PROM-guide Instrument för vuxna Senast uppdaterad 2016-05-19 www.rcso.se
Innehållsförteckning Astmakontrolltest, AKT... 5 Asthma quality of life questionnaire, AQLQ... 6 Arthritis self-efficacy scale, ASES... 7 Arytmispecifikt frågeformulär vid takykardiattack och hjärtrytmrubbning, ASTA (Arrhythmia-specific questionnaire in tachycardia and arrhythmia)... 8 Alcohol use disorders identification test, AUDIT... 9 Bath ankylosing spondylitis disease activity index, BASDAI... 10 Bath ankylosing spondylitis functional index, BASFI... 11 Canadian occupational performance measure, COPM... 12 Cambridge pulmonary hypertension outcome review, CAMPHOR... 13 Cardiac self-efficacy scale, CSE... 14 Carolinas comfort scale, CCS... 15 Chronic pain acceptance questionnaire, CPAQ... 16 Clinical impairment assessment, CIA... 17 COPD Assessment test, CAT (COPD = chronic obstructive pulmonary disease)... 19 Catquest 9-SF... 20 Comprehensive psychopathological rating scale minnesbiverkningar, CPRS-minne... 21 Dermatologiskt livskvalitetsindex, Dermatology life quality index, DLQI... 22 Disabilities of the arm, shoulder and hand, QuickDASH... 23 Drug use disorders identification test, DUDIT... 24 DSM-IV and ICD-10 personality questionnaire, DIP-Q... 25 Dysfagi-score (Dysphagia scale), delskala i EORTC QLQ-OES18, modul för esofaguscancer... 26 Eating disorder examination questionnaire, EDE-Q... 27 Edinburgh postnatal depression scale, EPDS... 28 EORTC Quality of life questionnaire core-30, EORTC QLQ-C30... 29 EORTC Quality of life questionnaire core-30, EORTC QLQ-C30, modul för cancer i esofagus, gastroesofageala övergången eller ventrikel, QLQ-OG25... 31 EORTC Quality of life questionnaire core-30, EORTC QLQ-C30, modul för ovarialcancer, QLQ-OV28. 32 EORTC Quality of life questionnaire core-30, EORTC QLQ-C30, modul för pankreascancer, QLQ-PAN26... 33 EORTC Quality of life questionnaire core-30, EORTC QLQ-C30, modul för testikelcancer, QLQ-TC26. 34 Epworth sleepiness scale, ESS... 35 Fatigue severity scale, FSS... 36 Health assessment questionnaire, HAQ... 38 Hospital anxiety and depression scale, HAD eller HADS... 40
Harvey-Bradshaw index, HBI... 41 Impact on participation and autonomy questionnaire, IPA... 42 International outcome inventory for hearing aids, IOI-HA... 44 International physical activity questionnaire short form, IPAQ-SF... 45 Knee injury and osteoarthritis outcome score, KOOS... 47 Liebowitz social anxiety scale self-report, LSAS-SR... 49 Life satisfaction questionnaire, LiSat-11... 50 Locomotor capabilities index, LCI-5... 51 Manchester short assessment quality of life, MANSA... 53 Montgomery Åsberg depression rating scale self assessment, MADRS-S... 54 Myositis activities profile, MAP... 55 Mayo score (även Mayo clinic score, Disease activity index, DAI)... 57 Multidimensional pain inventory, MPI-S... 58 Medical research council dyspnea scale, MRC... 59 Multiple sclerosis impact scale, MSIS-29... 60 Multiple sclerosis rating scale, MSRS-R... 61 Non-arthritic hip score, NAHS... 62 Neck disability index, NDI... 63 Oswestry disability index, ODI... 65 Obesity related problems scale, OP... 66 Oxford 12-item knee score... 67 Parkinson s disease questionnaire, PDQ-8... 68 Panic disorder severity scale self-report, PDSS-SR... 69 Patient global impression of improvement, PGI-I... 70 Patient global impression of severity, PGI-S... 71 9-item Patient Health Questionnaire, PHQ-9 (även Formulär för patienthälsa)... 72 Problems impact rating scale, PIRS... 75 Prosthetic use score... 76 Quality of life self-assessment, QLS-100... 77 Saltin-Grimby Physical activity level scale, SGPALS... 78 Self-reported foot and ankle score, SEFAS... 79 Severe respiratory insufficiency questionnaire (Frågeformulär om livssituationen för patienter med svår respiratorisk insufficiens), SRI... 80 Short musculoskeletal function assessment questionnaire, SMFA... 81 Smärt-VAS (Visuell analog skala)... 83 Symptoms checklist, SCL-90... 84
Tampaskalan för kinesiofobi, TSK-SV... 85 University of California Los Angeles activity-level rating, UCLA aktivitetsscore... 86 Upplevd säkerhet i vardaglig aktivitet... 87 Vascular quality of life questionnaire-6, VascuQoL-6... 88 Ventral hernia pain questionnaire, VHPQ... 90 Vuxen-ADHD självrapportskala, ASRS-v1.1... 91 Western Ontario osteoarthritis shoulder index, WOOS... 92 Western Ontario shoulder instability index, WOSI... 93
Astmakontrolltest, AKT Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Syfte är att få kunskap om patientens kontroll över sin astma. Vuxen/ungdoms-AKT (>12 år) består av fem frågor som kan besvaras online eller offline [1], om astmasymptom, känsla av kontroll och påverkan på det dagliga livet. Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Sämsta svar ger 1 poäng. Bästa svar ger 5 poäng. Möjlig poäng är 5 25, där högre poäng indikerar bättre astmakontroll. Vid < 19 poäng anses astman vara dåligt kontrollerad, och patienten bör få intensifierad behandling och kontroll [2]. Instrumentet utvecklades i USA av Robert Nathan et al., och publicerades 2004 [2]. De svenska formulären är framtagna med stöd av Glaxo Smith Kline Intern konsistens (homogenitet) Bland 436 amerikanska patienter ICC 0,84 [2]. Kriterievaliditet Överensstämmelse mellan ACT och FEV1 respektive specialistbedömning low till moderate, r-värde 0,19 respektive 0,45 [2]. Tillstånd för användning ska sökas genom Optum, se länk: https://www.optum.com/optum-outcomes/survey-request-form.html. Upphovsrätt: QualityMetric Incorporated Svensk version för barn 4 11 år och för patienter 12 år eller äldre kan laddas ned på Glaxo Smith Klines webbplats via följande länk: http://www.glaxosmithkline.se/files/astmakontrolltesta4-070321.pdf Engelsk version är tillgänglig på webbplatsen www.asthmacontroltest.com Behandlingsutfall på individnivå. AKT används i Luftvägsregistret (RiksKOL och Nationella Astmaregistret) WebRehab Sweden (Neurorehabregistret) 1. Koolen BB, Pijnenburg MW, Brackel HJ, Landstra AM, van den Berg NJ, Merkus PJ, et al. Validation of a web-based version of the asthma control test and childhood asthma control test. Pediatr Pulmonol 2011; 46(10): 941 948. 2. Nathan RA, Sorkness CA, Kosinski M, Schatz M, Li JT, Marcus P, et al. Development of the Asthma control test: A survey for assing asthma control. JACI 2004; 113(1): 59 65.
