Klamydiakampanjen i Region Skåne 2005

Klamydiakampanjen i Region Skåne 2005 En utvärdering Sara Benipoor Charlotta Holmström Rapport nr 2005:4 1

2

Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 1.1 Syfte... 5 1.2 Metod... 6 1.3 Disposition... 7 2. Klamydiakampanjen utifrån ansvariga och operativa aktörers perspektiv... 8 2.1 Planerings- och genomförandefas utifrån de ansvariga aktörernas perspektiv... 8 2.1.1 Projektets syfte och mål... 8 2.1.2 Projektplanering, materialframställning och implementering... 9 2.1.3 Ansvars- och arbetsfördelning... 10 2.2 Klamydiakampanjen utifrån kampanjarbetarnas perspektiv... 11 2.2.1 Upptaktsmötet... 11 2.2.2 Vårdpersonalens arbete med kampanjen... 12 2.2.3 Vårdpersonals erfarenheter och tankar om kampanjen... 14 2.3 Aktiviteter anordnade av frivilligorganisationer och perspektiv på dessa... 16 2.3.1 Upptaktsmötet... 16 2.3.2 Reaktioner på fältet... 17 2.3.3 Material... 17 2.3.4 Synpunkter på årets kampanj och sammanfattande kommentarer... 18 3. Målgruppens reaktioner... 19 3.1 Uppmärksammande och läsande av vykortet... 19 3.2 Klamydiatestning och kännedom om var man kan testa sig... 21 3.3 Klamydiakampanjen... 23 3.4 Slutsats... 23 4. Avslutande diskussion... 25 5. Referenslista... 27 Bilaga 1: Förteckning över intervjuinsamling... 28 Bilaga 2: Intervjufrågor till kampanjansvariga... 29 Bilaga 3: Intervjufrågor till vårdpersonal... 30 Bilaga 4: Frågor till frivilligorganisationer... 31 Bilaga 5: Frågeformulär till unga vuxna i Region Skåne... 32 3

4

1. Inledning Efter en lång följd av år med ett sjunkande antal anmälda fall av gonorré, syfilis och klamydiainfektion vände siffrorna åter upp under andra hälften av 1990-talet. Mellan 1997 och 2003 har antalet anmälda fall av klamydiainfektion fördubblats i Sverige. Utvecklingen gäller även Region Skåne där klamydiainfektionerna har ökat kraftigt de senaste åren. År 2004 upptäcktes 4237 fall av klamydia i Skåne. Klamydia är vanligast bland ungdomar. År 2003 registrerades 27 000 fall av klamydia i Sverige och närmare 75 % av kvinnorna och 50 % av männen var i åldrarna 15-24 år. Det är också denna åldersgrupp som bidragit mest till ökningen under senare år (Socialstyrelsen 2005). Enligt den strategi gällande sexuell hälsa som antogs i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd i oktober 2005 är målsättningen med folkhälsoarbetet inom sexuell hälsa området att arbeta för en jämlik tillgång till förebyggande insatser och vård/behandling oberoende kön, ålder, klass, sexuell läggning, etnisk bakgrund och hälsostatus. En del i folkhälsoarbetet inom området sexuell hälsa syftar därmed till att genom förebyggande insatser förmå människor att kunna värdera risker och ta ett medvetet ansvar för sin sexualitet. En viktig del i detta arbete är att erbjuda kunskap och information om sexuellt överförbara sjukdomar. Klamydiakampanjen i september månad 2005 i Sverige kan ses som ett exempel på ett sådant informationsarbete. Kampanjen syftar emellertid även till att öka tillgängligheten för testning, vilket innebär att kampanjens målsättning också är att erbjuda en jämlik tillgång till vård/behandling. 1.1 Syfte Föreliggande rapport är en utvärdering av klamydiakampanjen i Region Skåne 2005. Utvärderingen fokuserar både på process och på mål. Syftet med utvärderingen är därmed att både beskriva kampanjprocessen och undersöka målgruppens reaktioner på resultatet av processen. Kampanjen syftar till att öka medvetenheten om klamydia bland unga vuxna och att öka testtillgängligheten och testbenägenheten. I utvärderingen belyses därför både vårdpersonalens tankar och reaktioner på kampanjarbetet och målgruppens reaktioner. 5

1.2 Metod Utvärderingens empiriska material är av både kvalitativt och kvantitativt art. Den del av utvärderingen som fokuserar processen har kommit till stånd genom kvalitativa intervjuer och observationer av ansvariga och operativa aktörer. Insamlingen av detta material har gjorts genom bandade samtal, telefonintervjuer och fältintervjuer med en i förväg formulerad intervjuguide (se bilaga 1-4). De aktörer som intervjuats har valts ut på grundval av att de varit ansvariga för eller utförare av kampanjen. Intervjumaterialet består av fyra intervjuer med kampanjansvariga, 19 telefonintervjuer med personal vid vårdcentral, sjukvårdskliniker, ungdomsmottagningar och inom skolhälsovården i Region Skåne och sex intervjuer med personer som arbetar inom frivilligorganisationer. Sammanlagt består materialet av fyra kvalitativa intervjuer, sex fältintervjuer och 19 telefonintervjuer. Målgruppen unga vuxnas reaktioner på kampanjen har i huvudsak undersökts genom en stickprovsundersökning. Två veckor efter klamydiaveckan kontaktades ett slumpmässigt urval av de 75 000 unga vuxna mellan 20-24 år i Region Skåne som hade fått ett vykort om klamydiakampanjen och tillfrågades om att medverka i utvärderingen av kampanjen. Under en tidsperiod på två veckor lyckades uppringaren få 100 personer att tacka ja till att medverka i undersökningen. Det är dessa 100 personers svar som redovisas i utvärderingen. Att omfattningen på materialet är begränsat beror i första hand på svårigheten att få tag i personer per telefon, men även i vissa fall på språkförbistringar och ibland en ovilja att medverka. Att tiden som var avsatt för telefonintervjuerna var begränsad bidrog också till materialets begränsade omfattning. Fortsättningsvis benämns denna del av utvärderingen som en stickprovsundersökning. Resultatet från denna bör därmed inte läsas som definitivt utan snarare som en möjlig tendens. 6

1.3 Disposition Utvärderingen grundar sig på ett antagande om att en projektprocess är nära sammankopplad med vad en process resulterar i. Dispositionen av utvärderingen syftar därmed till att ge en övergripande bild av kampanjen och består av tre delar. I första delen presenteras de ansvariga och verkställande aktörernas perspektiv på planeringen av och genomförandet av kampanjen. I utvärderingens andra del presenteras en studie som syftat till att få en uppfattning om målgruppens reaktioner på kampanjen. Slutligen sammanförs huvudpunkter från respektive studie i utvärderingens tredje del. I denna del diskuteras även vilka moment i framtida klamydiakampanjarbete som bör utvecklas och hur man kan gå vidare med det som framkommit i studien. 7

