelsen Komplettering av avgifter för återställning efter schaktning i gator och vägar mm. Rekommendation till beslut 1. Garantiavgifterna för återställningsarbeten vid grävarbeten i kommunens gator och vägar kompletteras med garantitillägg om 15 % påslag på gällande taxa då schaktmetoden är plöjning eller liknande och schakten är max 200 mm bred och maximalt 300 mm djup. TJÄNSTEUTLÅTANDE avgifter för ianspråktagande av allmän plats Sammanfattning Enligt beslut KS 2012/812 gäller ett garantipåslag om 60% av gällande taxa för återställning av schakt i gata om ingen garantitid på arbetet lämnas. Om 2 års garanti lämnas gäller ett påslag om 30% av gällande taxa vid schaktning i kommunen gator och vägar. Nuvarande garantipåslaget gäller då traditionell schaktning utförts i kommunala gator. Om förläggningsmetoden utgörs av plöjning ner till ett djup av högst 300 mm och en bredd av högst 200 mm blir återfyllnaden mindre och därmed minskar sättningsbenägenheten varför ett lägre garantipåslag kan tillämpas. Föreslaget garantipåslag vid plöjning bör därför ligga mellan 10-20% av gällande taxa. Ingen förändring föreslås för garantipåslag vid traditionell schaktmetod. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2015-11-23 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 84 Ärende KS 2015/617 Gemensam miljö- och byggförvaltning Vansbro Malung-Sälen Förslag till kommunfullmäktige Förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att under 2016 utreda förutsättningarna för en gemensam miljö- och byggförvaltning för Malung- Sälens och Vansbro kommun. 2. Kommunstyrelsen avsätter 50 tkr ur strategisk utveckling till förvaltningens förfogande att nyttja inom ramen för uppdraget under förutsättning att Malung-Sälens kommun fattar samma beslut. Beslut Jäv Reservationer Ärendet Tjänstemän vid miljö och byggförvaltningen i Malung-Sälens kommun och miljö och byggenheten i Vansbro kommun har under lång tid fört samtal om möjliga samverkansområden. I dessa samtal har det konstaterats att de båda kommunerna har likartade utmaningar att hantera. Bl.a. återkommer samtalen ofta kring kompetensförsörjning, kontinuitet, sårbarhet och samhörighet. Även ekonomin har varit ett återkommande ämne. Olika alternativ till samverkan har diskuterats och ett avtal om köp av plankompetens har tecknats mellan kommunerna. För att komma vidare i arbetet och förhoppningsvis hitta en hållbar samverkanslösning bör förutsättningarna för en gemensam miljö- och byggförvaltning för de båda kommunerna utredas vidare. Förslag Ordförandes förslag: 1. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att under 2016 utreda förutsättningarna för en gemensam miljö- och byggförvaltning för Malung- Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2015-11-23 Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Sälens och Vansbro kommun. 2. Kommunstyrelsen avsätter 50 tkr ur strategisk utveckling till förvaltningens förfogande att nyttja inom ramen för uppdraget under förutsättning att Malung-Sälens kommun fattar samma beslut. Beslutsgång Beslutsunderlag Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad 2015-11-11 KS 20015/617 Verksamhetschef Thomas Carlsson thomas.carlsson@vansbro.se 75205 Kommunstyrelsen Gemensam miljö- och byggförvaltning, Malung-Sälens och Vansbro kommun Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att under 2016 utreda förutsättningarna för en gemensam miljö- och byggförvaltning för Malung-Sälens och Vansbro kommun. Kommunstyrelsen avsätter 50 tkr ur strategisk utveckling till förvaltningens förfogande att nyttja inom ramen för uppdraget. Sammanfattning Tjänstemän vid miljö och byggförvaltningen i Malung-Sälens kommun och miljö och byggenheten i Vansbro kommun har under lång tid fört samtal om möjliga samverkansområden. I dessa samtal har det konstaterats att de båda kommunerna har likartade utmaningar att hantera. Bl.a. återkommer samtalen ofta kring kompetensförsörjning, kontinuitet, sårbarhet och samhörighet. Även ekonomin har varit ett återkommande ämne. Olika alternativ till samverkan har diskuterats och ett avtal om köp av plankompetens har tecknats mellan kommunerna. För att komma vidare i arbetet och förhoppningsvis hitta en hållbar samverkanslösning bör förutsättningarna för en gemensam miljö- och byggförvaltning för de båda kommunerna utredas vidare. Tjut_ Gemensam miljö och byggförvaltning Bakgrund Tjänstemän vid miljö och byggförvaltningen i Malung-Sälens kommun och miljö och byggenheten i Vansbro kommun har under lång tid fört samtal om möjliga samverkansområden. I dessa samtal har det konstaterats att de båda kommunerna har likartade utmaningar gällande ekonomi, rekrytering, verksamhetsstöd mm att hantera. Olika alternativ till samverkan har diskuterats och ett avtal om köp av plankompetens har tecknats mellan kommunerna. För att komma vidare i arbetet och förhoppningsvis hitta en hållbar samverkanslösning bör förutsättningarna för en gemensam miljö- och byggförvaltning för de båda kommunerna utredas vidare. Slutsats Förvaltningen bör ges i uppdrag att fortsätta arbetet med att hitta samverkansformer med Malung-Sälens kommun inom miljön och byggområdet. I detta uppdrag ingår att utreda förutsättningarna för en gemensam förvaltning mellan de båda kommunerna. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Vansbro kommun Riktlinjer för hantering av hot och våld Vansbro kommuns riktlinjer för hantering av hot och våld i arbetet. Lillemor Tännström 2015-10-23

Innehåll Allmänna riktlinjer... 2 Ansvar... 2 Arbetsgivaren... 2 Arbetskamraterna... 2 Förebyggande arbete... 2 Leva med risker... 2 Kommunens skydds- och säkerhetsåtgärder... 3 Hot och våld skall alltid polisanmälas... 3 Riskanalys... 3 Bearbetning av en hot- och våldsupplevelse... 3 Rutiner... 3 Minderåriga... 3 Lagrum... 3 1

Allmänna riktlinjer Vansbro kommun skall så långt det är möjligt och rimligt genom lämpliga skyddsåtgärder skydda förtroendevalda och anställda mot att bli utsatta för hot och våld. För dem som utsatts för sådana handlingar skall kommunen ge allt det stöd och den hjälp som är möjliga för att dels bearbeta det som hänt, dels stärka utsatta förtroendevalda och anställda i att, trots risker för hot och våld, tryggt kunna utföra de uppgifter som åligger dem i kommunens verksamheter. Ansvar Arbetsgivaren Arbetsgivaren har huvudansvaret för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivaren ska utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt att vidta åtgärder. Arbetet ska ordnas så att risk för våld och hot så långt som möjligt ska förebyggas. Arbetsgivaren ska dessutom se till att det finns larmutrustning om så krävs och att det finns fastställda rutiner för hur en situation om våld eller hot ska hanteras. Arbetskamraterna Enligt arbetsmiljölagen har de anställda skyldighet att verka för en god arbetsmiljö och därmed inte utsätta en arbetskamrat, förtroendevald eller någon annan för våld eller hot. Varje anställd ska rapportera händelser så att en samlad bild kan fås. Förebyggande arbete Människor reagerar olika i en våldssituation. En del personer reagerar direkt andra hamnar i chocktillstånd och en del reagerar efter timmar/dagar. Hur man reagerar beror på hur man uppfattar händelsen och om man tidigare varit med om en hot och/eller våldssituation. Vetskapen om att det förekommer hot och våld på en arbetsplats kan innebära en psykisk press i arbetet. Genom förebyggande åtgärder och fungerande rutiner kan en hot och våldssituation förebyggas och lindras. Arbetet bör planeras så att ensamarbete vid riksfyllda arbetsuppgifter inte förekommer. Leva med risker Trots alla möjliga lämpliga och rimliga åtgärder som kommunen i sin roll som arbetsgivare kan vidta för skydd och säkerhet mot hot och våld i arbetet, så kan inte risker helt undanröjas. Det gäller att hitta ett sätt att vara medveten om risken men ändå inte ständigt oroa sig. 2

Kommunens arbetsmiljöansvar Hot och våld ska polisanmälas Hot och våld är ett allvarligt brott och för att markera att hot och våld mot kommunens förtroendevalda och anställda inte accepteras ska polisanmälan göras i de fall där bedömningen görs att det är motiverat. Hoten kan vara av olika karaktär, då de kan vara riktade både mot en grupp eller mot enskild person. Säkerhetssamordnare och personalfunktionen kan vara ett stöd i att upprätta en anmälan eller att bistå vid krisstöd. Vid en akut hotsituation ska man alltid ringa 112. Riskanalys På varje arbetsplats ska en riskanalys göras för att se vilka risker för hot och våld som finns på just den arbetsplatsen. Alla rimliga åtgärder som kan förebygga hot och våld ska vidtas. Det kan till exempel röra sig om utbildning/information i hantering av aggressivitet och hot, behov av larm, passerkontroll, bedömning av lokalens utformning och lämplig möblering. Bearbetning av en hot- och våldsupplevelse För den förtroendevalda eller anställde, som utsatts för hot och våld, kan finnas ett behov av att bearbeta upplevelsen och reaktionerna. Beroende på omständigheterna kan det antingen vara i form av enskilda samtal med enskild drabbad eller gruppsamtal med personer vilka gemensamt har utsatts för samma hot. Rutiner Rutiner för hantering av hot och våld situationer ska tas fram för varje enhet/skola. Där ska också finnas tydliga beskrivningar kring vart man vänder sig i olika frågor. Minderåriga Ungdomar under 18 år får inte arbeta med arbetsuppgifter där det finns risk för att de kan bli utsatta för hot och våld. Lagrum AML, Arbetsmiljölagen 1977:1160 AFS 1993:2, Våld och hot i arbetsmiljön AFS 2012:13 Minderårigas arbetsmiljö 3

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 141 Ärende KS 2015/566 Riktlinjer, hot och våld Förslag till kommunfullmäktige Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen antar, under förutsättning att kommunfullmäktige antar Policy hot och våld, föreliggande förslag på Riktlinjer för hantering av hot och våld, KS 2015/567. Beslut Jäv Reservationer Ärendet Kommunens anställda och förtroendevalda har en mängd olika kontakter med personer som av olika anledningar vill komma i kontakt med kommunen. Det kan handla om kontakter i ett ärende, att framföra ris eller ros, eller kanske bara ställa en fråga. I kommunens olika verksamheter fattas beslut som påverkar enskilda individer och grupper av individer i samhället. Alla är naturligtvis välkomna att framföra sina synpunkter och ska så få göra men som medarbetare eller förtroendevald ska man inte behöva utsättas för hot eller hot om våld utifrån att man utför sina arbetsuppgifter/uppdrag enligt de lagar och föreskrifter som finns eller utifrån andra orsaker. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att risk för våld eller hot om våld så lång det är möjligt förebyggs. Alla arbetsplatser ska årligen inventera vilka risker som finns i arbetsmiljön. Rutiner ska tas fram och anpassas till varje enhet. De rutinerna ska vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna (AFS 1993:2, 2,3) Utifrån de krav som finns har dessa förslag på övergripande dokument tagits fram. Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen antar, under förutsättning att kommunfullmäktige antar Policy hot och våld, föreliggande förslag på Riktlinjer för hantering av hot och våld, KS 2015/567. Beslutsgång Beslutsunderlag Justerande Utdragsbestyrkande