Asthma quality of life questionnaire, AQLQ Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Syfte är att få kunskap om funktionsförmågan hos personer med astma. AQLQ kan genomföras som patient- eller proxyskattning. Det består av 32 items uppdelade på 4 domäner: astmasymtom (11 items), aktivitetsbegränsning (12 items, varav 5 individuella, dvs patienten väljer själv de för denne fem viktigaste aktiviteterna att följa upp), känslomässiga problem förorsakade av astma (5 items) samt störande stimuli i omgivningen (4 items). Svaren anges på en sjugradig svarsskala och poängsätts 1 7, där höga poäng indikerar hög livskvalitet. Tidsåtgång är cirka 5 10 minuter. Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys AQLQ togs fram 1992 i Hamilton i Kanada [1]. Test-retest-reliabilitet Avseende livskvalitet övergripande ICC 0,92 [2]. En styrka med instrumentet är att det speglar funktionella domäner som är väsentliga för dem med astma. En annan styrka är att frågeformuläret kan mäta små kliniskt relevanta förändringar [2]. Användarlicens kan köpas, se www.qoltech.co.uk Upphovsrätt: prof. Elizabeth Juniper Behandlingsutfall på individnivå. AQLQ används i Luftvägsregistret (RiksKOL och Nationella Astmaregistret) 1. Juniper EF, Guyatt GH, Epstein RS, Ferrie PJ, Jaeschke R, Hiller TK. Evaluation of impairment of healthrelated quality of life in asthma: Development of a questionnaire for use in clinical trials. Thorax 1992; 47: 76 83. 2. Juniper EF, Guyatt GH, Ferrie PJ, Griffith LE. Measuring quality of life in asthma. Am Rev Respir Dis 1993; 147(4): 832 838.
Arthritis self-efficacy scale, ASES Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Syfte är att få kunskap om nivån av self-efficacy hos personer med artrit. Mål är att kunna visa effekter av utbildningsintervention för dessa personer. Instrumentet består av 21 frågor som är uppdelade i tre kategorier: upplevd kapacitet att hantera smärta, funktion och andra symtom. Svaren skattas på en skala från 10 (låg tilltro) till 100 (hög tilltro). För att förändringen ska ha betydelse bör den vara >10 [1]. Frågeformuläret utvecklades av reumatologer i USA, och publicerades 1989 [1]. Det finns också en kortversion med 8 items, ASES-8 [2]. Originalinstrumentet finns i svensk översättning, (ASES-S) [3]. Test-retest-reliabilitet Bland 25 patienter med långvarig smärta och 24 patienter med reumatoid artrit satisfactory, Cronbachs alfa 0,81 0,91 [3]. Diskriminativ validitet Avseende kapacitet att hantera smärta och andra symtom, befanns medelpoängen vara signifikant lägre för patienter med långvarig smärta än för patienter med reumatoid artrit [4]. Avseende funktionstillstånd var fallet det omvända, dvs. signifikant lägre medelpoäng för dem med reumatoid artrit än för dem med långvarig smärta [4]. Samtidig validitet Avseende funktionstillstånd, bland 43 patienter med artrit, överensstämmelse mellan formuläret och observation av praktiskt genomförande av uppgifterna befanns vara appropriate, r-värde 0,61 [1]. Diskussion har förts runt att instrumentet eventuellt i högre grad mäter outcome expectancy än upplevd egen förmåga [5]. Får användas fritt. ASES-S är inkluderat i Patientformulär på webbplatsen för Bättre omhändertagande av patienter med artros (Boa), och kan laddas ned via följande länk: https://stratum.registercentrum.se/#!page?id=1201 Engelsk version kan laddas ned från webbplatsen för Stanford Patient Education Research Center via följande länk: http://patienteducation.stanford.edu/research/searthritis.html Behandlingsutfall på gruppnivå. ASES-S används i BOA-registret 1. Lorig K, Chastain RL, Ung E, Shoor S, Holman HR. Development and evaluation of a scale to measure perceived self-efficacy in people with arthritis. Arthritis Rheum 1989; 32(1): 37 44. 2. Lorig K, Arthritis self-efficacy scale. Hämtad från: http://patienteducation.stanford.edu/research/searthritis.html. 3. Lomi C. Evaluation of a Swedish version of the Arthritis self-efficacy scale. Scand J Caring Sci 1992; 6(3): 131 138. 4. Lomi C, Nordholm LA. Validation of a Swedish version of the Arthritis self-efficacy scale. Scand J Rheumatol 1992; 21(5): 231 237. 5. Brady TJ. Do common arthritis self-efficacy measures really measure self-efficacy? Arthritis Care Res 1997; 10(1): 1 8.
Arytmispecifikt frågeformulär vid takykardiattack och hjärtrytmrubbning, ASTA (Arrhythmia-specific questionnaire in tachycardia and arrhythmia) Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Syfte är att bedöma besvärsbild och hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med arytmi. Frågeformuläret mäter förekomst av symtom, deras allvarlighetsgrad och hälsorelaterad livskvalitet och har tre delar: patientdata (Del I), arytmisymtom och hälsorelaterad livskvalitet. Del II Arytmispecifika symtom har 8 frågor där en lägre samlad svarspoäng betyder mindre grad av besvär. Del III Hälsorelaterad livskvalitet består av 13 frågor. Instrumentet är svenskt och togs fram 2011 av Ulla Walfridsson och medarbetare inom ramen för en doktorsavhandling [1]. Översättningar till fler språk är på gång. Intern konsistens (homogenitet) Bland 270 svenska patienter sufficient, Cronbachs alfa 0,80 [2]. Konvergent validitet Överensstämmelsen var större med Symptoms checklists skalor för frekvens och svårighetsgrad, r-värde > 0,60, än med SF-36 [2]. Samtidig validitet Överensstämmelse mellan Asta och Symptoms checklists skalor för frekvens och svårighetsgrad, strong, Spearmans korrelationskoefficient > 0,60 [2]. Författarens tillstånd krävs för användning. Upphovsrätt: Ulla Walfridsson ASTA är inkluderat i U Walfridssons doktorsavhandling [1], se följande länk: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:454893/fulltext01.pdf Hälsoläge och hälsoutveckling för jämförelse mellan grupper. ASTA används i Svenska kateterablationsregistret I framtiden eventuellt också i Register för atrialt flimmer och antikoagulation (Auricula) 1. Walfridsson U. Assessing symptom burden and health-related quality of life in patients living with arrhythmia and ASTA: Arrhythmia-specific questionnaire in Tachycardia and Arrhythmia [doktorsavhandling]. Linköping: Linköping University Electronic Press; 2011. Hämtad från: http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:454893/fulltext01.pdf 2. Walfridsson U, Arestedt K, Stromberg A. Development and validation of a new Arrhythmia-specific questionnaire in tachycardia and arrhythmia (ASTA) with focus on symptom burden. Health Qual Life Outcomes 2012; 10: 44.
