Gång- och cykelväg mellan Bäckaskog och Gualöv

GRANSKNINGSHANDLING Gång- och cykelväg mellan Bäckaskog och Gualöv Kristianstad kommun och Bromölla kommun, Skåne län Plan- och miljöbeskrivning 2014-11-10 Projektnummer: 133719

Dokumenttitel: Granskningshandling, Gång- och cykelväg mellan Bäckaskog och Gualöv Skapat av: Sofie Widesjö Dokumentdatum: 2014-10-14 Dokumenttyp: Rapport Ärendenummer: TRV 2014/27672 Projektnummer: 133719 Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Daniel Rosenqvist Uppdragsansvarig: Per Pettersson Fotograf: ÅF Infrastructure AB, om inget annat anges Distributör: Trafikverket Region Syd, Björkhemsvägen 17, 291 54 Kristianstad, telefon: 0771-921 921 2

Innehåll Sammanfattning... 4 1 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 5 1.1 Nuvarande förhållanden... 5 1.2 Bakgrund och behov av förändringar... 11 1.3 Ändamål och projektmål... 12 1.4 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen... 12 1.5 Planens överensstämmelse med miljöbalken... 12 1.6 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken... 13 2 Den planerade vägåtgärdens lokalisering och utformningsmotiv... 13 2.1 Åtgärdsvalsstudier... 13 2.2 Val av lokalisering... 14 2.3 Val av utformning... 14 3 Konsekvenser av förslaget... 15 3.1 Trafiktekniska konsekvenser... 15 3.2 Miljökonsekvenser... 16 3.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått... 17 3.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning... 17 3.5 Påverkan under byggnadstiden... 18 4 Genomförande och finansiering... 18 4.1 Formell hantering... 18 4.2 Kommunal planering... 19 4.3 Genomförande... 19 4.4 Finansiering... 20 5 Referenser... 21 3

Sammanfattning Idag saknas en separat gång- och cykelväg mellan Bäckaskog och Gualöv. I dagsläget är cyklister hänvisade till att antingen cykla i blandtrafik längs E22 med bristande trafiksäkerhet eller att cykla i blandtrafik via Kjuge och Kiaby, 3,5 km norr om utredningsområdet vilket innebär en lång omväg för cyklisterna. Det finns därav behov av en åtgärd för att främja mer hållbara transporter. Sträckan mellan Bäckaskog och Gualöv är också en felande länk i en turistcykelled mellan Simrishamn och Växjö. Den geografiska avgränsningen utgörs av väg 2066 (Bäckaskogsvägen) i väst och väg 2071 (Tobaksvägen) i öst. Utredningsområdet sträcker sig längs järnvägen, en sträcka som uppgår till 3,5 km. Aktuell sträcka omges utöver järnvägen i norr till största del av odlingsmark med inslag av mindre skogspartier. I utredningsområdets västra del förekommer bebyggelse. Utredningsområdet berörs varken av Natura-2000-område, naturreservat eller riksintresse för naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv. Planbeskrivningen föreslår att gång- och cykelvägen utformas med en 2,5 bred hårdgjord yta med 0,15 meter stödremsa på vardera sida. Gång- och cykelvägen lokaliseras omkring 10 meter söder om befintlig järnvägssträckning. Konsekvenserna av föreslagen åtgärd bedöms vara att trafiksäkerheten kommer öka för oskyddade trafikanter samt att intrång kommer behöva göras i intilliggande odlings- och skogsmark. Projektet samfinansieras mellan Trafikverket (REG och NAT plan) och berörda kommuner. Projektets totala kostnad bedöms uppgå till 10,3 Mkr inklusive marklösen, produktionsstöd och projektering.