2. Klamydiakampanjen utifrån ansvariga och operativa aktörers perspektiv Klamydiakampanjen är en nationell och årligen återkommande kampanj som Statens Folkhälsoinstitut initierat. År 2004 genomfördes klamydiakampanjen för första gången i Skåne på initiativ av Smittskyddsenheten, Region Skåne. För 2004 års kampanj ansvarade Smittskyddsenheten, Region Skåne och Malmö stad. År 2005 bjöds även Socialmedicinska Enheten, Region Skåne in att medverka i klamydiakampanjarbetet tillsammans med Smittskyddsenheten och Malmö stad. Årets kampanj riktade sig till målgruppen unga vuxna 20-24 år, med särskilt fokus på studenter på högskolor och universitet i Skåne. Bakgrunden till valet av denna målgrupp är att klamydiainfektioner ökar inom åldersgruppen 20-24 år. 2.1 Planerings- och genomförandefas utifrån de ansvariga aktörernas perspektiv 2.1.1 Projektets syfte och mål Det övergripande syfte med klamydiakampanjen i Region Skåne 2005 beskrivs av de ansvariga aktörerna som att försöka öka intresset för klamydia, både bland vårdpersonal och bland unga vuxna. Genom kampanjen vill man locka några fler till att testa sig och uppmuntra primärvårdsmottagningar och andra mottagningar att ta klamydiaprover. Kampanjen syftar också till att uppmuntra vårdpersonalen till att integrera klamydiatestning i det dagliga arbetet och till att göra unga vuxna uppmärksamma på klamydia och vikten av att testa sig även som symptomfri. Kampanjens syfte är att sprida information om klamydia som sjukdom, vilka effekter den har och hur man kan skydda sig, men också att involvera vården i det klamydiaförebyggande arbetet: det här (klamydiatesta sig förf. anmärkn.) ska man kunna göra på vilken klinik eller vårdcentral som helst. De (vårdpersonalen förf. anmärkn.) ska vara medvetna om hur man gör det, att man gör det och att det är kostnadsfritt. Kunskapsnivån bland vårdpersonalen gällande könssjukdomar beskrivs därför som viktig för att nå ut till målgruppen och öka testbenägenheten. Syftet med kampanjen beskrivs därmed av aktörerna på två nivåer; (1) att engagera vårdpersonalen i klamydiafrågan och få personer inom vården i större utsträckning än hittills 8

att erbjuda klamydiatestning. (2) att medvetandegöra gruppen unga vuxna om riskerna med klamydia och uppmana dem till att testa sig. 2.1.2 Projektplanering, materialframställning och implementering Under senvåren och sommaren 2005 hölls ett antal möten med de kampanjansvariga med syfte att planera höstens klamydiakampanj. Vid dessa möten inventerades önskemål och synpunkter på hur klamydiakampanjen skulle genomföras. Inledningsvis redogjorde också de aktörer som varit med tidigare år för upplägget på föregående års kampanjer. Det beslutades att årets kampanj skulle ha en tydlig målgrupp; unga vuxna i åldersgruppen 20-24 år, med inriktning på studenter. Mot bakgrund av valet av målgrupp bestämdes också att kampanjen skulle breddas genom att flera aktörer på fältet skulle involveras. Utöver vårdpersonal i Region Skåne, som medverkat tidigare år, skulle nu även frivilligorganisationer tillfrågas om att delta i kampanjen. Vid mötena presenterades och diskuterades en rad förslag på hur kampanjmaterialet skulle utformas. Slutligen beslutades att ett märke, så likt Kärnkraft? Nej tack! som möjligt skulle användas med texten Klamydia? Nej tack!. Den grafiker som hade anlitats att utforma ett igenkännande märke med signalfärger fick i uppdrag att komma med ett antal förslag som styrgruppen kunde välja mellan. Ett av förslagen valdes ut och grafikern fick sedan utforma kampanjmaterialet genom att ta fram knappar, affischer, vykort, konvolut. Nu beslutades också att ett vykort med information om klamydia och en hänvisning till www.stopklamydia.nu skulle skickas ut till alla personer mellan 20-24 år i hela Region Skåne. Beslutet om vykortsutskicket föregicks emellertid av en rad frågor så som: Är logotypen rätt för målgruppen? Kommer de direktadresserade vykort att läsas av målgruppen? Är vykortssatsningen värd pengarna? Argumenten för ett utskick övervägde dock med förhoppningar om att direktadresseringen är effektfull, en personlig approach kan öka det personliga medvetandet i målgruppen och genom att väcka uppmärksamhet kan vykortet väcka eftertanke. När det gäller den hemsida som vykortet hänvisar till uttrycktes olika uppfattningar inom gruppen om utformningen: okej och informativ, men kan förbättras, praktisk och funktionell, praktiska problem med att Folkhälsoinstitutet äger sidan, hade varit 9

bra om kampanjens alla delar var enhetligt producerade. Beslutet om vykortutskicket och hänvisningen till hemsidan förefaller alltså ha fattats med en viss tveksamhet. Utöver materialframställningen har de ansvariga aktörerna haft i uppgift att implementera kampanjen. Under sensommaren kontaktades de aktörer som skulle medverka i kampanjen. En inbjudan till ett upptaktsmöte riktad till vårdpersonal och frivilligorganisationer skickades ut i månadsskiftet juli/augusti. Till upptaktsmötet, som skulle hållas i slutet av augusti, anmälde sig 140 personer. Syftet med mötet beskrivs inom gruppen som att uppdatera primärvårdsenheterna på klamydiaområdet, öka deras kunskaper och öka deras benägenhet att hålla extra öppet under kampanjveckan. Syftet var också att informera om valet av målgrupp och presentera kampanjmaterialet. Utöver upptaktsmötet har några personer inom gruppen haft ytterligare kontakter med dem som arbetar på fältet. Vid några tillfällen kallades representanter från frivilligorganisationer som anmält sitt intresse att medverka i kampanjen till möte på Socialmedicinska enheten. Dessa möten syftade till att informera om kampanjen men också till att informeras om hur aktörerna på fältet planerade att arbeta med kampanjmaterialet. 2.1.3 Ansvars- och arbetsfördelning Trots att samtliga personer i gruppen tagit på sig implementerings- och verkställande ansvar vid kampanjens första planeringsmöte visar sig en del moment gällande ansvars- och arbetsfördelning ha uppfattats som lite oklara. En del av osäkerheten kring arbetsfördelningen i gruppen förklaras med att samarbetet är nytt och att man helt enkelt inte hunnit klargöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom gruppen. En annan förklaring till osäkerheten i gruppen är att tiden var knapp och att planeringen av kampanjen gjordes sent. En uppfattning som uttrycks inom gruppen är också att arbetet med kampanjen blivit alltför omfattande och tagit allt för mycket tid i anspråk. För att undvika en för stor arbetsbörda i framtiden föreslås bland annat att projektet läggs separat och att man i framtiden eventuellt tar hjälp utifrån. En förutsättning för att köpa in en sådan tjänst beskrivs emellertid vara att den organisation som beställer tjänsten har kunskap och engagemang och att frågan är förankrad i organisationen och politiskt. 10

