Kvalitetsredovisning för Vittra Kronhusparken Läsåret 2014-2015

Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning för Vittra Södermalm. Läsåret

Kvalitetsredovisning för Vittra Adolfsberg Läsåret

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Kvalitetsarbete i skolan

Beslut för grundskola och fritidshem

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Kvalitetsredovisning 2010

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Verksamhetsplan för Bergvretenskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr )

KVALITETSRAPPORT 2014

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

Verksamhetsplan 2013/14

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Utbildningsinspektion i Landvetterskolan

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Munkfors kommun Skolplan

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Kvalitetsarbete i skolan Samundervisningsgrupperna årskurs 7-9. Här ingår särskoleelever och grundskoleelever. Gäller för verksamhetsåret

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Beslut för förskoleklass och grundskola

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Solhemsskolans Likabehandlingsplan 2014/2015

Bakgrund och förutsättningar

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Beslut för grundskola

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Dokumentation av kvalitetsarbetet

2014 / Utvecklingsplan för Stage4you Academy

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

BAGARTORPSSKOLAN F-3 2 autismgrupper. Verksamhetsplan

Skolbeslut för grundskola

Kvalitetsredovisning

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan/Beskrivning

NORDMALINGS KOMMUN 1. Artediskolan. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Beslut för grundsärskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Kvalitetsredovisning läsåret

Beslut för fristående grundskola

Beslut för förskoleklass, fritidshem och grundskola

Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Primaskolan Farsta. Resultat- och kvalitetsanalys 2013/2014-1/11-

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Verksamhetsplan för Storåskolan

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Transkript:

Kvalitetsredovisning för Vittra Kronhusparken Läsåret 2014-2015

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 Vår pedagogiska riktning... Fel! Bokmärket är inte definierat. Vittras koncept... Fel! Bokmärket är inte definierat. Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor... 5 Krav enligt skollag och läroplan... 5 Kvalitetsmått... 7 3.2 Prioriterade mål för Vittra Kronhusparkens grundskola 2014-2015... 10 Normer och värden... 11 Elevernas ansvar och inflytande... 11 Kunskapskrav per ämne och årskurs... 18 Nationella prov... 19 Upplevd kvalitet - elever... 23 Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare... 23 3.4 Analys... 24 3.6 Prioriterade mål 2015-2016... 25 4.1 Förutsättningar... 27 Kompetensutveckling under 2014-2015... 27 Övrigt... 27 4.2 Våra mål för Vittra Kronhusparkens fritidshem 2014-2015... 27 4.3 Resultat... 28 4.3.1 Funktionell kvalitet... 28 Normer och värden... 28 Elevernas ansvar och inflytande... 28 4.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare... 28 Mätbara mål de närmaste åren... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1

1. Bakgrund Inledning Läsåret 2014-2015 är avslutat och vi på Vittra Kronhusparken summerar ett år präglat av förändring och utveckling. I höstas var vi många nya på enheten vilket har varit positivt och utmanande. Vi har fokuserat på och utvecklat undervisningen med hjälp av Matte- och Läslyft och kan se positiva resultat i dessa centrala och viktiga ämnen. På vår skola är förväntningarna höga - på våra elever, medarbetare och vår omvärld. Det är ett synsätt som vi är övertygade om gynnar utveckling och ständig strävan efter höjd kvalitet. Det är också ett synsätt som förpliktigar. Vi utvärderar kontinuerligt och prövar olika angreppssätt för att hitta olika lösningar. Genom att lägga ribban högt visar vi att vi är engagerade och ambitiösa. Välkommen att ta del av summeringen av vårt verksamhetsår 2014-2015! Niclas Jönsson Rektor Vittra Kronhusparken Fakta om Vittra Kronhusparken Vittra Kronhusparken startade år 2002. Vi har tillstånd att bedriva verksamhet för barn och elever från förskoleklass till årskurs 9 med plats för 40 förskoleklassbarn och 360 grundskoleelever. Detta läsår har vi haft den stora glädjen att få ansvara för 40 barn i förskoleklass och 360 elever i grundskolan. Kronhusparken ligger i centrala Göteborg. Skolan har elever från alla de tio stadsdelarna i Göteborg samt även från några kranskommuner. Vittra Kronhusparken är inrymd i en anrik, över 100 år gammal, lokal som är belägen nära kommunikationer, parker och stadens hela utbud. Vi i Vittra har under läsåret 2014-2015 haft sex gemensamma fokusområden: - Stärka och tydliggöra Vittrakulturen. - Kommunikation i relation. - Attraktiv arbetsplats. - Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. - Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete. - Ansvarsfullt affärsmannaskap. Vi på Vittra Kronhusparken har med utgångspunkt i dessa fokusområden arbetat systematiskt och kontinuerligt under hela året 2014-2015 med följande mål: -Utveckla matematikundervisningen med hjälp av ett fortsatt extra Mattelyft. -Vara pilotskola i Läslyftet. -Stärka Elevhälsan med rutiner och kompetenser. 2