1 Beskrivning av projektets bakgrund, förutsättningar, ändamål och projektmål 1.1 Nuvarande förhållanden 1.1.1. Vägnät och trafik Utredningsområdet, se Figur 1, sträcker sig från väg 2066 (Bäckaskogsvägen) i väst, se Figur 2 och Figur 3, till väg 2071 (Tobaksvägen) i öst, se Figur 4 och Figur 5, längs en sträcka som motsvarar 3,5 km. Längs utredningsområdet går (Blekinge kustbana) järnvägen vilken trafikeras av persontåg och godståg. Inom utredningsområdet korsar två enskilda vägar med låga trafikflöden, bland annat Knutehusvägen. Angränsande vägar till utredningsområdet, se Figur 1, väg 2066 och väg 2071, hade 2004 trafikflödena (ÅDT 1 ) 680 fordon/dygn respektive 300 fordon/dygn enligt Trafikverkets mätningar. Båda vägarna hade då lägre andel tung trafik än 6 %. Figur 1 Översiktlig karta, utredningsområdet markerat med röd streckad linje. Figur 2 Järnvägskorningen vid väg 2066, utredningsområde tar vid till höger i bild. Figur 3 Vy österut från väg 2066 vid järnvägskorningen. 1 ÅDT: Trafikflöde uttryckt som årsmedelvärdet av antal fordon per dygn som passerar en viss mätpunkt. 5

Figur 4 Järnvägskorsning vid väg 2071. Figur 5 Vy västerut från väg 2077 vid järnvägskorsningen. Det har inte förekommit någon olycka i anslutning till utredningsområdet under de senaste 10 åren. Figur 6 Utredningsområdet markerat med lila längs med järnvägsspåret. 6

1.1.2. Oskyddade trafikanter Utredningsområdet är en sträcka som uppgår till 3,5 km och inom området finns det inga befintliga gång- och cykelvägar. Närmsta separerade gång- och cykelvägar är väster om Bäckaskog i riktning mot Fjälkinge samt i Gualöv. Oskyddade trafikanter som vill färdas mellan Bäckaskog och Gualöv är i nuläget hänvisade till att färdas i blandtrafik antingen längs E22, som är 2+1-väg med nästan obefintliga vägrenar och skyltad hastighet som varierar mellan 70-110 km/h, eller transportera sig på väg 2066 samt väg 2071 via Kjuge och Kiaby. Det sista alternativet innebär en lång omväg, se Figur 1. Båda alternativen innebär bristande trafiksäkerhet. Förbindelsen mellan Bäckaskog och Gualöv är också en felande länk i Sydostleden, en turistcykelled mellan Växjö och Simrishamn. Sydostlänken är ett projekt med syfte att utveckla en 27 mil lång turistcykelled mellan Simrishamn i Skåne och Växjö i Småland. Målet är att åstadkomma en av Sveriges bästa cykelturistleder med internationellt attraktiv standard där man år 2015 ska kunna cykla hela eller stora delar av leden från Simrishamn till Växjö. Projektet drivs av Regionförbundet södra Småland i samarbete med cirka tio parter, däribland Bromölla kommun, Kristianstad kommun och Trafikverket Region Syd. Figur 7 Arbetskarta för tänkbar sträckning av cykelturistleden Sydostleden mellan Växjö och Simrishamn där sträckan mellan Bäckaskog och Gualöv ingår (källa: Sydostleden 2012). 1.1.3. Kollektivtrafik I samband med att pågatågstationen byggdes i Fjälkinge under 2013-2014 har busstrafikens turtäthet nästintill halverats. Idag trafikerar busslinje 558 mellan Kristianstad och Bromölla. Rutten kör på E22 i närheten av utredningsområdet där den har tre hållplatslägen, Figur 8. Linje 558 trafikerar med ca 12 turer i vardera riktning under vardagar. Avståndet från Bäckaskog till Fjälkinge station är ca 4 km, pågatåg har 11-13 avgångar per dygn från stationen beroende på riktning. 7

Figur 8 Målpunkter och busshållplatser i utredningsområdets närområde. 1.1.4. Bebyggelse, markanvändning och ledningar Bäckaskog och Gualöv ligger ca 4 km från varandra, och tillhör Kristianstad respektive Bromölla kommun. Bäckaskog ligger drygt 10 km öster om Kristianstad och är uppbyggt kring den numera nedlagda järnvägsstationen, samhället har omkring 300 invånare (2010). Gualöv ligger knappt 4 km väster om Bromölla och är ursprungligen en kyrkby som under andra delen av 1800-talet byggdes ut i samband med tillkomsten av järnvägen. I Gualöv bor omkring 530 personer (2010). I Gualöv finns förskola, skola och fritidshem. Skolan har elever från F-klass till åk6. Här finns också en kyrka. I båda byarna finns det ett antal mindre företag. Utöver dessa målpunkter i utredningsområdet direkta närhet finns det även målpunkter som EKO stormarknad 1,5 km väster om Bäckaskog eller stärkelsefabriken Lyckeby Culinar direkt söder om E22, se Figur 8. Vidare är även Fjälkinge, Bromölla och Kristianstad inom cykelavstånd och därav målpunkter. Den nyanlagda pågatågstationen i Fjälkinge, 4 km från Bäckaskog, är också en lokal målpunkt. Jordbruk är den dominerande markanvändningen inom utredningsområdet. Aktuell jordbruksmark är klassad mellan 4 till 7 på en 1-10-gradig skala, där 1 är lägsta kvalitet och 10 högsta kvalitet. Inom utredningsområdet finns också skogmark, det så kallad Björket. Skogsmark klassas från 1-3, där 1 är av högsta kvalitet och 3 är lägsta kvalitet. Aktuell skogmark är klassad som 3. Figur 9 och Figur 10 visar typiska vyer inom utreningsområdet. Figur 9 Vy ungefär mitt på sträckan vid Knutehusvägen. Figur 10 Vy ungefär mitt på sträckan vid Knutehusvägen. 8

