Storylinens namn: Framtidens boende



Relevanta dokument
Förslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme

Storylinens namn: Reklambyrån

En storyline om energi

Var och en skriver ned allt de kan komma på. Jmf i gruppen och fyller på sin egen lista. Använder sig av sina listor och gör en ny gemensam lista.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar

Erik på rally Lärarmaterial

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

Hur kommer man på en produkt?

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Lektion 1. Bli nyfiken

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank

Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Förkunskaper Grundläggande kunskaper om längdmätning med standardiserade mått samt kartkunskaper.

Övning: Dilemmafrågor

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

dyra dojor SPN-uppdrag

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Bonusmaterial Hej Kompis!

Ett hopp för stallet VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS SIDAN 1. Lärarmaterial

Storyline Familjen Bilgren

Läs med oss. Interaktiv skrivtavla (IST) IST-kort Pojken och tigern.indd Manual digitalt lärarstöd till.

MÄSSHANDBOK ENTREPRENÖRSKAP PÅ RIKTIGT 2016 KRONOBERG

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Du, jag och klimatfrågan

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Kåsan/Fröviskolan

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!

Tema 1 Minisar - Förskoleklass

Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans»

Ensam VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR SIDAN 1. Lärarmaterial

Tema: 24-timmarsdygnet

Klicka på en sökrad för att få fram hänvisningar, fullständig information och möjlighet att skicka meddelande via e-post eller sms.

Vår hållbara stad E n S T o r y L i n E o m K L i m AT

Använd häftet som stöd för att utbilda och utveckla idrottarna i din förening.

Hur fungerar en generator?

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Märkestavla Upptäckare Termin: 1

1. Brief och förberedelser. Förberedelser. Skicka ut en inbjudan till alla som deltagit i er SPN-undersökning

Vad tycker du om sfi?

Mellan dig och mig Mårten Melin

En lathund inför utvecklingssamtalet

Skejtarna i rampen VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

Vad händer sen? en lärarhandledning

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

På jakt med geocaching

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H]

Vikingatiden. - kreativt på olika sätt

Sagt & gjort. House of Alvik

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Pedagogisk dokumentation

hem ETT. sammanställning Homeparty hos Hanna

2 SPD - ett realtidsystem för distansundervisning

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Kom med i en gemensam, nationell satsning för att etablera en enkel och effektiv e-tjänst!

Ramp svenska som andraspråk

Kom igång med ArcGIS Online - Snabba steg för att börja arbeta

Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin

Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM

Studiehandledning. gör en annan värld möjlig

Ett livsviktigt arbete

Observationer i granskning av undervisning

Kom igång med din SMART Board. Det praktiska

Tema NW Kan saker betyda något? Om att berätta med hjälp av saker

Så här inventerar du med Serveras inventeringswebb.

Lärarguide vid grupparbete

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Lilla lyckohjulet Lina

Information om lokalt ramavtal med Bröderna Perssons Specialsnickerier AB gällande miljöstationer/källsorteringsmöbler

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Handledning för kontrollanter

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Lathund till Dexter IUP

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 1-6. Världsnaturfonden WWF Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6

Diskussionskarusellen

X X. Drickchokladkort (att klippa ut) Elevblad 10

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Tema Deckare. Arbetssätt - Enskilt och i grupp - Skriver - Lyssnar - Läser - Diskuterar - Ser film - Jobbar med appar

Sellport.se. Sellport.se PORTALEN FÖR SÄLJVERKTYG OCH SÄLJUTBILDNING. Sellport.se

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Grundskoleprogram 2012

Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9

Vill du arbeta som egenerfaren kamratstödjare inom socialpsykiatrin?

Kort introduktion till SchoolSoft för vårdnadshavare

EN MATRESA JORDEN RUNT

Skapa kontrolluppgifter

Skogsgruppen Träsktrollen

Transkript:

