BARN OCH UNGDOMARS SJÄLVSKATTADE HÄLSA
|
|
- Stina Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BARN OCH UNGDOMARS SJÄLVSKATTADE HÄLSA En undersökning i Halmstad kommun Petra Svedberg, lektor Katrin Hutton, sjuksköterska Eva-Lena Einberg, doktorand Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle
2 Inledning Världshälsoorganisationen (WHO, 2008) uppmanar till åtgärder som förbättrar barn och ungdomars villkor i det dagliga livet och i de miljöer som de lever och åldras i. Stödjande miljöer lyfts fram som ett prioriterat område där hälsan bör främjas på ett jämlikt vis. Skolan är en miljö där barns och ungdomars situation kan påverkas i positiv eller negativ riktning. Ökad kunskap om hälsofrämjande faktorer hos barn och den miljö de befinner sig i kan leda till att mer lämpliga och effektiva hälsofrämjande åtgärder kan vidtas. Bakgrund På Högskolan i Halmstad och i samarbete med Universitetssjukhuset i Lund och Region Halland pågår ett forskningsprojekt för att främja hälsa och livskvalitet hos barn som drabbas av cancer. Som en del i detta forskningsprojekt ingår att mäta barns och ungdomars hälsorelaterade livskvalitet. För att kunna mäta hur barn upplever sin hälsorelaterade livskvalitet har ett internationellt frågeformulär översatts och validerats (Einberg et.al., in manuscript). Frågeformuläret har besvarats av 950 elever på sju skolor i Halmstad kommun under hösten Detta material ligger som grund för de analyser som denna studie avser. Livskvalitet hos barn Att mäta människors självskattade hälsa har visat sig vara en valid bestämningsfaktor för senare mortalitet och morbiditet, även då man anpassar för kända demografiska, sociala eller medicinska riskfaktorer (Idler & Benyamini, 1997). Detta innebär att användningen av självskattningsinstrument hos barn och ungdomar kan ge stora insikter i kommande hälsostatus för befolkningen. Vissa faktorer synes påverka livskvaliteten hos barn och ungdomar på ett ofta generellt sätt. Sådana faktorer är till exempel kön, ålder, socioekonomisk status och geografi. Studier visar att flickor generellt skattar sin hälsa sämre än pojkar (Socialstyrelsen, 2009; Petersen et.al., 2010; Ravens-Sieberer et.al., 2009; Ravens-Sieberer, Erhart, Wille, Bullinger & the BELLA study group, 2008; Hagquist, 2009; Sweeting & West, 2003; ). Särskilt äldre flickor skattar sin hälsa sämre. Hagquist (2009) har tittat på nationella data från åren och konstaterar att bland yngre barn (årskurs 5) finns endast en mycket liten ökning i antalet rapporterade hälsoproblem. Däremot finns det bland flickor i årskurs 7 och 9 en markant ökning i psykiska problem. Utländska studier visar på samma resultat med ökande hälsoproblem hos äldre flickor (Sweeting & West, 2003; Ravens-Sieberer, Erhart, Wille, Bullinger & the BELLA study group, 2008). Antalet diagnoser inom slutenvården som ökat mest bland ungdomar är depressioner, ångesttillstånd samt självmordsförsök, framför allt hos flickor, vilket stämmer väl med antagandet att en korrelation mellan självrapporterad hälsa och medicinskt diagnosticerad ohälsa föreligger (Socialstyrelsen, 2009). En faktor som påverkar barns och ungdomars självrapporterade hälsa är deras socioekonomiska status. Studier visar att barns socioekonomiska grundförutsättningar har långtgående implikationer även på deras senare hälsa som vuxen (Poulton et.al., 2002). Ett barn som vuxit upp i en lägre socioekonomisk klass, har statistiskt sätt fler och allvarligare hälsoproblem. Detta är oberoende av om barnet som vuxen tillägnar sig en högre socioekonomisk status. Förhållandet har påvisats för sådana variabler som kardiovaskulär hälsa, tandhälsa och missbruksfrekvens. Oro för den finansiella situationen i familjen 1
3 påverkar barns hälsa i mycket stor utsträckning och risken för upplevd ohälsa är sju gånger högre om ungdomarna oroar sig för familjens ekonomi (Hagquist, 1998). Människors upplevelse av omgivningen där de bor och vistas har stor betydelse för deras fysiska och psykiska hälsa (WHO, 2012). Mikroomgivningen, närmiljön, framför allt arbetsmiljö, bostadsmiljö och i barns perspektiv skolmiljön, samt makromiljön, den miljö vi delar med andra inom ett större område, påverkar båda oss. Exakt hur sambanden ser ut är inte känt, men vår omgivning påverkar både vår psykiska och fysiska hälsa till exempel genom att ge oss fysiska förutsättningar till rekreation och trygghet eller upplevelser av psykiskt utanförskap och otrygghet relaterat till en specifik plats (Schaerström, Rämgård, Löfman, 2011). Det har diskuterats i vilken utsträckning skolmiljön påverkar barnens hälsa. Vissa forskare hävdar att skolmiljön är av större betydelse för barns hälsa och stressymtom än deras sociala bakgrund (Gillander Gådin & Hammarström, 2000). I Sverige är barns och ungdomars hälsa ett prioriterat område (Statens Folkhälsoinstitut, 2011). Den psykiska ohälsan är ett betydande folkhälsoproblem och motiverar förebyggande insatser, särskilt bland barn och unga (Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, (u.