Följande ledningsägare har intressen inom utredningsområdet; E.ON, Skanova, Kristianstads kommun samt en privatperson (vattenledning). 1.1.5. Geologi och geoteknik Enligt SGU:s jordartskarta består jorden till största del av sand. Vid järnvägsspåret finns ett litet område med lera-silt. Se Figur 11. Figur 11 SGUs jordartskarta, utrednigsområde inringat. Källa: www.sgu.se 1.1.6. Hydrologi och hydroteknik Det finns inga större ytvattendrag eller sjöar inom utredningsområdet. Det finns inte heller några vattenskyddsområden. Inom utredningsområdet förekommer inga dikningsföretag, vatten infiltreras idag i marken. 1.1.7. Byggnadstekniska förutsättningar Berggrunden består av kalksten, sandsten och lera enligt SGU:s Berggrundskarta. Förutsättningarna för anläggandet av en gång- och cykelväg bedöms som goda. Landskapet inom utredningsområdet innehar inte några större nivåskillnader utan är flack åkermark med inslag av skog. Närheten av järnvägen medför begräsningar vid byggnationen då elsäkerheten ställer krav på säkerhetsavstånd. 1.1.8. Miljöförutsättningar I detta projekt utförs ingen separat miljöbeskrivning utan miljöfrågorna hanteras i detta dokument samt på ritningarna. I detta kapitel beskrivs de befintliga förhållandena och under kapitel 3.2 beskrivs de miljökonsekvenser som förslaget innebär. Översikt och avgränsning Den geografiska avgränsningen sträcker sig längs järnvägen mellan Bäckaskog och Gualöv, se Figur 1. I Tabell 1 görs en avgränsning av de miljöaspekter som kommer att behandlas vidare. Motiv till denna avgränsning framgår av tabellen. 9

Tabell 1. Avgränsning Befintlig situation Hälsa och säkerhet Buller Närheten till järnvägen ger idag upphov till buller inom utredningsområdet. Förorenad mark Luftföroreningar Barriäreffekter Risk för olycka med farligt gods Inom utredningsområdet har det identifierats förhöjda halter av PAH-16 och olja. Luftkvaliteten är att betrakta som god inom utredningsområdet. Järnvägen är en barriär inom utredningsområdet. Ingen av de direkt angränsande vägarna till utredningsområdet (väg 2066 och 2071) är utpekade leder för farligt gods. Miljöintressen Landskap Landskapet består av jordbruksmark och till viss del skogsmark. Naturmiljö Inom utredningsområdet finns inga skyddade eller reglerade naturområden. Bortvalda miljöfaktorer x x x x x Behandlade miljöfaktorer x x Motivering Bullernivåerna kan komma att förändras på grund av att mopeder klass II kan färdas längs gång- och cykelvägen. Projektet kommer inte förändra befintlig situation. I det fortsatta arbetet kommer analys utföras för att avgränsa förorenat område. Projektet påverkar inte utsläppen till luft annat än temporärt under byggtiden. Inga miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. Då järnvägen är en kraftig barriär ses den ytterligare barriär som gångoch cykelvägen medför som försumbar. Åtgärden kommer inte påverka risken för olycka med farligt gods. Viss påverkan kommer ske på landskapet. Åtgärden kommer inte påverka naturmiljö negativt. 10

