Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

Relevanta dokument
Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

Läkemedelsgenomgång. Genomförande Dokumentation RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN. Social välfärd Örebro kommun orebro.se

Hantering av läkemedel

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Husie

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.

Rapport Läkemedelsgenomgångar

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för. Magdalenagårdens vård och omsorgsboende

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Patientsäkerhetsberättelse

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Uppföljning av Läkemedel för äldre samgranskning i Sörmland

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Läkemedelsgenomgångar i primärvård. LMG-ribba 2012 och kriterier för att nå ribban

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Projektrapport

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgång på boendet Blomstervägen i Gislaved och 2009

Hur kan sjuksköterskan förbättra kvalitet och säkerhet i patientens läkemedelsbehandling?

2014 års patientsäkerhetsäkerhetsberättelse för Ametisten

Handlingsplan Modell Västerbotten

Läkemedelsgenomgång på särskilt boende och ordinärt boende i Malmö stad

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Läkemedelsgenomgångar Bjurholms kommun 2008

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läkemedel till äldre 245

Läkemedelsbiverkningar

Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

BPSDregistret, en framgångssaga. Sigrid Kulneff, Sjuksköterska

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Äldre och läkemedel. Anna Berglin, apotekare, Läkemedelsenheten

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

4 april, Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling

Nämn tre punkter som ni anser Estherledningsgrupp ska jobba vidare med

Hemvårdsenheten och Mobila Hembesöksteamet

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Patientsäkerhetsberättelse för kommunal hälso- och sjukvård i Lidköpings kommun 2013

Analys av Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre

Patientsäkerhetsberättelse

Läkemedelsgenomgångar

Syftet med riskbedömning av munhälsa enligt ROAG är att:

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

Äldres läkemedelsbehandling

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Kvalitetsdeklarationer och kvalitetskrav för särskilt boende i Varbergs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Sammanställning Det goda livet workshop Vårdsamverkan Fyrbodal

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

Kramfors kommun. Revisionsrapport. Mars Fredrik Markstedt Revisionskonsult. Jan-Erik Wuolo Certifierad kommunal revisor

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

I särskola eller grundskola?

Inkontinensprojektet

Läkemedelsprojektet. Optimerad Läkemedelshantering i Ordinärt och Särskilt Boende. Delrapport. Rapport över perioden april-augusti 2015

Läkemedelsgenomgångar Malmö Stad. Slutrapport Särskilt boende Stadsdel Hyllie

Läkemedelsanvändningen och Läkemedelsgenomgångar på Alströmerhemmet avd

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Transkript:

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team Sjuksköterskan en outnyttjad resurs ca 13 000st i äldreomsorgen+ alla i slutenvården. Vi är en jätte potential!! Vi kan bidra stort till en god läkemedelsbehandling för äldre genom att: fokusera och utveckla omvårdnaden aldrig sluta fråga om läkemedelsbehandlingen vara påläst Cecilia Lundberg Processledare Läkemedelsgenomgångar Regional koordinator för Senior alert

Läkemedelsbehandling av sköra äldre - påverkande faktorer Läkemedels industrin Sjukvårds apparaten Sjukdomar Diagnoser Attityder Läkemedelsanvändning Mat Måltid Nutrition Omvårdnad Fysisk aktivitet Sömn Bemötande Mötet Miljö Vardagens innehåll

Ansvar Ssk Läkaren Enhetschef Kontaktperson Omvårdnadspersonal Arbetsterapeut Sjukgymnast Ledning Biståndshandläggare mfl. ALLA!! Aldrig någon annans

Läkemedelsgenomgång i team apotekare på distans Faktainsamling Hur mår individen? Information-pat/anh Diagnoser Prover - GFR Blodtryck Längd/vikt Viktförändring Fall 1 2 3 4 Symptomskattning OAS + KP Analys Apotekare Underlag med frågeställningar förslag Socialstyrelsens indikatorer Pascal miniq Läkemedelsgenomgång Läkare Sjuksköterska Kontaktperson Delaktig patient anhörig Rond Läkarbesök Behandlingsplan Mål Uppföljning Vad När Vem Riskanalys Uppföljning Kontinuerlig dialog/uppföljning i teamet

Erfarenheter efter första året med LMG Man omvärderade inte tillräckligt vid LMG förutsättningslöst! Vården efterfrågar läkemedel i stor utsträckning - Sobril vid udda tider stående? - sömnmedel sedan flera år? - neuroleptika? - Atarax vanligt? - flera sorter lugnande vad gavs när och i vilken omfattning? - vid behov? - Anmärkningsvärd stor förskrivning av psykofarmaka (Socialstyrelsen) - Sjuksköterskornas ansvar otydligt det är väl läkarnas ansvar - Läkarnas ansvar otydligt jag är bara konsult