Alcohol use disorders identification test, AUDIT Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Syfte är att identifiera riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion. Formuläret är avsett för självskattning av alkoholvanor, men kan också användas som underlag för en strukturerad intervju. AUDIT består av tio frågor, indelade i tre domäner: konsumtion (3 items), beroende (3 items) och alkoholrelaterade skador (4 items). För fråga 1-8 finns fem svarskolumner. Svar i kolumnerna ger från vänster till höger 0 till 4 poäng. För fråga 9 och 10 finns endast tre svarskolumner, som ger 0, 2 respektive 4 poäng. Poängen räknas samman till en totalpoäng, där hög poäng indikerar stor sannolikhet för riskbruk, skadligt bruk, eller beroende. Tröskelvärde är 6 poäng för kvinnor och 8 poäng för män [1]. Resultat över dessa värden är tecken på ett riskfyllt drickande. Tidsåtgång cirka 10 minuter. Instrumentet togs fram av World Health organisation (WHO) och publicerades 1993 [2]. Den svenska versionen översattes 1994 av Hans Bergman vid Magnus Huss klinik, Karolinska sjukhuset i Stockholm. Test-retest-reliabilitet Bland 997 svenskar high, ICC 0,93 (tidsintervall 3 4 veckor) [1]. Får användas fritt. Distributör är Magnus Huss klinik, Karolinska sjukhuset, Stockholm. Upphovsrätt: World Health Organization Svensk version kan laddas ned från Folkhälsomyndighetens webbplats via följande länk: https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12467/audit.pdf Engelsk version kan laddas ned från webbplatsen för National Institute on Drug Abuse (NIDA) via följande länk: https://www.drugabuse.gov/sites/default/files/files/audit.pdf Identifiering av riskgrupper för intervention. AUDITt används i Svenska Internetbehandlingsregistret (SibeR) Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende (LAROS) Svenskt Beroenderegister (SBR) 1. Bergman H, Källmén H. Alcohol use among Swedes and a psychometric evaluation of the alcohol use disorders identification test. Alcohol Alcohol 2002; 37(3): 245 251. 2. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol use disorders identification test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption-II. Addiction 1993; 88(6): 791 804.
Bath ankylosing spondylitis disease activity index, BASDAI Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Syfte är att få kunskap om sjukdomsbördan hos personer med ankyloserande spondylit (Bechterew). BASDAI består av 6 frågor om besvär med ledfunktion och smärta vid ankyloserande spondylit. Frågor 1 5 besvaras med en markering på en 100 mm lång ograderad horisontell visuell analog skala Den slutliga poängsumman (0 100) är ett medelvärde av svarspoängen på frågorna. Hög poäng indikerar hög självskattad sjukdomsaktivitet. Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Tidsåtgång cirka 5 minuter. Togs fram av reumatologer och fysioterapeuter/sjukgymnaster i Bath i Storbritannien, och publicerades 1994 [1]. Formuläret översattes till svenska 1999 [2]. Test-retest-reliabilitet Bland 154 engelska patienter good, r-värde 0,93 [1]. Responsivitet Garrett et al. fann en signifikant indexförbättring på 16,4 % efter tre veckors fysioterapeutisk behandling [1]. Får användas fritt. Svensk version kan laddas ned från Svensk Reumatologis Kvalitetsregisters webbplats www.srq.nu Engelsk version kan laddas ned från BASDAIs webbplats via följande länk: http://basdai.com/basdai.pdf Hälsoläge och hälsoutveckling för jämförelse mellan grupper. Identifiering av riskgrupper för intervention. BASDAI används i Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) 1. Garrett S, Jenkinson T, Kennedy LG, Whitelock H, Gaisford P, Calin A. New approach to defining status in ankylosing spondylitis: The Bath ankylosing spondylitis disease activity index. J Rheumatol 1994: 21: 2286 2291. 2. Waldner A, Cronstedt H, Stenström C. The Swedish version of the Bath ankylosing spondylitis disease activity index. Reliability and validity. Scand J Rheumatol 1999: 28(suppl. 111): 10 16.
Bath ankylosing spondylitis functional index, BASFI Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Syfte är att få kunskap om funktionsförmågan hos personer med ankyloserande spondylit (Mb Bechterew). BASFI består av 8 frågor om vardagsaktiviteter och 2 frågor för bedömning av patientens förmåga att klara sin vardag (ADL, gång, förflyttning och balans). Frågorna besvaras på en 100 mm lång visuell analog skala (VAS), utan markering för avstånd och med orden lätt and omöjligt i vänstra respektive högra änden. Medelvärdet för de 10 skalorna ger en totalpoäng 0 10. Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Tidsåtgång cirka 5 minuter. Togs fram av reumatologer och fysioterapeuter/sjukgymnaster i Bath i Storbritannien, och publicerades 1994 [1]. Formuläret översattes till svenska 1999 [2]. Test-retest-reliabilitet Bland 65 svenska patienter för två mättillfällen i följd befanns medeltotalpoängen vara 3,6 respektive 3,7 (tidsintervall 24 timmar) [2]. Får användas fritt. Svensk version kan laddas ned från Svensk Reumatologis Kvalitetsregisters webbplats www.srq.nu Engelsk version kan laddas ned från Basdais webbplats via följande länk: http://basdai.com/basfi.pdf Behandlingsutfall på individnivå. BASFI används i Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) 1. Calin A, Garrett S, Whitelock H, Kennedy LG, O Hea J. A new approach to defining functional ability in ankylosing spondylitis: The development of the Bath ankylosing spondylitis functional index (BASFI). J Rheumatol 1994; 21: 2281 2285. 2. Cronstedt H, Waldner A, Stenström CH. The Swedish version of the Bath ankylosing spondylitis functional index. Reliability and validity. Scand J Rheumatol 1999; 28 (suppl 111): 1 9.