Kulturmiljö Det förekommer inga generella biotopskydd inom utredningsområdet. Det finns inga kända fornlämningar inom utredningsområdet. Friluftsliv Inom utredningsområdet finns inga utpekade värden för friluftsliv. Däremot utgör sträckan en felande länk i den s k Sydostlänken. Hushållning med mark och vatten Markförhållanden Odlingsmark och skogsmark finns inom utredningsområdet. Det finns inga vattendrag eller sjöar inom aktuellt område. Vattenförhållanden x x x x Arkeologiska undersökningar har genomförts. Åtgärden kommer inte påverka några kända fornlämningar. Åtgärden genomförs för att gynna friluftslivet. Intrång kommer ske. Inget vattendrag bedöms att påverkas av projektet. Buller Dagens bullersituation inom utredningsområdet påverkas främst av det buller som uppkommer från järnvägen. Möjligt framtida förekomst av mopeder (klass 2) ses som ringa utmed gång- och cykelvägen. Landskap och markförhållanden I dagsläget består utredningsområdet till största del av jordbruksmark med inslag av skogsmark. Gång- och cykelvägen anläggs på mark intill befintlig järnvägssträckning och därmed krävs ett intrång. Friluftsliv Avsaknad gång- och cykelväg inom utredningsområdet medför minskad möjlighet att röra sig genom utredningsområdet. Ett av skogspartierna inom utredningsområdet är det så kallad Björket vilket är ett populärt strövarområde. 1.2 Bakgrund och behov av förändringar Mellan Bäckaskog och Gualöv är cyklister hänvisade till att antingen cykla i blandtrafik längs E22, som är 2+1-väg med nästan obefintliga vägrenar och skyltad hastighet som varierar mellan 70-110 km/h. Alternativt att cykla i blandtrafik via Kjuge och Kiaby, 3,5 km norr om utredningsområdet vilket innebär en lång omväg för cyklisterna. Båda alternativen innebär bristande trafiksäkerhet. 11

Tidigare utredningar En förstudie, enligt dåvarande planeringsprocess och motsvarande dagens samrådsunderlag, har tagits fram i kommunal regi med förslagshandling daterad 2012-10-31. I den förordas en sträckning av gång- och cykelvägen längs järnvägens södra sida. Utifrån genomförd förstudie har Länsstyrelsen i Skåne län beslutat att projektet inte anses medföra betydande miljöverkan den 2012-12-19. 1.3 Ändamål och projektmål Följande projektmål gäller för projektet: Att skapa en attraktiv, gen och trafiksäker möjlighet för oskyddade trafikanter att färdas mellan Bäckaskog och Gualöv. Att bidra till att skapa en 27 mil lång cykelled mellan Simrishamn och Växjö som erbjuder omväxlande natur, bra boende, god mat, service och rika upplevelser. Målsättningen är lönsamma företag och ökad sysselsättning. 1.4 Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Riksintresse för järnväg enligt kap. 8 miljöbalken, Blekinge kustbana, kommer inte påverkas negativt av åtgärden. Utredningsområdet omfattas inte av något Natura-2000 område eller naturreservat. Inga utpekade riksintresse för naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv finns inom utredningsområdet. 1.5 Planens överensstämmelse med miljöbalken 1.5.1. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler Nedan beskrivs en bedömning hur hänsynsreglerna tillämpas i projektet. Bevisbörderegeln. Genom att det i planen ingår en miljöbeskrivning som visar att verksamheten kan bedrivas i enlighet med hänsynsreglerna har kravet tillgodosetts. Kunskapskravet. Utöver den befintliga kunskap som inhämtats från länsstyrelsen, kommunen, Skånetrafiken m.fl. har även kunskap framkommit vid fältinventeringar, undersökningar och samråd. Försiktighetsprincipen. I planens miljöbeskrivning, kapitel 3.2, redovisas de åtgärder som föreslås för att förhindra eller minska miljökonsekvenserna av projektet. För projektet innebär det att den mark som tas i anspråk, permanentet i form av vägområde eller temporärt i form av tillfällig nyttjanderätt, kommer att motiveras utifrån vald utformning på gång- och cykelvägen. 12