Storylinens namn: Framtidens boende Storyline Nyckelfrågor Aktivitet 1 Karaktärer En lärare talar till eleverna som Botilda/Botvid Bertilsson som är projektledare för Framtidens boende 2 Vilka typer av människor/grupper tror ni och diskussion i helklass att ett sådant projekt skulle vilja finna? 3 Vilken typ av grupp vill ni göra? 4 Vilken karaktär i gruppen vill du göra? Hur vill du att din karaktär ser ut? 5 Vad vill ni veta mer om varje karaktär? Vilka ord kan vi använda för att beskriva människor Efter att en lista över tänkbara deltagare skapats berättar läraren att eleverna nu ska få skapa dessa människor. i grupper och i helklass för att få en bra spridning och många olika grupper. Organisation Material Resultat men eleverna har i Brev från Bertilsson Nyfikenhet hos eleverna. förväg av läraren placerats se bilaga 1. i grupper om 4-5 personer Grupper om 4-5 personer Grupper om 4-5 personer, helklass Papper, penna och blädderblock. Varje elev skapar en karaktär Bilaga 2, lera, tyg, piprensare, grillpinnar, mm Eleverna skriver sedan en biografi i punktform 6 Presentation av karaktärer. Sätt sedan upp karaktärerna i en bit frigolit eller i en bräda med hål. Biografierna sätts upp på väggen bakom karaktärerna. 7 Vad tror ni projektledningen, dvs Bertilsson vill veta om grupperna? (OBS låt inte alla grupper presentera vid samma lektionstillfälle). A5 papper, pennor som syns Lista över vilka grupper av människor som kan tänkas vara intressanta för projektet, t.ex. barnfamiljer, sambopar, pensionärer, kollektiv. Beslut om vilken grupp som de runt bordet vill tillhöra Karaktärer Kriterielista Ordbank Biografier Muntlig framställning, kännedom om varandras karaktärer. Boendegrupp, Kriterielista Utkast till ansökan skriv Två - tre, Utkast Eleverna läser upp för varandra i na Träning på att ge gensvar boendegruppen En ansökan per boendegrupp skrivs utifrån de na Datorer Ansökningar två utkasten. Redovisning av ansökningarna Tvärgrupper med deltagare från varje boendegrupp Muntlig framställning 18

8 Boendet Bertilsson hälsar de antagna välkomna och informerar om projektet samt svarar på frågor. Hur tror du din karaktär upplever mötet med de andra i området? 9 Vad behöver en människa för att leva ett bra liv? 10 Hur tror ni er grupp kan planera sitt boende invändigt så att alla blir nöjda? 11 Vilka ideér från de andra grupperna kan ni ha nytta av? 12 På hur många sätt kan ett hus värmas? 13 Hur tror ni vi ska få boendet så energisnålt som möjligt- både vad gäller byggnaden, boendet och elapparater? Utdelning av loggböcker. Eleven skriver en kort dagboksanteckning på ca 5 min. Eventuellt uppläsning i smågrupper. Deltagarna får fylla i enkät 1 i egenskap av sin karaktär. Kortskrivning i loggbok Varje boendegrupp gör ett förslag över rumsfördelning, gemensamma ytor etc. Vad vill de ha i sitt boende? Kopiera elevernas ritningar så att varje elev har var sitt ex. Placera eleverna i tvärgrupper där de får berätta och visa hur de planerat sitt boende. Uppgiften är att finna så många goda idéer som möjligt från de andra grupperna Förbättringar och ändringar för det egna boendet. Markeras på ritningen. 14 Hur vill ni att ert hus ska se ut? Bygge av hus i skala 1:30, OBS! taket skall gå att ta av. Här skall endast stommen byggas med planlösningen som huvudfokus, inga inredningsdetaljer än. Se bilaga 3. Loggböcker Loggboksskrivande Skrivövning. Se bilaga 4 Enkäter Energireflektion Loggböcker na Tvärgrupper, där någon/några från varje boendegrupp ingår. na.. A4 papper och pennor Gruppens ritningar på A4-papper. Ritningar Loggboksanteckning Lista över vad man behöver för ett bra liv. Ritning på två A4-papper, skalövning (1:30) Samarbetsövning Muntlig framställning,, presentation och erfarenhetsutbyte. Problemlösning Optimerade ritningar Kunskap om uppvärmning och energisparande, lista Reflektion och frågor kring energieffektivisering Kartong, skärverktyg, pinnar, oh-plast, färg, tyg, lim, knivar, frigolit wellpapp mm Bostäder i kartong Konstruktion Problemlösning Samarbete Förståelse för skalbegreppet Skriftlig beskrivning 15 Hur kan ni beskriva ert hus? Eleverna beskriver det hus de byggt Husbeskrivning bilaga 5 16 Redovisning av husen Muntlig framställning 19