Canadian occupational performance measure, COPM Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Syfte är att få kunskap om en individs upplevda arbetsprestation och hur denna förändras över tid. Detta är ett sk individualiserat mätinstrument, med mätning i 5 steg: 1. Semistrukturerad intervju där patienten identifierar aktiviteter. 2. Patienten rangordnar aktiviteterna med ett 10-gradigt poängsystem. 3. Patienten väljer ut upp till 5 problem som interventioner riktas in på. 4. Patienten skattar för de fem valda problemen med en 10-gradig skala sin prestation och sin tillfredsställelse med prestationen. Vårdgivaren beräknar medelvärde för prestation respektive tillfredsställelse (range 1 10, där 1 står för dålig prestation och låg tillfredsställelse, och 10 står för en mycket bra prestation och stor tillfredsställelse). 5. Efter avslutad behandling upprepas självskattning som i steg 4. Utifrån dessa uppgifter beräknas förändringen i prestations- respektive tillfredsställelsepoäng. Tidsåtgång cirka 20 40 minuter. COPM är utvecklat i Kanada 1991 och avsett att användas av arbetsterapeuter, vid initial bedömning eller vid uppföljning och oberoende av diagnos. I Sverige är upplaga 4 översatt, och det finns en femte upplaga på engelska. Första svenska versionen publicerades 1999. COPM är översatt till 24 språk. Responsivitet COPM anses vara responsivt: Bland 108 svenska patienter identifierades 418 arbetsprestationsproblem [1]. Vid uppföljning hade 73 % av dessa problem förändrats med 2 poäng. Bland 79 patienter med handosteoartrit fann man en medelförändring för prestation på 1,51 poäng, och för tillfredsställelse på 2,22 poäng [2]. Poängskillnader mer än 2 poäng anses ha klinisk signifikans. Bedömningen kan ta relativt lång tid att genomföra och det är viktigt att de som genomför intervjun är tränade intervjuare. Det är också viktigt att det finns lämpliga interventioner att tillgå inom de områden som individen väljer som områden att arbeta med. Instrumentet kan köpas från Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters förlag, www.fsa.se. Behandlingsutfall på individnivå. Om instrumentet ska användas på gruppnivå är det endast förändringsnivåer som kan jämföras. COPM används i: Senior alert Svenskt kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning 1. Wressle E, Samuelsson K, Henriksson C. Responsiveness of the Swedish version of the Canadian occupational performance measure. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 1999; 6(2): 84 89. 2. Kjeken I, Slatkowsky-Christensen B, Kvien TK, Uhlig T. Norwegian version of the Canadian occupational performance measure in patients with hand osteoarthritis: Validity, responsiveness, and feasibility. Arthritis Rheumatism 2004; 51(5): 709 715.
Cambridge pulmonary hypertension outcome review, CAMPHOR Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Syfte är att få kunskap om hälsorelaterad livskvalitet hos patienter med pulmonell hypertension. Frågeformuläret har 3 domäner: symtom (delskalor energi, dyspné och stämningsläge med totalt 25 symtom), funktion (15 items) och livskvalitet (25 items som rör sociala faktorer, roll, acceptans, självkänsla, autonomi och trygghet). Poängen räknas samman för respektive domän. Hög poäng indikerar stor funktionsnedsättning/stor aktivitetsbegränsning/låg livskvalitet. CAMPHOR utvecklades 2006 av Galen Research i Manchester i Storbritannien [1]. En svensk version togs fram 2012 [2]. Intern konsistens (homogenitet) Bland 38 svenska patienter good, Cronbachs alfa för symtom 0,92, för aktivitetsbegräsning 0,92 och för livskvalitet 0,95 [2]. Bland 91 engelska patienter good alfa 0,90 0,92 [1]. Test-retest-reliabilitet Good, alfa 0,86 0,92 [1]. Konvergent validitet Bland 38 svenska patienter då man jämförde domänerna i CAMPHOR och domäner i Nottingham health profile (NHP) moderate, t.ex. för livskvalitet, Spearmans korrelationskoefficient 0,40 0,77 [2]. Får användas fritt för icke-kommersiellt bruk mot en mindre administrationsavgift, se www.galen-research.com Upphovsrätt: Galen Research och Papworth Hospital Engelsk version (förstasidan enbart) finns för påseende på Galen Researchs webbplats via följande länk: http://www.galen- research.com/content/measures/camphor%20uk%20- %20First%20page%20sample.pdf Behandlingsutfall på individnivå. Behandlingsutfall på gruppnivå. Hälsoekonomianalyser. CAMPHOR används i Svenska PAH-registret (SPAHR) 1. McKenna SP, Doughty N, Meads DM, Doward LC, Pepke-Zaba J. The Cambridge pulmonary hypertension outcome review (CAMPHOR): a measure of health-related quality of life and quality of life for patients with pulmonary hypertension. Qual Life Res 2006; 15(1):103 115. 2. Selimovic N, Rundqvist B, Kjörk E, Viriden J, Twiss J, McKenna SP. Adaptation and validation of the Cambridge pulmonary hypertension outcome review for Sweden. Scand J Public Health 2012; 40(8): 777 783
Cardiac self-efficacy scale, CSE Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Alternativa instrument inom området Syfte är att få kunskap om upplevd self-efficacy hos personer som lever med kranskärlssjukdom. Instrumentet har två domäner: upplevd förmåga att kontrollera symtom (8 items) och upplevd förmåga att upprätthålla sin funktionsförmåga (5 items). [1]. Det finns fem svarsalternativ i form av en Likert-skala (0 = Inte alls säker, 4 = helt säker). För vardera domän är summan ett medelvärde för ingående items, bortsett från items som bedömts var ej tillämpliga. CSE togs fram av Sullivan et al. i USA 1998 [1]. En svensk version togs fram i Göteborg och publicerades 2015 [2]. Intern konsistens (homogenitet) Bland 194 amerikanska patienter excellent, Cronbachs alfa för domänen för symtom och för funktion 0,90 respektive 0,87 [1]. Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Instrumentet har påvisat signifikant effekt av upplevd egen förmåga efter justering för symtom på oro och depression [1]. Uppgift saknas. Hälsoläge och hälsoutveckling för jämförelse mellan grupper. Behandlingsutfall på individnivå. Behandlingsutfall på gruppnivå. CSE används i Swedeheart 1. Sullivan MD, LaCroix AZ, Russo J, Katon WJ. Self-efficacy and self-reported functional status in coronary heart disease: A six-month prospective study. Psychosom Med 1998; 60: 473 478. 2. Fors A, Ulin K, Cliffordson C, Ekman I, Brink E. The Cardiac self-efficacy scale, a useful tool with potential to evaluate person-centred care. Eur J Cardiovasc Nurs 2015; 14(6): 536 543.