Vittra Kronhusparken är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 för- och grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia, Sveriges största koncern för utbildning och lärande. Vittras koncept Visionen om ett starkt civilsamhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val, har varit vår ledstjärna sedan Vittra startade 1993. Vi bidrar till den visionen genom utbildning och lärande. Vårt mål är att när eleverna lämnar våra skolor ska de att ha åtminstone godkända betyg i alla ämnen, god självkänsla, sociala färdigheter, demokratiska värderingar samt kunskap om och förståelse för de kompetenser och förmågor som efterfrågas i arbetslivet. Inom Vittra har vi ett koncept, i form av gemensamma arbets- och synsätt som präglar samtliga våra verksamheter, såväl förskola som grundskola och fritidshem. Vårt koncept hjälper oss att vara ett långsiktigt, nytänkande och professionellt skolföretag som lever som vi lär. Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden som ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Våra kärnvärden: Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Styrdokumenten Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. I Vittra vill vi göra mer för våra barn och elever än styrdokumenten kräver, alltid med målet att nå en högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. Därför har vi vår pedagogiska plattform som tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Pedagogisk plattform Vittras pedagogiska plattform är gemensam och styrande för alla våra verksamheter. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka 3

mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, eller verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Basen måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakulturen, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakulturen I Vittra har vi en gemensam tolkning av uppdraget och en gemensam bild av den kultur vi behöver bygga och underhålla för att nå vår vision om medvetna och ansvarstagande medborgare. Vi kallar denna grund för Vittrakulturen. Eftersom alla våra verksamheter utgår från Vittras gemensamma kärnvärden känner man igen sig när man kliver in i en Vittraskola på atmosfären och sättet vi bemöter varandra på, med respekt och vänlighet. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling För att eleverna ska nå målen i undervisningen ser vi till hela individens utveckling när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning. När vi ser till hela barnet, både styrkor och utvecklingsområden kan vi ge rätt stöd och utmaningar i undervisningen. Vi följer och arbetar därför med varje barns och elevs utveckling utifrån tre perspektiv; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Dessa tre delar hänger samman och är varandras förutsättningar. Vi sätter också mål kopplat till alla dessa tre delar i elevens individuella utvecklingsplan i skolan och för varje barn i förskolan finns en plan för utveckling och lärande. Det är sedan lärarnas uppgift att planera en inkluderande undervisning efter barnens och elevernas erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning I Vittra strävar vi efter att ha en sammanhangsstyrd undervisning. Genom att sätta kunskaper i relevanta och engagerade kontexter känns lärandet mer meningsfullt och lustfyllt för våra barn och 4