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE policy och riktlinjer hot och våld TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd personal 2015-11-11 2015 / 565, 566 Personalchef Lillemor Tännström lillemor.tannstrom@vansbro.se 75004 KOMMUNFULLMÄKTIGE Policy och Riktlinjer Hot och våld Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen antar, under förutsättning att kommunfullmäktige antar Policy hot och våld, föreliggande förslag på Riktlinjer för hantering av hot och våld, KS 2015/567 Kommunfullmäktige rekommenderas anta Policy hot och våld, KS 2015/566 Sammanfattning Kommunens anställda och förtroendevalda har en mängd olika kontakter med personer som av olika anledningar vill komma i kontakt med kommunen. Det kan handla om kontakter i ett ärende, att framföra ris eller ros, eller kanske bara ställa en fråga. I kommunens olika verksamheter fattas beslut som påverkar enskilda individer och grupper av individer i samhället. Alla är naturligtvis välkomna att framföra sina synpunkter och ska så få göra men som medarbetare eller förtroendevald ska man inte behöva utsättas för hot eller hot om våld utifrån att man utför sina arbetsuppgifter/uppdrag enligt de lagar och föreskrifter som finns eller utifrån andra orsaker. Arbetsgivaren ska ordna arbetet så att risk för våld eller hot om våld så lång det är möjligt förebyggs. Alla arbetsplatser ska årligen inventera vilka risker som finns i arbetsmiljön. Rutiner ska tas fram och anpassas till varje enhet. De rutinerna ska vara kända av alla arbetstagare som kan bli berörda av riskerna (AFS 1993:2, 2,3) Utifrån de krav som finns har dessa förslag på övergripande dokument tagits fram. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE policy och riktlinjer hot och våld Bakgrund Ett personalpolitiskt handlingsprogram antogs i kommunfullmäktige 13 oktober 2013, KS 2013/510. Utifrån det programmet utarbetas kontinuerligt policies och riktlinjer fram inom de olika områdena, bland annat arbetsmiljö. Allt arbete ska organiseras så att arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö uppnås. Det är viktigt att det finns rutiner för hot och våld så att de medarbetare eller förtroendevalda som blir utsatta vet vart de ska vända sig och hur det ska agera. För att rutinerna ska kunna arbetas fram på de olika arbetsplatserna behöver policy och riktlinjer finnas. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Agneta Jansson Vision, Klubbstyrelsen i Vansbro agneta.jansson@vansbro.se Vision, Vansbro 0281-75013 www.vision.se Datum 2015-08-20 Vansbro kommun Kommunstyrelsen Medborgarhuset 780 50 Vansbro Personalförhållanden i Vansbro kommun Vision har en för året ny klubbstyrelse. Vi försöker att sätta oss in i personalfrågorna i Vansbro kommun. Eftersom vi vill vara en aktiv part i samarbetet omkring personalfrågor, anser vi att det är viktigt att vi sätter oss in i olika centrala avtal, lokala kollektivavtal, olika handlingsprogram och kommunala riktlinjer för att förstå kommunens personalpolitik. Årsredovisningen beskriver kommunens resultat och är det dokument som kan ge oss insikt i hur personalfrågorna hanterades under föregående år (2014). Med anledning av beskrivningen under Personalförhållanden (s. 20) skulle vi behöva en fördjupad beskrivning av vissa delar, som vi tycker är otydliga. När vi läser uppstår en rad frågetecken som vi vill ha hjälp med att räta ut. Därför ställer vi följande frågor till kommunstyrelsen som uppbär kommunens arbetsgivaransvar. 1. Facklig samverkan är ett viktigt område som kommunen arbetar mycket med, har man skrivit i redovisningen. Vision skulle vilja få redovisat vilket arbete som genomfördes 2014. 2. Det står också att avsaknaden av lokal Vision-klubb försvårar samverkan. Detta är ett påstående som vi gärna vill ha en förklaring till. Vision har ca 40 medlemmar, vilket är ungefär 6 % av de anställda. Det finns betydligt större fackförbund som hela tiden funnits med i facklig samverkan. Det lokala samverkansavtalet innebär dessutom, så som vi förstår det, att den samverkan som sker på individ- och arbetsplatsnivå inte har någon facklig representation. Vision menar att det är synd att man inte haft någon lokal representation och beklagar detta, men att det skulle försvåra samverkan, så till den grad att det nämns i årsredovisningen, kräver arbetsgivarens förklaring, anser vi. Det kan hjälpa oss att förstå vilka förväntningar som arbetsgivaren har på oss. 3. I årsredovisningen läser vi att översyn av rapporter kring tillbud och olycksfall ska ske i slutet av varje år, men vi hittar ingen redovisning. Hur sker rapporteringen och hur processas materialet? Tar fackföreningarna del av arbetet? 4. Vidare läser vi: utifrån det personalpolitiska handlingsprogram som beslutades 2013 har kommunen antagit riktlinjer inom flera områden,

Agneta Jansson Vision, Klubbstyrelsen i Vansbro agneta.jansson@vansbro.se Vision, Vansbro 0281-75013 www.vision.se bland annat rekrytering, rehabilitering, lönesättning och arbetsmiljö. Något som vi anser är jättebra, men vi undrar hur man säkerställer att riktlinjerna följs? Hur går uppföljningen till? Finns intern kontroll? 5. I årsredovisningen finns omnämnt att många medarbetare går i pension de närmaste åren. Vision skulle vilja veta hur kommunen tacklar denna fråga. Finns någon strategi eller plan upprättad? 6. Ett av kommunfullmäktiges sju inriktningsmål är att Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar till vara medarbetarnas kompetenser (sid. 6 i årsredovisningen). Så vitt vi förstår mäter man fr.o.m. 2014 måluppfyllelsen genom att mäta hållbart medarbetarengagemang (HME). Vision vill gärna ha en förklaring till varför man valt detta mått. Vi ifrågasätter måttet som vare sig mäter hur attraktiv Vansbro kommun är som arbetsgivare, huruvida medarbetarskapet utvecklas eller om medarbetarnas kompetens tas till vara. Inte heller frisktalet, som man angett ska vara minst 95 %, säger något om uppfyllelsen av detta mål. En så viktig målsättning, kan enligt vårt förmenande inte slarvas bort. Det är egentligen tre frågor som ska besvaras och fullmäktige bör ange vid vilken nivå målen anses uppnådda t.ex. hur stor andel av medarbetarna ska tycka att Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare innan politiken anser att det verkligen är så? Ett faktiskt mått som skulle kunna mäta just denna variabel, är hur lätt man har att rekrytera. Hur många sökande får man vid varje rekrytering? Har de sökande rätt kompetens? Hur lång tid tar en rekrytering? Osv. Personalomsättning är ett annat relevant mått. Dessa mått som grundas på fakta, tillsammans med de anställdas åsikter borde kunna ge kommunfullmäktige svar på om man lyckats nå sitt inriktningsmål. Vision anser att kommunens målsättning är jättebra, men vi vet ingenting om hur väl den uppfylls! Det är alltså nyckeltalen som vi ifrågasätter. 7. Enkäten hållbart medarbetarengagemang (HME) som kommunen använt sig av (Enkät 2014, sid. 20) är framtagen av SKL/RKA som frågor att lägga till en befintlig enkät. Inte primärt som fristående enkät. Avsikten är att utvärdera de delar av arbetsgivarpolitiken i kommunen som handlar om att styra mot bra resultat, genom att ge förutsättningar för ett stort medarbetarengagemang. Även om detta nu inte var fullmäktiges inriktningsmål, så anser vi i Vision att det är intressant att mäta. Vi menar dock att arbetsgivaren inte bearbetat svarsmängden. Tanken är att svaren ska omvandlas till ett index och att jämförelser med andra kommuner ska göras. De siffror som redovisas i årsredovisning 2014 är medelvärdet av alla svar och säger egentligen ingenting eftersom både referenser och analys saknas. Gör man en jämförelse med de andra 77

Agneta Jansson Vision, Klubbstyrelsen i Vansbro agneta.jansson@vansbro.se Vision, Vansbro 0281-75013 www.vision.se kommunerna som rapporterat in sina resultat ser man att Vansbro hamnar på 21:a plats (20 kommuner är bättre/48 är sämre 1 ) när det gäller ledarskapsindex, plats 63 (62 kommuner är bättre/11 är sämre) när det gäller motivationsindex och plats 62 (61 kommuner är bättre/10 är sämre) när det gäller styrningsindex. Bara genom denna enkla jämförelse, genom att ge resultatet en kontext, får man som läsare en bild av hur den egna kommunen ligger till. Ytterligare en sak som arbetsgivaren missat är att SKL/RKA rekommenderar att svaren ska redovisas per kön och per verksamhet enligt den övergripande verksamhetsindelningen i räkenskapssammandraget (RS). Allt för att kunna göra djupare analyser. Vi anser att de verktyg som står till buds ska användas på det sätt som avsetts. Vision vill veta hur (på vilket sätt) arbetsgivaren avser att låta HME bidra till utvecklingen av arbetsgivarpolitiken? Vi undrar också över varför man inte följt direktiven? Varför har man valt att presentera materialet på det sätt man gjort? Hur hanteras/kontrolleras de handlingsplaner som arbetsgrupperna fått i uppdrag att ta fram och hur följs dessa upp? Vision har som sagt för avsikt att vara en aktiv part i arbetet omkring anställningsvillkor, lönebildning och arbetsmiljö i Vansbro kommun. Vi vill bidra till att kommunen uppnår fullmäktiges inriktningsmål och hoppas därför få förklaringar och tydliggöranden på våra frågeställningar, så att vi kan öka vår insikt och delaktighet i dessa viktiga frågor. Agneta Jansson För Vision Vansbro, klubbstyrelse 1 Några kommuner har samma resultat och hamnar på delad plats

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 142 Ärende KS 2015/458 Personalförhållanden i Vansbro kommun Förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ger personalchefen i uppdrag att svara Vision enligt redovisat förslag. Ärendet Fackförbundet Vision har efter en period utan lokal klubb nu en ny styrelse. Vision anser att det är viktigt att som facklig organisation vara en aktiv part i samarbetet omkring personalfrågor och har därför som avsikt att sätta sig in i kollektivavtal, handlingsprogram och riktlinjer. Allt för att förstå kommunens personalpolitik. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen ger personalchefen i uppdrag att svara Vision enligt redovisat förslag. Justerande Utdragsbestyrkande

1(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd personal 2015-11-11 KS 2015 Personalchef Lillemor Tännström lillemor.tannstrom@vansbro.se 75004 BESLUTSINSTANS Personalförhållanden i Vansbro kommun Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen ger personalchefen i uppdrag att svara Vision enligt förslaget. Sammanfattning Fackförbundet Vision har efter en period utan lokal klubb nu en ny styrelse. Vision anser att det är viktigt att som facklig organisation vara en aktiv part i samarbetet omkring personalfrågor och har därför som avsikt att sätta sig in i kollektivavtal, handlingsprogram och riktlinjer. Allt för att förstå kommunens personalpolitik. Efter att de läst Årsredovisningen för 2014 har de följande frågor till kommunstyrelsen då de anser att beskrivningen under personalförhållanden är otydliga. Frågorna från Vision är numrerade och markerade med fetstil. Svaren från förvaltningen är i kursivstil Tjut Personalförhållanden, Vision 1. Facklig samverkan är ett viktigt område som kommunen arbetar mycket med har man skrivit i redovisningen. Vision skulle vilja få redovisat vilka arbeten som genomfördes 2014. Att redovisa alla fackliga samverkansmöten som skedde under 2014 är näst intill omöjligt. Facklig samverkan sker dagligen på alla våra arbetsplatser. Basen i vårt samverkanssystem är APT, arbetsplatsträffen, där alla medarbetare inbjuds att samverka kring de frågor som är aktuella på just den arbetsplats man befinner sig på. Lokal samverkagrupp finns inom utbildning och arbete, vård och omsorg och samhällsbyggnad. Lokala samverkansgruppen på kommunkansliet har ännu inte kommit igång, vilket är planerat. Den centrala samverkansgruppen har haft 8 möten under 2014. Under 2014 påbörjades och genomfördes dessutom två stora byggprojekt där fackliga organisationer och skyddsombud varit mycket delaktiga i projekten. Under 2014 har träffar med skyddsombuden för att få igång ett effektivare arbete genomförts. Bland annat har man vid tre tillfällen träffats och gått igenom rutiner och de system som finns i kommunen för bland annat rapportering av tillbud och olycksfall. Under andra halvan av 2014 intensifierades även arbetet kring gemensam gymnasieorganisation. Förutom de vanliga informationstillfällena och förhandlingarna och CSAM sjösattes även den fackliga referensgruppen där Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(5) representanter från de bägge kommunernas fackliga organisationer bjöds in till möten med den politiska styrgruppen. Även Vision var inbjuden till dessa träffar. Möten i samverkan genomförda under 2014, förutom arbetsplatsträffarna och möten i de bägge byggprojekten. CSAM LSAM Samhällsbyggnad LSAM Utbildning och arbete LSAM Vård och omsorg 2014-01-13 2014-02-04 2014-02-24 2014-03-26 2014-04-28 2014-04-08 2014-04-14 2014-05-26 2014-06-11 2014-08-14 2014-08-19 2014-09-08 2014-09-09 2014-09-30 2014-10-20 2014-10-20 2014-11-04 2014-11-25 2014-12-10 2. Det står också att avsaknaden av lokal Visions-klubb försvårar samverkan. Vision vill gärna ha en förklaring till det påståenden. Arbetsgivaren gör ingen skillnad på medarbetare som är organiserade eller oorganiserade. Även fast det bara är 6% av kommunens anställda så ser arbetsgivaren gärna att det finns en lokal klubb som både arbetsgivaren och medlemmarna kan vända sig till. Arbetsgivaren anser att det är viktigt att alla medarbetare har möjlighet till medverkan i samverkan och det fattas annars för Visions medlemmar. Tjut Personalförhållanden, Vision 3. I årsredovisningen läser vi (Vision) att översyn av rapporter kring tillbud och olycksfall ska ske i slutet av varje år, men vi hittar ingen redovisning. Hur sker rapportering och hur processas materialet? Tar fackföreningarna del av arbetet? I Vansbro kommun finns rutiner för arbetsmiljöarbetet. Det beskriver att varje chef är ansvarig över arbetsmiljöarbetsuppgifterna inom sitt ansvarsområde. Det har inte funnits klara direktiv på hur sammanställningen av de olika enheternas tillbud och olycksfall ska ske rent praktiskt. Nu finns en sådan rutin och det ska tas upp i LSAM och sedan i CSAM enligt den årsplan som är framtagen, Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