17 Energiavstämning som görs av lärarna när det gäller uppvärmningen för varje bostad. (Spar dessa för jämförelse med kommande energiavstämningar. Dessa sker när eleverna gjort förbättringar och ändringar på sina hus.) 18 Vad tror du ni kan göra för förbättringar eller förändringar för att minska energiåtgången för uppvärmning? 19 20 Hur mycket hushållsel och varmvatten använder ni i era bostäder? Hur reagerar din karaktär på ett längre strömavbrott? Eleverna får möjlighet att fundera över varför andra grupper har fått andra resultat samt utföra förändringar och förbättringar på sina egna hus. Jacobsson/Bertilsson redovisar resultaten av energiavstämning nummer två efter elevernas förändringar. Eleverna får fylla i enkät 2 i egenskap av sina karaktärer. Låt varje grupp räkna ut sin förbrukning av tappvarmvatten och sin förbrukning av hushållsel. Vilka konsekvenser får det för de boende i bostadsområdet? Vad tror ni skulle fungera om all. Gör jämförelser med elevernas eltillförsel utifrån bröts? egen situation i sitt boende Hur tror ni vi kan minska vår sårbarhet? 21 Hur vill ni inreda ert nya hem? Eleverna funderar enskilt eller tillsammans och möblerar efter hand. Lärarna Riktlinjer för energiberäkning bilaga 6 + energiredovisning bilaga 7 Övriga gruppers lösningar + Faktamaterial Bilaga 6, ska ej visas för eleverna 7 och 8. Kalkyl bilaga 9 helst digitalt Guldstjärna till den grupp som fått lägst antal kwh Energisnålare hus Kunskap om uppvärmning Åskådlig redovisning av vad varje hus förbrukar i energi för uppvärmning. Guldstjärnan flyttas eventuellt Beräkning av och förståelse för förbrukning av hushållsel och tappvarmvatten. Excelövning. Guldstjärnan flyttas eventuellt Släck ljuset i klassrummet. Strömavbrott! Loggbok Reflektion kring Dela ut ett värmeljus. konsekvensen av ett längre Be eleverna skriva i sina loggböcker hur deras Enskilt strömavbrott. Enskild karaktärer upplever strömavbrottet. reflektion Eleverna får lyssna på varandras upplevelser Smågrupper Uppläsning och lyssnande Smågrupper Enskilt eller bostadsgruppen Tyg, färgat papper, piprensare mm Lista med åtgärder Inredning och kreativt skapande Design 20

22 Möte med Bertilsson 23 24 Energislag Vilka karaktärer i bostadsområdet tror du att din karaktär skulle vilja umgås med? Finns det någon karaktär som har samma intressen som din? Var tror ni vi får energi ifrån? Projicera kartan på väggen och rita av den Lägg den sedan på bord. Möte med Bertilsson som stolt visar underlaget till modellen över bostadsområdet: Arrangera ett mingelparty där eleverna får gå runt med sina karaktärer och bekanta sig med varandra. Bertilsson poängterar vikten av att alla i området har kunskap om energi Eleverna får i par i uppgift att med bild och text beskriva var de tror energi kommer ifrån. Karta bilaga 10 Stor karta spännpapp Karaktärerna Kännedom om övriga Eventuellt salta karaktärer pinnar och dricka. Två och två Redovisning av skisserna och diskussion kring vad man uppfattar olika. Grupper om tre par Lista med frågor de behöver ta reda på. Utifrån listan med frågor söker eleverna fakta Grupper om 6, faktamaterial Varje grupp om 6 enas om en skiss över var vi får energi ifrån. Denna redovisas för läraren och utgör underlag för en färgplansch i storformat. Grupper om 6 A3-papper, 25 Hur kan vi minska införseln av energi till bostadsområdet? Redovisning och diskussion Bertilsson redogör: Inom bostadsområdet använder ni idag antal kilowattimmar som kommer utifrån. Den måste ner till antal kilowattimmar Färgpennor, vattenfärg Energiavstämningar nas resultat sammanställda av läraren Färgplanscher Energikunskap Insikt om vad energi används till 21