Samtliga involverade är i viss utsträckning missnöjda med hur arbetet och ansvaret gällande klamydiakampanjen 2005 fördelades. Inom gruppen betonas att processen sattes igång sent och att tiden därför blev för knapp för en tillfredställande arbetsprocess. Att arbetsbördan blev stor har väckt tankar kring att nästa år eventuellt köpa in en del tjänster gällande det praktiska/administrativa arbetet. I beskrivningarna av samarbetet kan även skönjas ett förtroende för varandra som emellanåt brister. Inom gruppen formuleras emellertid en del tankar om förbättringar inför kommande kampanjer; hemsidan bör förbättras, mer systematik i arbetet, klarare fördelning av roller, tydliggörande av förväntningar på kampanjarbetet, bättre tidsmässig framförhållning och förslag på att lägga kampanjen som ett separat projekt. 2.2 Klamydiakampanjen utifrån kampanjarbetarnas perspektiv 2.2.1 Upptaktsmötet Inbjudan till upptaktsmötet skickades i månadsskiftet juli/augusti till alla representanter från alla enheter och mottagningar som arbetar med rådgivning, diagnostik, vård och behandling av sexuellt överförbara infektioner. Inbjudan till mötet skickades även ut till representanter från frivilligorganisationer RFSU, P6 Lund och Noaks ark Helsingborg. Anmälan till mötet gick via Smittskyddsenheten. Vid upptaktsmötet presenterades aktuell epidemiologi gällande klamydia och information om diagnostik och klinisk behandling av sjukdomen. Upptaktsmötet innehöll även en presentation av årets kampanjmaterial och en presentation av vilka insatser, evenemang och aktiviteter som de deltagande frivilligorganisationerna skulle anordna under kampanjveckan. Ett visst utrymme gavs även för andra aktivitetsrapporter från fältet, bland annat från UM Simrishamn och från RFSU:s komikondomkampanj. Socialmedicinska enheten hade inför upptaktsmötet packat 200 kassar innehållande 150 kondomer, 50 märken, 50 konvolut samt informationsbroschyrer och avslutades med att dessa delades ut till deltagarna. Bland den vårdpersonal som deltog uttrycks både positiva och negativa synpunkter på mötet. En del tycker att allt var sig likt sedan förra året och att mötet inte gav någonting nytt. Man 11

påpekar emellertid här att det kan bero på att allting var nytt under förra årets kampanj. Förra årets möte gav mig mer, det var helt enkelt bättre information och det behövs helst för oss som kommer utifrån. Denna här gången var det mer en uppföljning. Några tycker att frivilligorganisationerna fick för stort utrymme vid mötet: Det var lite mycket information om olika organisationer, vi vet redan vad de gör, fick inte så mycket ut av det. En skolsköterska som kommit resande menar att hennes förväntningar inte möttes: Jag blev lite besviken på upptaktsmötet. Det handlade för mycket om vad som görs lokalt i Malmö. Det var intressant att höra hur ni jobbar. Det andra var inget nytt. ( ) Jag menar åker man ner så vill man mer få information som är relevant, det är ändå skolstarten och man har rätt så mycket att göra nu i början. Andra har mer positiva erfarenheter av årets möte och menar att kampanjupplägget var bättre i år och att upptaktsmötet var informativt; Det är bra med upptaktsmöte, det motiverar en. Betydelsen av information inför klamydiakampanjen och vikten av att uppdatera sin kunskap om klamydia betonas framförallt av skolsköterskorna; Informationen kring klamydia som sjukdom, behandling, man vill ha så n information, hur långt man har kommit i behandlingen av klamydia ( ) det behövs inför klamydiaveckan och när ungdomarna ställer frågor. Mötet förefaller generellt sett ha varit uppskattat och möjligheten att träffa andra som arbetar med samma frågor ses som positiv. 2.2.2 Vårdpersonalens arbete med kampanjen Det övergripande syftet med kampanjen tolkas av vårdpersonalen som att fler ska testa sig: Vi vill att fler ska testa sig, öka medvetenheten om att klamydia är symptomfri och konsekvenserna av det. Här lyfter ett flertal intervjupersoner upp vårdpersonalens roll i detta arbete och vikten av att vården har en öppen attityd till att utföra fler klamydiatester: Viktigast från vår sida är att ha öppen attityd. Ett angränsande syfte som lyfts fram är att genom kampanjen betona vikten av att vårdpersonal erbjuder fler patienter klamydiatest och genom detta öka provtagningen. Vårdpersonals erfarenheter av kampanjarbetet varierar beroende på organisatorisk hemvist. Vårdcentralerna har tagit emot dem som har velat lämna ett urinprov under vecka 37. En del av dessa vårdcentraler har haft bestämda tider för klamydiatestning: Vi gick ut med vissa tider då de var välkomna, men om de kom under andra tider så tog vi klamydiaprover i alla fall. Ungdomsmottagningar som deltog i kampanjen har i vissa fall haft öppet hus under alla dagar 12