å). Socioekonomiska, genusrelaterade och geografiska ojämlikheter behöver ges samhälleligt fokus för att kunna ge en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsoinstitutet (2009) menar att det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxtåren. De hälsofrämjande insatser och program som används i Sverige idag saknar dock tillräckligt forskningsstöd och är inte primärt inriktade på att stärka en god psykisk hälsa (SBU, 2010). Detta föranleder forskningsprojekt som kan utveckla arbetet med barns och ungdomars psykiska hälsa. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i barns och ungdomars upplevda hälsa och livskvalitet i relation till sociodemografiska faktorer. Specifik frågeställning: Är det skillnader i barns och ungdomars hälsa och livskvalitet i relation till kön, ålder och härkomst? Metod Under år 2011 genomfördes av forskare på Högskolan i Halmstad (HH) en hälsoundersökning i form av en enkätstudie omfattande barn i årskurs 6 och 9 i samtliga kommunala skolor i Halmstad. Undersökningen är en tvärsnittsstudie. Urval och datainsamling Urvalet bestod av elever från skolor i Halmstad kommun. Kommunen har ca invånare med totalt 42 skolor. De utvalda skolorna låg inom Halmstad tätort och hade klassantal på mer än 100 elever. Totalt inkluderades 24 klasser från årskurs 6 (n=536) och 25 klasser från årskurs 9 (n=576). Berörda rektorer kontaktades för skriftlig och muntlig information samt förfrågan om deltagande. Efter deras medgivande informerades eleverna och deras föräldrar både skriftligt och muntligt antingen via mail eller via post som distribuerades av rektorerna på respektive 2
4 skola. I den skriftliga informationen beskrevs studiens syfte och upplägg samt att det var frivilligt att delta. Om föräldern eller barnet inte ville vara med behövde de ej meddela detta eller förklara varför. Enkäten distribuerades i skolorna genom att två av forskarna från högskolan informerade eleverna om undersökningen och delade ut och samlade in enkäten i klassrummet, utom på två skolor där lärarna själva delade ut och samlade in enkäterna. Det slutliga resultatet består av 950 enkätsvar, 469 svar från elever i årskurs 6 och 481 svar från elever i årskurs 9, vilket ger en svarsfrekvens på 88 % respektive 84 % (Tabell 1). Tabell 1. Sociodemografiska data årskurs 6 och årskurs 9 Årskurs 6 (antal) % Ålder Kön Flickor Pojkar Barnets ursprung Inrikesfödda Utrikesfödda Föräldrars ursprung Inrikesfödda föräldrar En utrikesfödd förälder Två utrikesfödda föräldrar Syskon % 93.4 % 3.4 % 0.9 % % 50.1 % 87.2 % 11.9 % 60.1 % 12.6 % 24.3 % 4.9 % 40.8 % 43.1 % 11.1 % Årskurs 9 (antal) % % 78 % 4 % 46.6 % 52.8 % 87.5 % 11.9 % 62 % 12.5 % 23.7 % 6.2 % 42 % 41.3 % 9.7 % Frågeformuläret som användes var MMQL, en självskattningsskala. Skalan har utvecklats i USA för att mäta hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) hos barn och ungdomar (Bhatia et al., 2002; Bhatia et.al, 2004). Instrumentet finns i två versioner, en för barn mellan 8 och 12 år (MMQL-YF) och en för ungdomar mellan år (MMQL-Adolescent Form). Versionen för barn mellan 8-12 år består av 32 frågor inom fyra delområden som mäter fysiska symtom, fysisk funktion, psykisk funktion samt framtidsutsikter och familjedynamik. Versionen för ungdomar mellan år består av 45 frågor inom 6 delområden fysisk funktion, kognitiv funktion, psykisk funktion, kroppsuppfattning, social funktion samt intima relationer och framtidstro. Båda versionerna använder sig av fyr- eller femgradig svarsskala där högre värde indikerar högre hälsorelaterad livskvalitet (ibid). Databearbetning Student s t-test har använts för att finna statistiska skillnader P<.05 har använts som mått på signifikanta skillnader. Bearbetningen av enkätsvaren har gjorts i statistikprogrammet SPSS