26 Vad tror ni vi skulle kunna producera för energi på området? Dela in eleverna i grupper som får ta hand om de olika energislagen från listan ovan. Nya grupper Kartor där topografin över bostadsområdet framgår. Lista 27 Demonstration Eleverna får i uppgift att fördjupa sig i sitt energislag. Låt dem göra experiment, söka fakta och lära sig mer om sitt energislag. De ska också göra en symbol eller en skylt som visar var de tänker sig att utvinningen ska ske på den stora modellen över området Redovisning där varje grupp får i uppgift att tala för utvinning av just sitt energislag. Inget slutförvar här! När eleverna kommer in i lektionssalen är byn belägrad av demonstranter (läraren kan kedja fast några svartklädda karaktärer i bostadsområdet). Rykten går om att bostadsområdet ska bli platsen för slutförvaring av kärnbränslet. Grupper Internet Facklitteratur Modell som visar var energislagen kan utvinnas, faktaplanscher demonstrationer Argumentationsteknik 28 Världens energiförsörjning Vad tänker din karaktär? Var i världen tror ni att de olika energislagen kan utvinnas? Vilket av det här vet ni? Vilket av det här måste ni ta reda på mer om? Var i världen tror ni att den mesta energin används? Kort dagboksanteckning i loggboken Uppläsning i grupper om slutförvaring. Eleverna söker svar på det de anser att de behöver veta. Grupper om 5 elever Grupper Loggböcker Världskarta Faktaböcker och Internet Världskarta Dagboksanteckning Muntlig framställning, redovisning Kunskap om energiutvinning och energiförbrukning geografiskt 22

29 Händelser Vilka positiva/negativa händelser i omvärlden påverkar ert liv i det här bostadsområdet när det gäller er användning av energi?, diskussion (Låt säga att det t.ex. sker en radikalt minskad produktion av bensin och diesel vad händer då?) Här passar det bra att låta eleverna göra korta nyhetsinslag, löpsedlar eller artiklar 30 Studiebesök Här kan ni med fördel lägga in ett studiebesök hos någon energiproducent i ert närområde. 31 Transporter När behöver din karaktär transportera sig? Eleverna skriver i loggboken Vilka transportmedel använder han/hon idag? 32 Vad får de val vi gör för konsekvenser? Hur tror ni att vi skulle kunna förändra resandet? 33 Finns det nya uppfinningar för fordonsdrift? Vad tror ni att vi skulle kunna använda t.ex. bränsleceller eller vätgas till för att öka bekvämligheten och/eller minska energianvändningen. 34 Marknadsföring Vad tycker ni att vi ska kalla vårt bostadsområde? 35 På hur många olika sätt skulle vi kunna marknadsföra vårt projekt? 36 Vad tycker ni ska vara enhetligt på all information vi går ut med? Redovisning Beräkning av hur många kwh det förbrukar per dag om samåkning, arbete hemma, kollektivtrafik mm. och funderingar i nya grupper kring vilka uppfinningar som skulle kunna minska och förbättra energianvändningen vid t.ex. transporter. Lista Lista Produktion av logga och grafisk profil Lista på händelser I smågrupper Nyhetsinslag, löpsedlar eller artiklar Kunskap om hur energi produceras på närorten. Loggböcker Nya grupper Grupper Bilaga 6 Faktamaterialet, webben. Redovisning av persontransporternas energiförbrukning Förslag Förståelse för transportfrågor Muntlig framställning. Reflektion över framtida utmaningar. Namn på bostadsområdet Lista på vad man kan göra Eventuellt grafisk profil 23

37 Avslutningen Vad har vi lärt oss? Hur kan vi visa det? Bertilsson berättar att vi till invigningen ska göra en utställning som på ett enkelt sätt förklarar det här med energi för andra intresserade. om hur det kan åskådliggöras. 38 Vad ska vi göra på avslutningen? Grupper, helklass.. Verbalisera och reflektera över vad man lärt sig och hur det kan förmedlas. Nya grupper efter intresse Glöm inte allt ni producerat! Modellen, experimenten, faktaplanscherna, svåra ordlistan, frågelistan, karaktärerna etc. Lista över vad som ska tas med och vad som behöver göras. Föräldrainbjudan se bilaga 12 B, under flik 6. 39 Eleverna guidar föräldrar och andra besökare på utställningen. Föreställning där ni visar bilder från arbetet. Dramatiseringar över Intervjuer Demonstrationer av experiment, berättelser från strömavbrottet eventuellt guidning genom experiment. Ni kan t.ex. bjuda in någon från energimyndigheten, energibolagen på orten där ni gjort studiebesök, energikontoren, energirådgivaren, den lokala värmepumpssäljaren, lokalpolitiker etc. 24