i vecka 37 eller haft så kallade drop-in timmar vissa dagar under veckan. En del ungdomsmottagningar tog emot alla som ville testa sig oavsett ålder, medan andra enbart tog emot dem som är 25 år eller under. Vid de ungdomsmottagningar man inte tog emot personer över 25 år hänvisades dessa till hudkliniken eller vårdcentralen. Testerna på ungdomsmottagningarna utförs rutinmässigt. En ungdomsmottagning var också ute i skolorna och informerade. Även skolhälsovården passade under veckan på att informera skoleleverna om klamydia. En skolsköterska berättar exempelvis hur hon under en hälsans dag anordnade en frågesport om sex och samlevnad, där hon passade på att ställa frågor om klamydia. De ungdomsmottagningar som medverkat i utvärderingen upplever inte att de fått mer arbete under vecka 37. Vid en mottagning förväntade man sig mer arbete. En annan säger sig vara vis av erfarenhet från föregående års kampanj och hade inte förväntat sig att testningen skulle öka nämnvärt. Någon säger sig emellertid ändå ha erfarit att flera som kom hade fått vykortet. Även hudklinikerna i Region Skåne har haft drop-in under vissa dagar i vecka 37. Mottagningen har varit öppen för alla som velat testa sig. En av klinikerna har haft en extra läkarmottagning för STD som dock krävt att tiden bokades i förväg. Klamydiatestning på dessa mottagningar föreslås under övriga tider rutinmässigt vid andra provtagningar. När det gäller uppfattningen om större eller mindre arbetsbörda under v 37 varierar erfarenheterna. En del kliniker fick fler antal besökare än förväntat medan andra hade ökad beredskap men fick inte så många som testade sig. Bland de verksamma på fältet uttrycks en osäkerhet kring huruvida fler skulle testa sig och om det skulle bli mer att göra. Då en del vårdcentraler, ungdomsmottagningar och kliniker hade få besökare under förra årets kampanj rådde det osäkerhet kring hur man skulle förbereda sig detta år. Några vårdcentraler fick lite mer att göra än andra vårdcentraler: Ja vi fick ta betydligt mer prover under veckan. Det fanns särskild beredskap för det och vi förväntade oss mer arbete. Det var väldigt många mellan 20-30 år, det är den stora åldersgruppen som utsätts för klamydia, där antal klamydiafall är som högst. Majoriteten av vårdcentralerna fick emellertid inte så många besökare. De flesta upplever dock att fler testade sig i år i jämförelse med förra året: Det blev mer lyckat i år än förra året, fler som kom och testade sig. Utöver ett ökat antal tester fick en del av vårdpersonalen ändrade arbetsuppgifter genom att de fick svara på frågor om klamydia: Mina arbetsuppgifter förändrades lite grann, eftersom jag fick svara på frågor både till arbetskamrater och 13

patienter. Vissa ställde frågor när de fick se broschyrerna och undrade om klamydia och då fick vi informera om vad det är. Det var inget som störde. När det gäller materialet har vårdpersonalen hanterat det på lite olika sätt. Konvoluten som innehöll en kondom och en knapp delades ut till dem som kom och testade sig. Alla har satt upp affischer i väntrummen och en del har även satt upp affischer i ingången till mottagningen. Personalen bar på kampanjknappen och på en del ställen (ungdomsmottagningar och vårdcentraler) har man satt upp klistermärken på labdörren, toalettdörren och undersökningsrummen. Knappar och vykorten har ställts ut på borden i väntrummen. Personal från skolhälsovården har satt upp kampanjaffischer på skolorna, tillsammans med information om ungdomsmottagningarnas, vårdcentralernas och hud- och infektionsklinikens öppettider. Konvoluten har delats ut till elever som har besökt skolsköterska eller skolkurator. Materialet har placerats ut i skolhälsovårdens väntrum. På en skola bar de elever som arbetade i cafeterian knapparna under veckan. En hudklinik delade ut knappar till apotekspersonal: Vi har delat ut knappar till apotekspersonal och de har haft knapparna på sig. Satt ut klistermärken och kondomer lite på apoteket och på lite olika ställen i sjukhuset för att nå så många som möjligt. Detta sägs ha haft effekt: Många hade sett affischeringen och kom in och testat sig, de flesta var väldigt positiva till detta. En ungdomsmottagning och vårdcentral (sköterska) har varit ute på skolor och hängt upp affischer. Personal vid den ungdomsmottagning som var i skolan och informerade upplever att kampanjmaterialet var uppskattat bland eleverna, särskilt knapparna. Utöver att ha placerat affischer i de egna lokalerna har en del gett sig ut på sta n för att sätta upp affischer på caféer och anslagstavlor. 2.2.3 Vårdpersonals erfarenheter och tankar om kampanjen Enligt vårdpersonalen som arbetat med kampanjen har reaktioner från dem som testat sig för klamydia varit väldigt positiva. De tycker att det är bra att vi pratar öppet om det. Ingen av besökarna vid klinikerna eller mottagningarna sägs ha reagerat negativt på kampanjmaterialet. Föregående år reagerade en del besökare emellertid på affischen. Förra året var det några som reagerade på affischen, vi har ju många utländska, det var ett halvnaket par på förra årets affisch. Personal vid några ungdomsmottagningar och en hudklinik har också upplevt att 14

en del besökare kom med anledning av vykortet under vecka 37: Vi upplevde att det var flera som kom som hade fått vykortet. Personalen vid ungdomsmottagningar som tillfrågats är positiva till årets kampanj och menar att en sådan kampanj är nödvändig. Att ägna en vecka specifikt åt detta ser de också som positivt: Bra med en sådan vecka eftersom det behövs påminnelser. Det är bra, det gör att ungdomarna kanske tänker till och går och testar sig. De är också nöjda med årets kampanjmaterial. Dock upplever en del personer att årets kampanjvecka var förlagd lite för tidigt och att tidsutrymmet för planeringen av denna därför blev allt för litet. Särskilt den ungdomsmottagning som var ute i skolorna under veckan tycker att det vore bättre att förlägga klamydiaveckan i vecka 40, som man gjorde förra året. En ungdomsmottagning påpekar att de förra året mottagit klagomål från allmänheten gällande vykortsutskicket. Denna kritik framfördes sedan till en av de kampanjansvariga aktörerna: Jag tycker att det var dåligt att de har skickat vykort till alla i år också, eftersom de sa på kursen hos Smittskydd att de inte skulle ha det i år. Eftersom det var många från Malmö som var med kursen som klagade på det, att de hade fått negativa reaktioner i Malmö på grund av vykortet. Denna person upplever sig inte ha fått gehör för sina synpunkter på föregående års kampanj. Skolhälsovårdens personal ser skolsköterskans medverkan i kampanjen som mycket viktig. Samtidigt efterlyser man någon form av uppföljning på veckan: Det här med att ha en klamydiavecka, det behövs någon uppföljning, en dag i alla fall, det är en vecka och sen är det glömt. Vid de hudkliniker som medverkat i utvärderingen anser personalen att kampanjen är bra och nödvändig för att öka personalens motivation till att göra fler tester: En sådan kampanjvecka behövs årligen. Personalen vid de vårdcentraler som medverkat ser klamydiakampanjen som viktig; dels för att öka medvetenheten om klamydia bland allmänheten och dels för att avsätta mer tid åt testning på vårdcentralerna. En del vårdcentraler fick ta emot folk som ville testa sig från områden som inte ingår i deras upptagningsområde. De formulerar själva förslag på hur detta kan förändras till nästa år: Vi var inte så många vårdcentraler som stod med på hemsidan. Det gjorde så att folk från olika delar av sta n vände sig till oss, istället för att gå till sin egen vårdcentral. Jag tycker att det är bättre om alla vårdcentraler står med på hemsidan att det står att man ska uppsöka sin egen vårdcentral. En intervjuperson tycker att det behövs mer resurser för att klamydiatesta fler eftersom antalet klamydiafall ökar: 15

