Social fobi mekanismer och behandling

Relevanta dokument
PET, positronemissionstomografi

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Emotionell inlärning Fallet rädsla. Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion,

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

Kapitel 4 Emotionell reglering

Emotionell inlärning. En fallstudie av traumarelaterad amnesi. Fallstudie (2) Fallstudie (1) Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion,

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

Placebo och självläkning som

Klassiska Ångestsyndrom PTSD

Den beslutsfattande hjärnan

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

FÖR PSYKIATRISK VIDAREUTBILDNING

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

HT En farmakologs syn på. Biologisk variation. Orsaker & konsekvenser Läkemedelsanvändning. I Nylander. Medicin & Farmaci

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Utmattningssyndrom ta dig i kragen.. eller?

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Hypnosbehandling vid Irritable Bowel Syndrome (IBS) Mats Lowén, MD, PhD

Evidens = Bevis Bengt-Åke Armelius

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

Delprov 3 Vetenskaplig artikel

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Krångel och problem när barn ska äta

Na#onella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Stöd för styrning och ledning

Information om forskningsstudie: Kontrollgrupp

Behandling av långvarig smärta

Pallia%v vård: Total smärta eller totalt lugn inför döden?

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Palliativ vård vid olika diagnoser

vid behandling av vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)

ADHD och stress. Johan Isaksson. Leg psykolog, med dr Inst. för neurovetenskap, BUP Uppsala universitet

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar

Vad är internetbehandling och vad säger forskningen?

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling

Kan tillit och tilltro påverkas politiskt?

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Behandling av depression

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Akut astma magnesium och teofyllin

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

Var finns barnen i forskningen?

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Posttraumatiskt stressyndrom hos vuxna

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007

ADHD & SUD; Vad vet vi idag?

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Masterprogram i vård- och stödsamordning med inriktning kognitiv beteendeterapi

Minnesåterkonsolidering som förändringsmekanism vid psykoterapi. Praktisk tillämpning genom affektiv psykoterapi APT. Resultat från forskning vid BUP

Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Sexologi Hjärta-hjärna-kön 2015 Elsa Lena Ryding

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Internetbaserad behandling

Datasammanställning av KOL-studie

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Kliniska studier. Pilotstudie, 1992

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur Neurokognition Kap 2

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

BESLUT. Datum

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet.

D-vitaminbrist hos äldre på särskilt boende. Maria Samefors

Suicidalt beteende bland personer med schizofreni

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

Depression. Lilly Schwieler

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

Könet sitter i hjärnan!

VÅLDTÄKT. Lotti Helström

Psykisk sjukdom under graviditet MHV MAJ 2016 BIRGITTA SEGEBLAD

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Ätstörningar vid fetma


Stressade studenter och extraarbete

Litteraturseminarium T2 inom kursen Kron- och broprotetik. Cho och Chee J Prosthet Dent 2004; 92: 354-8

ESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

PTSD L Ä K E M E D E L O C H / E L L E R P S Y K O T E R A P I

Patientens upplevelse av obesitaskirurgi

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Transkript:

SOCIAL FOBI: Mekanismer och behandling Tomas Furmark Inst. för psykologi Uppsala universitet Social fobi mekanismer och behandling Den amygdalocentriska ångestmodellen Emotionell perception Ångestprovokation Genetisk variation Behandlingsmekanismer: KBT, SSRI, placebo Temporallobsektomi (rhesusapa): ÅNGESTSYNDROM: DEN AMYGDALOCENTRISKA MODELLEN Weiskrantz (1956): Emotionella förändringar bl.a - Överdriven tamhet - Minskad aggressivitet - Minskad rädsla De emotionella förändringarna i Klüver-Bucy syndromet erhålls av amygdalektomi Förändrat sexuellt och socialt beteende Larry Weiskrantz Weiskrantz, L. Behavioral changes associated with ablation of the amygdaloid complex in monkeys. Journal of Comparative and Physiological Psychology, Vol 49(4), Aug 1956, 381-391. Klüver-Bucy syndrom Heinrich Klüver Paul Bucy Following lesions to the amygdala and medial temporal pole or control lesions in the inferior temporal convexity or sham operations, the following behavioral effects of amygdalar lesions were noted: (1) increased tameness and lessening or disappearance of previously acquired fear responses, (2) more rapid extinction of conditioned avoidance, the response having been established preoperatively, (3) no differences in retention of avoidance behavior, but a slower acquisition rate which they shared with the temporal control animals. "It is suggested that the effect of amygdalectomy is to make it difficult for animals to identify reinforcing stimuli 1