5 Resultat I denna rapport presenteras resultatet från årskurs 6 och årskurs 9 utifrån alla 7 skolor gemensamt. I resultatet presenteras också en jämförelse mellan årskurs 6 och årskurs 9. Årskurs 6 Livskvalitet totalt Barnen i årskurs 6 skattar överlag sin livskvalitet högt, där den totala livskvaliteten ligger på ett medelvärde på 4.3. Psykisk funktion har det lägsta värdet på Livskvalitet totalt Fysisk funktion Psykisk funktion Framtidsutsikter Fysiska symtom Figur 1. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Skillnader mellan flickor och pojkar Uppdelat på kön visar resultatet på sämre livskvalitet för flickor i alla delskalor med statistiskt signifikanta skillnader inom varje skattat område i jämförelse med pojkar. Figur 2. Skillnad mellan flickor och pojkar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 4
6 Skillnader mellan inrikes födda och utrikesfödda barn Barn i årskurs 6 som var födda utomlands skattar totalt högre på hela livskvalitetsskalan. Fysisk funktion har lägre medelvärde än för barn födda i Sverige. Det finns dock inga statistiskt signifikanta skillnader. Figur 3. Skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Skillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda föräldrar Inga statistiskt signifikanta skillnader ses på totalskalan och delskalorna hos barn med inrikesrespektive utrikesfödda föräldrar. Figur 4. Skillnad mellan inrikesfödda och någon eller båda utrikesfödda föräldrar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 5
7 Årskurs 9 Livskvalitet totalt Resultatet för årskurs 9 visar att samtliga elever skattar lägst i kognitiv funktion (medelvärde 3.3) och högst i social funktion (medelvärde 4.3). Den totala livskvaliteten ligger på ett medelvärde på 3.9. De frågor som rörde kognitiv funktion berörde koncentrationssvårigheter i skolan och på fritiden, svårigheter med läxläsning och minnesförmåga samt svårigheter med att läsa, skriva och räkna och hur dessa upplevdes för egen del och i jämförelse med andra. Figur 5. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=481). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Skillnader mellan tjejer och killar Resultatet uppdelat på kön visar sämre skattning för flickor vad det gäller totalt på livskvalitet och i de flesta subskalor. Statistiskt signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar visar sig i totalskalan samt delskalorna psykisk funktion, fysisk funktion och kroppsuppfattning med sämre resultat för flickor. Figur 6. Skillnad mellan flickor och pojkar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=481). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 6
8 Skillnader mellan inrikes födda och utrikesfödda ungdomar För ungdomar födda i Sverige respektive utomlands ses en statistisk signifikant skillnad i social funktion där ungdomar födda utomlands skattar lägre. I de andra delskalorna finns ingen statistiskt signifikant skillnad. Figur 7. Skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=481). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Skillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda föräldrar Inga statistiskt signifikanta skillnader ses på totalskalan eller någon delskalor för ungdomar med föräldrar födda utomlands. Figur 8. Skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda föräldrar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 7
9 Jämförelse mellan årskurs 6 och årskurs 9 Totalsumman för MMQL skalan visar på statistiskt signifikant sämre livskvalitet för årskurs 9 (medelvärde 3.9) jämfört med årskurs 6 (medelvärde 4.3). Figur 9. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 jämfört med årskurs 9 (n=). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Analyserat på kön, visar resultaten att flickor och pojkar i årskurs 6 mår bättre jämfört med flickor och pojkar i årskurs 9. Figur 10. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos tjejer och killar i årskurs 6 jämfört med årskurs 9 (n=). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 8
10 Konklusion Resultatet visar att eleverna i årskurs 6 överlag skattar sin livskvalitet högt och det lägsta värdet skattas i psykisk funktion. Vad det gäller eleverna i årskurs 9 skattas kognitiv funktion markant lägre än de andra delskalorna. Resultatet visar också att det är särskilt flickor i årskurs 9 som skattar sin livskvalitet sämre. De statistiska skillnader som har framkommit vid de inledande analyserna är i linje men annan forskning nationellt och internationellt. För att kunna tillgodogöra sig materialets information krävs mer ingående analyser där faktorer som socioekonomisk status och geografi vägs in. Dessa analyser kommer att genomföras under hösten Varje skola kommer under hösten 2012 att få ut en rapport innehållande resultat från sin skola. Referenser: Bhatia, S., Jenney, M.E.M., Bogue, M.K., Rockwood, T.H., Feusner, J.H., Friedman, D.L., Robison, L.L., & Kane, R.L. (2002). The Minneapolis- Manchester