Bästa möjliga teknik. Trafiklösningarna har utformats för bästa trafikekonomi och samtidigt med hänsyn till ett säkert avstånd från järnvägen. Produktvalsprincipen och hushållningsprincipen. Produktvalsprincipen säkerställs inför byggskedet genom Trafikverkets styrande riktlinjer. Hushållningsprincipen. Säkerställs genom att åtgärderna vidtas med så begränsade insatser som möjligt i befintligt trafiksystem. Lokaliseringsprincipen. Lokaliseringen har tidigare utretts och den nya gångoch cykelvägen kommer att lokaliseras på den södra sidan av järnvägen. Skälighetsavvägning. Den integrerade miljöbeskrivningen i planen redovisar den miljöpåverkan som uppkommer med anledning av projektet. Prövningen av planen kan sägas vara en skälighetsavvägning. Avhjälpandeskyldighet. I planens beskrivning redovisas förslag för att avhjälpa och motverka att skada och/eller olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter till följd av vägprojektet ändå uppstår, ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med gällande lagstiftning. 1.5.2. Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap MB finns föreskrifter i form av miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet. Normerna anger vilka miljökvaliteter som inte får överskridas utan att krav ställs på åtgärder. Genom kartläggning av omgivningsbuller samt upprättande och fastställande av åtgärdsprogram skall det eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa (miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. 2 första stycket 4 MB). (SFS 2004:675 1 ). Bedömningen är att projektet inte kommer i konflikt med gällande miljökvalitetsnormer med avseende på bullernivå, halten av luftföroreningar eller vattenkvalitete. 1.5.3. Områden som undantas från förbud enligt miljöbalken Inga undantagna områden berörs i detta projekt. 1.6 Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Prövning om tillåtlighet är inte aktuellt i detta projekt. 2 Den planerade vägåtgärdens lokalisering och utformningsmotiv 2.1 Åtgärdsvalsstudier Samrådsunderlaget, benämnd som förstudie i dåvarande vägplaneringsprocess, presenterade en åtgärd enligt steg 4 i fyrstegsprincipen, Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Motivering till detta steg är att aktuellt projekt inte går att påverka transportbehovet på ett sådant sätt att en ny gång- och cykelväg inte behövs. Motivering till varför föreslagen åtgärd inte är steg 3 är att gångoch cykelvägen inte anläggs i anslutning till redan befintlig väg. 13

2.2 Val av lokalisering Gång- och cykelvägen lokaliseras söder om järnvägen och ansluts i väster till väg 2066 (Bäckaskogsvägen) och väg 2071 (Tobaksvägen) i öst, där cykling i blandtrafik åter sker. Se Figur 12 och Figur 13. Vid korsningspunkten Knutehusvägen och järnvägen kommer det i den sydöstra kvadraten anläggas en pausplats. Lokaliseringen av pausplatsen motiveras med att den ger god utblick över landskapet i nordväst samt är gynnsam med tanke på skötsel och underhåll. Pausplatsen är lokaliserad till ungefär mitt på aktuell sträcka. Figur 12 Anslutning i väst till väg 2066. Figur 13 Anslutning i öst till väg 2071. 2.3 Val av utformning Gång- och cykelvägen kommer anläggas omkring 10 meter söder om befintlig spårmitt längs dagens järnvägssträckning, se Figur 14och Figur 15. Gång- och cykelvägens hårdgjorda yta kommer vara 2,5 meter exklusive två stödremsor om ca 0,15 meter på vardera sida, se Figur 14 och Figur 15. Området mellan järnvägen och gång- och cykelvägen kommer att anläggas med lågväxande växlighet och slänten på ömse sidor om gång- och cykelvägen tillåtas att bli gräsbeklädd. Figur 14 Principskiss vid skogsmark. 14