smittspårningen tar tid, fler och fler drabbas av infektionen och vi behöver avsätta mer tid åt smittspårningen. Det blir mer arbete för oss. Majoriteten av vårdcentraler, ungdomsmottagningar och kliniker har under klamydiaveckan inte haft så många som testat sig men upplever ändå att de haft fler besökare än förra året. En klinik och en vårdcentral har haft mycket mer att göra under kampanjveckan, vilket de själva tror beror på att människor inte vetat att de även kunnat vända sig till andra ställen. 2.3 Aktiviteter anordnade av frivilligorganisationerna och perspektiv på dessa 2.3.1 Upptaktsmötet De frivilligorganisationer som medverkat i årets kampanj är mycket nöjda med att de fick delta vid upptaktsmötet. Frivilligorganisationerna som medverkade upplevde emellertid att upptaktsmötet i första hand var riktat till vårdpersonal. De uppfattar dock att större delen av upptaktsmötet handlade om teoretisk kunskap. För att ge mer utrymme åt diskussion om det praktiska genomförandet föreslår man att upptaktsmötet inför nästa års kampanj även innehåller någon form av workshops. Genom exempelvis en indelning i grupper stadsvis skulle då större möjligheter till dialog och ökat samarbete mellan vården och frivilligorganisationerna kunna erbjudas: Att jag har ett ansikte på en person om jag ska skicka en som vill testa sig för klamydia... Om samarbetet mellan dessa aktörer inte fungerar motarbetas syftet med kampanjen, menar de frivilligorganisationer som medverkat i utvärderingen: Inför denna vecka visste vi fortfarande inte hur man gjorde på ungdomsmottagningar när man fick dit högskolestuderande, kanske togs de inte emot. Annars tror vi att man tappar de här ungdomarna. Skickar vi någon dit de inte är välkomna, det skadar vår trovärdighet och vårdens också och framförallt drabbar det ytterst den personen som vill testa sig. Då motarbetar vi oss själva. Det ska vara så enkelt att det inte finns några ursäkter att inte vilja testa sig under klamydiaveckan. 16

2.3.2 Reaktioner på fältet De frivilligorganisationer som har medverkat i kampanjen 2005 har anordnat en rad olika fältaktiviteter under kampanjveckan; utdelning av vykort och kondomer på universitet, högskolor, grund- och gymnasieskolor, affischering runtom i skånska städer och lokal radiosändning gällande klamydia och klamydiaveckan. En av frivilligorganisationer upplever att kampanjmaterialet varit särskilt uppskattat av skolungdomar. De aktörer som varit ute på fältet och informerat upplever att många av ungdomarna är medvetna om riskerna med osäker sex: Många vet någonstans i bakhuvudet att det är väldigt många som har och att det har skett en ökning de senaste åren antal smittade, så att man tar det på allvar. Det vet till och med åttorna. De berättar också hur de genom att ha listor på de ställen dit man kan gå och testa sig snabbt kan hänvisa till ställen man kan gå och testa sig. Vi hade med oss listor till testställen, så att de har kunnat kolla med detsamma. Vi hade telefontider och adresser till alla vårdcentraler, eftersom det inte är säkert att man bor där man studerar. De som intervjuats säger att reaktionerna på fältet varit positiva. I en del fall menar man också att materialutdelningen lett till vidare diskussioner gällande säker sex, testning och preventivmedel. 2.3.3 Material Enligt föreningarna behövs det mer material på engelska eftersom det finns en del utbytesstudenter i regionen. När det gäller kampanjmaterialet kom klistermärkena inte till särskilt stor användning. Vykortsutskicket är alla positiva till. Jättebra, regionen bryr sig om en, skapar tanke och diskussion. Samtidigt tycker man att man genom ett sådant utskick även skulle kunna passa på att informera om de frivilligorganisationer som finns i regionen: Det behövs dock mer information riktad till frivilligorganisationer som man kan läsa på hemsidan: det kunde stå nånting på hemsidan. Ett annat förslag är att använda kampanjmaterialet nästa år igen om man ska spetsa kampanjen till den yngre målgruppen: Det är absolut inte dumt att använda samma material nästa år. Intervjupersonerna tror också att en nationell kampanj med enhetlig kampanjmaterial hade fått fler att uppmärksamma kampanjen över hela landet: Jag tycker att man år efter år misslyckas med att få ett nationell enhetlig kampanjmaterial i de kampanjerna. För att jag är övertygad om att man tappar en stor del utav budskapet. Om alla ska hålla på och köra egna små läns kampanjer. 17

2.3.4 Synpunkter på årets kampanj och sammanfattande kommentarer De frivilligorganisationer som intervjuats tycker att klamydiakampanjen förbättrats sedan förra året. De påpekar samtidigt att bättre tidsmässig framförhållning hade underlättat deras arbete. Då planeringen kom sent fick de fördela arbetet med andra frivilligorganisationer. Kampanjarbetet hade underlättats om det planerats före sommaren, innan skolorna stänger för sommarlov. Frivilligorganisationerna önskar också bättre samarbete med Smittskyddsenheten och med de olika vårdenheterna, både när det gäller arbetet med kampanjen men även när det gäller övrigt arbete. De månar om sin organisations trovärdighet och vill inte hänvisa fel eller ge felaktig information. 18