4. Utifrån det personalpolitiska handlingsprogrammet som beslutades 2013 har kommunen antagit riktlinjer inom flera områden. Det anser Vision vara jättebra men undrar hur man säkerställer att dessa riktlinjer följs. Hur går uppföljningen till? Finns intern kontroll? 3(5) Att säkerställa att riktlinjerna följs är svårt. Det som gjorts nu är att man samlat alla dokument på Draftit som är en personalhandbok med hjälp till chefer (och medarbetare). När nya riktlinjer tas skickas alltid information ut och sedan tas det upp på ex chefsdagar och vid introduktioner. Intern kontroll finns, men det handlar främst om lönehanteringen. 5. I årsredovisningen finns omnämnt att många medarbetare går i pension de närmaste åren. Vision vill veta om det finns någon strategi eller plan för att tackla frågan. Den frågan följs och den har diskuterats under flera år. Vansbro kommun var ganska tidiga i den puckeln och de närmaste åren är det färre än tidigare som går (om man går vid 65 år). Det handlar om 2 personer november, december 2015 och 8 personer 2016. Ett arbete ska igång i förvaltningen med kartläggning av medarbetarnas kompetenser och utbildningsbehov. Det ska kopplas ihop med frågan kring pensionsavgångar och rekryteringsbehov. En plan kommer att tas fram utifrån det arbetet. 6. Vision vill ha en förklaring till varför man valt att använda HME-enkäten. De anser inte att den enkäten mäter det som inriktningsmålet anger, ex att man är en attraktiv arbetsgivare, eller tillvaratar medarbetarnas kompetenser. Att man valde HME-enkäten beror till stor del på att man vill ha en enkel enkät som inte är för omfattande och som ändå kan användas som ett diskussionsunderlag i olika arbetsgrupper. Diskussion kring det har förts på kommunledningsgruppen och man har där enats om HME-enkäten. Tidigare har olika sorters enkäter använts och det har handlat om enkäter med olika omfattning. Det som man sett som viktigt de senaste åren är att det funnits en återkoppling till arbetsgrupperna. Otaliga är de enkäter där man svarat och inte fått någon som helst återkoppling. Att man valde HME beror också på att man kan välja att jämföra sig med andra kommuner. Arbetet pågår med att se över andra alternativ till enkät eller frågor för att bättre få svar på frågan kring inriktningsmål. Tjut Personalförhållanden, Vision 7. Vision anser att HME-enkäten inte mäter det som den ska göra (se fråga 6) men anser ändå att det är en relevant enkät om man redovisar den som Vision menar att SKL föreslagit kommunerna. Varför har man valt att presentera materialet på det sätt man gjort? Varför är inte redovisningen uppdelat på kön som rekommendationerna från SKL är? Vision vill veta hur arbetsgivaren avser att låta HME-enkäten bidra till utvecklingen av arbetsgivarpolitiken. Vidare undrar Vision varför man inte följt direktiven och varför man valt att presentera materialet på det sätt man gjort. Hur hanteras de handlingsplaner som arbetsgrupperna fått i uppdrag att ta fram och hur dessa följs upp. Enligt de kontakter som arbetsgivaren har med SKL kan man redovisa på det sättet som Vansbro kommun valt att redovisa. Att redovisa index är samma sak som att redovisa medelvärde. Index ger en större variation men det ger samma Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

4(5) resultat. Det viktiga är att man jämför samma sak varje år. Just uppdelningen av kön har inte varit det som arbetsgrupperna på de olika arbetsställena arbetat med. Vision anser att enkäten alltid ska kompletteras med ytterligare frågor, vilket inte stämmer enligt arbetsgivarens sätt att se det. Den kan kompletteras med ytterligare frågor och det har vi gjort på en del arbetsplatser där vi ansett att det behövs. Sammanfattning Att stärka samverkan är en ömsesidig vilja. Arbetsgivaren har haft mycket gott samarbete med Vision tidigare och har haft ett stort utbyte av de synpunkter och åsikter som man framfört. Arbetsgivaren har under de senaste åren försökt att utifrån de policies och riktlinjer som är beslutade arbeta för en ökad samverkan. Det har även gett frukt och man har tillsammans gjort flera fina framsteg. Bland annat har två stora byggprojekt genomförts med bra samverkan mellan arbetsgivaren, skyddsombud och fackliga företrädare. På samma sätt har arbetet med det gemensamma förbundet genomförts. Där har den fackliga referensgruppen fått information och möjlighet till dialog kring de olika delarna i processen har funnits hela vägen. Utöver det har även sedvanliga informationstillfällen på arbetsplatsträffar, i lokal och central samverkan genomförts. Lokal samverkan har prioriterats och man har arbetat för att det ska utvidgas ex genom att tillsammans med FSA försökt att starta ett SACO-råd. Bilaga Personalförhållanden i Vansbro kommun, Vision augusti 2015 Tjut Personalförhållanden, Vision Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

5(5) Tjut Personalförhållanden, Vision Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Utskrift från Tekis-GI

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 144 Ärende KS 2015/624 Snöån 9:22, försäljning Förslag till kommunstyrelsen 1. Köpeavtal för Vansbro Snöån 9:22 godkänns. 2. Vansbro Snöån 9:22 säljs för 170 000 kr. 3. Intäkten hamnar på finansiering. Ärendet Kommunfullmäktige har sedan tidigare beslutat att uppföra fastigheten Vansbro Snöån 9:22 på Vansbro kommuns försäljningslista över fastigheter. Mäklare har anlitats för att sköta försäljningen av Vansbro Snöån 9:22. Ett bud på 170 000 kr har inkommit. Förslag Ordförandes förslag: 1. Köpeavtal för Vansbro Snöån 9:22 godkänns. 2. Vansbro Snöån 9:22 säljs för 170 000 kr. 3. Intäkten hamnar på finansiering. Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Ekonomi-IT 2015-11-11 KS2015/624 Utredare Tobias Eriksson tobias.eriksson@vansbro.se 75356 Kommunstyrelsen Försäljning av Vansbro Snöån 9:22 Rekommendation till beslut Köpeavtal för Vansbro Snöån 9:22 godkänns. Vansbro Snöån 9:22 säljs för 170 000 kr. Intäkten hamnar på finansiering. Bakgrund Kommunfullmäktige har sedan tidigare beslutat att uppföra fastigheten Vansbro Snöån 9:22 på Vansbro kommuns försäljningslista över fastigheter. Mäklare har anlitats för att sköta försäljningen av Vansbro Snöån 9:22. Ett bud på 170 000 kr har inkommit. Analys Vansbro kommun har ingen egen verksamhet i fastigheten. Fastigheten genererar i dagsläget inga hyresintäkter. Det finns inget bokfört värde på fastigheten. Mäklaren bedömde, innan försäljningen, fastighetens värde till 120 000 kr. Köpekontraktet är undertecknat av båda parter. Undertecknat kontrakt måste dock godkännas av kommunstyrelsen, enligt punkt 8 i köpekontrakten, annars faller kontraktet i sin helhet. Slutsats Köpekontrakt för fastigheten Vansbro Snöån 9:22 bör godkännas. Tjut försäljning Snöån 9 22 Beslutsunderlag Karta över fastigheten och närliggande område. Köpeavtal. Beslutet expedieras till : Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 148 Ärende KS 2015/571 Projektkoordinator hos Arbetsförmedlingen 2016, medfinansiering Förslag till kommunstyrelsen 1. Vansbro kommun medfinansierar 25% tjänst som projektkoordinator under 2016. 2. Medfinansieringen förutsätter att berörd grupp kan möta projektkoordinatorn i Vansbro. 3. Medel tas ur strategisk utveckling. Ärendet En projektkoordinator anställs av Arbetsförmedlingen. Syftet är, att genom samverkan, integrera nyanlända svenskar i näringslivet samt att säkra kompetensförsörjning i branschspecifika områden samt att minska arbetslösheten för utsatta målgrupper. Kostnaden beräknas till 600 tkr och medfinansieringen från Vansbro kommun till 150 tkr. Förslag Ordförandes förslag: 1. Vansbro kommun medfinansierar 25% tjänst som projektkoordinator under 2016. 2. Medfinansieringen förutsätter att berörd grupp kan möta projektkoordinatorn i Vansbro. 3. Medel tas ur strategisk utveckling. Justerande Utdragsbestyrkande

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet 2015-10-19 KS2015/571 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se 0281 750 02 KOMMUNSTYRELSEN Medfinansiering tjänst som projektkoordinator hos Arbetsförmedlingen 2016 Rekommendation till beslut Vansbro kommun medfinansierar 25% tjänst som projektkoordinator under 2016. Medfinansieringen förutsätter att berörd grupp kan möta projektkoordinatorn i Vansbro. Medel tas ur strategisk utveckling. Sammanfattning En projektkoordinator anställs av Arbetsförmedlingen. Syftet är, att genom samverkan, integrera nyanlända svenskar i näringslivet samt att säkra kompetensförsörjning i branschspecifika områden samt att minska arbetslösheten för utsatta målgrupper. Kostnaden beräknas till 600 tkr och medfinansieringen från Vansbro kommun till 150 tkr. Bakgrund Arbetsförmedlingen har framfört önskemål om medfinansiering under 2016 av 25% tjänst som projektkoordinator med speciellt ansvar för utlandsfödda personer. Resterande finansiering sker genom 25% från Malung-Sälens kommun och 50% från Arbetsförmedlingen. TJÄNSTEUTLÅTANDE MEDFINANSIERING TJÄNST SOM PROJEKTKOORDINATOR HOS ARBETSFÖRMEDLINGEN 2016 Totala kostnaden för tjänsten beräknas till 600 tkr. Avsikten är, att genom samverkan, integrera nyanlända svenskar i näringslivet samt att säkra kompetensförsörjning i branschspecifika områden samt att minska arbetslösheten för utsatta målgrupper. Det finns en ömsesidig nytta i att arbetsgivare finner arbetskraft och nyanlända finner arbete och utvecklingsmöjligheter. Deltagare ska efter projektets slut vara anställningsbara och kommit fram till fortsatt yrkeskarriärplanering. Vansbro kommun har i inledande diskussioner uttalat att en förutsättning för medfinansiering bör vara att berörda personer ges möjlighet att möta sin handläggare i Vansbro. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Konsekvenser 2(2) Vansbro har stora behov av arbetskraft och också av nya invånare. Lyckas fler av våra nyanlända etablera sig och få arbete ökar också kommunens skatteintäkter och underlag för den kommunala servicen. Slutsats Projektet kan ge en positiv effekt såväl för de berörda personerna som för näringsliv och kommun varför medfinansiering bör göras. Beslutet expedieras till : Arbetsförmedlingen Malung/Vansbro, Box 164, 782 24 MALUNG TJÄNSTEUTLÅTANDE MEDFINANSIERING TJÄNST SOM PROJEKTKOORDINATOR HOS ARBETSFÖRMEDLINGEN 2016 Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 150 Ärende KS 2015/611 Inrättande av lokalt Brottsförebyggande Råd Förslag till kommunstyrelsen 1. Inrätta ett lokalt Brottsförebyggande råd i Vansbro kommun. 2. Utse Vansbros kommunpolis, kommunalråd, en representant för oppositionen, kommunchef, verksamhetschef utbildning och arbete, chefen för individ- och familjeomsorgen, folkhälso- och ungdomssamordnare (sekreterare) samt säkerhetssamordnare till ledamöter. 3. Besluta att ge Brottsförebyggande Rådet i uppdrag att senast 2016-05-30 för kommunstyrelsen redovisa handlingsplan för åren 2016-2018. Ärendet Vansbro kommun saknar sedan många år ett brottsförebyggande råd. Inrättande av detsamma möjliggör ett samlat arbete från de aktörer som har ett uppdrag inom området. Förslag Ordförandes förslag: 1. Inrätta ett lokalt Brottsförebyggande råd i Vansbro kommun. 2. Utse Vansbros kommunpolis, kommunalråd, en representant för oppositionen, kommunchef, verksamhetschef Utbildning och arbete, IFOchef, folkhälso- och ungdomssamordnare (sekreterare) samt säkerhetssamordnare till ledamöter. 3. Besluta att ge Brottsförebyggande Rådet i uppdrag att senast 2016-05-30 för kommunstyrelsen redovisa handlingsplan för åren 2016-2018. Justerande Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet 2015-11-07 KS2015/611 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se 0281 750 02 KOMMUNFULLMÄKTIGE Inrättande av lokalt Brottsförebyggande Råd Rekommendation till beslut Föreslår kommunfullmäktige inrätta ett Brottsförebyggande Råd i Vansbro kommun. Föreslår kommunfullmäktige utse Vansbros kommunpolis, kommunalråd, en representant för oppositionen, kommunchef, verksamhetschef Utbildning och arbete, IFO-chef, ungdomssamordnare (sekreterare) samt säkerhetssamordnare till ledamöter. Beslutar för egen del att ge Brottsförebyggande Rådet i uppdrag att senast 2016-05-30 för kommunstyrelsen redovisa handlingsplan för åren 2016 2018. Ärendet Vansbro kommun saknar sedan många år ett brottsförebyggande råd. Inrättande av detsamma möjliggör ett samlat arbete från de aktörer som har ett uppdrag inom området. Bakgrund Polisens grundläggande målsättning är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Rättsväsendet klarar inte ensamma denna målsättning utan den förutsätter att flera aktörer tar ansvar för utvecklingen mot ett tryggare samhälle. Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet på lokal nivå bedrivs oftast i lokala brottsförebyggande råd. TJÄNSTEUTLÅTANDE INRÄTTANDE AV LOKALT BRÅ Det nya brottsförebyggande rådet i väster föreslås bestå av en representant för Polismyndigheten, kommunalråd, en representant för oppositionen, kommunchef, verksamhetschef Utbildning och arbete, IFO-chef, folkhälso- och ungdomssamordnare (sekreterare) samt säkerhetssamordnare. Det brottsförebyggande rådet rapporterar till kommunstyrelsen. Rådet har initialt att arbeta fram en plan för fortsatt arbete för att klargöra vilka områden som det brottförebyggande arbetet kommer att fokusera på, utarbetande av handlingsplaner, uppföljning av dessa samt hur arbetet ska kommuniceras och spridas. Fokus bör ligga på barn och unga och ett förebyggande arbete. Planen ska fastställas av kommunstyrelsen. Rådet har vidare att bereda de medborgarlöften som polis och kommun framgent ska samverka kring. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Dala Ja rna Lokala Servicepunkt Lokala Servicepunkten en beskrivning Samlingsplats för medborgare och turister. Här kan man få information om närsamhället och ett flertal tjänster tillhandahålles. Möteslokalen fungerar som internetcafé där man kan låna dator för inloggning. Här finns tillgång till aktuella dagstidningar och aktuell kommunal information. Föreningar och företag erbjuds ha sammanträden/konferenser vilket inkluderar tillgång till modern apparatur, t.ex bildkanon. Kopiering, skrivhjälp och biljettförsäljning. Hjälp med betalning av räkningar via nätet. Till servicepunkten kan man vända sig för att få förmedling av hushållsnära tjänster. Kursverksamhet av olika slag, även svenskundervisning för nyanlända. Kommuninformation sker regelbundet via Förvaltningen på plats. Utställningar av aktuella händelser och såväl privata som föreningar ställer ut sina konstalster i våra skyltfönster. Utbud tjänster - Tillgång till dator, internet och skrivare - Kopiering/Fotoförstoringar - Turistinformation - Bokförsäljning - Förmedling av hushållsnära tjänster ( Fixit ) - Tidningsläsning - Bibliotekssamarbete (återlämning av böcker) - Mottagande av privatannonser till det lokala annonsbladet (Vansbrobladet) - Turistinformation - Biljettförsäljning - Plats på hemsida - Datorhjälp Vad efterfrågas Datorlån. Hjälp med datorhantering. Kommuninformation. Tjänster till hemmet. Tillgång till lokal. Utflyktsmål. Remissamordning.Närmiljö.Bankservice. Öppethållandetider För närvarande: Mån 10 17 ; Tis 10-19 ; Ons 10-17 ; Tors 10-19 ; Fre 10-16 Hur har vi marknadsfört den lokala servicepunkten Annonsering i JärnaNytt ( Vansbrobladet) Egen hemsida www.dala-jarna.se Trottoarpratare Affischering