elever. Det gör vi bland annat genom att fläta samman de olika ämnena i kursplanerna i en så kallad ämnesövergripande undervisning där eleverna får arbeta i olika projekt. I vår undervisning utgår vi också från barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper som vi sedan kopplar till kunskapskraven. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och djupare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att vi vågar förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Vår lärmiljö speglar vår utgångspunkt i barnens och elevernas behov. Därför har vi en varierad lärmiljö, där alla barn och elever får möjlighet att komma till sin rätt. När vi planerar våra skolor tänker vi på att alla lär sig olika och därför har våra utrymmen olika syften. Antingen uppmanar de till gemenskap, kreativitet eller studiero. Våra förskolor och skolor kan se lite olika ut, men gemensamt är att alla har en bra balans mellan öppna ytor och slutna rum samt att miljön är trevlig och funktionell. Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel ett arbetsmoment, ett arbetspass, en dag eller en vecka eller liknande, eller för lite längre tidsspann och större barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. De bestående momenten handlar om att fånga detaljer såväl som strukturer och mönster. Krav enligt skollag och läroplan Enligt skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Ett sätt att få en snabb överblick av vårt kvalitetsarbete och våra resultat är att ta del av våra årliga kvalitetsredovisningar. Inom Vittra görs dessa på två nivåer: skolnivå och huvudmannanivå. Vi publicerar våra kvalitetsredovisningar på hemsidorna, så att de är tillgängliga för alla att ta del av. Så här gör vi Våra verksamheter styrs av skollag och läroplaner, av barnens behov och elevernas mål och individuella utvecklingsplaner samt av de mål vi själva satt upp i Vittra. Vårt systematiska kvalitetsarbete bygger på ett cykliskt flöde som fogar samman följande faser till en helhet: - - - - Planera verksamheten för individ och grupp utifrån mål. Genomföra planerad undervisning utifrån valda metoder och arbetssätt vilket regelbundet dokumenteras. Följa upp genom att samla resultat och utvärdera måluppfyllelsen. Analysera resultaten utifrån den planerade undervisning samt skapa aktiviteter. 5

Detta är en schematisk beskrivning av en komplex process som är ständigt pågående i alla våra verksamheter. De åtgärder vi löpande under året vidtar, syftar alltid till att bidra till en högre kvalitet i våra verksamheter. I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning för enheten. Förskolechef/rektor leder arbetet under medverkan av personal och elever. I grundskolan ska elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Summeringen utgör grunden för utvecklings- och verksamhetsplaneringen inför kommande verksamhetsår. 6

Kvalitetsmått Inom Vittra och AcadeMedia, den koncern i vilken Vittra ingår, använder vi följande kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten uppnås. Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten. 7

Grundskola 8

3.1 Förutsättningar På Vittra Kronhusparken har vi tillstånd att bedriva skola för årskurserna F-9 och vi har plats för 400 elever. Vi har under läsåret 2014-2015 haft glädjen att ansvara för 400 elever. Personal Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 12 Antal lärare med lärarlegitimation 20 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 3 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 4 Antal förstelärare 3 Rektor är Niclas Jönsson som avslutade sin utbildning på Rektorsprogrammet vid Karlstad Universitet år 2012. Skolan har ett ledningslag bestående av arbetslagsledare, administratör, specialpedagog samt rektor och biträdande rektor. Skolan har ett elevhälsoteam som består av skolsköterska Jessica Byhlin, kurator Karin Melin, skolpsykolog Emelie Allansson, skolläkare Erik Lissbrant samt specialpedagog Kari Flygare och skolans rektorer. Skolan var under året organiserad i arbetslag enligt följande: Minior har delats upp i två lag (1 och 2), 150 elever. Junior är ett lag med 130 elever. Senior är ett lag med 120 elever. Kompetensutveckling under 2014-2015: Fyra nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning i syfte att få hjälp att komma in i sitt arbete på ett bra sätt, samt få förståelse för vad vi gör och varför. Under året har vi bildat ett trygghetsteam som har utbildats i DISA viket är en metod för att stärka upp värdegrundsarbetet på skolan. Även en metod som heter Bystanders har implementerats/införts. 20 av medarbetarna har deltagit i Läslyftet vilket är ett kollegialt lärande och ett strukturerat arbetssätt kring läsning och svenska. Åtta medarbetare har under ledning av en av våra förstelärare deltagit i ett fortsatt Matematiklyft. Samtliga medarbetare har utbildats i drogförebyggande arbete av organisationen Mini Maria. Arbetslagsledare och rektor/skolans ledningslag har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar och Ledarforum. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på vetenskapligt baserade framgångsfaktorer. Förstelärarna har deltagit vid både Skolverkets dagar kring ämneslyft, samt Vittras egna förstelärarutbildningstillfällen. 9