Quality of Life instrument: Reliability and validity of the Adolescent Form. Journal of Clinical Oncology. Vol 20, issue 24, s Bhatia, S., Jenney, M.E.M., Wu, E., Bogue, M.K., Rockwood, T.H., Feusner, J.H., Friedman, D.L., Robison, L.L., & Kane, R.L. (2004). The Minneapolis- Manchester Quality of Life instrument: Reliability and validity of the Youth Form. The Journal of Pediatrics. Vol 145, issue 1, s Einberg, E-L., Nygren, J. & Svedberg, P. Psychometric evaluation of a Swedish version of Minneapolis-Manchester Quality of Life-Youth Form and Adolescent Form. In manuscript. Hagquist, C. (1998) Economic Stress and Perceived Health Among Adolescents in Sweden. Journal of Adolescent Health. Vol 22, issue 3, s Hagquist, C. (2009) Discrepant Trends in Mental Health Complaints AMong Younger and Older Adolescents in Sweden: An Analysis of WHO Data Journal of Adolescent Health. Vol 46, issue 3, s Gillander Gådin, K., Hammarström, A. (2000) School-related health a cross sectional study among young boys and girls. International Journal of Health Services. Vol 30, no 4, s Petersen, S., Bergström, E., Cederblad, M., Ivarsson, A., Köhler, L., Rydell, A-M., Stenbeck, M., Sundelin, C., Hägglöf, B. (2010) Hälsoutskottet. Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien. Idler, EL., Benyamini, Y. (1997) Selfrated health and mortality: a review of twenty-seven community studies. J Health Soc Behav. Vol 38, no 1, s Poulton, Richie, Caspi, Avshalom, Milne, Barry J, Thomson, W Murray, Taylor, Alan, Sears, Malcolm R, Moffitt, Terrie E. (2002) Association between children s experience of socioeconomic disadvantage and adult health: a lifecourse study. Lancet. Vol 360, issue 9346, s1640. Ravens-Sieberer, U., Erhart, M., Wille, N., Bullinger, M., and the BELLA study group. (2008) Health-related quality of life in children and adolescents in Germany: results of the BELLA study. Eur Child Adolesc Psychiatry. Vol 17, supplement 1, s Ravens-Sieberer, U., Torsheim, T., Hetland, J., Volleberg, W., Cavallo, F., Jericek, H., Alikasifoglu, M., Välimaa, R., Ottova, V., Erhart, M., and the HBSC Positive Health Focus Group. (2009). Subjective health, symptom load and quality of life of children and adolescents in Europé. Int J Public Health. Vol 54, supplement 2, s Schaerström, A., Rämgård, M., Löfman, O. (2011). Hälsans och ohälsans landskap. Från medicinsk geografi till hälsogeografi. Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. (u.å). Samsyn om kunskapsläget för program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Hämtad från: /Program-for-att-forebygga-psykiskohalsa-hos-barn/Samsyn-omkunskapslaget-for-program-for-attforebygga-psykisk-ohalsa-hos-barn/ SBU. (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 202. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Statens Folkhälsoinstitut. (2009). Övergripande mål för folkhälsa. Barns och ungas uppväxtvillkor. Hämtad från: Statens Folkhälsoinstitut. (2011). Barns och ungas hälsa. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Sweeting, H., West, P. 2003) Sex differences in health at ages 11, 13 and 15. Social Science & Medicine. Vol 56, issue 1, s World Health Organization. (2008) Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. World Health Organization. (2012). Environmental Health Inequalities in Europe. 9
HALMSTADPROJEKTET. Kartläggning, samverkan och analys för utveckling av en deltagarstyrd intervention för att främja barns psykiska hälsa
HALMSTADPROJEKTET Kartläggning, samverkan och analys för utveckling av en deltagarstyrd intervention för att främja barns psykiska hälsa Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle Forskargruppen
Läs merUngdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv
Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom
Läs merFAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg
VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs merUtvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll
Utvärdering av en utbildningsinsats inom polisutbildningen vid Umeå universitet i samband med kampanjen Hjärnkoll CEPI april 2012 1 BAKGRUND Sedan år 2010 pågår i Sverige en nationell kampanj som handlar
Läs merÅterkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merAllmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Läs merMedlem i en gymnastikförening utifrån svensk respektive utländsk bakgrund
Medlem i en gymnastikförening utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com 070/ 665
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merHälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.
Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och
Läs merHALMSTADPROJEKTET. En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom. skola och fritid
HALMSTADPROJEKTET En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom skola och fritid 2012 Marie Wilhsson, doktorand Jens Nygren, docent Petra Svedberg, docent Högskolan i Halmstad Sektionen
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merNär livet känns fel. Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS
När livet känns fel Maria Strömbäck med dr, specialistfysioterapeut Mottagning unga vuxna, FoU-enheten, Psykiatriska kliniken, NUS Forskningsnätverket Umeå SHY och Flickforsk! Nordic Network for Girlhood
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merStadens sociala samband
Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva
Läs merResultat Smärtkliniken
KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merFörutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete
Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete Psykisk (O)hälsa 3 februari 2016 Åsa Backlund Institutionen för socialt arbete Stockholm asa.backlund@socarb.su.se Upplägg Skola som risk eller skydd
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merKänsla för en känsla av sammanhang
Känsla för en känsla av sammanhang en kvantitativ studie om ungdomars känsla av sammanhang i relation till socioekonomi Magnus Karlsson Tobias Stuxberg GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 38:2009
Läs merForskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?
Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merFysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016
Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se
Läs merHögstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten
Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merAppendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel
Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel Följande förkortningar gäller för tabellerna i Appendix 1A: Kvalitetsindikatorer: (1) Fanns det en adekvat beskrivning av urvalet? (2) Redovisas bortfall och
Läs merUppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merMalmö Kost Cancer undersökningen
Malmö Kost Cancer undersökningen Sociala förhållanden och hjärtkärlsjukdom Maria Rosvall, MD, PhD Carotid Atherosclerosis in relation to Socioeconomic Status and Gender Maria Rosvall, MD, PhD Socialepidemiologi,
Läs merUtvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18
Utvecklingen av psykosomatiska besvär, skolstress och skoltrivsel bland 11-, 13- och 15-åringar Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/.
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merHälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Läs merDirektiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
Läs merPsykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21
Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merkompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten
Läs merSocialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare
Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande
Läs merFysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merRiskfaktorer för fysisk barnmisshandel
Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical
Läs merEtt prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.
LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merAllmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska
Läs merMedlem i en ridklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund
Medlem i en ridklubb utifrån svensk respektive utländsk bakgrund - en undersökning från forsknings- och utvärderingsprojektet Ung livsstil i Sverige Ulf Blomdahl. ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11
Läs merForskningsprojektet Motoriken i skolan
Forskningsprojektet Motoriken i skolan Idrottslärare och skolledare i svenska skolor inbjöds under hösten 1998 av Malmö högskola att medverka i forskningsprojektet Motoriken i skolan. Ett fyrtiotal skolor
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs merSjälvkänsla i förändring
Institutionen för psykologi Självkänsla i förändring En jämförande studie om 7-9-åriga barns självkänsla år 1981-83 och 2012 Sabina Folger och Emma Jarbo Psykologexamensuppsats HT 2012 Handledare: Pirjo
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merpresentation av aktuell forskning
Den ojämlika barnfetman presentation av aktuell forskning Maria Magnusson Leg dietist med specialisering inom folkhälsa Leg sjuksköterska, Med dr Vårdcentralen Angered Enheten för Folkhälsoepidemiologi,
Läs merResultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland. Rolf Dalin, Göran Bostedt
Resultat ur Lupp länsrapport för Västernorrland, 2013/2014 Rolf Dalin och Göran Bostedt, FoU Västernorrland Rolf Dalin, Göran Bostedt Livsområden/politikområden i LUPP SKOLA FRITID ARBETE TRYGGHET ÅK 7-9
Läs merArbetslivets förutsättningar som möjliga determinanter till ungas psykiska ohälsa
Arbetslivets förutsättningar som möjliga determinanter till ungas psykiska ohälsa En kunskapssammanställning Fredrika Rappe Rapport från Arbets- och miljömedicin 2007:7 Centrum för folkhälsa psykiska ohälsa
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merFramgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Läs merVSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi
VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi Solida tumörsjukdomar hos barn och ungdomar 15-17 april 2015 i Strängnäs Gustaf Ljungman, doc, öl, barnonkolog gustaf.ljungman@kbh.uu.se Organisation
Läs merBarn och familj 2012-03-21
I Eslövs kommun genomförs ett test av alla barn i förskoleklass av barnens fonologiska medvetenhet. Materialet som används är Bornholmsmaterialet vilket är utformat av professor Ingvar Lundberg, som är
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merKurskod: OM2051 Utbildningsområde: Vårdområdet Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap Högskolepoäng: 7,5
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Omvårdnadsvetenskap, avancerad nivå, Barns hälsa och ohälsa med inriktning mot barnhälsovård, 7,5 högskolepoäng Nursing Science, Health and illness of children
Läs merMAGISTERUPPSATS. Samband mellan ungdomars psykiska hälsa och socialt kapital. Marie Andersson och Helena Motin
Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning distriktssköterska 75,0 hp MAGISTERUPPSATS Samband mellan ungdomars psykiska hälsa och socialt kapital Marie Andersson och Helena Motin Omvårdnad 15 hp
Läs merSkolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merDE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?
DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA? Bertil Lindahl Forskningsstrateg, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppsala Clinical Research
Läs merVad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Läs merKronisk sjukdom hos ungdomar
Kronisk sjukdom hos ungdomar Kronisk sjukdom hos ungdom Antalet s4ger i takt med medicinsk utveckling! Utmaning för pa4ent, vårdpersonal, anhöriga, skola De flesta kroniska sjukdomar hos ungdomar går inte
Läs merMOTORIK, KONCENTRATIONSFÖRMÅGA OCH SKOLPRESTATIONER
Ingegerd Ericsson Lärarutbildningen Malmö högskola MOTORIK, KONCENTRATIONSFÖRMÅGA OCH SKOLPRESTATIONER - en interventionsstudie i skolår 1-3 Sammanfattning av doktorsavhandling Malmö Studies in Educational
Läs merInnehållsförteckning:
i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika
Läs merFaktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merSkolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,
Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merSjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Läs merSlöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region
Läs merKänsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun
EXAMENSARBETE Våren 2008 Lärarutbildningen Känsla av sammanhang, betyg och skoltillhörighet En kvantitativ enkätundersökning bland elever i skolår nio på tre skolor i Ystads kommun Författare Ulrika Farkas
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merVar finns barnen i forskningen?
Var finns barnen i forskningen? Mycket fokus på vuxna Barnperspektiv berättas av vuxna Beslut fattas utan att verkligen förstå hur barn påverkas Buss ett ofta utelämnat färdmedel Children s affective experiences
Läs merDISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.
DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010
Läs merUng livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen
Ung livsstil i Huddinge 2015 Kultur- och fritidsnämnden den 10 november 2015 - andra resultatredovisningen Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merSocial position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm
Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför
Läs merAnhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.
Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merBakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011
Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs mer6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Läs merInställningen till olika energikällor i Sveriges län
Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Läs merAKTUALISERING AV STOCKHOLMSMODELLEN UNDERLAGSRAPPORT TILL 3H PROJEKTET
MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) Roger Corner Projektledare Telefon 08-508 28 907, 076-122 89 07 roger.corner@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-06-12 p8 AKTUALISERING
Läs mer