Vansbro kommuns hemsida Facebook Antal besökare per år Varierar kraftigt, men c:a 10 besök per dag i genomsnitt På hemsidan har vi tills dags datum haft 15 200 besök Problem/möjligheter Ett ständigt problem att ta hänsyn till är finansieringen av såväl lokalhyra som bemanning. Hittills har vi med hjälp av projektpengar och stöd från arbetsförmedlingen kunna hålla lokal med bemanning öppen under dagtid alla veckodagar. En årssumma från kommunen har varit tacknämlig, men inte tillräcklig om full service skall upprätthållas. Föreningen tar också ut en modest summa i medlemsavgift. Utan alla ideella insatser så skulle utbudet vara betydligt mer begränsat. Möjligheter ser vi i en utökad samordning mellan de olika föreningarna som finns i närområdet. Att presentera en arrangemangsplan ligger högt på listan så att kommande arrangemang på ett bättre sätt kan spridas ut över årets månader. Likaså en resursbank där de olika föreningarnas tillgångar kan vara tillgängliga för flera. Vidare utveckling av Fixit-projektet, dvs förmedlingsservice av hushållsnära tjänster. Att erbjuda en lokal som sjuder av aktivitet, dag som kvällstid. Utökat samarbete med studieförbunden.

Finnmarken Lokala Servicepunkt Lokala Servicepunkten en beskrivning En service- och samlingsplats för Finnmarkens invånare, där en rad tjänster finns för invånarna, allt från hjälp med kommuninformation till utskrift av blanketter. Utbud tjänster Tillgång till datorer, Internet och färgskrivare - Kopiering - Bokutlåning: Boken kommer - Förvaltningen på plats Vansbro kommun - Övrig tillgång till information från kommun, landsting och stat - Hjälp till ansökan om medel samt projektledning - Turistinformation och bokning av stugor och campingplats - Lokaluthyrning - Kurs och rådgivning i data- och datorkunskap - Sambandscentral; frågor som rör väg, sophämtning, belysning, post, paket, anslutningstrafik med mera Vad efterfrågas Kontakt med kommunen, lokaler, bokutlåning och samordning. Samordning mellan föreningar. Föreläsare och seminarier. Studiecirkel i exempelvis datorkunskap. Öppethållandetider Besökstider: Tisdagar och torsdagar 11-14 Telefon: Dygnet runt, alla dagar. 0281-320 38, 0281-320 22. Hur har vi marknadsfört den lokala servicepunkten - www.facebook.com/narssjon - www.narssjon.se - www.vansbro.se - Föreningsmöten - Anslagstavlor Antal besökare per år Ca 100 besökare per år. På grund av det stora upptagningsområdet, sker de flesta kontakterna per telefon och dator.

Problem/möjligheter Lokal Servicepunkt Finnmarken fungerar bra. Besökande tycker att det är skönt att ha någonstans att vända sig vid kontakter med kommunen, tjänster som kräver dator och Internet etc.

Nå s Lokålå Servicepunkt Lokala Servicepunkten en Beskrivning En service och samlingsplats för Nås sockens invånare där en rad tjänster finns för invånarna, allt från hjälp med kommuninformation till biljetförsäljning. Dessutom tillgång till lokaler för olika events såsom seminarier om socken historia, exempel jag minns mitt 50 tal och diskussioner om tex LIS planer. Nytt är en samlingsplats för kommuninvånare som vill hjälpa flyktingar. Utbud tjänster o Tillgång till datorer, Internet och skrivare o Kopiering o Bokutlåning (Bibliotek) o Förvaltningen på Plats Vansbro Kommun o Övrig tillgång till information från kommun, landsting och stat o Hjälp till Ansökan om medel samt Projektledning o Biljettförsäljning för Ingemarsspelen mm o Turistinformation och bokning av stugor och campingplats o Kondoleanser o Lokaluthyrning o Möjlighet till förmedling av vissa hushållsnära tjänster o Ishockeyplanen vid Skolan o Lokal Flyktingsamordning (Ny) Vad efterfrågas Kontakt med Kommunen, Lokaler, Bokutlåning, Flyktinginformation och Samordning. Samordning mellan föreningar. Underhåll och Drift av ishockeyplan. Öppethållandetider Mellan Maj och September så är det öppet varje dag då Ingemarsspelen håller öppet. Sedan har vi öppet på begäran: Annars är Tiderna: Tis 15-18 Ons 10-13 Fre 10-13 Hur har vi marknadsfört den lokala servicepunkten Via annonser i Järna-nytt, via www.nås.se och via Sockenföreningens Facebook sida, samt via Vansbro kommuns Websida.

Antal besökare per år Beroende på aktivitet: Aktivitetstyp Uppskattade Besökare Dator, Internet, Kopiering 15 Bokutlåning 30 Förvaltningen på Plats 25 Kondoleanser 20 Lokaler 100 Övrigt 50 Totalt 240 Problem/möjligheter Problem Största problemet är att hitta frivilliga för att hålla Lokala Servicepunkten öppen under vissa tider. Vi samarbetar med Ingemarsspelens kansli så de håller även öppet för LSP, även Biblioteket ingår i detta och vi hjälps alla åt. Dessutom har vi on Demand alla dagar i veckan då man når oss på telefon och vi kan öppna. Man kan även säga att Nåsborna är svårflörtade att besöka LSP, det går i vågor beroende på aktuella frågor. Det som har engagerat mest är Belysnings och Flyktingfrågan. Möjligheter Vi ser att det finns en större vilja att samordna föreningslivet i Socknen, detta innebär att vi kommer att få en mer naturlig samlingsplats för sockeninvånarana. Detta innebär även en högre grad av bemanning. Nu när Nås befolkning har ökat med totalt nästan 200 personer som kommer från andra länder har processen startats för att samordna det civila samhället. Det har bildats interim förening med deltagare från hela kommunen och föreningens bas blir bygdegården och Sockenföreningens kansli. Det kommer att krävas mycket hjälp med de flyktingar som kommer hit och vi som administrerar Lokala Service Punkten kommer att vara en central del i denna process.

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 151 Ärende KS 2015/604 Lokala servicepunkter 2016 Förslag till kommunfullmäktige Förslag till kommunstyrelsen 1. 95 000 kronor avsätts i driftbidrag för lokala servicepunkter under verksamhetsåret 2016, medel tas ur strategisk utveckling. 2. Avtal tecknas med Äppelbo Gemenskap ekonomisk förening för lokal servicepunkt i föreningens lokaler. För detta erhåller Äppelbo Gemenskap ekonomisk förening 25 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 3. Avtal tecknas med Föreningen Ja Järna för lokal servicepunkt i föreningens lokaler i Dala-Järna. Avtalet inkluderar ej biblioteksservice. För detta erhåller Föreningen Ja Järna 20 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 4. Avtal tecknas med Nås Sockenförening för lokal servicepunkt i Bygdegården, Nås. För detta erhåller Nås Sockenförening 25 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 4. Avtal tecknas kring lokal servicepunkt på Finnmarken. För detta erhåller ansvarig förening 25 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 5. En kommunövergripande arbetsgrupp bestående av 1 representant från respektive kommundel, 2 representanter från kommunens förvaltning samt informations/kommunikationsansvarig ges fortsatt uppdraget att följa, värdera och utveckla lokala servicepunkter. 6. Förvaltningen på plats vid lokala servicepunkter fortsätter. Beslut Jäv Reservationer Ärendet 2013 etablerades lokala servicepunkter i Äppelbo, Nås och Dala-Järna. 2014 etablerades en mobil lokal servicepunkt på Finnmarken. Vidare har biblioteket i Vansbros roll som lokal servicepunkt utvecklats. Bakgrunden Justerande Utdragsbestyrkande

Protokollsutdrag Sida 2 (2) 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi var en förstudie vilken bedrevs i nära samverkan med grupperna. Det finns en gemensam vilja att fortsätta med dessa under 2016 och att fortsätta med konceptet Förvaltningen på plats. Förslag Ordförandes förslag: 1. 95 000 kronor avsätts i driftbidrag för lokala servicepunkter under verksamhetsåret 2016, medel tas ur strategisk utveckling. 2. Avtal tecknas med Äppelbo Gemenskap ekonomisk förening för lokal servicepunkt i föreningens lokaler. För detta erhåller Äppelbo Gemenskap ekonomisk förening 25 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 3. Avtal tecknas med Föreningen Ja Järna för lokal servicepunkt i föreningens lokaler i Dala-Järna. Avtalet inkluderar ej biblioteksservice. För detta erhåller Föreningen Ja Järna 20 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 4. Avtal tecknas med Nås Sockenförening för lokal servicepunkt i Bygdegården, Nås. För detta erhåller Nås Sockenförening 25 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 4. Avtal tecknas kring lokal servicepunkt på Finnmarken. För detta erhåller ansvarig förening 25 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 5. En kommunövergripande arbetsgrupp bestående av 1 representant från respektive kommundel, 2 representanter från kommunens förvaltning samt informations/kommunikationsansvarig ges fortsatt uppdraget att följa, värdera och utveckla lokala servicepunkter. 6. Förvaltningen på plats vid lokala servicepunkter fortsätter. Beslutsgång Beslutsunderlag Justerande Utdragsbestyrkande

