ÅRSREDOVISNING 2013
INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 5 UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING... 9 PERSONALREDOVISNING... 14 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING... 18 BALANSRÄKNING... 19 KASSAFLÖDESANALYS... 20 NOTER... 21 DRIFTSREDOVISNING... 27 INVESTERINGSREDOVISNING... 28 RESULTATRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL... 29 BALANSBERÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL... 30 SÄRSKILD REDOVISNING FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET... 31 REDOVISNINGSPRINCIPER... 35 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KOMMUNSTYRELSEN CAMPUS VÄRNAMO... 41 UPPHANDLINGSNÄMND... 44 TEKNISK NÄMND... 48 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND... 52 Miljö- och stadsbyggnadskontoret... 52 MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND... 57 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd - Räddningstjänst... 57 KULTURNÄMND... 61 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND... 64 OMSORGSNÄMND... 69 MEDBORGARNÄMND... 75 ÖVERFÖRMYNDARE... 79 KOMMUNENS REVISORER... 81 FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET... 82 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 84 SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING... 87 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING... 88 SAMMANSTÄLLD KASSAFLÖDESANALYS... 89 NOTER TILL SAMMANSTÄLLD REDOVISNING... 90 VÄRNAMO STADSHUS AB... 92 VÄRNAMO ENERGI AB (KONCERNEN)... 93 FINNVEDSBOSTÄDER AB... 94 STUDENTBOSTÄDER I VÄRNAMO AB... 95 VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB... 96 ÖVRIGT ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING... 97 REVISIONSBERÄTTELSE... 98 Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret 2013. Frågor om innehållet besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller ekonom Sofia Johansson, Värnamo kommun, 331 83 Värnamo, telefon: 0370-37 7000, e-post: kommunen@varnamo.se, org.nr: 212000-0555. Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder samt egna bilder.
INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET Läget i vår omvärld påverkar naturligtvis förutsättningarna för Värnamo kommun. Trots en stark kommunal ekonomi så pressas den kommunala budgeten av en alltför hög arbetslöshet och höga kostnader för sociala insatser. Trots detta kan vi i årsredovisningen för 2013 läsa om ett positivt resultat på 48 miljoner kronor, en ökad befolkning med 143 personer, en låneskuld på 0 kr samt investeringar på 214 miljoner kronor. Men det finns även en oroande uppgift att flera nämnder visar på relativt stora underskott i den löpande driften, underskott som kommer att påverka verksamheterna framöver. En särskild uppmärksamhet kommer därför att krävas under kommande år för att få driftverksamheten i budgetbalans. Återbetalning av försäkringspremier från AFA bidrar till det positiva resultatet för 2013. Några ytterligare återbetalningar inför kommande år kan vi inte räkna med. Det är därför av yttersta vikt att de rationaliseringar som pekas ut i samverkansutredningarna genomförs och att verksamheterna kan bedrivas än mer kostnadseffektivt. Av de 49 samverkansutredningar är nu 47 igång. Inför kommande budgetarbete görs bedömningar att aktuella utredningar kan innebära kalkylerade kostnadsminskningar på 20 miljoner kronor samt ytterligare utredningar har därutöver en besparingspotential på 10 miljoner kronor. Bredden av kommunal verksamhet framgår av nämndernas samlade verksamhetsberättelser. Bland 2013 års verksamhet vill vi framhålla inflyttningen i Gummifabriken av Värnamo Näringslivs AB med Företagsfabriken, kommunala tjänstemän och Campus Värnamo. Dessa verksamheter har ca 5 000 kvm till sitt förfogande. Detta innebär att Campus fått bättre förutsättningar att bedriva viktigt tillväxtarbete i form av högskole- och yrkesutbildningar. Under 2013 har en ny högskoleutbildning Förskollärarutbildning samt en ny yrkeshögskoleutbildning Fastighetsingenjör startats. Söktrycket på Campus utbildningar har under 2013 fördubblats. En positiv effekt är också att 18 studenter under året har valt att skriva sig i Värnamo p g a sina studier. Dessutom har en dialog inletts med flera högskolor kring en sjuksköterskeutbildning och en yrkeshögskoleansökan inom produktionsutveckling har lämnats in. En ansökan om att få startbidrag och få starta ett KomTek 2014 i Gummifabrikens Teknikcenter har beviljats och uppbyggnaden har påbörjats. Bland våra nettoinvesteringar vill vi speciellt framhålla arbetet med ett nytt reningsverk och pumpstation med överföringsledningar. Ledningsarbetena mellan Värnamo och det nya reningsverket Pålslund är färdigbyggda och reningsverket beräknas kunna driftsättas under 2015. Slutligen ett stort tack till all personal och alla förtroendevalda för ert bidrag till bra utfört arbete under 2013. Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande Ulf Svensson Kommunchef ~ 1 ~
INLEDNING EKONOMISK SAMMANFATTNING Årets resultat Årets resultat uppgår till +48,0 Mkr (+19,4 Mkr), vilket är 31 Mkr högre än budgeterat resultat. En av förklaringarna är att allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsskatt blev 6,9 Mkr högre än budgeterat men den främsta orsaken är att kommunen erhållit en återbetalning av premier från AFA Försäkringar avseende AGS för åren 2005 och 2006 med 29,2 Mkr. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar blev 5,2 Mkr lägre än budgeterat främst p g a tidsförskjutning av en del projekt. Med anledning av återbetalning av premien från AFA Försäkringar har kommunen under året gjort en frivillig inlösen av pensionsrätter som har tjänats in före 1998 med 9,9 Mkr inklusive särskild löneskatt. Detta har belastat årets resultat. Inlösen av pensionsrätt medför att motsvarande belopp har minskat kommunens ansvarsförbindelse. Per 2013-12-31 uppgår dessa ansvarsförbindelser till 687,0 Mkr (656,2 Mkr). Orsaken till att ansvarsförbindelsen ökar trots denna inlösen är en omräkning av den prognostiserade framtida räntan på pensionerna som gör att kommunens del i förpliktelsen ökar. Justerat resultat med hänsyn till reavinster vid försäljningar (-1,1 Mkr) och omräkning av räntan i pensionsavsättning (RIPS07) (+2,1 Mkr) uppgår till +49,0 Mkr. Detta innebär att Värnamo kommun uppfyller kommunallagens krav om en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning. Nämndernas resultat Nämnderna visar i förhållande till budget sammanlagt ett underskott på 16,0 Mkr. De största underskotten visar Medborgarnämnden (-18,5 Mkr) och Omsorgsnämnden (-12,5 Mkr). De största överskotten visar Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) (+2,6 Mkr) samt Miljöoch stadsbyggnadsnämnden (Miljö- och stadsbyggnadskontoret) (+7,1 Mkr). De största förklaringarna är följande: Medborgarnämnd -18,5 Mkr Kostnaderna för ekonomiskt bistånd uppgick till 28,7 Mkr och överstiger budget med 13,3 Mkr. Placeringskostnader för barn, ungdomar och vuxna blev 7,7 Mkr högre än budget. ~ 2 ~ Barn- och utbildningsnämnd -0,2 Mkr Nämnden och förvaltningen har jobbat intensivt med ett befarat underskott på 11,7 Mkr vid årets ingång. Olika åtgärder inom administration, organisation, personalutbildning och avgifter har inneburit att budget kunnat hållas. Även övertagande av elever från det nedlagda John Bauer-gymnasiet till det egna gymnasiet Figy har påverkat ekonomin positivt. Omsorgsnämnd -12,5 Mkr Den beslutade minskningen av antalet platser inom särskilt boende tar tid och den beräknade kostnadsminskningen genom detta dröjer därmed. Övertagandet av hemsjukvården från landstinget från 2013 har kostat 3,6 Mkr mer än budget. Kostnaderna för personlig assistans överstiger budget med 3,5 Mkr och antalet insatstimmar i hemtjänst innebär ett underskott på 3,5 Mkr. Särskilt boende inom LSS och olika avgifter för utförd verksamhet har gett överskott. Kommunstyrelse kommunledningskontor +2,6 Mkr Beror bl a på att en planerad attraktivitetsmässa inte har genomförts (+0,6 Mkr) och att anslaget för utredningar inte använts fullt ut (+1,1 Mkr). Miljö och stadsbyggnadsnämnd +7,1 Mkr Miljö- och stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 7,1 Mkr vilket bl a beror på att intäkter enligt den nya plan- och byggtaxan har blivit högre samt att vissa projektmedel inte har tagits i anspråk. Dessutom har några tjänster varit vakanta och personalkostnaderna har därmed blivit lägre. Räddningstjänsten visar ett underskott på 0,6 Mkr, vilket till stor del beror på ökade kostnaderna för utbildning av nyanställda deltidsbrandmän och lägre intäkter för externutbildningar. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 214,2 Mkr (114,6 Mkr). De största investeringarna avser det nya reningsverket vid Pålslund (60 Mkr) samt överföringsledningar till detta (30,8 Mkr). Andra stora investeringar är kommunens del i mittseparering av Rv27 (14,3 Mkr), renovering av Tingshuset (9 Mkr) samt VA-anslutning nordväst om sjön Hindsen (8,5 Mkr). De budgeterade nettoinvesteringar uppgick till 353,7 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 139,5 Mkr lägre. Av de budgeterade investeringar