Carolinas comfort scale, CCS Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Alternativa instrument inom området Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys Syfte är att få kunskap om livskvalitet för personer som har opererats för bukbråck. CCS består av 23 frågor om smärtintensitet, känsel och nedsatt rörlighet efter operation, inom åtta kategorier av det dagliga livet: ligga ner, böja sig framåt, sätta sig upp, aktiviteter i det dagliga livet (ADL), hosta eller ta djupa andetag, gå uppför eller nedför en trappa samt fysisk träning. Slutpoängen baseras på en skala 0 115 där 0 representerar bästa möjliga funktion CCS utvecklades i USA 2008 inom Carolinas laparoscopic and advanced surgery program (CLASP) [1]. Reliabilitet Bland 1 048 amerikanska patienter, Cronbachs alfa 0,97 [1]. Användarlicens kan köpas för en mindre, administrativ engångskostnad, se http://www.carolinashealthcare.org/carolinas-comfort-scale Upphovsrätt: Carolinas HealthCare System Behandlingsutfall på gruppnivå. CCS används i Registret för Svenska Bukväggsbråck 1. Heniford BT, Walters AL, Lincourt AE, Novitsky YW, Hope WW, Kercher KW. Comparison of generic versus specific quality-of-life scales for mesh hernia repairs. J Am Coll Surg 2008; 206(4):638 444.
Chronic pain acceptance questionnaire, CPAQ Syftet med instrumentet Innehåll och procedur Syfte är att få kunskap om acceptans för smärta hos personer med långvarig smärta [1]. Formuläret består av två delar: engagemang i aktivitet (EA) (11 items), dvs. en fortsatt strävan mot livets aktiviteter oavsett smärta, och villighet att ha smärta (VS) (9 items), dvs. i vilken grad man är villig att ha smärta utan att försöka kontrollera/undvika den. Alternativa instrument inom området Sammanlagt 20 frågor besvaras. En sjugradig skala används. Varje fråga kan ge noll till sex poäng och svarsalternativen sträcker sig från aldrig sant (0 poäng) till alltid sant (6 poäng). Ju högre poäng, desto bättre acceptans; höga poäng indikerar hög grad av deltagande i aktivitet respektive hög grad av villighet. CPAQ publicerades 1992 och utvecklades i Storbritannien av Lance McCracken och medarbetare. i samband med acceptansbaserad behandling vid långvarig smärta. Den svenska versionen från 2009 är översatt av Rikard Wicksell och medarbetare [2]. Intern konsistens (homogenitet) Acceptable, Cronbachs alfa 0,82 för deltagande i aktivitet och 0,78 för villighet att ha smärta [1]. Även den svenska översättningen har visats ha god intern konsistens för den totala skalan, alfa 0,91 [2]. Aspekter att ta hänsyn till vid datainsamling och analys CPAQ korrelerar negativt med smärtintensitet, fysisk funktionsnedsättning, depression, vila, smärtrelaterad ångest, medicinförbrukning och läkarbesök [1]. Får användas fritt. Svensk version kan laddas ned på webbplatsen för Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS), via följande länk: www.ucr.uu.se/nrs/index.php/frageformulaer/doc_download/77-cpaq Hälsoläge och hälsoutveckling för jämförelse mellan grupper. CPAQ används i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS) 1. McCracken LM, Vowles KE, Eccleston C. Acceptance of chronic pain: Component analysis and a revised assessment method. Pain 2004; 107(1 2): 159 166. 2. Wicksell RK, Olsson GL, Melin L. The Chronic pain acceptance questionnaire (CPAQ): Further validation including a confirmatory factor analysis and a comparison with the Tampa scale of kinesiophobia. European Journal of Pain 2009; 13: 760 768.
Clinical impairment assessment, CIA Syfte är att bedöma psykosociala svårigheter på grund av ätstörning. Instrumentet har 16 items uppdelade på tre domäner: personlig (sinnesstämning och självbild), kognitiv och social (interpersonell funktion och arbetsprestation) [1]. Skattningen gäller de senaste 28 dagarna. En globalpoäng på 16 anses vara brytvärde för att förutsäga ätstörning [1]. En svarsskala med fyra svarsalternativ (0 3), från Inte alls Mycket. Poängsumma är 0 48 poäng används. En globalpoäng räknas fram,, förutsatt att svar finns för 12 av 16 items. CIA bör ifyllas i direkt anslutning till att uppgifter lämnats om den aktuella ätstörningen, för att problemen ska vara aktuella för patienten när den fyller i CIA. CIA publicerades 2008 och utvecklades i Storbritannien av Kristin Bohn och Christopher Fairburn för att kunna fånga upp funktionsnedsättning på det psykosociala området hos dem med ätstörning [1, 2]. Intern konsistens (homogenitet) Bland 438 universitetsstuderande amerikanskor (medelålder = 25 år) high, alfa 0,93 [3]. Konvergent validitet I förhållande till en störd attityd till ätande, good, r-värde 0,27 0,68 [3]. För högriskgruppen fann man överensstämmelse mellan globalpoäng på CIA och globalpoäng på Eating disorder examination questionnaire (EDE-Q), r-värde 0,70. Det förelåg också en samstämmighet mellan CIA och Beck depression inventory (BDI) respektive State trait anxiety inventory (STAI). Vidare fann man högre globalpoäng på CIA bland dem som rapporterade ett kompensatoriskt beteende de senaste tre månaderna jämfört med dem som inte haft ett kompensatoriskt beteende [3]. Diskriminativ validitet Medelglobalpoäng befanns vara högst bland kvinnor med kliniska tillstånd (18), och lägre i högriskgruppen (11) samt i lågriskgruppen (3) [3]. Normvärden är framtagna för svenska populationer (760 friska kvinnor 18 30 år, 2383 personer med ätstörning 18 66 år) [4]. Bland amerikanska kvinnor med låg risk att utveckla ätstörning fann man en lägre medelglobalpoäng än i en norsk [5] respektive svensk [4] population [3]. För en högriskgrupp amerikanska kvinnor fann man högre medelglobalpoäng jämfört med norsk respektive svenska grupp [3]. Får användas fritt, dock ska - det beaktas att instrumentet är under utveckling - copyright respekteras - källa [1] anges i publikationer. Svensk version kan laddas ned från Psykiatriregister portal för psykiatriska kvalitetsregister via följande länk: http://www.psykiatriregister.se/sites/default/files/documents/cia%203.0 %20svensk.pdf Hälsoläge och hälsoutveckling för jämförelse mellan grupper. CIA används i Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling (Riksät) 1. Bohn K, Fairburn CG. Clinical impairment assessment questionnaire (CIA 3.0). In: CG Fairburn (ed.), Cognitive behavior therapy for eating disorders (pp. 315 317). New York: Guilford Press; 2008.