Neurotoxiska amygdalalesioner Specifika amygdalakärnor har en kritisk roll vid emotionell reglering (speciellt rädsla) hos apor Mor:mer Mishkin Amygdalalesioner hos människa: T.ex. Vid Urbach-Wiethes sjukdom Försämrad förmåga att: Känna igen rädsla i ansiktsuttryck Lära in betingad rädsla Oräddhet (?) Fear conditioning Amygdala har en kritisk betydelse då rädsla lärs in genom klassisk betingning Michael Davis Joseph LeDoux Dorsolaterala prefrontalkortex, dlpfc Kognitiv emotionell reglering dlpfc Positronemissionstomografi (PET) AMYGDALA: HJÄRNAVBILDNING Funktionell magnetresonanstomografi (fmri) vmpfc Amygdala Ventromediala prefrontalkortex, vmpfc Extinktion Delgado et al, Neuron, 2008 2

Hyperreaktivitet vid ångest EMOTIONELLA ANSIKTEN Aktiverar amygdala i neuroimaging studier Etkin & Wager, Am J Psychiatry, 2007 ANSIKTEN AKTIVERAR AMYGDALA EMOTIONELL PERCEPTION Furmark et al., J Psychiatry Neurosci, 2009 Emotionell ansiktsperception vid social fobi AMYGDALAREAKTIVITET TILL ARGA ANSIKTEN - = Harsh (angry, contemptuous) vs. happy faces Stein et al., Arch Gen Psychiatry (2002) Social fobi n=34 Kontroller n=18 Soc fobi vs. kontroller 3

IMAGING GENETICS: Kombinerar hjärnavbildning och genanalyser 5-HTTLPR OCH AMYGDALA Serotonin transporter linked polymorphic region Ökad amygdala reaktivitet till negativa ansikten hos personer som bär kort allel (s/s or s/l) jämfört med homozygota för lång allel (ll) s allel = riskallel Hariri et al., Science, 2002 TRYPTOFANHYDROXYLAS-2 (TPH2) G-703T POLYMORFISMEN TPH2 genen kodar för serotoninsyntes i hjärnan T allelen = riskallel, associerad med hög aktivitet i amygdala under emotionell stimulering Furmark et al., J Psychiatry Neurosci, 2009 AMYGDALA OCH SEROTONERG GENETISK VARIATION Dubbla högriskalleler (s/t) associerat med högsta amygdalareaktiviteten hos personer med social fobi - = Brown et al., Mol Psychiatry, 2005 AMYGDALA OCH SEROTONERG GENETISK VARIATION ATT ÖKA PÅ DEN EMOTIONELLA INNEBÖRDEN Emotionell perception.. Social fobi med högriskalleler (s,t) > Kontroller med lågriskalleler (ll,gg).. vs. ångestprovokation Kontroller med högriskalleler (s,t) > Soc fobi med lågriskalleler (ll,gg) Furmark et al., J Psychiatry Neurosci, 2009 4

PET UNDERSÖKNING AV SOCIAL ÅNGEST Varsågod nu kan du börja prata! SOCIAL ÅNGEST Ökad aktivering av höger amygdala hos personer med social fobi jämfört med kontrollgrupp AMYGDALA OCH SEROTONINGENER: ÅNGESTPROVOKATION Höger amygdala: Δ tala ensam vs. inför publik n.s. p<.05 Long-short Short-Short Tillfors et al. Am J Psych, 2001 Furmark et al., Neurosci Lett., 2004 BEHANDLING AV SOCIAL FOBI 1. SSRI (Selektiva serotoninåterupptagshämmare) 2. Psykoterapi - Kognitiv beteendeterapi (KBT): exponering, kognitiv omstrukturering 5