1(3) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet 2015-11-04 KS2015/604 Kommunchef Elisabeth Rooth Eriksson elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se 0281 750 02 KOMMUNSTYRELSEN Lokala servicepunkter 2016 Rekommendation till beslut 95 000 kronor avsätts i driftbidrag för lokala servicepunkter under verksamhetsåret 2016 medel tas ur strategisk utveckling avtal tecknas med Äppelbo Gemenskap ekonomisk förening för lokal servicepunkt i föreningens lokaler. För detta erhåller Äppelbo Gemenskap ekonomisk förening 25 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 avtal tecknas med Föreningen Ja Järna för lokal servicepunkt i föreningens lokaler i Dala-Järna. Avtalet inkluderar ej biblioteksservice. För detta erhåller Föreningen Ja Järna 20 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 avtal tecknas med Nås Sockenförening för lokal servicepunkt i Bygdegården, Nås. För detta erhåller Nås Sockenförening 25 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 avtal tecknas kring lokal servicepunkt på Finnmarken. För detta erhåller ansvarig förening 25 000 kronor i driftbidrag för verksamhetsåret 2016 en kommunövergripande arbetsgrupp bestående av 1 representant från respektive kommundel, 2 representanter från kommunens förvaltning samt informations/kommunikationsansvarig ges fortsatt uppdraget att följa, värdera och utveckla lokala servicepunkter TJÄNSTEUTLÅTANDE LOKALA SERVICEPUNKTER 2016 Sammanfattning Förvaltningen på plats vid lokala servicepunkter fortsätter 2013 etablerades lokala servicepunkter i Äppelbo, Nås och Dala-Järna. 2014 etablerades en mobil lokal servicepunkt på Finnmarken. Vidare har biblioteket i Vansbros roll som lokal servicepunkt utvecklats. Bakgrunden var en förstudie vilken bedrevs i nära samverkan med grupperna. Det finns en gemensam vilja att fortsätta med dessa under 2016 och att fortsätta med konceptet Förvaltningen på plats. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(3) Bakgrund De lokala utvecklingsgrupperna i Äppelbo, Dala-Järna, Nås och Finnmarken inkom januari 2011 med skrivelser vad gäller lokala servicepunkter. I dessa uttrycktes behov av - utökad behovsanpassad lokal service - terminalåtkomst - kommunal information Februari 2013 träffades avtal vad gäller lokala servicepunkter i Äppelbo, Dala-Järna och Nås. Dessa förnyades inför 2014 och 2015. 2014 träffades också avtal kring mobil servicepunkt på Finnmarken. En lokal servicepunkt finns också vid biblioteket i Vansbro. Avtalet omfattade följande åtaganden: Utvecklingsgruppen förbinder sig att - ha ett visst öppethållande - ordna en digital hörna - digitalt ge möjlighet till betaltjänster - organisera, om lämpligt, biblioteksservice - delta i utbildningar kring lokal service Vansbro kommun förband sig att - för respektive grupps räkning leasa en dator - erbjuda informationsställ och fylla på med broschyrer - organisera transport av beställda böcker - organisera Förvaltningen på plats TJÄNSTEUTLÅTANDE LOKALA SERVICEPUNKTER 2016 En arbetsgrupp där alla parter deltar följer regelbundet upp arbetet, har ett erfarenhetsutbyte och planerar Förvaltningen på plats. Verksamheten bygger i huvudsak på ideella krafter vilken från tid till annan kan vara ett problem. Förvaltningen på plats har under 2015 genomförts med medverkan av energi- och klimatrådgivare, Europa Direkt Dalarna, bredbandskoordinator och bibliotek. Erfarenheterna från gångna år är över lag positiva. Besökarantalet borde kunna vara högre men man är från utvecklingsgrupperna överens om att det tar tid innan Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

servicepunkterna blir etablerade. Man vill fortsätta med konceptet Förvaltningen på plats. Önskemål har framförts från en servicepunkt kring högre ersättning. Verksamheten är utformad efter lokala behov varför ingående delar varierar. 3(3) Önskvärt vore att förvaltningen i ökad utsträckning skulle kunna delta i utvecklingen av de lokala servicepunkterna. Slutsats Lokala servicepunkter uppfattas som ett positiv initiativ och det finns ett stort intresse från utvecklingsgrupperna att fortsätta arbetet. För Vansbro kommun är en väl fungerande service på olika plan av stor vikt och lokala servicepunkter är en viktig del. Förvaltningen upplever det mycket positivt att komma ut till kommundelarna. Beslutsunderlag Verksamhetsbeskrivning/utvärdering Dala-Järna Äppelbo Nås Finnmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE LOKALA SERVICEPUNKTER 2016 Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Protokollsutdrag 2015-11-25 Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 153 Ärende KS 2014/732 Revidering och uppdatering av kommunstyrelsens delegationsordning 2015-2018 Förslag till kommunstyrelsen Delegationsordningen revideras enligt utarbetat förslag. Ärendet Kommunen har en alternativ politisk organisation, utan nämnder, som bygger på en långtgående delegation. Kommunstyrelsens delegationsordning är därför omfattande. Förslag Ordförandes förslag: Delegationsordningen revideras enligt utarbetat förslag. Justerande Utdragsbestyrkande

1(5) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunkansliet 2015-11-18 KS 2014/732 Kommunsekreterare Tobias Rundström Tobias.rundstrom@vansbro.se 0281-75008 KOMMUNSTYRELSEN Revidering och uppdatering av kommunstyrelsens delegationsordning 2015-2018 Rekommendation till beslut Delegationsordningen revideras enligt utarbetat förslag. Sammanfattning Kommunen har en alternativ politisk organisation, utan nämnder, som bygger på en långtgående delegation. Kommunstyrelsens delegationsordning är därför omfattande. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

2(5) Bakgrund 1. Tidigare skrivning: Nr, ärendetyp Regelverk Lagrum Delegat Antagen Anmärkning 1.22 Markupplåtelse för distributionsledningar Kommunchef Flyttad från 64. Planförfarande Ny skrivning: Nr, ärendetyp Regelverk Lagrum Delegat Antagen Anmärkning 1.22 Markupplåtelse för distributionsledningar Verksamhetschef samhällsbyggnad Flyttad från 64. Planförfarande Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

3(5) Ny skrivning: 7. Trafikärenden mm. Nr, Ärendetyp Regelverk Lagrum Delegat Antagen Anmärkning Beslut gällande frågor om gatubelysning Riktlinjer för gatubelysning i Vansbro kommun Verksamhetschef samhällsbyggnad Beslut om att bevilja eller avslå ansökan om kommunalt vägbidrag Avge yttrande över tävling på väg, hastighetsbestämmelser mm där Länsstyrelsen beslutar Avge yttrande och/eller representera kommunen vid samråd om trafik och vägfrågor Besluta om markupplåtelse för distributionsledningar mm i kommunens vägar Besluta i ärenden om lokala trafikföreskrifter gällande: Meddela föreskrift att högsta tillåtna hastighet inom tättbebyggt område ska vara 30 eller 40 km/h Meddela föreskrift att högsta tillåtna hastighet utanför tättbebyggt område ska vara lägre än 70 km/h (KS 2013/529 241) Reglemente för bidrag till enskilda vägar inom Vansbro kommun Trafikförordning (1998:1276) Verksamhetschef samhällsbyggnad Verksamhetschef samhällsbyggnad Verksamhetschef samhällsbyggnad Verksamhetschef samhällsbyggnad 3 kap. 17 Gatuingenjör <14 dagar 3 kap. 17 Gatuingenjör <14 dagar Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

4(5) Att viss plats skall vara ändamålsplats Trafikförordning 10 kap. 1, 3 Gatuingenjör eller laddplats (1998:1276) Avvikelse från bestämmelser om Gatuingenjör förbud mot fordonstrafik på gågata Tillfälligt förbud mot fordonstrafik Gatuingenjör <14 dagar Förbud att svänga eller köra i viss riktning Avvikelse från förbud mot att stanna eller Parkera fordon eller tillåtelse att stanna eller parkera fordon för rörelsehindrad Inskränkning till mindre bredd och längd på fordon, fordonståg eller last Andra särskilda trafikregler Att under kortare tid i samband med vägarbeten, idrottsarrangemang eller liknande samt för att undvika skador på vägen besluta om Trafikförordning (1998:1276) Gatuingenjör Gatuingenjör Verksamhetschef samhällsbyggnad Verksamhetschef samhällsbyggnad 10 kap. 14 Gatuingenjör - Sänkt hastighet Gatuingenjör - Förbud mot trafik med fordon eller med visst slag av fordon Besluta om utfärdande eller avslag om parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Besluta återkallande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Trafikförordning (1998:1276) Gatuingenjör 13 kap. 8 Gatuingenjör Verksamhetschef samhällsbyggnad <14 dagar <14 dagar <14 dagar Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

5(5) Behörig att ge tillstånd till överföring och publicering av trafikföreskrifter i RDT Flytt av fordon Förordning (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter Lagen om flyttning av fordon i vissa fall (1982:129) samt förordning om flyttning av fordon i vissa fall (1982:198) 2 2 a FFF 2 2 c FFF 2 7 FFF Verksamhetschef samhällsbyggnad Verksamhetschef samhällsbyggnad 2015-01-13 Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ange avdelning 2015-10-27 Änges Kristina Lundén, Rektor Vansbro gymnasium Kristina.lunden@vansbro.se Ärende Yttrande med anledning av överklagan av beslut om inackorderingstillägg 0281-75130 Kommunstyrelsen i Vansbro kommun Yttrande Rekommendation till beslut Skäl för omprövning av beslut enligt Benny Askers begäran föreligger ej. Bakgrund Vårdnadshavare Benny Asker, Skamhed 218 780 50 Vansbro har till Förvaltningsrätten i Falun 2015 10 02 ställt begäran om överklagande av beslut om inackorderingstillägg för sönerna Jimmie Asker 971203 och Tim Asker 971203. Förvaltningsrätten har överlämnat skrivelsen till Vansbro kommun 2015 10 05 för rättidsprövning m.m. Beslut om avslag på begäran om inackorderingstillägg till vårdnadshavaren gick med post från Vansbro gymnasium 2015 09 10, överklagan inkom till Vansbro kommun 2015 10 05, diarienummer saknas. Överklagande skall vara Kommunstyrelsen tillhanda senast 3 veckor efter den dag man tagit del av beslutet. Inget datum framkommer på handlingarna när Benny Asker tog del av beslutet. Skäl till beslut om avslag För eleverna Jimmie Asker och Tim Asker gäller att de har mottagits i andra hand av Älvstrandsgymnasiet i Hagfors då det nationellt program de sökt, Fordons- och transportprogrammet, erbjuds av hemkommunen (Vansbro kommun). Begäran om inackorderingstillägg för Jimmie Asker och Tim Asker för läsåret 2015/2016 har avslagits med stöd av Skollagen 15 kap. 32. Hemkommunens skyldighet att lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången gäller ej om eleven tagits emot i andra hand till ett nationellt program. Dokument1 Beslut i detta ärende har tagits av Rektor för Vansbro gymnasium på delegation av kommunstyrelsen i Vansbro kommun. Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

Pvaflsbro kommun Protokoll 2015-11-24 Sida5(14) Kommunstyrelsens utskott Utbildning och arbete KS Ua 74 Ärende KS 20 15/533 Överklagan, inackorderingstillägg Förslag till kommunstyrelsen Skäl för omprövning av beslut enligt Benny Äskers begäran föreligger ej. Ärendet Vårdnadshavare Benny Asker, Skamhed 21$, 7$0 50 Vansbro, har till Förvaltningsrätten i Falun, 2015 10 02, ställt begäran om överklagande av beslut om inackorderingstillägg för sönerna Jimmie Asker 971203 och Tim Äsker 97 1 203. Förvaltningsrätten har överlämnat skrivelsen till Vansbro kommun 2015 10 05 för rättidsprövning m.m. Beslut om avslag på begäran om inackorderingstillägg till vårdnadshavaren gick med post från Vansbro gymnasium 20 1 5 09 10, överklagan inkom till Vansbro kommun 2015 10 05, diarienummer saknas. Överklagande skall vara Kommunstyrelsen tillhanda senast 3 veckor efter den dag man tagit del av beslutet. Inget datum framkommer på handlingarna när Benny Asker tog del av beslutet. Skäl till beslut om avslag För eleverna Jimmie Asker och Tim Asker gäller att de har mottagits i andra hand av Älvstrandsgymnasiet i Hagfors då det nationellt program de sökt, Fordons- och transportprogrammet, erbjuds av hemkommunen (Vansbro kommun). Begäran om inackorderingstillägg för Jimmie Äsker och Tim Asker för läsåret 20 1 5/20 1 6 har avslagits med stöd av Skollagen 1 5 kap. 32. Hemkommunens skyldighet c;tt lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig hicvitdman son; behöver incickordering på grund av skolgången gäller ej om eleven tagits emot i andra hand till ett nationellt program. Beslut i detta ärende har tagits av Rektor för Vansbro gymnasium på delegation av kommunstyrelsen i Vansbro kommun. Förslag Ordförandes förslag: Skäl för omprövning av beslut enligt Benny Askers begäran föreligger ej. Justerande (7 Utdragsbestyrkande

.... un I VansbroProtokoll Sida 6 (14) 2015-11-24 Kommunstyrelsens utskott Utbildning och arbete Ändreas Steffanssons (S) och Birgit Westhed (C) yrkar bifall till ordförandes förslag. Beslutsu nderlag Överklagan 2015-10-05 #1 Tj änsteutlåtande 20 1 5-1 1-05 #2 Justerande c Utdragsbestyrkande