2. Stein DJ, Phillips KA, Bolton D, Fulford KW, Sadler JZ, Kendler KS. What is a mental/psychiatric disorder? From DSM-IV to DSM-5. Psychological Medicine 2010; 40:1759 1765. 3. Vannucci A, Kass AE, Sinton MM, Aspen W, Weisman H, Bailey JO, et al. An examination of the Clinical Impairment Assessment among women at high risk for eating disorder onset. Behav Res Ther 2012; 50(6): 407 414. 4. Welch E, Birgegard A, Parling T, Ghaderi A. Eating disorder examination questionnaire and clinical impairment assessment questionnaire: General population and clinical norms for young adult women in Sweden. Behavior Research and Therapy 2011; 49: 85 91. 5. Reas DL, Rø Ø, Kapstad H, Lask B. Psychometric properties of the clinical impairment assessment: Norms for young adult women. International Journal of Eating Disorders 2010; 43(1): 72 76
COPD Assessment test, CAT (COPD = chronic obstructive pulmonary disease) Syfte är att få kunskap om hur kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) påverkar en patients dagliga liv. CAT består av åtta frågeställningar (hosta, slem, andfåddhet, tryck över bröstet, sömn, energi, begränsningar, trygghet). För varje fråga beskrivs ett bästa och sämsta scenario, och patienten får bestämma var på skalan (0 5) den passar in. Poängen för frågorna summeras till en totalpoäng eller CAT-poäng (0 40). Både totalpoängen och resultaten för de enskilda frågeställningarna kan ge värdefull information. CAT-poängen ska tolkas tillsammans med annan information som FEV1 och eventuell komorbiditet. CAT utvecklades 2009 på initiativ av GlaxoSmithKline av en tvärvetenskaplig internationell grupp experter på prom-området [1]. Även företrädare från patientorganisationer ingick i gruppen. Instrumentet finns på svenska, se www.catestonline.org Intern konsistens (homogenitet) Bland 1 490 amerikanska patienter excellent, Cronbachs alfa 0,88 [1]. Test-retest-reliabilitet Bland 53 patienter med stabilt tillstånd very good, ICC 0,8 [1]. Responsivitet Det anses att en förändring med 2 poäng tyder på en kliniskt signifikant förändring i hälsotillståndet [2]. Får användas fritt för icke-kommersiellt bruk förutsatt att källa anges, se www.catestonline.org Upphovsrätt: GlaxoSmithKline group of companies Svensk version kan fyllas i på webbplatsen för COPD Assessment Test via följande länk: http://catestonline.org/english/index_sweden.htm Hälsoläge och hälsoutveckling för jämförelse mellan grupper. Behandlingsutfall på individnivå. CAT används i Luftvägsregistret (RiksKOL och Nationella Astmaregistret) WebRehab Sweden (Neurorehabregistret) 1. Jones PW, Harding G, Berry P, Wiklund I, Chen WH, Kline Leidy N. Development and first validation of the COPD assessment test. Eur Respir J 2009; 34(3): 648 654. 2. Kon SS, Canavan JL, Jones SE, Nolan CM, Clark AL, Dickson MJ, et al. Minimum clinically important difference for the COPD assessment test: A prospective analysis. Lancet Respir Med 2014; 2(3): 195 203.
Catquest 9-SF Syfte är att få kunskap om hur nedsatt syn påverkar det dagliga livet samt att utvärdera nyttan av kataraktoperation. Frågeformuläret ska besvaras före och efter operation. Det består av 9 frågor om besvär med att utföra dagliga aktiviteter till följd av synnedsättningen samt om nöjdhet med aktuell synförmåga. En fyrgradig svarsskala används, med möjlighet att också svara kan ej ta ställning Instrumentet är en reviderad, förkortad version av det svenska frågeformuläret Catquest (Synhälsofrågor) [1]. Catquest 9-SF togs fram under 2007 [2] med hjälp av modern testteori (Rasch-analys). Kriterievaliditet Bland 10 886 svenska patienter förelåg en överensstämmelse mellan preoperativ Catquest 9-SF-poäng och synen på bästa ögat före operation, r-värde 0,43, samt mellan postoperativ poäng och synen på det opererade ögat, r-värde 0,47 [2]. Responsivitet Förändringen i poäng efter en kataraktoperation motsvarade en effektstorlek på 1,8 [3]. Får användas fritt. Svensk version kan laddas ned från Nationella Kataraktregistrets webbplats via följande länk: http://rcsyd.se/kataraktreg/wpcontent/uploads/sites/6/2015/09/catquest9sf_form1_2016.pdf Behandlingsutfall på gruppnivå. Catquest 9-SF används i: Nationella Kataraktregistret Svenska Cornearegistret Makularegistret 1. Lundström M, Roos P, Jensen S, Fregell G. Catquest questionnaire for use in cataract surgery care: Description, validity and reliability. J Cataract Refract Surg 1997; 23: 1226-1236. 2. Lundström M, Pesudovs K. Catquest-9SF patient outcomes questionnaire: Nine-item short-form Rasch-scaled revision of the Catquest questionnaire. J Cataract Refract Surg. 2009; 35(3): 504 513. 3. Lundstrom M, Behndig A, Kugelberg M, Montan P, Stenevi U, Pesudovs K. The outcome of cataract surgery measured with the Catquest-9SF. Acta Ophthalmol. 2011; 89(8): 718 723.
Comprehensive psychopathological rating scale minnesbiverkningar, CPRS-minne Syfte är att bedöma minnesförändring i samband med psykiatrisk behandling. Avser upplevelser av försämrat minne i förhållande till hur det brukar vara/hur det var förut. Antal möjliga nivåer vid skattning är 7: 4 definierade skalsteg samt halvsteg. CPRS-minne är en delskala i det heltäckande instrumentet CPRS [1]. CPRS innehåller 67 variabler, varav 40 rapporterade och 25 observerade. Med två av variablerna skattas dessutom sjukdomsgraden övergripande respektive bedömningens tillförlitlighet. Flera delskalor har konstruerats utifrån CPRS, där den mest kända är Montgomery Åsberg depression rating scale (MADRS). Uppgift saknas. Behandlingsutfall på individnivå. Behandlingsutfall på gruppnivå. CPRS-minne används i Kvalitetsregister ETC 1. Asberg M, Montgomery SA, Perris C, Schalling D, Sedvall G. A comprehensive psychopathological rating scale. Acta Psychiatr Scand Suppl 1978; (271): 5 27.
Dermatologiskt livskvalitetsindex, Dermatology life quality index, DLQI Syfte är att få kunskap om hur hudsjukdomen påverkar en persons liv. DLQI består av 10 item, som rör påverkan på livet den senaste veckan, inom områdena: symtom och känslor (item 1 och 2), aktiviteter i det dagliga livet (item 3 och 4), fritid (item 5 och 6), arbete och skola (item 7a och 7b), relationer (item 8 och 9) samt hur själva behandlingen påverkar (item 10). DLQI är mellan 0 och 30, och det beräknas genom att man adderar poängen för respektive svar. Höga siffror indikerar låg livskvalitet. DLQI kan också uttryckas som procent av möjlig maxpoäng (30). Tidsåtgång cirka 3 minuter Instrumentet togs fram 1994 i Storbritannien [1]. Det är tillgängligt på fler än 90 språk, däribland svenska, se www.cardiff.ac.uk/dermatology/ Test-retest-reliabilitet Bland 53 engelska patienter high, gamma 0,99 [1]. Responsivitet En förändring på minst 4 poäng anses vara kliniskt signifikant för vanliga inflammatoriska hudåkommor [2]. Får användas fritt, dock ska copyright anges i enlighet med instruktioner på Cardiffs universitets webbplats, se www.cardiff.ac.uk/dermatology/ Vid annan användning än i klinik betalas en mindre administrationsavgift. Svensk och engelsk version kan laddas ned från Cardiffs universitets webbplats via följande länk: http://www.cardiff.ac.uk/dermatology/quality-of-life/dermatologyquality-of-life-index-dlqi/dlqi-different-language-versions/ Behandlingsutfall på individnivå. DLQI används i Register för Systembehandling av Psoriasis (PsoReg) 1. Finlay AY, Khan GK. Dermatology life quality index (DLQI): A simple practical measure for routine clinical use. Clin Exp Dermatol 1994; 19: 210 216. 2. Basra MK, Salek MS, Camilleri L, Sturkey R, Finlay AY. Determining the minimal clinically important difference and responsiveness of the Dermatology life quality index (DLQI): Further Data. Dermatology 2015; 230(1): 27 33.