Skolans lokaler är belägna i centrala Göteborg och består av ett äldre hus på sex våningar. Med tanke på skolans placering så finns en mindre skolgård på taket och elever i åk F-6 går ut till olika områden med lärare och rastvakter varje dag för att ha rast. Det är en organisatorisk utmaning att se till att flödet av elever i skolan lokaler fungerar väl då vi har en ingång och ett trapphus där alla skolans elever och medarbetare passerar flera gånger per dag. 3.2 Prioriterade mål för Vittra Kronhusparkens grundskola 2014-2015 Året 2014-2015 hade vi på Vittra Kronhusparkens grundskola följande mål: Ökad elevmotivation och lust att lära (Lgr 11 Kap 2.2 Kunskaper) Fokusområde: Kommunikation i relation. Stärkt skolidentitet och stolthet för skolan (Lgr 11 Kap 2.3 Elevers ansvar och inflytande) Fokusområde: Attraktiv arbetsplats. Ökad nöjdhet och attraktivitet hos elever och medarbetare (Lgr 11 Kap 2.1 Normer och värden) Fokusområde: Stärka och tydliggöra kulturen. 10

3.3 Resultat 3.3.1 Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. För grundskolan kommer vi att dela in våra resultat i två delar. I den första redogör vi för resultatet av arbetet med skolans värdegrund och uppdrag samt de övergripande målen och riktlinjerna som beskrivs i kapitel 1 och 2 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Värdegrundsresultat. I den andra delen redogör vi för resultatet av arbetet med kursplaner och kunskapskrav som finns beskrivet i kapitel 3 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Kunskapsresultat. Värdegrundsresultat självskattning Inom varje arbetslag utvärderar vi kontinuerligt under året vårt värdegrundsarbete som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Under ledning av rektor utförs arbetet av medarbetare och elever samt av deras vårdnadshavare. Här följer en sammanfattning för hela grundskolan avseende självskattningsarbetet. Normer och värden Under året har vi utifrån Vittras vision och verktyg fokuserat på våra dagliga samlingar. Vi har arbetat med innehåll och struktur. Innehållsmässigt har vi lyft värdegrundsarbetet, personlig utveckling och reflektion. Bland våra yngre har vi arbetat med fadderverksamhet och gemensamma projekt för att stärka gemenskapen och hur vi är mot varandra. Resultatmässigt ser vi en ökad samsyn kring hur en samling kan se ut och att ansvarsgrupperna tar del av goda exempel från varandra. Elevernas ansvar och inflytande I syfte att ge eleverna en reell möjlighet att påverka sin utbildning har vi det här året haft fokus på att vid slutet på ett arbetspass utvärdera och samtala om hur eleverna upplevt det. Detta har fungerat bra i samtliga grupper. I planering av arbetet med Vittraboken har eleverna, med stigande ålder, övat på att ta större ansvar över skolveckan. Våra gemensamma spelregler reviderades inför skolårets start. Ordning och reda är ett prioriterat område och vi kommer fortsatt att arbeta med ordningsregler. Föräldraråd och elevråd kommer att få tycka till om och utforma detta gemensamt. Elevledda IUP-samtal (individuell utvecklingsplan) genomfördes under höst och vår. Detta har varit fortsatt lyckat och responsen från elever och föräldrar är god. Resultatet av detta arbete är att många av pedagogerna mer aktivt arbetar med reflektion, som vi kommer att fortsätta att utveckla i Vittraboken. Skola och hem Vi har skickat ut veckobrev från pedagogerna varje vecka. Rektor har skickat ut veckobrev till pedagogerna samt rektorsbrev till föräldrarna. 11