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Utbildning och arbete 2015-11-11 KS 2015/491 Verksamhetschef Erik Wallander erik.wallander@vansbro.se 0281-75055 Kommunstyrelsen Stadieindelning i enlighet med grundskolans styrdokument Rekommendation till beslut 1. Grundskolans stadier ska från och med höstterminen 2016 vara lågstadiet F-3, mellanstadiet 4-6 och högstadiet 7-9. 2. I Nederborgs skola ska finnas lågstadium och i Myrbacka skola ska finnas mellanstadium. I Parkskolan ska finnas lågstadium och i Smedbergsskolan ska finnas mellan- och högstadium. I Berghedens skola ska finnas låg- och mellanstadium i B-skoleform. Sammanfattning Grundskolans styrdokument förändrats och bygger i dag på en tydlig stadieindelning. Förändringarna utgör ett starkt pedagogiskt skäl att organisera grundskolan utifrån en stadieindelning som följer styrdokumenten. Bakgrund Sedan omorganisationen i Vansbro 2010, då åk 6 flyttades till Smedbergsskolan, har grundskolans styrdokument förändrats. De bygger i dag på en tydlig stadieindelning. Kursplanerna för varje ämne är grupperade i centralt innehåll och kunskapskrav för respektive åk 3, åk 6 och åk 9. Även timplanen, d.v.s. hur mycket tid som eleven ska garanteras i varje ämne, som nu finns i skollagen, föreslås bli stadieindelad (statlig utredning pågår). Behörighetskrav för lärare och lärarlegitimationen är också kopplade till kursplanernas olika stadier och nya lärarutbildningar följer denna indelning Stadieindelning i enlighet med grundskolans styrdokument Ovanstående förändringar utgör ett starkt pedagogiskt skäl för huvudmannen att framgent organisera grundskolan utifrån en stadieindelning som följer kunskapskravens årkursindelning. Konsekvenser Kommunstyrelsen har beslutat om direktiv för det fortsatta arbetet med stadieindelningen. Konsekvenserna kommer att belysas i enlighet med direktiven. Beslutet expedieras till : Verksamhetschef Erik Wallander Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

avars.bro : kommun Protokoll 2015-11-24 Sida8(14) Kommunstyrelsens utskott Utbildning och arbete KS Ua 76 Ärende KS 2015/49 1 Stadieindelning Förslag till kommunstyrelsen 1. Grundskolans stadier ska från och med höstterminen 20 1 6 vara lågstadiet F-3, mellanstadiet 4-6 och högstadiet 7-9. 2. Fördelningen ska ske enligt följande: Nederborgs skola: lågstadium Myrbacka skola: mellanstadium Parkskolan: lågstadium Smedbergsskolan: mellan- och högstadium Berghedens skola: låg- och mellanstadium i B-skoleform Ärendet Grundskolans styrdokument har förändrats och bygger i dag på en tydlig stadieindelning. Förändringarna utgör ett starkt pedagogiskt skäl att organisera grundskolan utifrån en stadieindelning som följer styrdokumenten. Erik Wallander, verksamhetschef utbildning och arbete, redovisar hur elevunderlag och lokalförsörjning ser ut. Förslag Ordförandes förslag: 1. Grundskolans stadier ska från och med höstterminen 201 6 vara lågstadiet F-3, mellanstadiet 4-6 och högstadiet 7-9. 2. Fördelningen ska ske enligt följande: Nederborgs skola: lågstadium Myrbacka skola: mellanstadium Parkskolan: lågstadium Smedbergsskolan: mellan- och högstadium Berghedens skola: låg- och mellanstadium i B-skoleform Beslutsu nderlag - Protokollsutdrag Ks, 20 1 5-10-09 # 5 Tj änsteutlåtande, 20 1 5-1 1 1 1 #6 Justerande ; - Utdragsbestyrkande /y

1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Utbildning och arbete 2015-11-23 KS 2015/645 Verksamhetschef Erik Wallander erik.wallander@vansbro.se 0281-75055 KOMMUNSTYRELSEN Programutbud VUC; estetiska Rekommendation till beslut Vansbro kommun erbjuder inte längre estetiskt program. Sammanfattning Det finns inte längre tillräckligt elevunderlag för att driva det estetiska programmet i Vansbro. Bakgrund Vansbro har inför innevarande läsår nollat intaget till estetprogrammet på grund av lågt söktryck. Läsåret 2015/16 går en (1) elev på estetprogrammet år 3. Beslutet expedieras till : Verksamhetschef Erik Wallander Utbildningschef VDUF Rektor VUC Programutbud VUC - estetiska Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

. kommun van5bro Protokoll 2015-11-24 Sidall(14) Kommunstyrelsens utskott Utbildning och arbete KS Ua 79 Ärende KS 2015/645 Ändring programutbud VUC Förslag till kommunstyrelsen Vansbro kommun erbjuder inte längre estetiskt program. Ärendet Det finns inte längre tillräckligt elevunderlag för att driva det estetiska programmet i Vansbro. Vansbro har inför innevarande läsår nollat intaget till estetprogrammet på grund av lågt söktryck. Läsåret 2015/16 går en (1) elev på estetprogrammet år 3. Förslag Ordförandes förslag: Vansbro kommun erbjuder inte längre estetiskt program. Justerande r s Utdragsbestyrkande

Bilaga 2 Mottagande av ensamkommande barn i Vansbro kommun Inledning Kommunen ansvarar för barnets boende och omvårdnad samt introduktion. Migrationsverket ansvarar för asylärendet, statliga ersättningar och återvändande i de fall det blir aktuellt. God man för ensamkommande barn garanterar barnet en oberoende företrädare. 7- vem 1. Syfte och mål Föreliggande riktlinjer ska vara en hjälp och ett stöd i det dagliga arbetet med de ensamkommande barn- och ungdomar som anvisas till Vansbro. Det ska finnas tydliga rutiner för mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar samt för introduktionen av barnen i samhället. Samverkan inom kommunen och med övriga aktörer ska stimuleras och utvecklas. Målgrupp Ensamkommande barn och ungdomar under 18 år. Ett ensamkommande barn är en person som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. De asylsökande barnen är inte folkbokförda i kommunen utan är inskrivna i Migrationsverkets system för asylsökande. När barnen beviljas permanent uppehållstillstånd (PUT) folkbokförs barnen i den kommun som Migrationsverket anvisade dem till. SA 2. Asylrätten Bakgrund Rätten till asylprövning är en del av en överenskommelse som Sverige har slutit med de flesta demokratiska länder. Det betyder att om en person anser sig ha varit, eller är utsatt för, systematisk våldsam förföljelse eller andra typer av förföljelse som regleras i Utlänningslagen och önskar skydd i Sverige har rätt att söka asyl i vårt land. Det innebär vidare att asylskälen som barnet uppger ska utredas samt prövas. EU:s medlemsländer med flera europeiska stater har kommit överens om att prövningen av asylansökan ska göras i det första land som en flykting anländer till. Denna överenskommelse kallas Dublinförordningen och innebär att de barn och ungdomar som har vistats eller sökt asyl i ett annat EU-land, eller land som ingår i överenskommelsen, ska återvända till det landet för prövning av asylskälen. Migrationsverket gör dock en bedömning som kan leda till att asylprövningen trots Dublinförordningen genomförs i Sverige. 1

Om Migrationsverkets utredning visar att barnet är att betrakta som flykting eller har annat skyddsbehov så ska personen ifråga få möjlighet att stanna i Sverige för gott. Migrationsverket ska också ta hänsyn till andra omständigheter och kan bevilja uppehållstillstånd på andra grunder som t.ex. synnerligen ömmande omständigheter. När det gäller barn ska även verkställighetshinder beaktas, huruvida det är möjligt att återföra barnet till sitt hemland eller ej, och om det är möjligt att genomföra ett återförande inom rimlig tid. 4 Ersättningar Till barnen Migrationsverket betalar ut dagpenning om 24 kr (November 2012) till barnen- och ungdomarna så länge de är asylsökande. Migrationsverket betalar dessutom ut vissa ersättningar till barnet efter en skriftlig ansökan från god man såsom kostnadstäckning för glasögon, vissa kostnader för olika hjälpmedel samt kläder när man är nyanländ. Det finns även annat som kan ersättas om Migrationsverket bedömer det som nödvändigt. Barnens post är oftast adresserad till kommunen vilket innebär att deras post kommer till boendet med kommunens internpost. Post ska tillhandahållas barnet direkt men det kan vara viktigt att öppna viss post tillsammans med god man och/eller kontaktperson. God man är ansvarig för barnens post och boendena bör skapa samarbetsavtal med god man och barnen om hur posten ska hanteras. Till kommunerna Kommunerna får ersättningar för mottagandet av ensamkommande barn- och ungdomar av Migrationsverket. Ersättningarna betalas ut kvartalsvis i form av schablonersättningar och ersättningar för redovisade faktiska kostnader. De flesta ersättningar betalas ut fram till den dag barnet fyller 18 år oavsett om barnet beviljas uppehållstillstånd eller inte. De flesta ersättningar kan vidare betalas ut vid behov framtill 21-årsdagen. 3. Migrationsverket Anvisningar till kommuner Migrationsverket anvisar ensamkommande barn och ungdomar genom avtal med kommunerna på två sätt; Barn anvisas till kommunen enligt ett avtal med Migrationsverket som reglerar antalet asylplatser och PUT-platser där asylplatser styr antalet. Migrationsverket anvisar utöver dessa avtal barn till olika kommuner utan reglerande avtal. En kommun kan vidare bli ansvarig för ensamkommande barn och ungdomar i och med att barnet ger sig tillkänna i kommunen. Kommunen blir då s.k. ankomstkommun och kommunen är då ansvarig för barnet tills Migrationsverket hittar en kommun att anvisa till. vad? Åldersbedömningar Migrationsverket ska vid behov genomföra likvärdiga åldersbedömningar oavsett 2

var asylprövningen äger rum. Migrationsverket kan begära in uppgifter från berörd socialnämnd om dokumenterade uppgifter i åldersfrågan som kan finnas i ett specifikt barns journal. Migrationsverket kan däremot inte begära att socialförvaltningen och/eller socialnämnden ska genomföra åldersutredningar eller efterfråga personals åsikter och/eller bedömningar av ett specifikt barns ålder eller efterfråga personals åsikter om grupper av ensamkommande barn. Efterforskningar Det är vidare Migrationsverkets uppgift att efterforska barnets familjemedlemmar under asyltiden och arbeta med återvändandefrågor för de barn som inte beviljas uppehållstillstånd. När det gäller ensamkommande barn utökas familjebegreppet till att även gälla andra släktingar än kärnfamiljen. Det ska då dock bedömas om dessa släktingar har möjlighet att ta hand om barnet. En konsekvens av det utvidgade familjebegreppet är bland annat att Migrationsverket behöver lägga ner mer resurser på att leta efter anhöriga till ensamkommande flyktingbarn. Prognoser och planer Migrationsverket har vidare fått i uppgift att göra prognoser och planera för behovet av mottagningsplatser i kommunerna, samt i samarbete med länsstyrelserna teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av såväl ensamkommande barn och ungdomar som söker asyl som barn med redan beviljat uppehållstillstånd. 4. Kommunens ansvar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen placerar barnen enligt Socialtjänstlagen efter en eller flera utredningar som genomförs av ansvarig socialsekreterare. I praktiken genomförs minst två utredningar; en utredning som oftast innebär att ungdomarna placeras akut i ett familjehem, hos en släkting eller ett HVB-hem i kommunen som byggts upp, eller upphandlats, för målgruppen, följt av en fullständig utredning som föreslår en insats enligt socialtjänstlagen. Kommunstyrelsen bör vidare försäkra sig om att barnet har förordnats en god man. Om så inte är fallet ska socialnämnden rapportera till överförmyndaren. Kommunstyrelsen har vidare ansvar, efter att barnet beviljats uppehållstillstånd, att efterforska var barnets familjemedlemmar finns. Särskild förordnad vårdnadshavare (SFV) När ett ensamkommande barn beviljas uppehållstillstånd ska barnet betraktas som vilken minderårig medborgare som helst. Den gode mannen ska således ersättas av en särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV). Det är vistelsekommunen, vilket oftast är folkbokföringskommunen, som har ansvar för att en särskilt förordnad vårdnadshavare tillsätts. En SFV ska utses om barnets föräldrar är avlidna eller om de är varaktigt förhindrade att utöva vårdnaden. En SFV skall normalt inte tillsättas om barnet inom kort fyller 18 år, praxis har varit att om barnet hunnit bli 17,5 år så kvarstår den gode mannen till 18-årsdagen. 3