Disabilities of the arm, shoulder and hand, QuickDASH Syfte är att få kunskap om funktion och symtom vid muskuloskeletala besvär från övre extremiteten Instrumentet består av 11 items från DASH som tar upp smärta, symptom och funktionsförmåga i samband med vardagliga aktiviteter, t.ex. att öppna ett skruvlock och bära matkassar, symtom från hand, arm och axel som stör i umgänget med andra, i fritidsaktiviteter, arbete eller dagliga aktiviteter samt symtom av smärta, stickningar och störd sömn. Frågorna anger grad av fysisk svårighet i fem steg från Ingen svårighet (1) till Omöjligt att göra (5). För att poängen ska kunna räknas fram, måste minst 10 frågor vara besvarade. Varje item har 5 svarsalternativ, och från poängen för respektive fråga räknas slutpoängen ut, mellan 0 (inget funktionshinder) till 100 (maximalt funktionshinder). Tidsåtgång cirka 10 minuter. QuickDASH togs fram i Kanada 2005 [1] och är en kortversion av DASH från 1999 [2]. Svenska Quick-Dash utvärderades av Gummesson och medarbetare 2006 [3]. Intern konsistens (homogenitet) Bland 105 svenska patienter excellent, Cronbachs alfa 0,92. Test-retest-reliabilitet Excellent, ICC 0,93 [3]. Konvergent validitet Excellent konvergent validitet med Dash, skillnad area under ROCkurvan 0,01 mellan Dash och Quick-Dash (omöjligt att utläsa någon skillnad mellan grupperna) för patienter som efter kirurgi skattade sin armstatus som bättre eller oförändrad [3]. QuickDASH är lättare att administrera för både patient och vårdgivare men har ändå i stort samma testkvalitet som DASH. Får användas fritt. Svensk version kan laddas ned från webbplatsen för Svenska Skulder och Armbågssällskapet (SSAS) via följande länk: http://www.ssas.se/files/score_shoulder/quickdash.pdf Engelsk version kan laddas ned från webbplatsen för Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand (DASH) Outcome Measure via följande länk: http://dash.iwh.on.ca/quickdash Behandlingsutfall på individnivå. Behandlingsutfall på gruppnivå. Quick-DASH används i Handkirurgiskt kvalitetsregister (HAKIR) Svenska Skulder och Armbågsregistret (SSAS) 1. Beaton DE, Wright JG, Katz JN; Upper Extremity Collaborative Group. Development of the QuickDASH: Comparison of three item-reduction approaches. The Journal of Bone & Joint Surgery 2005; 87(5): 1038 1046. 2. McConnell S, Beaton DE, Bombardier C. The DASH outcome measure user's manual. Toronto: Institute for Work and Health; 1999. 3. Gummesson C, Ward MM, Atroshi I. The shortened disabilities of the arm, shoulder and hand questionnaire (QuickDASH): Validity and reliability based on responses within the full-length DASH. BMC Musculoskelet Disord 2006; 7: 44.
Drug use disorders identification test, DUDIT Syfte är att identifiera personer som har drogrelaterade problem. Frågeformuläret är avsett att främst användas i skolor, primärvård, företagshälsovård och socialtjänst. Användare bör ha erfarenhet av behandlingssamtal om missbruk och beroende samt utbildning och erfarenhet av motiverande samtal ( motivational interviewing, MI). I manualen (Gothia fortbildning) finns beskrivet hur uppföljningssamtalen kan läggas upp vid återkoppling av resultaten. DUDIT består av 11 items om droganvändning. För items 1 9 är svarsalternativen 0,1, 2, 3 och 4. För items10 och 11 är poängantal för varje svarsalternativ 0, 2 och 4. Poängen summeras och maxpoäng är 44. För män anses 6 poäng eller fler (7 poäng för yngre 16 25 år) indikera sannolikt drogrelaterade problem, för kvinnor 2 poäng eller fler (3 poäng för yngre 16 25 år). För personer med kända drogproblem finns Drug use disorders identification test extended (DUDIT-E), ett fördjupningsformulär. Tidsåtgång cirka 5 10 minuter. Dudit är ett svenskt instrument som togs fram 2003 [1, 2]. Intern konsistens (homogenitet) Generellt Cronbachs alfa > 0,90 [3]. Validitet Sensitivitet 0,85 1,0. Specificitet 0,75 0,92 [3]. Får användas fritt. Manual kan beställas från Gothia fortbildning. Svensk version kan laddas ned från webbplatsen för Psykiatriregister portal för psykiatriska kvalitetsregister via följande länk: http://www.psykiatriregister.se/sites/default/files/documents/dudit%28 1%29.pdf Hälsoläge och hälsoutveckling för jämförelse mellan grupper. Identifiering av riskgrupper för intervention. Dudit används i Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende (LAROS) Svenskt Beroenderegister (SBR) 1. Berman AH, Bergman H, Palmstierna T, Schlyter F. Evaluation of the Drug use disorders identification test (DUDIT) in criminal justice and detoxification settings and in a Swedish population sample. Eur Addict Res. 2005; 11(1): 22 31. 2. Berman AH., Wennberg P, Källmén H. Audit och Dudit. Identifiera problem med alkohol och droger. Stockholm: Gothia Förlag; 2012. 3. Hildebrand M. The psychometric properties of the Drug use disorders identification test (DUDIT): A review of recent research. J Subst Abuse Treat 2015; 53: 52 59.