Figur 15 Principskiss vid åkermark. När gång- och cykelvägen leds förbi korsningspunkten Knutehusvägen kommer detta ske så att det skapas utrymme för en billängd mellan järnvägsbommarna och gång- och cykelvägen. Detta resulterar i att gång- och cykelvägen får en något avvikande linjedragning vid denna punkt, vilket ses som positivt avbrott från den i övrigt raka linjedragningen. Vid denna korsningspunkt anläggs även pausplatsen. Pausplatsen utformas som en enklare hårdgjord yta omkring 5 x 5 meter som skyddas av växtlighet i sydlig riktning. Platsen möjliggör för uppställning av cyklar samt några bänkar. Pausplatsen kommer också möjliggöra för informationsspridning om stråket i sin helhet och intressanta lokala målpunkter. Vid anslutningspunkten vid Tobaksvägen kommer gång- cykelvägen ansluta vinkelrätt. 3 Konsekvenser av förslaget 3.1 Trafiktekniska konsekvenser 3.1.1. Överensstämmelse med de transportpolitiska målen Att separera gång- och cykeltrafik från övriga fordonsslag medför att trafiksäkerheten förbättras väsentligt för de oskyddade trafikanterna. Därigenom ökar även tryggheten och med bättre framkomlighet förbättras även förutsättningarna för att välja kollektivtrafik. Detta förbättrar också möjligheterna för barn och personer med funktionshinder att lättare få tillgång till transportsystemet. En gång- och cykelväg längs aktuell sträcka medför ett betydligt genare transportnät för oskyddade trafikanter och kommer inte påverka framkomligheten negativt för biltrafiken. Människors hälsa påverkas också positivt av att en gång- och cykelväg anläggs. 3.1.2. Restid/komfort Genom att anlägga gång- och cykelvägen ökar komforten för cyklister och gående då de får tillgång till en separerad gång- och cykelväg som ett alternativ till att gå och cykla i blandtrafik. Sträckningen möjliggör även avsevärd förbättrad restid mellan samhällena Bäckaskog och Gualöv för oskyddade trafikanter. 3.1.3. Framkomlighet Framkomligheten för oskyddade trafikanter kommer förbättras eftersom sträckan är rak utan några större hinder eller faror. Övriga trafikanter påverkas inte av åtgärden. 15

3.1.4. Kapacitet Kapaciteten förbättras för oskyddade trafikanter i samband med nyanläggande av gång- och cykelvägen. Övriga trafikanter påverkas positivt av åtgärden då oskyddade trafikanter väljer bort färdvägar i blandtrafik. 3.1.5. Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten och tryggheten förbättras väsentligt för de oskyddade trafikanterna vid anläggandet av en separat gång- och cykelväg. 3.2 Miljökonsekvenser 3.2.1. Buller Buller på grund av närhet till befintlig järnväg förbli oförändrade till följd av projektet. Tillskott av buller beror främst på eventuell förekomst av moped klass II som är berättigad att nyttja gång- och cykelvägen, dock bedöms potentiell andel som ringa. Bullernivåerna kan även ökas temporärt under byggtiden. 3.2.2. Landskap och Markförhållanden Projekt kommer att påverka landskapet i nära anslutning till befintlig järnväg, där mark måste tas i anspråk för gång- och cykelvägen, se kap 3.2.4, för vidare resonemang. 3.2.3. Friluftsliv Planerad gång- och cykelväg uppmuntrar till rekreation och friluftsliv i området, eftersom den ökar tillgängligheten, framkomligheten och säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Utbyggnaden bedöms sammantaget medföra positiva konsekvenser för både rekreation och friluftsliv i området, såsom att Björket lättare kan nås. 3.2.4. Överensstämmelse med miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Följande miljömål bedöms som relevanta i detta projekt: Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Frisk luft Begränsad klimatpåverkan God bebyggd miljö Följande miljömål behandlas inte eftersom projektet inte påverkar måluppfyllelsen: Bara naturlig försurning Levande sjöar och vattendrag Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet 16

Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Ett rikt växt- och djurliv Storslagen fjällmiljö Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar Projektet tar omkring 21 800 m 2 odlingsmark respektive 11 500 m 2 skogsmark i anspråk för vägrätt. Bedömningen är att landskapsbilden inte kommer påverkas negativt. Anläggandet av gång- och cykelvägen kan också ses som en åtgärd för att tillgodose ett väsentligt samhällsintresse, som möjligheten till att kunna röra sig som oskyddad trafikant i transportnätet. Frisk luft, begränsad miljöpåverkan, god bebyggd miljö Projektet bedöms verka för ovanstående mål då åtgärden dels möjliggör för att använda bilen i mindre utsträckning eftersom en säker gång- och cykeltransport skapas. Detta leder till minskade luftföroreningar och bidrar därmed i målens riktning. Gång- och cykelvägen bidrar även till god bebyggd miljö då en gång- och cykelväg skapas mellan två närliggande samhällen så att gynnsamma rörelsemönster mellan bostad och sysselsättning kan skapas. 3.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Jordmassor bör återanvändas inom området i möjligaste mån. Om överskottsmassor av förorenade massor uppstår ska de borttransporteras till godkänd mottagningsplats. Föroreningshalter i jord, tillsynsmyndigheter och mottagningsanläggningars tillstånd reglerar vilken mottagning som godkänns. Jordmassor med halter över riktvärden för känslig markmiljö klassificeras som förorenad jord. 3.4 Markanspråk och konsekvenser för pågående markanvändning 3.4.1. Vägområde för allmän väg Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en fastställd vägplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får väghållaren tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. På plankartorna framgår vad som blir nytt vägområde av planerade åtgärder. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i fastighetsförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg. Det nya vägområdet med vägrätt för allmän väg enligt denna vägplan omfattar ca 34 000 m² och redovisas på plankartorna, se ritning 101T0201-101T0207. 3.4.2. Vägområde inom detaljplan Utredningsområdets västra del i Bäckaskog berörs av detaljplan 11-KIA-357, vilken återfinns under fliken Berörda planer. Gång- och cykelvägen föreslås här placeras inom område planlagt för järnvägsändamål. Kristianstads kommun har konstaterat att vägplaneförslaget strider mot detaljplanen. 17