SEROTONIN OCH ÅNGEST SSRI dämpar reaktiviteten i amygdala vid negativ emotionell stimulering hos friska frivilliga försöksdeltagare SEROTONIN OCH ÅNGEST SSRI dämpar ångestnivåer och reaktiviteten i amygdala hos patienter med social fobi SSRI 1 SSRI 2 Harmer et al., Biol Psychiatry, 2006 Furmark et al., Biol Psychiatry, 2005; Furmark et al. Arch Gen Psychiatry, 2002 ÅNGESTLINDRING: Minskad aktivitet i amygdala efter behandling AMYGDALA: GEMENSAMT VERKNINGSOMRÅDE VID EFFEKTIV BEHANDLING AV SOCIAL FOBI Psykologisk Behandling (KBT) Farmakologisk Behandling (Citalopram) SSRI 1 SSRI 2 Substans P antagonist Läkemedelsbehandling Furmark et al. Arch Gen Psych, 2002 Psykologisk behandling KBT SEROTONINRELATERADE GENER PÅVERKAR AMYGDALA n..men är amygdalareaktiviteten relaterad till behandlingsframgång? n är serotoninrelaterade gener associerade med behandlingsframgång? AMYGDALAREAKTIVITET OCH BEHANDLING n fmri-studie: Patienter med GAD (n=15) vs. kontroller (n=15) n Reaktivitet till rädda ansikten n Pat. behandling med venlafaxin (Efexor) i 8 veckor n Lägre initial reaktivitet i amygdala bättre behandlingseffekt Whalen et al., Biol Psychiatry, 2008 6

AMYGDALAREAKTIVITET OCH BEHANDLING Bryant et al., Psychol Medicine, 2007 14 pat med PTSD behandlades med KBT i 8 veckor fmri: Maskerade bilder på rädda vs. neutrala ansikten Resultat: Non-responders (n=7) visade högre initial reaktivitet i amygdala och främre cingulum än responders (n=7) GENOTYP OCH BEHANDLING Stein MB et al., Psychopharmacology, 2006: n 32 pat med generaliserad social fobi n 12 veckors SSRI behandling n Genotypning: Serotonintransportörgenen n Resultat: Kort allel ( riskallelen ) associerad med sämre SSRI-respons PLACEBOEFFEKTEN VID SOCIAL FOBI n Två dubbel-blinda RCTs n Studie 1: 1/3 chans att få placebo (N=36) Studie 2: 1/6 chans att få placebo (N=72) n PET-bestämning av rcbf vid tal inför grupp dag 0 (pre) samt dag 56 (post) n Genanalyser: TPH2, 5-HTTLPR Furmark et al., J Neurosci, 2008 RESULTAT: Kliniska utfallsmått RESULTAT: regionalt cerebralt blodflöde (rcbf) Responders vs. nonresponders P corr <.05 P uncorr <.05 7

RESULTAT Furmark et al., J Neurosci, 2008 forts. RESULTAT Furmark et al., J Neurosci, 2008 forts. Serotonintransportörgenen: lång/lång (ll) allel vs. kort (s) allel Tryptofanhydroxylas-2 genen: GG vs. T allel PREDIKTION AV KLINISK PLACEBORESPONS (CGI-I) n Logistisk regression (TPH2, 5-HTTLPR, amygdala dag 0) n TPH2 predicerade CGI-I respons (p=.04) Genetisk variation (G-703T) Tryptofanhydroxylas-2 genen GG homozygota invidider Dämpad reaktivitet i amygdala Gen Hjärna n 8 av 9 genotypade placeboresponders var GG homozygota n Path-analys: Stöd för att TPH2 genens effekt på klinisk respons gick via amygdala Ångestlindring av placebo Furmark et al., J Neurosci, 2008 Beteende IMPLIKATIONER FÖR PSYKOTERAPI? TPH2 GENEN: GG homozygota visar bättre KBT-effekt Furmark et al., in preparation Påverkas KBT-responsen av genotyp? Data tyder på att SSRIresponsen liksom placeboresponsen kan göra det n=59 n=42 Linjär trendinteraktion Genotyp x Tid: F(1,99)=4.42, p=.038 8