3. Målgruppens reaktioner Två veckor efter att vykorten skickats ut till unga vuxna i Skåne kontaktades ett slumpmässigt urval för en telefonintervju. Målgruppen för vykortet var unga vuxna mellan 20-24 år i Region Skåne. Sammanlagt intervjuades 100 personer. 50 % av de intervjuade är kvinnor och 50 % är män. Majoriteten av de intervjuade arbetar (48 %) eller studerar vid en högskola eller universitet i Lund, Malmö, Kristianstad eller Campus Helsingborg (35 %). 9 % av de intervjuade är arbetslösa, 4 % föräldralediga och 2 % sjukskrivna. 3.1 Uppmärksammande och läsande av vykortet 100 personer tillfrågades om de hade fått ett vykort i brevlådan med en framsida där det står klamydiatesta dig och hänvisning till en hemsida. 1.1 Har du fått ett vykort i brevlådan med en framsida där det står Klamydiatesta dig, samt en hänvisning till en hemsida? Antal % Ja 68 68 Nej 23 23 Vet ej 9 9 Total 100 100 68 % av de 100 svarade ja på frågan. Den grupp som svarat ja på frågan om de fått vykortet består således av 68 personer. I framställningen framöver presenteras resultaten både i procent och i absoluta tal. Antalet svar som redovisas i tabellerna 1.2, 2.1, 2.2, 3 och 4 varierar mellan 63 och 68. Vidare ställdes frågan till dem som fått vykortet huruvida de läst det. 1.2 Läste du vykortet? Antal % Ja 56 82 Nej 12 18 Total 68 100 19

Av de 68 personer som har fått vykortet har 82 % läst vykortet och 18 % inte läst vykortet. För att få ytterligare information huruvida informationen som gavs på vykortet uppmärksammades av målgruppen ställdes frågan om man besökt den hemsida som vykortet hänvisade till. 2.1 Har vykortet inneburit att du har besökt hemsidan www.stopklamydia.nu? Antal % Ja 1 2 Nej 63 98 Total 64 100 Av de 64 personer som har fått utskicket och besvarat frågan har 1 person besökt hemsidan. De som inte har besökt hemsidan tillfrågades om orsak till detta. 2.2 Varför inte? Antal % Ointresse 30 48 Ej tillgång t. dator 4 6 Övrigt 29 46 Total 63 100 30 av de 64 personer som har fått vykortet har av ointresse avstått från att besöka hemsidan. Närmare hälften av de tillfrågade visar sig vara ointresserade av att besöka en hemsida innehållande information om klamydia. För att få ytterligare information om målgruppens reaktioner ställdes en generell fråga om vad man tycker om att få hem information i brevlådan på detta sätt. 3. Tycker du att det är bra att få hem information som detta vykort? Antal % Ja 63 94 Nej 4 6 Total 67 100 20

Trots att man är ointresserad av att söka mer information tycker 94 % av dem som tillfrågats emellertid att det är bra att få hem denna typ av information i brevlådan. Kampanjansvariga har dock samtidigt fått ett tiotal meddelande via e-post och telefon gällande vykortsutskicket av personer som känner sig förolämpade av det direktadresserade utskicket. Nedan presenteras två mailcitat skickade till Smittskydd: fick ert väldigt diskreta gröna vykort i min brevlåda, och jag kan säga utan tvekan att jag aldrig blivit så kränkt jag har full förståelse för att man måste öka medvetandet om denna sjukdom. Men att skicka adresserade vykort hem till folk. Det är inte rätt sätt Och det är inte bara jag som reagerat så, många av mina kvinnliga vänner har också fått vykort och reagerat precis som jag blev förvånansvärt upprörd då jag fick posten idag, då det medföljde ett vykort som frågade mig om klamydia och att jag borde testa mig. Det som var förvånande var att det var adresserat till mig med mitt fulla namn det handlade inte om gruppreklam till hushållet i sig en idé är att ni inte sätter namn på reklamen utan skickar ut den som gruppreklam till ett helt hushåll, då slipper jag problem med mina närstående och behöver inte känna mig påhoppad av Region Skåne Av citaten framkommer att det direktadresserade vykorten väckt en del negativa känslor. Personerna som uttryckt kritik mot utskicket upplever sig ha blivit kränkta av att vykortet var adresserat direkt till dem. Hos en person väckte vykortet sådan oro att hon kontaktade hudkliniken för att få svar på varför hennes sambo fått vykortet. Hon fick då svaret att sambon troligtvis var med i en smittspårning, varpå vederbörande givetvis blev orolig. Utöver negativ kritik gällande direktadresseringen hörde en förälder av sig för att tala om att hon tyckte vykortet borde innehålla ett telefonnummer, då inte alla har tillgång till Internet. 3.2 Klamydiatestning och kännedom om var man kan testa sig För att få information om huruvida de som fått vykortet överväger att gå och klamydiatesta sig ställdes en fråga angående detta: 21

4. Överväger du att klamydiatesta dig i samband med att du fick vykortet? Antal % Ja 27 43 Nej 36 57 Total 63 100 Av de 63 personer som tillfrågats om huruvida de överväger att klamydiatesta sig, i samband med vykortsutskicket, svarar 43 % ja och 57 % nej på frågan. För att få veta om man som ung vuxen vet vart man kan vända sig för klamydiatestning ställdes en fråga gällande detta till de 100 personer som kontaktades. 5.1 Vet du var du ska vända dig? Antal % Ja 86 86 Nej 14 14 Total 100 100 Av de 100 personer som tillfrågats om de vet var de ska vända sig för att klamydiatesta sig svarade 86 % ja. 5.2 Ja, det vill säga (öppna svar) % Barnmorska, gynekolog, mödravårdscentral 24 Ungdomsmottagning 28 Sjukhus 18 Vårdcentral 13 Centrum för sexuell hälsa 1 Citykliniken 1 Studentcentrum 1 Vet ej 14 Total 100 Ser vi till de öppna svaren på denna fråga svarade 28 % av de 86 personer som svarat ja på frågan att de går till ungdomsmottagningen. 24 % går till barnmorska, gynekolog eller mödravårdscentralen. 18 % av de 86 personerna svarar att de går till sjukhuset om de vill testa sig. 13 % av de 86 personerna går till vårdcentral. 1 % säger Centrum för sexuell hälsa, 1 % Citykliniken och 1 % går till Studentcentrum. 14 % vet emellertid inte vart de ska vända sig 22

3.3 Klamydiakampanjen För att få kännedom om hur kampanjen nått ut till målgruppen ställdes en fråga om huruvida man kände till klamydiakampanjen. 6.1 Kännedom om kampanjen genom Antal % Tidning 14 14 Affischer 6 6 Studentevenemang 3 3 Internet 1 1 Kompis 2 2 Annat sätt 12 12 Känner ej till kampanjen 62 62 Total 100 100 100 personer tillfrågades och 62 % svarade att de inte kände till den. 38 % kände till kampanjen och av dessa hade 14 % fått kännedom om kampanjen genom tidningen. 12 % hade fått kännedom om kampanjen på annat sätt. Vidare ställdes en fråga huruvida man kände till att man inom hälso- och sjukvården var extra tillgänglig för klamydiatestning under vecka 37. 6.2 Känner du till att vissa vårdcentraler var extra tillgängliga för klamydiatestning under vecka 37 (förra veckan)? Antal % Ja 13 13 Nej 87 87 Total 100 100 Av de 100 personer som tillfrågades kände 87 % inte till klamydiaveckan. 3.4 Slutsats Av 100 tillfrågade säger sig endast 68 personer ha fått vykortet. Detta svarar inte på frågan huruvida det verkligen har fått vykortet i brevlådan utan endast på huruvida de har uppmärksammat vykortet. Av dem som fått vykortet har endast 82 % läst vykortet. 23