INLEDNING utgör 128,9 Mkr tilläggsbudgetering från 2012 av investeringar som inte ännu inte genomförts. Den främsta anledningen är att många beslutade investeringsprojekt av olika anledningar blivit försenade. Personalekonomisk redovisning Per 2013-12-31 har Värnamo kommun 2 458 tillsvidareanställda årsarbetare, att jämföra med 2 446 per 2012-12-31. Det innebär en ökning med 12 årsarbetare. Kommunens övertagande av hemsjukvården från landstinget 2013-01-01 påverkar antalet anställda. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,73 procentenheter till 5,31 % 2013. Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 5,82 % och för män till 3,38 %. Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt ökat med 6,52 procentenheter till 53,26 %. ~ 3 ~
INLEDNING FEM ÅR I SAMMANDRAG Bokslut 2013 Bokslut 2012 Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Antal invånare (per 12-31) 33 155 33 012 32 934 32 833 32 753 Utdebitering allmän kommunalskatt, % * 21,09 20,75 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr 1 279 470 1 242 459 1 189 114 1 160 092 1 154 583 Omsättning (intäkter, skatteintäkter och 2 009 272 1 923 998 1 912 281 1 874 867 1 805 394 kommunalekonomisk utjämning), kkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr 83 508 82 110 82 820 78 048 73 894 Verksamhetens nettokostnader, kkr 1 566 983 1 536 143 1 492 414 1 457 846 1 440 631 Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr 1 611 836 1 548 491 1 545 179 1 509 430 1 461 494 Finansnetto, kkr 3 110 7 033 7 674 15 084 13 236 Årets resultat före extraordinära poster, kkr 47 962 19 381 60 440 66 668 34 099 Årets resultat, kkr 47 962 19 381 60 440 66 668 34 099 Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr 48 952 18 889 61 260 60 382 33 759 Nettoinvesteringar, kkr 214 193 114 607 95 075 141 836 159 201 Anläggningstillgångar, kkr 1 439 564 1 292 902 1 243 431 1 234 546 1 217 288 Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr 111 663 135 434 174 697 135 274 77 118 Likvida medel, kkr 199 776 272 853 268 358 294 048 319 323 Eget kapital, kkr 1 271 126 1 223 163 1 203 782 1 143 343 1 076 675 Avsättningar, kkr 142 831 126 453 142 224 182 715 203 419 Långfristiga skulder, kkr 30 667 28 959 25 029 0 1 586 Kortfristiga skulder, kkr 306 380 322 614 315 451 337 810 332 049 Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr 687 015 656 185 682 739 619 851 681 522 Rörelsekapital, kkr 5 059 85 673 127 604 91 512 64 392 Anläggningskapital, kkr 1 266 066 1 137 490 1 076 178 1 051 831 1 012 283 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och 97,0 98,8 96,1 95,6 97,7 kommunalekonomisk utjämning och finansnetto Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,02 1,27 1,40 1,27 1,19 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 72,6 71,9 71,4 68,7 66,7 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 33,4 33,3 30,9 31,5 24,5 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid 0,2 0,3 0,2 0,0 0,0 (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 6,5 5,3 7,5 7,7 6,0 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 1,5 1,5 1,3 0,0 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 19,2 20,7 20,2 20,3 20,7 Berörda nyckeltal 2008-2010 är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper fr o m 2011. *) Skatteväxling har skett 2013-01-01 med Jönköpings läns Landsting med 0,34 procentenheter för överlämning av huvudmannaskap för hemsjukvården från landstinget till Jönköpings läns kommuner. ~ 4 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunens nya målstyrningsarbete Under 2013 har repetitionsutbildningar vad gäller målstyrningen genomförts. Under våren 2014 är målstyrningsmodulen och tekniken bakom redo och i behov av ett versionsbyte. Därefter behövs ytterligare utbildningar i nya versionen. Tyngdpunkten i målstyrningsmodellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca 2000 aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en titta-behörighet i Hypergene. = Målet är nästan uppfyllt/uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord under året Medborgar-/Kundmål Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: "Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun?" (Max 100 p) Nulägesnivå: 58 p höst 2012 Målnivå: 65 p höst 2014 (Målet var uppnått, därför höjdes målnivån 2013.) Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014. Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p) Målnivå: 68 p höst 2014. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten 2014. ~ 5 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Resursmål Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: Bokslut 2013-12-31 innebär 3,7 % för det enskilda året 2013 och 2,7 % för den aktuella perioden 2011-2016 (uppdaterat 2014-03-14). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: Bokslut 2013-12-31 innebär +147,0 Mkr (uppdaterad 2014-03-14) Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). ~ 6 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 76 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2013. Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år 2015. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa gång 2015. Miljömål Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,9 höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningarna vår o höst 2012 var 5,9, bästa kommun 7,0). Anställdas uppfattning 39 % nöjda år 2013. Målnivå: 7,0 höst 2014, samt 60 % nöjda anställda år 2015. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten 2014. Nästa medarbetarundersökning 2015. ~ 7 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen justeras löpande i takt med att statistik och beräkningsmetoder förbättras. Man räknar då även om åren bakåt i tiden för att nya metoder inte ska medföra trendbrott. Nulägesnivå: Minskat med 21,8% mellan åren 1990-2011. (Uppdaterad 1309). Målnivå: Minskning med minst 40% mellan åren 1990-2020. Uppföljningsintervall: En gång per år. ~ 8 ~
Mkr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER UTVÄRDERING AV EKONOMISK STÄLLNING Årets resultat Kommunen redovisar för 2013 ett positivt resultat på 48,0 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten var på +23,5 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten, främst genom att nämnderna använt delar av resultatfonder, till ett budgeterat helårsresultat på +17,1 Mkr. 70 60 50 40 30 20 10 0 34,1 66,7 60,4 19,4 48,0 2009 2010 2011 2012 2013 Nämnderna visar i sina bokslut ett underskott mot reviderad budget på sammanlagt -16 Mkr. De största underskotten visar medborgarnämnden - 18,5 Mkr och omsorgsnämnden -12,5 Mkr. Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) visar däremot ett överskott på 2,6 Mkr, miljö- och stadsbyggnadsnämnden (miljö- och stadsbyggnadskontoret) +7,1 Mkr och tekniska nämnden +4,1 Mkr. Se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets resultat +48,0 Mkr blir, efter avdrag av realisationsvinsterna på - 1,1 Mkr och efter tillägg för omräkning av pensionsavsättningen enligt en lägre ränta (RIPS) med +2,1 Mkr, sammanlagt +49,0 Mkr. Det innebär att kommunen under 2013 har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Belopp i Mkr 2009 2010 2011 2012 2013 Resultat enl lagen om ekonomisk balans +33,8 +60,4 +61,3 +18,9 +49,0 Soliditet 66,7 % 68,7 % 71,4 % 71,9 % 72,6 % Förändring av eget kapital +3,3 % +6,2 % +5,3 % +1,6 % +3,9 % Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bl a: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Kommunerna ska också ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Värnamo kommun jobbar sedan 2009 enligt en ny målstyrningsmodell. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för 2013 sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2013: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Årets resultat för 2013, med avräkning för realisationsvinster och med tillägg för ändrad ränta i pensionsavsättningen, uppgår till 49,0 Mkr. Därtill kommer inlösen av en del av pensionsskulden med 9,9 Mkr som är frivillig och inte ska inräknas i avstämningen mot det ekonomiska målet. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 611,8 Mkr. Resultatet ~ 9 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER blir därmed +3,7 % av intäkterna och målet är därmed uppfyllt för det enskilda året 2013. Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt (2011-2016) uppgår resultatet till +2,7 %. Även ur det tidsperspektivet är målet uppfyllt. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl. affärsverksamhet) uppgår till 102,7 Mkr. Resultat (exkl. pensionsinlösen, realisationsvinster och ändrad ränta i pensionsavsättningen) och avskrivningar uppgår till 142,4 Mkr. Årets resultat och avskrivningar överstiger därmed årets investeringar med 39,7 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt (2009-2016) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 147,0 Mkr. Målet är därmed uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning med 0,25 procentenheter. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt varit oförändrad. Värnamo är den enda kommun i länet som, utöver skatteväxlingar med landstinget, inte har höjt skatten under den senaste 10- årsperioden. Från 2014 har dock en skattehöjning genomförts med 0,18 procentenheter. Även efter denna höjning har Värnamo kommun lägst skattesats bland kommunerna i Jönköpings län. Avvikelsen mot budget för år 2013 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till +6,9 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna är i första hand att den rådande lågkonjunkturen påverkat skatteunderlag någon mindre än beräknat. Från 2013 har huvudmannaskapet för hemsjukvården överförts från landstinget till länets kommuner. För att finansiera detta har en skatteväxling skett med 0,34 procentenheter. Utdebiteringen har under 2013 därmed varit 21,09 %. Utveckling av nettokostnader % 10 8 6 4 2 2,0 1,2 2,4 2,9 2,0 10 0 2009 2010 2011 2012 2013 % 8 6 4 2 0 2,2 3,3 2009 2010 2011 2012 2013 Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2012 och 2013 blev hela 4,1 %. År 2012 var ökningen endast 0,2 % till följd av skatteväxling till landstinget för kollektivtrafiken. Orsaken till den extremt höga ökningen 2013 är att huvudmannaskapet för hemsjukvården har överförts till kommunerna i Jönköpings län från landstinget från 2013. För att finansiera detta har en skatteväxling skett med 0,34 procentenheter. Utan denna skatteväxling hade ökningen varit cirka +2,5 %. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning 2,4 0,2 4,1 Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2012 och 2013 uppgår till 2,0 %. Intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift är, delvis p g a skatteväxlingen 4,1 %. Under perioden 2009-2013 ökade nettokostnaderna med 8,8 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökade med 10,3 %. ~ 10 ~
Mkr Mkr FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Utveckling av nettokostnadsandelen 2009 2010 2011 2012 2013 Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 93,5% 91,4% 91,2% 93,9% 92,0% Avskrivningar av skatter+utjämning 5,1% 5,2% 5,4% 5,3% 5,2% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 98,6% 96,6% 96,6% 99,2% 97,2% Finansnetto av skatter+utjämning -0,9% -1,0% -0,5% -0,5% -0,2% Verksamhetens nettokostnadsandel har under femårsperioden minskat med 1,5 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 9,6 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,1 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. Investeringar 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 159 142 2009 2010 2011 2012 2013 2009 2010 2011 2012 2013 Nettoinvesteringar/ nettokostnader 11,1% 9,7% 6,4% 7,5% 13,7% Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar 147,4% 98,0% 66,4% 112,9% 162,9% Kommunen investerade 2013 för 214,2 Mkr. År 2012 var investeringarna lägre (114,2 Mkr). Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att befintliga likvida medel används eller att externa lån upptas. Fram till och med 2013 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan är det dock inte möjligt i framtiden utan lån kommer att behöva upptas för den avgiftsfinansierade verksamhetens investeringar. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna 95 115 214 ~ 11 ~ minskar. Med anledning av att gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte investeringen i ombyggnaden av denna i kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Utveckling av tillgångarnas sammansättning 2009 2010 2011 2012 2013 Materiella tillgångar 73,4% 72,8% 72,5% 72,9% 78,3% Finansiella tillgångar 2,1% 1,4% 1,2% 3,1% 3,9% Summa anläggningstillgångar 75,4% 74,2% 73,7% 76,0% 82,2% Kortfristiga fordringar 4,8% 8,1% 10,4% 8,0% 6,4% Finansiella placeringar, kassa och 19,8% 17,7% 15,9% 16,0% 11,4% bank Summa omsättningstillgångar 24,6% 25,8% 26,3% 24,0% 17,8% Skuldsättning 2009 2010 2011 2012 2013 Total skuldsättning 33,3% 31,3% 28,6% 28,1% 27,4% varav avsättningar 12,6% 11,0% 8,4% 7,4% 8,1% varav långfr. skulder 0,1% 0,0% 1,5% 1,7% 1,8% varav kortfr. skulder 20,6% 20,3% 18,7% 19,0% 17,5% Pensionsskulden (inkl. löneskatt) 700 600 500 400 300 200 100 0 48,5 681,5 32,8 29,1 26,3 28,6 2009 2010 2011 2012 2013 Avsättning 619,9 682,7 656,2 Ansvarsförbindelse 687,0 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Under 2013 gjordes inlösen med 9,9 Mkr (inkl löneskatt). Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER inkomstprisbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner. Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser 2009 2010 2011 2012 2013 245,6 Mkr 665,4 Mkr 1 264,4 Mkr 1 473,7 Mkr 1 600,7 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1 600,7 Mkr, vilket är avsevärt högre än för ett par år sedan. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige 2011 som innebär att kommunen i större omfattning tillåter att de egna bolagen upptar lån med kommunal borgen som säkerhet. För detta betalar bolagen en avgift. Denna kommunala borgen ställs ut med en maximal nivå (limit). Vid årets slut har bolagen utnyttjat 1 032,2 Mkr (887,3 Mkr) av denna limit. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,5 Mkr och övrig borgen på 1,1 Mkr. Prognossäkerhet nämndernas nettokostnad Nämndernas gemensamma avvikelse mot den helårsprognos som upprättades vid delårsbokslutet i juni är +17,4 Mkr. Motsvarande skillnad under 2012 var -5,5 Mkr. Det är viktigt att fortsätta arbetet med ekonomisk kontroll och träffsäkerheten i prognosarbetet. Prognoser har under de senaste åren blivit bättre men ytterligare förbättringar kan ske. Avvikelse prognos juni 2013 Avvikelse bokslut 2013 Skillnad belopp Belopp i tkr Kommunstyrelse - KLK +810 +2 569 +1 759 Kommunstyrelse - Campus +1 075 +1 198 +123 Upphandlingsnämnd +970 +425-545 Teknisk nämnd -800 +4 146 +4 946 Msn Miljö-/stadsbyggnad +3 019 +7 099 +4 080 Msn Räddningstjänst -580-605 -25 Kulturnämnd 0 +245 +245 Barn/utbildningsnämnd -6 469-229 +6 240 Omsorgsnämnd -11 600-12 479-879 Medborgarnämnd -19 800-18 516 +1 284 Överförmyndarnämnd 0 +167 +167 Kommunens revisorer 0-6 -6 SUMMA NÄMNDER -33 375-15 986 +17 389 2012 var -5,5 Mkr. Det är viktigt att fortsätta arbetet med ekonomisk kontroll och träffsäkerheten i prognosarbetet. Prognoser har under de senaste åren blivit bättre men ytterligare förbättringar kan ske. Befolkningsutveckling Efter en mellanperiod på två år (2008-2009) då kommunens invånarantal sjönk har under åren 2010-2013 befolkningsantalet åter ökat, detta år med +143 personer (+78 personer). De satsningar som kommunen nu genomför för att bl a stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Antal Utfall invånare Förändring 2006-12-31 32 841 +141 2007-12-31 32 930 +89 2008-12-31 32 823-107 2009-12-31 32 753-70 2010-12-31 32 833 +80 2011-12-31 32 934 +101 2012-12-31 33 012 +78 2013-12-31 33 155 +143 Avslutande kommentar och analys Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkar också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget har medfört lägre intäkter. Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bl a försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. Den beslutade förändringen av utjämningssystemet som gjorts medför att utjämningsavgiften från Värnamo kommun ökar med cirka 13 Mkr årligen. Under 2014 erhålls ett införandebidrag för att mildra effekterna men från 2015 slår förändringen igenom till fullo. Nämndernas gemensamma avvikelse mot den helårsprognos som upprättades vid delårsbokslutet i juni är +17,4 Mkr. Motsvarande skillnad under ~ 12 ~ Att ett par av de största nämnderna har svårigheter att hålla sina nettokostnader inom den tilldelade budgetramen är oroväckande och