Trafikverket Region Syd anser att avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Område för järnvägsändamål bör kunna inrymma en gångoch cykelväg eftersom den syftar till att serva ett allmänt behov av transporter och kan därmed utgöra ett komplement till järnvägen. Enligt de synpunkter som inkommit under vägplanens samrådsskede och som berör det nu aktuella detaljplanelagda området har åtgärden inga eller ytterst få negativa konsekvenser för någon av de berörda; inte för berörda fastighetsägare och inte för kommunen. 3.4.3. Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I utbyggnaden tas inget område i anspråk med inskränkt vägrätt. 3.4.4. Område med tillfällig nyttjanderätt Inget område för tillfällig nyttjanderätt måste tas i anspråk. Detta då området mellan Trafikverkets fastighet och gång- och cykelvägen föreslås ingå i vägområdet och också kan nyttjas för upplag under genomförandet. Andra exempel på ytor att nyttja temporärt är vägområdet för pausplats och den större grusyta som befinner sig i Bäckagård, nära den gamla järnvägsstationen. 3.4.5. Förändringar av väghållningsområde Inga förändringar av väghållningsområde är aktuella. 3.4.6. Förändring av allmän väg Inga förändringar, i form av indragning, av allmän väg är aktuellt. 3.5 Påverkan under byggnadstiden De störningar som kan uppstå under byggtiden är främst buller, vibrationer, damning, luftutsläpp och begränsad framkomlighet för vägtrafiken vid anslutningspunkterna; väg 2066, väg 2071 samt Knutehusvägen. Luftutsläpp sker från arbetsmaskiner och lastbilar kommer att ske vid hantering och transport av massor. Schaktning ger även upphov till vibrationer som kan påverka närliggande byggnader, dricksvattenbrunnar och andra anläggningar i mark. Transporter, masshantering och användningen av maskiner orsakar buller samt kommer damning uppstår tillfälligt på grund av entreprenadarbetena. Störningarna kommer främst att drabba vägtrafiken i form av nedsatt hastighet och tillfälligt begränsad framkomlighet. Rutiner kommer att arbetas fram inför entreprenadarbetena, i syfte att minimera påverkan. 4 Genomförande och finansiering 4.1 Formell hantering Vägplanen kommer att ställas ut för granskning och därefter genomgå fastställelseprövning. Under granskningstiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utlåtande som upprättas när granskningstiden är slut. De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar vägplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan en ny granskningsperiod behöva göras. 18