Dämpande läkemedel skall användas med största försiktighet och varsamhet Men de efterfrågas av vården! i brist på bra arbetsmetoder för en god omvårdnad och brister i analys av person/situation. Dämpande läkemedel ger: sänkt vakenhetsgrad kognitiva störningar (dämpande verkan på tanke- och minnesförmåga, förvirring) muskelsvaghet balansstörningar och fall. Måste därför omvärderas/följas upp oftare än 1 ggr/år Behandlingsplaner saknas

Nätverk bildas 2010 LMG samordnarna En sjuksköterska per boende En sjuksköterska per hemvårdsområde Formulerat uppdrag antaget av ledningsgruppen Regelbundna möten 2-3 per termin En hel utbildnings/utvecklings dag per år Meddelandeblad - Läkemedelsgenomgångar Syftet : att på ett genomgripande sätt kunna utveckla frågor som berör arbetet med läkemedelsgenomgångar och tillhörande områden för att kvalitetssäkra läkemedelshanteringen.

Kartläggning av dämpande läkemedel på vård- och omsorgsboende i Örebro kommun 2011 Äldre med många sjukdomar får många läkemedel men tål det sämst en paradox! Psykofarmaka ökar risken för biverkningar Kan ge kognitiv påverkan med försämrade förutsättningar för social interaktion, fall, trötthet Antal läkemedel är den enskilt största riskfaktorn för läkemedelsbiverkningar Att hålla antalet läkemedel lågt ett ansvar också för kommunen Behandlas omvårdnadsproblem med läkemedel? Syfte: Att synliggöra den faktiska användningen av sömnmedel, lugnande och neuroleptika, stående och vid behov som grund för förbättringsarbete.

Metod: Kartläggning av dessa läkemedel oktober månad 2011. Av 1053 personer ingick 880 på 20 av 22 boenden. Resultat: Av 880 personer hade 347 (40%) stående behandling av sömnmedel, lugnande och/eller neuroleptika till kvällen/natten. Totalt gavs 1314 vid behovs doser till 153 personer. Ordination Stående Vid behov Imovane/Zopiclon 103 62 (211) Sobril/Oxascand 98 210 (754) Heminevrin 47 82 (283) Stilnoct 25 9 (12) Propavan 21 2 (0) Atarax, Lergigan 14 7 (28) Långverkande benzodiasepiner 15 23 (15) Neuroleptika 100 4 (0) Antal personer med ordination. ( x ) = antal givna vid behovs doser. 511 personer har dessa läkemedel stående och/eller vid behov. Antal personer 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Ordinationer "dämpande" läkemedel (n=880) Har stående ordination Har ordination "vid behov" Har stående och vid behovsordination Det är fortfarande vanligt med sömnmedel, lugnande läkemedel och neuroleptika på vård och omsorgsboenden. Dessa läkemedel är förknippade med biverkningar och behöver omprövas kontinuerligt för att, när möjligt, ersättas med personcentrerad omvårdnad.

LMG samordnarna höll i kartläggningen Mål utifrån resultatet: OAS ska alltid initiera omprövning/utsättning av dämpande läkemedel vid en LMG OAS ska utöver det initiera omprövning/utsättning av: ett sömnmedel alltid Propavan ett neuroleptika

Ny kartläggning 2012 Jämfört med 2011 en minskning av stående ordinationer 14 boenden av 18 har minskat andelen stående ordinationer jämfört med 2011. Val av preparat av sömnmedel och lugnande läkemedel följer rekommendationer och andelen långverkande bensodiazepiner och Propavan är fortsatt lågt. En av tre personer har något stående dämpande läkemedel. En av nio personer har neuroleptika - läkemedel mot psykossjukdom Omkring 100 personer har neuroleptika på annan indikation än psykiatrisk sjukdom. För dem ska behandlingen omprövas minst var tredje månad. Det görs inte idag. Lugnande läkemedel ges som stående ordination på udda tider, ex, kl.10.00, kl.16.00.

FRÅGESTÄLLNING? Används läkemedel vid olösta omvårdnadsproblem eller medicinska problem på grund av otillräcklig kartläggning av patientens behov och situation. Det finns utrymme för ytterligare minskning av stående dämpande läkemedel.

Redskap måste alla ha! Pascal Sök biverkningar FASS