Kommunstyrelsen skall öppna en utredning, som ska leda till att en ansökan angående SFV skickas till tingsrätten. Vissa kommuner öppnar en barnutredning enligt 11:e kapitlet 1 Socialtjänstlagen medan andra kommuner öppnar en familjerättsutredning i enlighet med föräldrabalken. En skillnad mellan dessa utredningstyper är att en barnutredning enligt Socialtjänstlagen måste färdigställas inom 4 månader, medan en utredning inom ramen för familjerätten kan hållas öppen till dess att en SFV kan förordnas. Utredningen ska påvisa behovet av SFV. Utredningen mynnar ut i ett förslag till beslut där kommunstyrelsen föreslås göra en framställan till förvaltningsrätten om att den tilltänkta SFV:n förordnas som vårdnadshavare för barnet. En ansökan skickas sedan till förvaltningsrätten innehållande åtta bilagor; barnutredningen, personbevis för både barnet och den vuxne, utdrag ur folkbokföringen för barnet, skriftligt medgivande för både barnet och den vuxne, placeringsbeslut samt utdrag ur delegationsförordningen. 555 v55555em gör vad? Socialförvaltningen Socialsekreteraren ska i sin roll tillgodose att barnets behov blir utrett, uppmärksammat, insatser kommer till stånd och att barnets insatser följs upp. Utgångspunkten för socialsekreteraren är lagstiftningen i bland annat socialtjänstlagen, lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), föräldrabalken och förvaltningslagen som gäller för alla barn som vistas i Sverige och är föremål för insatser via socialtjänsten. En fullständig utredning ska vara färdigställd inom fyra månader. Den föreslagna insatsen ska sedan övervägas varje halvår av kommunstyrelsen i kommunen. Efter anvisning till ett HVB-hem av ett barn alternativt genom en anmälan från Migrationsverket att ett barn befinner sig i en familj så öppnas en utredning enligt socialtjänstlagen. Socialsekreteraren ansvarar för utredningen och syftet är att ta reda på barnets situation, behov av omvårdnad och besluta om barnets boende. Utredningen som ska pågå längst fyra månader startas oftast med mycket knapphändig information om barnet och det är nästan alltid barnet själv som är den enda informationskällan. Beakta att god man har ett avgörande inflytande över var barnet ska bo. Barn under femton år ska i placeras i familjehem om inte skäl för annan placering föreligger. Individ- och familjeomsorgen ska sträva efter att placera barnen i Vansbro kommun vad? Vid placering på Hem för vård eller boende (HVB-hem) Placeringen på boendet regleras av en vårdplan där mål för placeringen ska finnas angivna. Kontaktpersonen (personal med särskilt ansvar för en eller flera barn på HVB-hemmet) på boendet färdigställer sedan i samarbete med ansvarig socialsekreterare, den placerade ungdomen och god man en genomförandeplan som reglerar introduktionen och/eller behandlingen i detalj. Vårdplanen är kortfattad och ger en beskrivning av barnets behov utifrån sju behovsområden medan genomförandeplanen beskriver hur de olika behoven ska tillfredställas och med vilka insatser. Vårdplanen presenteras av ansvarig 4

socialsekreterare samtidigt som utredningen och genomförandeplanen ska färdigställas direkt därefter. Vid placering i familjehem eller vid en s.k. släktplacering Ensamkommande barn och ungdomar kan anvisas av Migrationsverket till kommunen genom ett så kallat eget boende (EBO) hos släktingar eller bekanta. Socialförvaltningen får då uppgifter av Migrationsverket att ett barn vistas hos en familj i kommunen. Dessa familjer ska utredas för ett eventuellt familjehemsuppdrag enligt samma rutiner som gäller för vilken placering som helst. Utredningen ska leda fram till en vårdplan med insatser. Socialtjänsten har vidare ansvar för att en genomförandeplan upprättas tillsammans med barnet, familjehemmet och gode mannen. Dessa barn hamnar oftast i kommunen utanför reglerade avtal mellan kommunen och Migrationsverket. Både socialsekreterare och god man har ansvar för att ett gott samarbete mellan myndighetspersoner, personal på HVB-hem, familjehem, skolpersonal, uppdragstagare och företrädare m.fl. runt barnet kommer till stånd. 5. Boendets i HVB HVB-hemmet ansvarar för den dagliga omsorgen och samordnar livet med och runt barnen. Genomförandeplanen ska här vara det konkreta verktyg som garanterar att de behov som socialtjänstens vårdplan lyfter fram tillfredställs. HVB-hemmen ska genomsyras av medveten jämställdhet och genom att granska den dagliga verksamheten med hjälp av ett genusperspektiv systematisera jämställdhetsarbetet. Boendet ansvarar för att barnen redan från första dagen har en genomförandeplan som av nödvändighet har en mer generell prägel och kan bestå av checklistor. När boendet får ta del av barnets vårdplan färdigställs en genomförandeplan utan dröjsmål. Genomförandeplanen ska vara förankrad hos, och undertecknad, av socialsekreterare, god man, kontaktperson och barnet själv. HVB-hemmen ska ha rutiner för att uppmärksamma barnens fysiska och psykiska hälsa i ett tidigt skede. HVB-hemmet samordnar och följer med barnen vid såväl planerade som akuta besök till hälso- och sjukvård, tandvård och optiker. Kontaktpersonen på boendet ansvarar för ovanstående och informerar god man kontinuerligt samt i samverkan med densamma avgör vilka vårdinsatser som behövs. Om barnen inte vill att någondera part ska närvara och/eller få information ska detta diskuteras utifrån vad som anses vara det bästa för barnen. Mål för skolgången ska formuleras i form av mål och delmål i genomförandeplanen samt enligt de rutiner som skollagen föreskriver. Kontaktpersonen på boendet ska ha en kontinuerlig kontakt med barnets gode man och mentor i skolfrågor. Boendet ska vidare ansvara för att frånvaro rapporteras och följs upp. HVB-hemmen bör ha generella styrdokument för hur introduktion och etablering i samhället underlättas och påskyndas. Detta innebär att boendena kommer att följa barnen i kontakterna med de olika aktörerna och att lagar, föreskrifter och 5

rekommendationer följs. Det innebär vidare att HVB-hemmet i Vansbro kan behöva agera utifrån vad som uppfattas som barnets bästa i fall där det saknas tillämpliga lagar, föreskrifter och rekommendationer eller tolkningar av densamma. 6. Skolan Barnen och ungdomarna ska erbjudas plats i skola enligt gällande bestämmelser. HVB-hemmet meddelar skolan när nya barn placeras på boendet. Boendena har den dagliga kontakten med skolan och följer upp barnets skolgång. Skolan och kontaktpersonen på boendet ansvarar för att god man kontinuerligt får information från skolan. Skolan ska erbjuda tydliga rutiner för mottagandet av barnen och använder sig av en introduktionsplan i arbetet med barnen. Utbildningen ska utgå från barnens individuella behov och förutsättningar. Ensamkommande barn- och ungdomar ska erbjudas modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål vid behov. Det är vidare viktigt att skolan erbjuder målgruppen fördjupad studie- och yrkesvägledning.? Utvecklingssamtal samordnas av skolan där boendet och god mans medverkan är viktig. Barnet, kontaktperson och god man bör vara med vid utvecklingssamtal. Om barnen själva inte vill att någondera part ska närvara ska detta diskuteras utifrån vad som anses vara det bästa för barnet. I samband med att barnen själva börjar förstå hur det svenska skolsystemet är upplagt ska de individuella behoven och barnens egna önskemål stå i centrum för val av vidare skolgång. n och ungdomar placerade i HVB-hem och andra boendeformer i Östergötland 7. Fritid Ensamkommande barn och ungdomar ska få information om, och möjlighet att knyta kontakter med, fritids- och föreningsliv. Det åligger HVB-hemmet att se till att barnet har en meningsfull fritid. 8. Överförmyndaren Överförmyndarens huvuduppgift är att vara tillsynsmyndighet över de gode männen. Det är överförmyndarsamverkan i Mora som rekryterar, informerar, förordnar och entledigar de gode männen. Både kommunstyrelsen och Migrationsverket kan ansöka till överförmyndaren om att en god man för ett nyanlänt barn behöver utses. Information Det är överförmyndarens ansvar att god man får information om vad uppdraget som god man innebär när det gäller ensamkommande barn. Uppdraget kan se olika ut utifrån vilka behov barnet har, därför kan överförmyndaren endast informera om ramarna för ett uppdrag. Den gode mannen ansvarar själv för sitt uppdrag, på samma sätt som andra gode mans uppdrag. 6

God man När en ansökan om god man har inkommit ska överförmyndaren enligt lagstiftningen skyndsamt förordna en god man. God man bör tillsättas inom ett par dagar även om det inte finns någon i lagen fastställd tidsgräns. Den gode mannen erhåller ett registerutdrag, ett s.k. förordnande. Förordnandet visar att den gode mannen är barnets ställföreträdare. Registerutdraget skall delges Migrationsverket, socialtjänsten, skolan m fl. I de fall barnet redan har en god man från en tidigare vistelsekommun övertar överförmyndaren i den nya vistelsekommunen myndighetsutövningen. Praxis är då att man tillsätter en ny god man då det allmänt anses att geografisk närhet är viktigt för att god man ska kunna göra ett bra arbete. Även förordnandet av ny god man vid kommunbyte ska ske skyndsamt. Överförmyndaren har ingen skyldighet att inhämta yttrande avseende hur gode män fungerar i sina kontakter med barnen från boende, socialtjänst, skola m fl. Det kan dock vara lämpligt med ett samarbete med HVB-hemmen, skolpersonal eller socialsekreterare. Överförmyndaren har rätt att bilda sig en uppfattning om hur den gode mannen fungerar i kontakterna med barnet. Det är överförmyndaren som entledigar god man och ett godmanskap skall upphöra: om barnets förälder eller någon annan vuxen person som får anses trätt i föräldrarnas ställe anländer till Sverige och är i stånd att utöva förmynderskapet och vårdnaden. om barnet varaktigt lämnar Sverige, om en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt föräldrabalken utses för barnet, om det är uppenbart att god man inte längre behövs. när barnet fyller 18 år upphör godmanskapet utan särskilt beslut. God mans uppdrag God man träder in i barnets föräldrars ställe såsom vårdnadshavare och förmyndare och ansvarar för barnets alla angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och juridiska. Den gode mannen har däremot inget ansvar för dagliga omsorgen och vården och denne har heller ingen försörjningsskyldighet. S IDA God man ska i sin roll företräda barnet juridiskt gentemot socialtjänsten, skolverket och andra myndigheter. Det innebär bland annat att god man ska förvissa sig om att barnet får den omvårdnad från samhället som han/hon har rätt till och att det är till barnets bästa. God man ska vidare bistå barn med särskilda behov och tillse att barnet får det stöd det är berättigat till. God man bör ha god kunskap i svensk jämställdhetspolitik samt förstå innebörden av vad ett genusperspektiv innebär. God man har både skyldighet och rättighet att ha inflytande över barnets insatser och hur de utformas. Samverkan mellan god man, socialförvaltningen, familjehemmet och boendet är en av hörnstenarna för ett lyckat integrations- och behandlingsarbete. Bra kommunikation är i sin tur nyckeln till samverkan och förutsätter regelbundna möten mellan parterna. 7

God man ansvarar för att ansökan om uppehållstillstånd lämnats in och att barnen får ett juridiskt biträde under asylprocessen. God man följer med barnen vid besök hos Migrationsverket och vid besök hos det juridiska biträdet. Det är viktigt att god man informerar socialtjänsten och/eller boendet om sådant som kan vara viktigt för den dagliga omsorgen om ungdomarna. Det offentliga biträdet företräder barnet i asylprocessen med stöd av en fullmakt från den gode mannen. Har ett biträde förordnats innan en god man fått sitt uppdrag företräder biträdet barnet i asylprocessen. God man ansvarar för barnens ekonomi. Allteftersom de olika aktörerna lär känna barnen kan ekonomin regleras efter individuella behov och inte minst barnets egna resurser. Om barnet har varit utsatt för eller har begått ett brott är det god man som har ansvar att biträda barnet vid förhör, utredning, domstolsförhandling eller liknande. Barnets kontaktperson eller annan för barnet signifikant vuxen kan ersätta god man vid dessa tillfällen om det bedöms som lämpligt av respektive myndighet, den gode mannen, kontaktpersonen och barnet. Innan barnet har fått PUT är Migrationsverket skyldig att efterforska barnets släktingar, därefter ligger ansvaret på Kommunstyrelsen. En god man ansvarar inte för vare sig efterforskning eller återvändande för barnets räkning. Den gode mannen ska dock medverka till att kontakter kan tas med barnets familj. God man kan begära att bli entledigad från uppdraget men kvarstår då som god man tills annan god man utsetts. God mansuppdraget upphör automatiskt vid barnets 18- årsdag och om barnet lämnar Sverige frivilligt. DA 9. Barn som avviker. Om ett ensamkommande barn avviker ska polisanmälan göras. Den som först upptäcker att barnet är borta gör anmälan. Det viktigt att alla berörda runt barnet såsom socialtjänsten, skolan och Migrationsverket omgående får kännedom om att ett barn avvikit. Om barnet eller den unge återfinns är det viktigt att genast kontakta polisen och övriga berörda så att alla inblandade får vetskap om att barnet kommit till rätta. Om barnet inte återfinns inom två veckor kan nämnden avsluta barnets ärende. En bedömning görs från fall till fall. Enligt huvudregeln ska ett asylsökande ensamkommande barn endast anvisas en gång. Om ett ensamkommande barn har avvikit men senare dyker upp igen eller påträffas av en myndighet, kvarstår anvisningen av barnet om socialnämnden i den anvisade kommunen inte har avslutat barnets ärende. Det gäller oavsett om kommunen just då har en ledig plats eller inte. Om ärendet är avslutat Om ärendet är avslutat måste en ny anvisning ske. I de flesta fall bör barnet åter anvisas till den tidigare anvisade kommunen. När kommunen redan har påbörjat en utredning anses barnet ha en anknytning till den kommunen. Då genomförs anvisningen enligt steg 1. Det gäller oavsett om kommunen just då har en ledig plats eller inte. 8