De som har lämnat synpunkter på vägplanen under granskningen ges möjlighet att ta del av de handlingar som har tillkommit efter granskningstiden, bland annat utlåtandet. Efter denna så kallade kommunikation kan beslut om att fastställa vägplanen tas, förutsatt att vägplanen kan godtas och uppfyller väglagens och miljöbalkens krav. Om beslut att fastställa vägplanen tas kommer beslutet att kungöras. Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas på plankartorna samt de villkor som tas upp i beslutet. Beslutet kan överklagas till regeringen. Vägplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen. Fastställelsebeslut som vunnit laga kraft ger Trafikverket rätt att ta mark i anspråk med vägrätt. Entreprenaden för byggande kan starta när planen är fastställd utan att överenskommelse om ersättning träffats. Eventuella tvister om ersättning avgörs i domstol. 4.2 Kommunal planering Enligt Kristianstad kommuns Strategi och handlingsplan för cykeltrafik från 2008 är målet att: Cykeltrafiken ska bli säkrare Inga cyklister ska dödas eller skadas svårt Cykeltrafiken ska öka i Kristianstad och Åhus med 15 % till år 2018, (Basår 2007) i relation till befolkningsutvecklingen. I Kristianstads översiktsplan (antagen mars 2013) framgår det att målet är att skapa en sammanhängande gång- och cykelförbindelse mellan Fjälkinge och Gualöv. Aktuellt område har även identifierats som vindbruksområde klass B, vilket innebär att området är lämpligt för mindre vindbruksetableringar. Slutligen berör översiktsplanen aktuellt område i det avseende att ett av förslagen för ny vägkorridor för E22 är dragen inom utredningsområdet. Bromölla kommun arbetar just nu med att ta fram en ny översiktsplan som bör antas under 2014. I väntan på detta gäller den äldre översiktsplanen från 2000 (antagen januari 2003). I den går det att utläsa att utbyggnad av gång- och cykelvägnät i Gualöv ska ske på sikt. Projektet bedöms inte motverka ovanstående strategi och intentioner i översiktplaner. 4.3 Genomförande 4.3.1. Fortsatt arbete Projektet är planerat att genomföras som en totalentreprenad med Trafikverket som byggherre under år 2015. Under byggnationen av projektet förväntas trafik att vara tillåten på berörda vägar, men eventuellt med nedsatt hastighet och begränsad framkomlighet under en kortare tid. 19

4.3.2. Dispenser, anmälan och tillstånd Upplag av massor och eventuellt andra aktiviteter under byggskedet kan kräva anmälan enligt 12 kapitlet 6 i miljöbalken eller annan typ av prövning. Om detta blir aktuellt kommer entreprenören vara den som ombesörjer ansökan. I övrigt bedöms inte förslagna åtgärder föranleda att några ytterligare dispenser eller tillstånd behövs. Schakt av förorenad jord är en anmälningspliktig åtgärd. Om misstänkt förorenad jord påträffas vid schaktarbeten ska tillsynsmyndigheten meddelas. 4.3.3. Inarbetade skyddsåtgärder och försiktighetsmått under byggtiden Trafikverkets dokument Riktlinje Generella miljökrav vid entreprenadupphandling, TDOK 2012:93 gäller för anläggningsarbetet. 4.4 Finansiering Projektet delfinansieras av Trafikverket genom den regionala planen. Projektets totala kostnad bedöms uppgå till 10,3 Mkr (inkl marklösen, produktionsstöd samt projektering) varav 8,5 Mkr är förväntad entreprenadkostnad. Kristianstad, 2014-11-10 Daniel Rosenqvist Projektledare, Trafikverket 20

5 Referenser Tidigare utredningar Trafikverket. Förstudie. Gång- och cykelvägar mellan Bäckaskog och Gualöv, Kristianstad kommun och Bromölla kommun, Skåne län, beslutshandling 2013-05-03, Uppdragsnummer: 133719 Handböcker Trafikverket. TRVÖK-Trafikverkets övergripande krav för fysisk planläggning av vägar och järnvägar. TDOK 2012:1151. Trafikverket. Miljökonsekvensbeskrivning för vägar och järnvägar handbok metodik, 2011:090. Trafikverket. Vägar och gators utformning, VGU, www.trafikverket.se/vgu Skriftliga källor Kristianstad kommun, 2014, Översiktsplan för Kristianstads kommun, antagen 2013-03-12. Bromölla kommun, 2014, ÖP 2000 Bromölla kommun, antagen 2003-01-27. Internet och kartkällor Riksantikvarieämbetet, Riksantikvarieämbetet, http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html (2014-05-02) Trafikverket, Riksintressekartor, https://riksintressenkartor.trafikverket.se/weave/riksintressen.html (2014-05- 02) Skogsstyrelsen, Skogens pärlor, http://minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor/, (2014-07-03) Skånetrafiken, http://www.skanetrafiken.se STRADA, www.transportstyrelsen.se Sydostleden, Sydostleden, http://www.sydostleden.se, (2014-07-03) VISS VattenInformationsSystemSverigedatabasen, http://www.viss.lansstyrelsen.se/mappage.aspx, (2014-07-03) 21

Trafikverket Region Syd, 291 54 Kristianstad. Björkhemsvägen 17 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se 22