Föräldraråd har hållits vid sex tillfällen under året, antal medverkande har stadigt ökat och vi är cirka 10-15 personer på våra möten. Övergång och samverkan Vårt EHT, elevhälsoteam, träffas regelbundet på torsdagar och har under året arbetat med personalgruppen för att inom såväl förskoleklass som skola och fritidshem nå ett ökat och gemensamt ägarskap kring eleverna. Resultatet har blivit ett ökat vi-tänkande där medarbetare inom fritids, förskola och grundskola i högre utsträckning än tidigare ser alla barn som sina och mindre av uppdelning i arbetslag. Gemensamma skolmöten med all personal, en ledningsgrupp där specialpedagog och fritidsansvarig ingår samt ledningens och medarbetarnas analys av kvalitetsundersökningen är tydliga aktiviteter som bidragit till skolans utveckling. Skolans pedagoger deltog i Skolverkets satsning Läslyftet för att öka det kollegiala lärandet och påbörja en kompetenshöjning hos pedagoger i flera olika ämnen. Övergångar i andra stadier, åk 3-4 samt åk 6-7 har fungerat smidigt med strukturerade överlämningar och utarbetade rutinblad. Skolan och omvärlden Under året som gått har Vittra Kronhusparkens personal och elever använt närområdet runt skolan i ett aktivt utbildningssyfte. Seniorernas idrottslektioner har förlagts till olika anläggningar i Göteborg. Idrottsdagar, besök i skärgården, museum, utställningar, teater samt friluftsliv har berikat utbildningsinnehållet. Vittra Kronhusparken har haft ett samarbete med organisationen Mentor Sverige för elever i åk 7+8 i syfte att stärka dessa i sin personliga utveckling. Detta har fungerat bra. Bedömning och betyg Genom regelbundna avstämningar i arbetslagen, mitterminskonferenser samt betygskonferenser har vi en god bild av hur eleverna ligger till. Sambedömning har skett i näst intill alla ämnen. Vi kan se att vi behöver öka resultaten i matematik och svenska. Detta arbetar vi vidare med genom fortsatt Matematiklyft samt att vi varit pilotskola och fortsätter arbetet med Läslyftet. Årets resultat pekar på en förbättring i våra äldre år. Meritvärdet i årskurs 9 var 230 år 2014.I år är det 232 (16 ämnen) respektive 242 (17 ämnen) I år 3 är andelen som uppfyller samtliga mål 62 procent. I år 6 är andelen som uppfyller samtliga mål 63 procent. 12

3.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar och elever I Vittra genomförs varje år i januari-februari en enkätundersökning, i samarbete med företaget Markör. Eleverna på Vittra Kronhusparken hade 2014 en svarsfrekvens på 87 procent (215 av 248). Det är en mycket hög svarsfrekvens och ses därför som ett relevant underlag att använda vid analys och bedömning av hur väl vi lyckats med uppdraget. Bland föräldrarna var svarsfrekvensen 44 procent (174 av 392). Detta bedöms som en godkänd svarsfrekvens och därmed som en tillförlitlig källa till information. I undersökningen finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever 13

Studiemiljö föräldrar/vårdnadshavare 14

Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning elever 15

Undervisning föräldrar/vårdnadshavare 16

Korrelation Nedan en bild av korrelationen, alltså samspelet, mellan elevernas, föräldrarnas och personalens bedömning av den funktionella kvaliteten. 17

Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat 2014-2015 Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 62 62 62 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 63 63 63 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 87 100 87 Andel (%) behöriga till gymnasiet 93 100 93 Meritvärde år 9 232 Resultat över tid 2013 2014 2015 Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 67 85 87 Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid 87 91 93 Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg 208 230 232 Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg 217 244 242 Kunskapskrav per ämne och årskurs Andel elever (%) som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut. Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild 78 98 Engelska 88 96 Hem- och konsumentkunskap 95 98 Idrott 76 88 96 Matematik 80 88 96 Moderna språk 93 94 Musik 87 100 98 NO 80 98 Biologi Ingår i NO 94 Fysik Ingår i NO 98 Kemi Ingår i NO 90 SO 75 98 Geografi Ingår i SO 98 Historia Ingår i SO 92 Religion Ingår i SO 98 Samhällskunskap Ingår i SO 96 Slöjd 80 100 98 Svenska 78 93 97 Svenska som andraspråk 100 Teknik Ingår i NO 100 98 18

Nationella prov Åk 3 Svenska åk 3 Antal elever 27 Andel (%) som nådde alla mål 76 Antal flickor 14 Andel (%) som nådde alla mål 94 Antal pojkar 13 Andel (%) som nådde alla mål 42 Matematik åk 3 Antal elever 27 Andel (%) som nådde alla mål 59 Antal flickor 14 Andel (%) som nådde alla mål 70 Antal pojkar 13 Andel (%) som nådde alla mål 50 19

Åk 6 Korrelation nationella prov och betyg Svenska åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 46 43 2,3 76,7 20,9 Matematik åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 46 43 2,3 72,1 25,6 Engelska åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 46 39 5,1 84,6 10,3 NO fysik åk 6 Antal elever - - Antal elever med provbetyg och slutbetyg SO Samhällskunskap åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg - - Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 20

Åk 9 Korrelation Nationella prov och betyg Svenska åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 35 30 23,3 63,3 13,3 Svenska A åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 10 10 0 50 50 Matematik åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 45 43 0 20,9 71,1 Engelska åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 45 43 25,6 67,4 7 NO Kemi åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 45 43 0 27,9 72,1 SO Geografi åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre 45 43 0 39,5 60,5 21

Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan. 2009 2010 2011 2012 2013 2014-12 -13-10 -1-12 5 3.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar Mätning av upplevd kvalitet i grundskolan 2015 ger oss information om hur nöjda våra elever och deras föräldrar är med vår verksamhet genom den enkätundersökning som genomförs av Markör. Tre delar kartläggs: Nöjd-kund-index (NKI) som är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Detta benämns framöver NKI. Rekommendationsgrad som beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgrad som beskriver i vilken grad eleven trivs eller föräldern upplever att barnet trivs. Nedan presenteras resultatet gällande den upplevda kvaliteten hos elever och föräldrar. 22

Upplevd kvalitet - elever Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare 3.3.3 Upplevd kvalitet medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i dessa fyra resultat: 23

3.3.4 Övrigt 3.4 Analys Resultaten i matematik, svenska och engelska är goda i vår seniorverksamhet. Vi ser dock att det är en stor diskrepans, alltså avvikelse, vad gäller korrelationen slutbetyg/nationella prov i matematik. En betydande del elever har fått ett högre slutbetyg, jämfört med resultat på nationella proven. Vi har de senaste åren haft många pedagogbyten i matematik vilket lett till att kontinuiteten blivit lidande. Trots detta ser vi att de högre slutbetygen beror på att eleverna i andra moment visat prov på den kunskap som krävs för att nå kunskapskraven för det högre betygssteget. I junior- och miniorverksamheterna ligger vi kvar på en relativt låg resultatnivå i matematik. Även här spelar hög personal- och elevomsättning en stor roll. Läs- och matematiklyften har ökat kompetensen hos medarbetarna och kommer även att gynna eleverna på sikt. Vi fortsätter detta arbete till hösten och ökar systematiken i undervisningen. Elevhälsan har fångat upp de elever som har behov av stöd och rutinerna kring detta har förbättrats i positiv riktning. Stödinsatser under året har bidragit till att öka många elevers kunskapsnivå (läxhjälp, mattestuga m.m.). Vi ser goda resultat i arbetet från band andra vår socialpedagog vilket gör att vi nu ökat hans tjänst till 100 procent. Kurator och specialpedagog har en hög arbetsbelastning och vi tror att detta kan avlasta dem och då bidra till ökad kvalitet på allas arbete. Hos eleverna märker vi en förbättring av resultat kring trivsel. Genom att vi genomgående under året arbetat med att minska antal förflyttningar i huset har antalet konflikter minskat. Samtidigt har vi kommit igång med vårt trygghetsteam och ett väl fungerande elevråd. 24