Ny anvisning En bedömning utifrån barnets bästa bör göras i varje enskilt fall. Barnet kan till exempel åberopa en godtagbar anknytning till annan kommun. I denna bedömning måste man ta hänsyn till hur länge barnet eventuellt vistats där och vilken typ av anknytning barnet åberopar. I vissa fall kan det göras en kortare utredning för anvisningen vid närmaste mottagningsenhet. Huvudregeln utifrån ordinarie anvisningsturordning gäller inte om: det kan visas att barnet lämnat landet barnet åberopar en godtagbar anknytning till annan kommun barnet avvikit redan vid anvisningstillfället, utan att anvisningsfunktionen har fått veta det barnet avviker efter att anvisning skett men innan socialtjänsten hunnit informera barnet om att det blivit anvisat: För punkt 3 och punkt 4 återtas anvisningen direkt, innan anvisningsdatumet har passerat. En ny anvisning sker när barnet dyker upp igen. DA 10. Landstinget Landstinget ansvarar för att asylsökande ensamkommande barn och ungdomar får samma hälso- och sjukvård inklusive barnpsykiatrisk vård och tandvård som övriga barn bosatta i Sverige. Efter fyllda 18 år bedöms dessa barn, om de fortfarande är asylsökande, som vuxna. Landstingen ska erbjuda vuxna asylsökande vård som inte kan anstå, mödravård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. 9

Bilaga 1 Riktlinjer för mottagande av ensamkommande barn i Vansbro kommun Allmänna bestämmelser Kommunen ansvarar för barnets boende och omvårdnad samt introduktion. Migrationsverket ansvarar för asylärendet, statliga ersättningar och återvändande i de fall det blir aktuellt. God man för ensamkommande barn garanterar barnet en oberoende företrädare. De barn som kommer till kommunen är en tillgång för framtiden om de bestämmer sig för att stanna i eller återvända till Vansbro. Kommunens agerande gentemot de ensamkommande barnen ska i allt präglas av detta. Individ- och familjeomsorgen, HVB och skolan har att utifrån sina uppdrag sörja för de ensamkommande barnen. De ska följa de lagar och förordningar som finns och hålla sig uppdaterade om riktlinjer inom respektive område. Information finns hos myndigheterna Skolverket, Socialstyrelsen och Migrationsverket och även hos organisationer som SKL och Rädda barnen. Vansbro kommuns beslut Överenskommelse Vansbro kommun har en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot både flickor och pojkar från 13 år till och med 17 år gamla. Boendeformer Hem för vård och boende ska finnas i kommunens regi. Kommunen ska genom individ- och familjeomsorgen ha ett kontaktnät med familjehem såväl i som utanför kommunen. Stödboende och utslussningsboende ska finnas och användas i enlighet med vad som föreskrivs. Placering Barn under 15 år ska företrädesvis placeras i familjehem. Individ- och familjeomsorgen ska stäva efter att placera barnen i Vansbro kommun. De barn som placerats i kommunens HVB ska genom hemmets försorg succesivt förberedas för eget boende. Barn som avviker. Om ett ensamkommande barn avviker ska polisanmälan göras. Den som först upptäcker att barnet är borta gör anmälan. Det viktigt att alla berörda runt barnet såsom socialtjänsten, skolan och Migrationsverket omgående får kännedom om att ett barn avvikit. Om barnet inte återfinns inom två veckor kan nämnden avsluta barnets ärende. En bedömning görs från fall till fall. 1

1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Utbildning och arbete 2015-11-26 KS 2015/510 Verksamhetschef Erik Wallander erik.wallander@vansbro.se 0281-75055 KOMMUNSTYRELSEN Riktlinjer för mottagande av ensamkommande barn Rekommendation till beslut Vansbro kommun fastslår riktlinjer för mottagande av ensamkommande barn i enlighet med bilaga 1. Sammanfattning Kommunen saknar riktlinjer för mottagande av ensamkommande barn. Det mesta av det som berör mottagandet finns i författningar och riktlinjer utfärdade av myndigheter. Därutöver behöver kommunen upprätta riktlinjer anpassade för Vansbros specifika förutsättningar. På nationell nivå sker förändringar såväl i regelverk som i flyktingmottagande som efter hand ändrar på förutsättningarna varför riktlinjerna kommer behöva ändras och kompletterasfortlöpande. Bakgrund Vansbro kommun träffade i december 2013 en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande barn från och med den 16 juni 2014. Överenskommelsen innebar bland annat att kommunen förband sig att hålla minst tre platser för asylsökande ensamkommande barn. En ny överenskommelse har 2015 tecknats med Migrationsverket där Vansbro förbinder sig att tillhandahålla minst nio platser för asylsökande ensamkommande barn och aktuella siffror från länsstyrelsen indikerar att kommunen får räkna med att under 2016 tillhandahålla 64 platser. Därutöver kommer de barn som fått permanent uppehållstillstånd finnas kvar i kommunen. Redan idag finns fler ensamkommande flyktingbarn i Vansbro än vad som ryms i den nu gällande överenskommelsen. Hur många ensamkommande barn som under 2016 och framöver som kommer att bo i kommunen går inte att förutsäga. Förändringar i förutsättningar sker utan möjlighet till påverkan från kommunens sida. Det kommer exempelvis förslag till nya bestämmelser om boendeformer utöver HVB och familjehem under kommande år. Det blir då viktigt att uppdatera kommunens riktlinjer enligt de nya bestämmelserna. Kommunen bör i riktlinjer ange hur man ser på mottagande i stort och inrikta sig på de delar som möjliggör ett val utöver lagkraven. Det kan gälla omfattningen av mottagande Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

och vad som ska vägleda IFO, HVB och skola. Riktlinjerna ska inte blandas ihop med rutiner som utarbetas av verksamheten. En snäv definition av begreppet mottagande beskriver själva mottagandet medan en vidare definition skulle kunna omfatta allt ifrån mottagandet till etablering efter uppnådd myndighetsålder. Är det bra eller ej om barn placeras i kommunen? Ska kommunen i möjligaste må ska försöka placera ett barn i kommunen eller utanför, förutsatt att omvårdnaden är densamma. Riktlinjerna kan då exempelvis få betydelse för om IFO ska försöka hitta familjehem eller HVB i kommunen eller ej. 2(2) Utifrån om kommunen förordar boenden i kommunen kan sedan fattas beslut om huruvida kommunen ska inrätta boenden för de ensamkommande i kommunal regi eller vända sig till privata boenden. Det förefaller mest logiskt att dra upp riktlinjer i en vidare bemärkelse först när de mer grundläggande riktlinjerna finns. Om kommunen exempelvis bestämmer sig för att i möjligaste mån placera barn utanför kommunen eller i från kommunen fristående boenden, blir riktlinjerna för kommunens boenden troligen annorlunda än om man beslutar att i möjligaste mån driva boenden i egen regi. I bilaga 2 finns en mer extensiv variant av riktlinjer som innehåller även sådant som finns i författningstexter och sådant som inte direkt berör kommunens ansvar, men som kan klargöra vad som inte är kommunens ansvar. Bilaga 2 kan utgöra ett alternativ till bilaga 1 som kommunens riktlinjer eller finnas med som en förtydligande bilaga till riktlinjer enligt bilaga 1. Konsekvenser Upprättandet av riktlinjer innebär att de delar av den kommunala verksamheten, främst IFO och HVB, vet hur man ska förhålla sig och hur ansvarsfördelningen ser ut, där författningar saknas. Alla frågor får knappast sina svar i riktlinjer. Med ett snabbt ökande antal ensamkommande barn finns varken HVB eller familjehem att tillgå, i eller utanför kommunen. Riktlinjerna måste därför utformas så att möjlighet till lösningar inte blir för snäva. Bilagor: Bilaga 1. Riktlinjer för mottagande av ensamkommande barn Bilaga 2. Mottagande av ensamkommande barn i Vansbro kommun Beslutet expedieras till : Verksamhetschef Erik Wallander Chef IFO Malou Larsson Föreståndare HVB Anna-Karin Nygårdhs Vansbro kommun/medborgarhuset/780 50 Vansbro/Tel. 0281-750 00 Fax. 0281-750 30/E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

VANSBRO KOMMUN Vård och omsorg 2015-11-10 bilaga 1 Handläggare Lis Frost Danielson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Statistik Avvikelser/tillbud/fel och brister 2015-01-01--2015-06-30 Hälso- och sjukvård Totalt 2015 Kvartal 1 Kvartal 2 halvår Kvartal 3 Avvikelser 1/1-31/3 1/4-30/6 1/1-30/6 1/7-30/9 Läkemedelshantering totalt 27 40 67 Läkemedelshantering, B-skog kortis 3 7 10 Läkemedelshantering, B-skog säbo 2 1 3 Läkemedelshantering, S-Å säbo 9 20 29 Läkemedelshantering OB D-J/Nås 8 3 11 Läkemedelshantering OB V-bro 5 9 14 Brist i vård och behandling 0 0 0 Annan händelse 0 0 0 Externa Avvikelser landstinget från vår verksamhet 1 4 5 summa: Socialtjänst/Omsorg Brister i omsorg 1 1 2 Klagomål/synpunkt 1 1 2 Förirrat sig 1 1 2 Hot/våld från boende till boende 2 1 3 Lex Sarah 0 0 0 Annan händelse 9 3 12 Ekonomisk oegentlighet 0 0 0 Bemötande 1 1 2 summa: Totalt: 43 52 95

Kvartal 4 1/10-31/12

bilaga 2 FALLRAPPORTERING, Statistik 2015 1/1-30/6 Enhet Antal fall Antal olika personer som ramlat Antal, ramlat mer än 1 ggr Antal, ramlat mer än 5 ggr Antal, ramlat Antal m. Antal m. mer än 20 lättare allvarl ggr skada skada t ex sårskada t ex fraktur S-åsen 116 0 1 Bäckaskog ä-bo 20 2 0 Bäckaskog korttids 14 0 0 Bergheden 10 1 2 Ord. Boende: D-J/Nås 22 0 0 V-bro 22 0 0 SUMMA 204 3 3 Jämförelse helår Ant. m. Antal m. Antal fall Antal Ant., ramlat Ant., ramlat Ant., ramlat lättare skada allvarl skada som ramlat mer än 1 ggr mer än 5 ggr mer än 20 ggr t ex sår t ex fraktur 1999 521 116 74 27 4 2000 543 111 35 21 3 135 7 2001 405 101 58 20 3 112 9 2002 637 182 76 14 4 114 5 2004 557 138 65 22 4 68 7 2005 562 134 54 34 3 82 5 2006 498 111 43 27 3 73 9 2007 541 135 37 41 3 102 7 2008 386 89 33 28 1 81 2 2009 618 107 31 24 7 104 4 2010 609 135 78 28 4 73 6 2011 393 121 52 15 3 29 5 2012 570 84 47 19 6 107 4 2013 546 136 51 18 4 32 0 2014 518 --- --- --- --- 9 11

TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Vård och omsorg 2015-11-10 KS 2015/549 Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Lis Frost Danielson lis.frost-danielsson@vansbro.se 0281-75 174 KOMMUNSTYRELSEN Information om avvikelsehantering inom vård- och omsorg 2015-01- 01-2015-06-30 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen rekommenderas godkänna sammanställningen av avvikelserapporteringen inom vård- och omsorg för 2015. Bakgrund Detta är en kort sammanställning av förekomsten av avvikelserapportering som även innefattar förekomsten av fallrapportering inom vård- och omsorg för första halvåret 2015. Ansvarig för rutinerna och sammanställning av avvikelserapporter är MAS (Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska). Sammanställningen diarieförs och de åtgärder som vidtagits med anledning av dessa avvikelser dokumenteras i en åtgärdsplan och/eller en vårdplan för den enskilde som tas upp på arbetsplatsträffar på resp. enhet och genom uppdatering av skriftliga gällande rutiner. Vansbro kommun arbetar förebyggande och gör riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och munhälsa vid minst ett tillfälle per år för alla vård- och omsorgstagare som ger sitt samtycke till detta. Bedömning sker med validerade screeningsformulär. Vid identifierad risk sätts åtgärder in och dessa följs kontinuerligt upp. Såväl bedömning, åtgärder och uppföljning registreras i kvalitetsregistret Senior Alert, (SA) Vi identifierar vård- och omsorgstagare med risk för undernäring, fall, trycksår och munhälsa och har då möjlighet att snabbt erbjuda relevanta åtgärder. Alla avvikelser registreras i verksamhetssystemet Treserva. Personal får kontinuerligt stöd och handledning i hur systemet skall användas. All avvikelsehantering syftar till att utveckla verksamheten och göra den säkrare. Utifrån avvikelser gås olika aktuella rutiner igenom och revideras och utvecklas allt för att stärka patientsäkerheten. Förändringar av gällande rutiner bl.a. inom området läkemedelshantering i allmänhet pågår och framförallt handlar det om att säkra upp läkemedelshanteringen för personer inskrivna i hemsjukvården. Det har under året pågått en delegeringsutbildning (1ggr/mån) för att förstärka kompetensen inom läkemedelsområdet, uppdelat på olika områden utifrån önskemål från de olika verksamheterna samt utifrån behov som uppmärksammats genom avvikelser.