Majoriteten av dem som tillfrågats tycker att det är bra att få hem information om klamydia. Samtidigt har en del personer kontaktat kampanjansvariga och även andra aktörer inom sjukvården för att uttrycka klagomål på denna metod. Man säger sig här ha känt sig kränkt och en kvinna fick fel information om orsaken till utskicket då hon kontaktade sjukvården för en förklaring. Mer än 50 % av de tillfrågade känner inte till klamydiakampanjen och en överlägsen majoritet (87 %) känner inte till klamydiaveckan. Endast en av de tillfrågade har besökt hemsidan. Hemsidan utgör en central del av kampanjen då information om vart man kan vända sig för testning enbart erbjuds där. I stort sett ingen säger sig ha besökt den, vilket innebär att de heller inte fått information om vart de kan vända sig för testning under klamydiaveckan. Resultatet från stickprovsundersökningen visar att kampanjen inte nått ut till den grupp som tillfrågas på ett sätt som svarar mot kampanjens ambitioner. 24

4. Avlutande diskussion Syftet med kampanjen är att (1) att engagera vårdpersonalen i klamydiafrågan och få personer inom vården i större utsträckning än hittills att erbjuda klamydiatestning. (2) att medvetandegöra gruppen unga vuxna om riskerna med klamydia och uppmana dem till att testa sig. När det gäller kampanjens första syfte, att engagera vårdpersonalen i klamydiafrågan och få personal att erbjuda klamydiatestning, visar resultatet från intervjuerna med vårdpersonal att denna ambition har mötts. De personer som intervjuats visar stort engagemang i frågan och uttrycker även idéer om hur kampanjarbetet skulle kunna utvecklas och förbättras ytterligare. De har även tankar kring hur deras arbete med testning skulle kunna utformas i framtiden. Tankar som kanske skulle kunna sprida ambitionen till vårdenheter som ännu inte engagerats i klamydiafrågan. När det gäller kampanjens andra syfte, att medvetandegöra gruppen unga vuxna om riskerna med klamydia och uppmana dem till att testa sig visar resultatet från stickprovsundersökningen att ambitionen enbart delvis mötts. Även om majoriteten av de tillfrågade reagerar positivt på att få hem information om klamydia i brevlådan så har få personer besökt hemsidan för att få ytterligare information. Mer än 50 % av de tillfrågade känner inte till klamydiakampanjen och en överlägsen majoritet (87 %) känner inte till klamydiaveckan. De kampanjansvariga, vårdpersonalen och frivilligorganisationerna påpekar alla att kampanjarbetsprocessen sattes igång sent. För de kampanjansvariga resulterade detta i att tiden blev för knapp för en tillfredställande arbetsprocess. För vårdpersonal och frivilligorganisationer som medverkade ledde det till att kampanjarbetet försvårades då planeringen gjordes sent. Besluten om utformningen av materialet förefaller ha tagits under tidspress. Att kontaktinformationen på vykortet utgörs av en hänvisning till en hemsida kan ha gjort att en hel del personer struntat i att gå vidare, det vill säga sökt efter information om var man kan gå och testa sig och sedan slutligen gått iväg för att testa sig. En del vårdcentraler fick ta emot folk som ville testa sig från områden som inte ingår i deras upptagningsområde. Personalen vid dessa vårdcentraler föreslår själva att alla vårdcentraler håller extra öppet 25

under klamydiaveckan. De vårdcentraler, ungdomsmottagningar och kliniker som tillfrågats har under klamydiaveckan inte haft så många som testat sig men upplever ändå att de haft fler besökare än förra året. Av 100 tillfrågade har endast 68 personer uppmärksammat vykortet. Av dem som uppmärksammat vykortet har endast 56 personer läst vykortet. Trots detta tycker majoriteten av dem som tillfrågats att det är bra att få hem information om klamydia. Hemsidan utgör en central del av kampanjen då information om vart man kan vända sig för testning enbart erbjuds där. I stort sett ingen säger sig ha besökt den, vilket innebär att de heller inte fått information om vart de kan vända sig för testning under klamydiaveckan. En del personer har kontaktat kampanjansvariga och även andra aktörer inom sjukvården för att uttrycka klagomål gällande vykortsutskicket. Även om antalet negativa reaktioner är litet är det angeläget att ta denna kritik på allvar och i framtiden fundera över hur informationen ska utformas och spridas för att inte orsaka obehag eller upplevelser av kränkning. Enligt vårdpersonal och andras kampanjarbetare fungerar kampanjmaterialet bra. Viktigt är dock att fundera över huruvida ett direktadresserat vykort är ett bra sätt att nå målgruppen och hur texten på vykortet i sådana fall ska utformas för att nå kampanjens målsättning. Utifrån resultatet från stickprovsundersökningen finns det anledning att fundera över huruvida kampanjen nått ut till målgruppen på ett sätt som svarar mot kampanjens ambitioner. 26

5. Referenslista Agardh. A (2005): Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Region Skåne Socialstyrelsen (2005): Folkhälsorapport 27

Bilaga 1 Förteckning över intervjuinsamling: Del 1 Fyra intervjuer med kampanjansvariga Sex fältintervjuer med personer som arbetar inom frivilligorganisationer i Region Skåne Fem telefonintervjuer med personal vid vårdcentraler och barnmorskemottagning i Region Skåne Fyra telefonintervjuer med personal vid ungdomsmottagningar i Region Skåne Sex telefonintervjuer med personal vid hudkliniker, Region Skåne Fyra telefonintervjuer med personal inom skolhälsovården, Region Skåne Del 2 100 telefonintervjuer med slumpmässigt valda personer i åldern 20-24 år, Region Skåne 28