Rekommendationsgrad och NKI står mer eller mindre still vad gäller våra elever. Här behöver vi arbeta mer med kultur och stolthet över skolan. Vi ser också en skillnad mellan pedagoger och grupper i hur man knyter föräldra- och elevgruppen till sig på olika sätt. Vissa grupper och elever upplever att de inte får den feedback andra får, vilket sänker vissa gruppers resultat. Vi ser tydliga resultatökningar hos föräldrar beträffande NKI samt rekommendationsgrad. Detta är följden av ökad kommunikation i form av exempelvis veckobrev samt föräldraråd. Vi ser att föräldrar är mer nöjda med den information de får. Föräldrarna signalerar också att de känner sig mer lyssnade på och att de har nära till pedagogerna och skolledning. Vad gäller trivsel så går det försiktigt uppåt men inte signifikant. Föräldrar signalerar ofta kring lokalernas utformning och skick. Detta bidrar till resultatet. Medarbetarnas resultat ligger på i stort sett samma nivåer som tidigare gällande ledarindex, engagemang och attraktivitet. Där det syns en förändring är på NMI. Här sjunker det några steg vilket bottnar i en upplevd hög arbetsbelastning. 3.5 Åtgärder De åtgärder och handlingar vi planerar 2015-2016 grundar sig framför allt i begreppen stabilitet, ledning/styrning samt ökad måluppfyllelse. Dessa är våra prioriterade områden inför kommande läsår. Handlingar för ökad stabilitet innefattar arbete med arbetsorganisation och rollbeskrivningar. Handlingar kring ledning/styrning kommer handla om planerad uppföljning, tydlig beslutsgång samt arbete med vår konsekvenstrappa. Ökad måluppfyllelse är målet med allt vi gör och för att öka detta är kollegialt lärande och elevhälsans roll mycket viktig att vidareutveckla hos oss. 3.6 Prioriterade mål 2015-2016 Stabilitet (Lgr 11 kap 2.1 Normer och värden). Ledning/styrning (Lgr 11 2.8 Rektors ansvar). Ökade kunskapsresultat (Lgr 11 kap 2.2 Kunskaper). 25

Fritidshem 26

4.1 Förutsättningar Vittra Kronhusparkens fritidshem har daglig verksamhet för barn som går i förskoleklass samt årskurserna1-4. Under året har vi haft glädjen att få ha 130 barn i fritidsverksamheten. Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 1 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 2 Rektor är Niclas Jönsson som avslutade sin utbildning på Rektorsprogrammet vid Karlstad Universitet år 2012. Kompetensutveckling under 2014-2015 Arbetslagsledare och förskolechef har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på ledarskap. Arbetslagsledaren har deltagit vid Ledarforum samt Kvalitetsdagar En av fritidsledarna har deltagit i trygghetsteamets fortbildning kring DISA-metoden samt Bystanders. Övrigt Fritidshemmet var under året organiserat enligt följande: Vårt fritidshem är beläget på plan 4 i miniors lokaler. Vi har en arbetslagsledare som ansvarar för tre fritidsledare. Vi använder oss av utomhusplanen på taket och även av Göteborgsoperans gräsmatta. 4.2 Våra mål för Vittra Kronhusparkens fritidshem 2014-2015 Året 2014-2015 hade vi på Vittra Kronhusparkens fritidshem följande mål: Skolan/ fritidshemmet ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. (Lgr-11 Kap. 2.1 och 2.2. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) I nästa avsnitt, Resultat, presenterar vi hur det gick i vårt arbete med att nå målen. 27