GENER OCH KBT 45 pat med PTSD behandlades med KBT i 8 veckor Genotypning: Serotonintransportörgenen (5-HTTLPR) Resultat: Sämre effekt hos bärare av den korta (risk) allelen Hur skiljer sig egentligen effekten av SSRI och placebo i hjärnan 15 patienter med social fobi Signifikant dämpad (pre>post) stress-relaterad aktivitet i amygdala efter 6-8 veckors behandling med SSRI L amygdala: x-26 y-6 z-14, Z=4.54, p<.001??? R amygdala: x30 y0 z-18, Z=2.54, p<.05 Amygdala dämpning även hos SSRI nonresponders Furmark et al., opublicerat; PET-studie av patienter med social fobi, N=36 Amygdala medelaktivitet SSRI responders (n=20) vs. SSRI nonresponders (n=15) 1,58 Left amygdala 1,54 Right amygdala Amygdala rcbf 1,56 1,54 1,52 1,5 1,48 1,52 1,5 1,48 1,46 SSRI, Nonresponder SSRI, Responder 1,46 1,44 1,44 1,42 1,42 speech1amyl speech1postamyl 1,4 speech1amyr speech1postamyr Pre Post Pre Post State ångest nivå 9

AMYGDALAKOMPLEXET PET-studier: Social fobi n Tre dubbel-blinda placebo-kontrollerade RCTs: Studie 1: Citalopram 40 mg/dag vs. placebo, 6 veckor Studie 2: Paroxetin 20 mg/dag vs. placebo, 8 veckor Studie 3: Paroxetin 7.5 mg/dag vs. placebo, 8 veckor n Poolade data: SSRI (n=35) vs placebo (n=37) n PET-bestämning av rcbf tal inför grupp dag (pre post) n Psykiaterbedömning CGI-I (Clinical Global Impression 1 eller 2 = responders Improvement) Responders n=20 Placebo: responders < nonresponders Nonresponders n=15 L Amygdala x-16 y-6 z-16, Z=3.23, p<.001 basolateral amygdala nucleus n=11 n=26 Högre andel responders SSRI > placebo (p<.05) (57 % vs. 30%) SSRI: responders < nonresponders L Amygdala -14-10 -14, Z=2.05, posterior cortical amygdaloid nucleus R Amygdala x28 y-2 z-26, Z=2.27, p<.05 uncorrected lateral amygdala, ventral Konjunktion: SSRI Λ Placebo, responders (Mask: placebo nonresponders) L Amygdala: x-16 y-8 z-16, Z=2.74, p<.05 basolateral amygdala nucleus R Amygdala x26 y-4 z-26, Z=2.12, p<.05 uncorrected lateral amygdala, ventral R Amygdala x28 y-2 z-26, Z=2.86, p<.05 lateral amygdala, ventral Korrelerar (p<.05) med ångestskalor 10

r=.42, p<.0005 r=.40, p=.0005 LSAS 45 80 35 60 25 40 15 dlsas dstaispeech STAI-S 5 20 0-5 -20-15 -25-15 -12,5-10 -7,5-5 -2,5 0 2,5 danx L amy 5 7,5 10 12,5 Left basolateral amygdala nucleus -40-15 -12,5-10 -7,5-5 -2,5 0 2,5 danx L amy 5 7,5 10 12,5 Left basolateral amygdala nucleus Skillnad mellan SSRI och placebo responders? Behandlingseffekter i amygdala SSRI < Placebo: L Insula (p=.082) Placebo < SSRI: L Cerebellum (p=.056) Anxiolytisk effekt SSRI fysiologisk effekt Effekt av tid/mätningar avslutande frågor Ångestdämpning hur mycket av SSRI effekten är en psykologisk effekt (aktiv placebo)?? SSRI-neurofysiologi är placeboeffekten serotonerg?? Tid, Upprepad mätning KBT-effekten likaså? 11

Uppsala Affective Neuroscience Group: Fredrik Åhs, Vanda Faria, Mats Fredrikson, Clas Linnman, Åsa Michelgård Malin Gingnell, Thomas Ågren, Jonas Engman Tack för uppmärksamheten! 12