DSM-IV and ICD-10 personality questionnaire, DIP-Q Syfte är att identifiera personlighetsstörning. DIP-Q innehåller 140 påståenden om funktionsförmåga och livshändelser, som besvaras med Stämmer eller Stämmer inte. Det innehåller också en självskattning av global funktionsförmåga det sista året och de sista veckorna samt en självskattning av livshändelser. Under rubriken Livshändelser besvarar patienterna i 11 frågor om problem eller svårigheter det senaste året, och skattar sedan på en skala 1-6 den sammantagna graden av påfrestning det senaste året. Till DIP-Q finns utarbetad en klinisk manual [1]. Instrumentet togs fram 1995 av Hans Ottosson och medarbetare i en avhandling vid Umeå universitet [2], och är en svensk översättning och modifiering av SCID II Screen Questionnaire (Spitzer et al. 1992). Webbversionen av DIP-Q utvecklades 2014 av Stefan Olofsson. DIP-Q har visats ge en valid skattning av prevalensen av personlighetsstörningar [2, 3]. Instrumentet kan vara överinkluderande för vissa personlighetstyper och underinkluderande för andra. Dessutom finns en viss risk att besvarandet leder till ökad ångest eller att patienter känner sig kränkta, och därför gäller det att förbereda datainsamlingen väl. DIP-Q kan provas kostnadsfritt i 7 dagar, varefter användare betalar månadsvis (5 euro) alternativt för ett år (30 euro). Upphovsrätt: Stefan Olofsson Användaren måste ha ett konto hos Google, där data lagras. Formuläret fylls i elektroniskt antingen på webbplatsen www.dip-q.com, där även resultat visas, eller skickas till patienten. Identifiering av riskgrupper för intervention. DIP-Q används i Kvalitetsstjärnan 1. Ottosson H. Klinisk manual för DIP-Q. Umeå universitet; 2002. 2. Ottosson H, Bodlund O, Ekselius L, Von Knorring L, Kullgren G, Lindström E, et al. The DSM-IV and ICD- 10 personality questionnaire (DIP-Q): Construction and preliminary validation. Nordic Journal of Psychiatry 1995; 49(4): 285 291. 3. Bodlund O, Grann M, Ottosson H, Svanborg C. Validation of the self-report questionnaire DIP-Q in diagnosing DSM-IV personality disorders: A comparison of three psychiatric samples. Acta Psychiatr Scand 1998; 97(6): 433 439.
Dysfagi-score (Dysphagia scale), delskala i EORTC QLQ-OES18, modul för esofaguscancer Syfte är att bedöma grad av dysfagi för patienter med esofaguscancer. Dysfagiskalan ingår i instrumentet EORTC QLQ-OES18, modul för esofaguscancer [1] (tidigare QLQ-OES 24). Skalan har fem nivåer: 0 = Ingen dysfagi 1 = Dysfagi för fast föda 2 = Dysfagi för passerad föda 3 = Dysfagi för flytande föda 4 = Total dysfagi [2] Instrumentet togs fram 1996 [2] i ett europeiskt samarbete som en del av EORTC QLQ-OES 24, modul för esofaguscancer. Intern konsistens (homogenitet) Bland 491 patienter från sex länder Cronbachs alfa 0,59 0,78 [2]. Får användas fritt för icke-kommersiellt bruk. Upphovsrätt: EORTC Quality of Life Group Svensk version är inkluderad i Registerformulär 1 från Nationellt kvalitetsregister för esofagus- och ventrikelcancer som kan laddas ner via följande länk: https://www.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/matstrupeoch-magsack/kvalitetsregister/formular1-diagnostik-nrev2015.pdf Behandlingsutfall på gruppnivå. Dysfagiskalan används i Nationellt register för Esofagus och Ventrikelcancer (NREV) 1. Blazeby JM, Conroy T, Hammerlid E, Fayers P, Sezer O, Koller M, et al. Clinical and psychometric validation of an EORTC questionnaire module, the EORTC QLQ-OES18, to assess quality of life in patients with oesophageal cancer. Eur J Cancer 2003; 39(10): 1384 1394. 2. Blazeby JM, Alderson D, Winstone K, Steyn R, Hammerlid E, Arraras J, et al. Development of a EORTC questionnaire module to be used in quality of life assessment for patients with oesophageal cancer. Eur J Cancer 1996;32:1912 1917.
Eating disorder examination questionnaire, EDE-Q Syfte är att identifiera ätstörning EDE-Q består av 36 items om ätbeteende de senaste 28 dagarna, uppdelade på fyra delskalor: 1) Återhållsamhet, 2) Ätbekymmer, 3) Figurbekymmer och 4) Viktbekymmer. Det finns 7 fasta svarsalternativ där lämplig siffra mellan 0 och 6 ringas in (t.ex.0 = Inga dagar, 1 = 1 5 dagar osv.). Några frågor har ja/nej-svar. Även en globalpoäng räknas fram som är ett medelvärde för delskalorna. En hög poängsumma indikerar stor symtombörda. Tidsåtgång cirka 15 minuter. EDE-Q togs fram 1993 [1] i Storbritannien och är en självskattningsversion av den diagnostiska intervjun Eating disorder examination interview (EDE) [2]. EDE är i sin tur baserad på de diagnostiska kriterierna för ätstörning i DSM-IV. Den svenska versionen kom 2000 och är översatt av Ata Ghaderi och Berit Scott, Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet. Intern konsistens (homogenitet) Bland 139 kvinnliga amerikanska studenter, Cronbachs alfa för de fyra delskalorna 0,78 0,93 [4]. Test retest-reliabilitet För delskalorna Pearsons korrelationskoefficient 0,81 0,94 (tidsintervall 2 veckor); för items som mäter frekvens för typiska beteenden 0,57 0,70 [4] Får användas fritt under förutsättning att källa anges: Fairburn CG, Beglin SJ. The assessment of eating disorders: Interview or self-report questionnaire? International Journal of Eating Disorders 1994; 16, 363 370. Svensk version kan laddas ned från webbplatsen för Psykiatriregister portal för psykiatriska kvalitetsregister via följande länk: http://www.psykiatriregister.se/sites/default/files/documents/ede-q- SVENSK.pdf Engelsk version av EDE-Q 6.0 kan laddas ned från Royal College of Psychiatrists webbplats via följande länk: http://www.rcpsych.ac.uk/pdf/ede-q.pdf Hälsoläge och hälsoutveckling för jämförelse mellan grupper. Identifiering av riskgrupper för intervention. EDE-Q används i Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling (Riksät) 1. Fairburn CG, Beglin SJ. The assessment of eating disorders: Interview or self-report questionnaire? International Journal of Eating Disorders 1994; 16, 363 370. 2. Cooper Z, Fairburn CG. The Eating disorder examination: A semi-structured interview for the assessment of the specific psychopathology of eating disorders. International Journal of Eating Disorders 1987; 6: 1 8. 3. Carter JC, Stewart DA, Fairburn CG. Eating disorder examination questionnaire: Norms for adolescent girls. Behaviour Research and Therapy 2001; 39: 625 632. 4. Luce KH, Crowther JH. The reliability of the Eating disorder examination self-report questionnaire version (EDE-Q). Int J Eat Disord 1999; 25(3): 349 351.