Bilaga 2 Intervjufrågor till kampanjansvariga Syftet med kampanjen Vad är syftet med klamydiakampanjen? Vad är målet med kampanjen? Ansvarområde Vad är ditt ansvarsområde i kampanjen? Vad anser/resonerar du om val av målgrupp unga vuxna i år? Kampanjmaterial Vem har jobbat med kampanjmaterialet? Har du varit med planerat inför kampanjmaterialet? Vad tycker du om kampanjmaterialet som arbetats fram? 1. Logotype med slogan Klamydia? Testa dig 2 Har du besökt hemsidan www.stopklamydia.nu? Vad tycker du om det? 3. Vad anser du om vykorten som har skickats ut till målgruppen? 4. Affischerna 5. Kampanj knappen Vad tycker du om marknadsföringen av kampanjen i allmänhet? Har du varit med och planerat inför marknadsföringen av kampanjen? Hur har det fungerat? Samarbete och kommunikation med olika parter Har det funnits lyhördhet inför dina idéer? Hur tycker du att samarbetet mellan de olika parterna har fungerat? Vem kan vårdpersonalen vända sig till om de har frågor inför upptaktsmötet och angående kampanjen? Vad var syftet med mötet med frivilligorganisationerna? Vad är syftet med upptaktsmötet? Vem har tagit initiativ till upptaktsmötet? Vad ville ni förmedla genom upptaktsmötet? Hur tycker du att upptaktsmötet har Kampanjen i sin helhet Är du nöjd med kampanjen såsom den ser ut idag? Ja Nej - Vad hade du velat förändra? Har du några synpunkter för kommande kampanjer? 29

Bilaga 3 Intervjufrågor till vårdpersonalen För att undersöka hur vårdpersonalen ser på sin roll i kampanjen samt hur tillgängligheten av testning på vårdenheterna ser ut under vecka 37 och i övrigt. Utvärderingen omfattar områden som intresse, kommunikation, information, samarbete och utförande. Syfte, mål och förväntade resultat 1. Vad är syftet med kampanjen? 2. Vad är målet med kampanjen? 3. Förväntade du dig något konkret resultat efter kampanjen? Roll och ansvarsområde 4. Hur deltar ni i den här kampanjen? 5. Vad tycker du om en sådan kampanjvecka? 6. Förändras dina arbetsuppgifter i relation till andra arbetsuppgifter under kampanjen? 6b. Hur ser du på det? Samarbete och kommunikation 7. Hur har kommunikationen fungerat med smittskydd innan upptaktsmötet? Vad har ni fått för information om klamydiakampanjen innan upptaktsmötet? 8. Vad tycker du om upptaktsmötet? 9. Hade du några frågor innan upptaktsmötet? Ja Nej, om nej (öppen fråga) Om Ja, Fick du svar på dina frågor? Metod 10. Utförs testerna rutinmässigt? 11. Förväntar ni er mer arbete under kampanjen? Har ni beredskap inför kampanjen? 12. Är mottagningen öppen för alla som vill testa sig? Ja Nej Planer inför framtiden Hur kommer att vara i fortsättning för tillgängligheten av klamydia testning? Hur ser ni på symptom fria som vill testa sig? (innebär det mer arbetsbörda) Kampanjen i sin helhet Vad har ni för tidigare erfarenheter av kampanjer från tidigare år? Vad anser du om årets kampanj? Har du förslag till några förbättringar? 30

Bilaga 4 Frågor till frivilligorganisationer Syfte, mål med kampanjen Vad är syftet med kampanjen? Vad är målet med kampanjen? Ansvarsområde, roll /delaktighet Hur ser du på din roll i Kampanjen? Skulle du vilja att din roll såg annorlunda ut? Tycker du att det har tagits hänsyn till dina synpunkter och idéer? Hur tror ni att ansvarsfördelning ser ut för klamydiakampanjen mellan de olika aktörerna Region Skåne, Socialmedicin och Smittskydd? Metod inför kampanjen Hur/Vad har ni informerat vidare till de övriga informanter? Hur har ni tänkt er att informera om klamydia? Hur reagerar folk till informationen? Samarbete och kommunikation Hur har kommunikationen mellan er och uppdragsgivarna fungerat? Har ni fått tillräckligt med information om hur ni ska informera till målgruppen? Kampanjen i år Vad tycker ni om kampanjen i år? Vad tycker du om kampanjmaterialet som arbetats fram? 1. Logotype med slogan Klamydia? Testa dig 2. Hemsidan www.stopklamydia.nu 3. Vykorten som har skickats ut 4. Affischerna 5. kampanjknappen Kampanjen i sin helhet, förbättringar Har du förslag på några förbättringar till näst kommande åren? 31

Bilaga 5 Frågeformulär till unga vuxna i Region Skåne Uppringarens namn Hej, mitt namn är... och jag ringer från Socialmedicinska enheten, UMAS. Vi ska utföra en utvärdering av den klamydiakampanj som riktade sig till unga vuxna mellan 20-24 år i Region Skåne och som anordnades under vecka 37 av Smittskydd Skåne, Socialmedicinska enheten och Malmö Stad. Vi har några korta frågor gällande reaktioner på kampanjen. Det tar cirka 3 minuter, går det bra? Urvalet har gjorts slumpmässigt och hanteras anonymt. Du är: Man Kvinna Din ålder är: Din dagliga sysselsättning är: Studier Förvärvsarbete Arbetslös övrigt Du har: förgymnasial utbildning gymnasieutbildning eftergymnasial utbildning Vykortsinformationen/hemsida 1 a) Har du fått ett gult vykort i brevlådan med en framsida där det står Klamydiatesta dig, samt en hänvisning till en hemsida? Ja, se 1b Nej se 5 Vet ej 1 b) Läste du vykortet? Ja Nej därför att. 32

2) Har vykortet inneburit att du: a) har besökt hemsidan www.stopklamydia.nu? Ja, se 2b Nej (se vidare 2d) därför att du är ointresserad ej har tillgång till dator övrigt b) har fått mer information om var man kan testa sig Ja Nej c) har fått information om klamydia? Ja Nej d) överväger att klamydiatesta dig Ja Nej e) har klamydiatestat dig Ja Nej vad 3) Tycker du att det är bra att få hem information som detta vykort? Ja Nej därför att 4) Har du sparat vykortet? Ja Nej 33

Klamydiakampanjen 5) Jag har fått kännedom om klamydiakampanjen genom: Tidning Affischer Studentevenemang Internet Kompis Annat sätt Känner ej till kampanjen nämligen Klamydiatestning 6) Om du skulle vilja klamydiatesta dig, vet du vart du ska vända dig för att göra ett klamydiatest? Ja det vill säga.. Nej 7) Känner du till att vissa vårdcentraler var extra tillgängliga för klamydiatestning under vecka 37 (förra veckan)? Ja Nej 34