4.3 Resultat 4.3.1 Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. Medarbetarna på fritidshemmet gör under året kontinuerliga självskattningar av verksamhetens kvalitet. Utifrån resultatet justeras verksamheten inför nästa period. Här följer en sammanfattning av vår självskattning. Normer och värden Arbeta med olika samarbetsövningar. Elevernas ansvar och inflytande Öka barnens medverkande i underhåll av skolan (till exempel möblering, städning av spelskåp och klassrum.) Öka barnens inflytande i val av aktiviteter (Önskelåda). Skola och hem Dokumentera för föräldrarna/vårdnadshavarna via bilder på projektorn i entrén för ökad insyn i verksamheten. Försöka få föräldrar att komma på studiebesök. Övergång och samverkan Samverka mer med skolverksamheten (exempelvis genom att arbeta vidare med projekt utifrån andra vinklar). Ge extra stöd för elever i behov (läxhjälp, lässtuga etc). Skolan och omvärlden Fritidshemmets personal och elever har använt närområdet runt skolan i ett aktivt utbildningssyfte. Bibliotek, olika lekplatser och utflyktsmål är frekvent använda. 4.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar/vårdnadshavare I Vittra genomförs varje år i januari/februari en enkätundersökning där alla som har barn i vår fritidsverksamhet ges möjlighet att tycka till om kvaliteten. Enkäten genomförs av företaget Markör. Här nedan redovisas resultaten för fritidshemmet: 28

4.4 Analys Fritidshemmet har framgångsrikt arbetat med tydlig kommunikation med hemmet samt en positiv elevsyn vilket avspeglas i resultaten. Fokus har riktats på ordning och reda och eleverna vet förutsättningarna för sin vistelse på fritids. 4.5 Åtgärder Vi kommer att arbeta mer med samverkan mellan fritids/minior kommande läsår. Vi har planerat läxsamverkan, samt deltagande på olika lektionspass, för att stärka samverkan och utbyte. Detta genomförs redan vid terminsstart och kommer även att följas upp periodvis av arbetslagsledaren. 4.6 Mål för fritidshemmet på Vittra Kronhusparken 2015-2016 Stabilitet (Lgr 11 kap 2.1 Normer och värden). Ledning/styrning (Lgr 11 2.8 Rektors ansvar). 29

5. Mål för enheten Vittra Kronhusparken 2015-2016 Under skolåret kommer våra prioriterade målområden att vara följande: Stabilitet (Lgr 11 kap 2.1 Normer och värden). Ledning/styrning (Lgr 11 2.8 Rektors ansvar). Ökade kunskapsresultat (Lgr 11 kap 2.2 Kunskaper). Handlingar vi har definierat i vår handlingsplan för 2015-2016 innefattar: Arbetsorganisation: Effektiv schemaläggning för elever och pedagoger. Gemensamma mötestider för våra arbetslag för att underlätta samverkan, samt kollegialt lärande. Årshjul och kalendarium som bas för all planering. Rollbeskrivning: Vi arbetar fram och reviderar befintliga arbetsbeskrivningar för alla som arbetar i skolan. Detta för ökad tydlighet samt transparens. Planerad uppföljning: Vi följer upp och checkar av i alla led. Vi skall ha mål som vi kan uppnå och mäta.l. Tydlig beslutsgång: Vi vänder oss till rätt person med rätt frågor. Dvs ALL, rektor, specialpedagog, ansvarspedagog osv. Vi vill stärka kontakten med vårdnadshavare för att underlätta i alla beslutsled. Konsekvenstrappa: En central konsekvenstrappa håller på att tas fram. Det ser vi som positivt och kommer att implementera, dvs. införa, den under året. Ökad måluppfyllelse: Vi ser detta som naturligt och stärker upp det kollegiala lärandet i år med en förstelärargrupp som kommer arbetas med Läs- och Mattelyft samt IKT, informations- och kommunikationsteknik, som del av det livslånga lärandet. 30