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER innebär tillsammans med förändringarna i utjämningssystemet ett ansträngt budgetläge inför 2015-2017. Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/samverkan pågår. I detta arbete kommer också avgränsade verksamhetsgrenar som kan tas bort att analyseras och beskrivas. Utöver att bli mer kostnadseffektiv och om möjligt höga kvaliteten är syftet också att minska kommunens nettokostnader. Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara. Efter denna period av stora investeringar är det angeläget att kommunens investeringar under en tid begränsas för att ge möjlighet att åter förbättra likviditeten ~ 13 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER PERSONALREDOVISNING För kompletta personalekonomiska nyckeltal hänvisas till den fullständiga personalekonomiska redovisningen 2013. Anställda Förvaltning Tillsvidareanställda * Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år. *Grundanställningen exkl. tillfälliga placeringar. **Aktuella anställningsbeslut. Tillsvidareanställda 2012 är justerade. Antal tillsvidareanställda årsarbetare har ökat med 12 och antal tidsbegränsat månadsanställda årsarbetare har minskat med 11 jämfört med 31 december 2012. Sammantaget en ökning motsvarande 1 årsarbetare. Lönekostnadsförändring Årsarbetare ** 2012 2013 Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare Antal kommuninvånare har under året ökat med 143 personer. Antal tillsvidareanställda har ökat vilket leder till att antal tillsvidareanställda per 1 000 kommuninvånare har ökat men antal årsarbetare på 1 000 kommuninvånare är oförändrat. 2012 2013 Tillsvidareanställda * Årsarbetare ** Tidsbegr månadsanställda Förändring Förändring 2013/2012 2013/2012 i kkr i % Lönekostnad månadsavl (kkr) 781 112 812 723 31 611 4,0% Lönekostnad timavlönade (kkr) 63 424 74 167 10 743 16,9% Totala lönekostn (kkr) 844 536 886 890 42 354 5,0% I genomsnitt per månad (kkr) 70 378 73 908 3 530 5,0% Per månad/årsarbetare (kkr) 25,4 26,1 0,7 2,8% Antal kommuninvånare 33 012 33 155 143 0,4% Lönekostnad per kommuninvånare (kkr) 25,583 26,750 1,167 4,6% Årsarbetare Barn- och utbildningsförv. 1 154 1 089 136 106 1 152 1 086 115 93 Kommunledningskontoret 66 68 5 5 72 75 7 7 Kulturförv. 23 21 5 4 23 21 5 3 Medborgarförv. 145 139 44 42 151 146 46 43 Miljö- och stadsbyggn. 40 38 2 1 39 37 1 1 Omsorgsförv. 1 023 875 42 33 1 038 881 33 25 Räddningstj. 39 38 2 2 38 37 0 0 Tekniska kontoret 172 167 7 7 168 164 14 14 Upphandlingsförv. 11 11 - - 12 11 3 3 Totalt 2 673 2 446 243 200 2 693 2 458 224 189 Tabell 2. Totala lönekostnader exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även övriga skattepliktiga kostnader, t ex ob, jour, beredskap, övertid, fyllnadslön, sjuklön mm. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. De totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade har ökat med fem procent. Den totala lönekostnadsökningen per månad och årsarbetare uppgår till 700 kronor eller 2,8 procent. Lönekostnadsförändringen per kommuninvånare har ökat med cirka 1 167 kronor eller 4,6 procent. ~ 14 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Sjukfrånvaro Förvaltning Sjukfrånvarotid 2013 (%) Andel >=60 dagar 2013 (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2013/2012 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2013/2012 Barn- och utbildningsförv. 4,16 49,84 0,40 2,51 Kommunledningskontoret 3,41 56,89 0,16 15,44 Kulturförv. 1,45 0 0,13-54,77 Medborgarförv. 7,34 48,50-0,13 2,51 Miljö- och stadsbyggn. 1,41 0 0,23 0 Omsorgsförv. 7,08 57,01 1,10 8,35 Räddningstj. 0,87 0 0,09 0 Tekniska kontoret 4,27 57,92 1,66 27,63 Upphandlingsförv. 1,91 0-1,14-72,79 Totalt 5,31 53,26 0,73 6,52 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,73 procentenheter från 4,58 procent 2012 till 5,31 procent 2013. Mellan 2010 och 2013 har sjukfrånvaron ökat med 0,81 procentenheter från 4,50 procent till 5,31 procent. Inom samtliga förvaltningar förutom inom upphandlings- och medborgarförvaltningen har den totala sjukfrånvaron ökat jämfört med 2012. Medborgarförvaltningen och omsorgsförvaltningen har högst andel sjukfrånvaro och räddningstjänsten har lägst andel sjukfrånvaro. Den långa sjukfrånvaron har totalt ökat med 6,52 procentenheter till 53,26 procent jämfört med 2012. Den långa sjukfrånvaron har ökat inom samtliga förvaltningar förutom inom upphandlingsoch kulturförvaltningen. Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Sjukfrånvarotid 2013 (%) Andel >=60 dagar 2013 (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2013/2012 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2013/2012 Kvinnor 00-29 4,29 25,79 0,97 11,30 Män 00-29 3,18 19,33-0,55 5,04 Totalt 00-29 4,04 24,61 0,63 10,17 Kvinnor 30-49 5,50 53,39 0,87 8,57 Män 30-49 3,35 41,04 0,53 12,02 Totalt 30-49 5,11 51,93 0,81 8,97 Kvinnor 50-99 6,51 60,36 1,27 6,03 Män 50-99 3,46 50,31-1,28-5,49 Totalt 50-99 5,80 58,98 0,68 4,33 Totalt kvinnor 5,82 54,76 1,05 7,41 Totalt män 3,38 43,43-0,51-0,52 Totalt 00-99 5,31 53,26 0,73 6,52 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. ~ 15 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Den långa sjukfrånvaron har totalt ökat med 6,52 procentenheter. Männens långa sjukfrånvaro har minskat med 0,52 procentenheter och kvinnornas har ökat med 7,41 procentenheter. Den långa sjukfrånvaron för männen har minskat i intervallet 50 år och äldre men ökat inom övriga åldersintervall. Den långa sjukfrånvaron för kvinnor har ökat i samtliga åldersintervall. Den största ökningen bland kvinnorna uppgår till 11,3 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen 29 år och yngre. Antal anställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen är cirka två procent lägre 2013 jämfört med 2012. Sjuklönekostnader Dag 2-14 -80% 2013 (kkr) Jmf dag 2-14 (80 %) 2013-2012 (kkr) Dag 15-90 -10% 2013 (kkr) Jmf dag 15-90 -10% 2013-2012 (kkr) Total sjuklön inkl PO 38,7 % jmf 2013-2012 (kkr) Barn- och utbildningsförv. 3 541 176 283 43 304 Kommunledningskontoret 215-6 26 3-4 Kulturförv. 43 19 0-4 21 Medborgarförv. 928-84 52 9-104 Miljö- och stadsbyggn. 97 19 2 2 29 Omsorgsförv. 4 648 717 402 75 1 099 Räddningstj. 43 2 4 4 8 Tekniska kontoret 622 144 74 40 255 Upphandlingsförv. 42 27 0 0 37 Totalt 10 179 1 014 843 172 1 645 Tabell 5. Sjuklönekostnader i faktisk sjukfrånvaroperiod, kkr per förvaltning (kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). Kostnaden för dag 2-14 är cirka 11 procent högre 2013 jämfört med 2012. Kostnaden för dag 15-90 är 25,6 procent högre. De totala sjuklönekostnaderna har ökat för samtliga förvaltningar förutom medborgarförvaltningen samt kommunledningskontoret. Övertid, fyllnadstid, timlön Övertid Förvaltning Kostnad (kkr) 2012 Kostnad (kkr) 2013 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv. 1 162 1 000-162 Kommunledningskont. 110 110 0 Kulturförv. 121 136 15 Medborgarförv. 443 396-47 Miljö- och stadsbyggn. 86 116 30 Omsorgsförv. 1 370 2 416 1 046 Räddningstj. 150 196 46 Tekniska kontoret 1 453 1 661 208 Upphandlingsförv. 5 5 0 Totalt 4 900 6 036 1 136 Tabell 6. Kostnader övertid i kkr per förvaltning (resultaträkningen). Kostnaderna för övertid är 23,2 procent högre 2013 jämfört med 2012. ~ 16 ~
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Fyllnadstid Förvaltning Kostnad (kkr) 2012 Kostnad (kkr) 2013 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv. 2 438 2 012-426 Kommunledningskontoret 46 120 74 Kulturförv. 32 74 42 Medborgarförv. 166 89-77 Miljö- och stadsbyggn. 4 10 6 Omsorgsförv. 5 620 6 281 661 Räddningstj. 496 394-102 Tekniska kontoret 96 98 2 Upphandlingsförv. 8 1-7 Totalt 8 906 9 079 173 Tabell 7. Kostnader fyllnadstid i kkr per förvaltning (resultaträkningen). Kostnaderna för fyllnadstid är 1,9 procent högre 2013 jämfört med 2012. Timlön Förvaltning Kostnad (kkr) 2012 Kostnad (kkr) 2013 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv. 7 472 9 122 1 650 Kommunledningskontoret 600 2 680 2 080 Kulturförv. 206 190-16 Medborgarförv. 2 1 215 1 213 Miljö- och stadsbyggn. 9 67 58 Omsorgsförv. 37 394 40 236 2 842 Räddningstj. 1 812 2 290 478 Tekniska kontoret 1 022 829-193 Upphandlingsförv. 0 0 0 Periodiseringpost dec, ej fördelad per förv. -171 1 235 1 406 Totalt 48 346 57 864 9 518 Tabell 8. Kostnader timlön i kkr per förvaltning (resultaträkningen). Kostnaderna för timlöner är 19,7 procent högre 2013 jämfört med 2012. ~ 17 ~
RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING Bokslut Budget Bokslut Belopp i kkr 2013 2013 2012 Verksamhetens intäkter (Not 1) 397 436 375 507 Verksamhetens kostnader (Not 2) -1 880 912-1 829 540 Nettokostnader exkl avskrivningar -1 483 475-1 502 131-1 454 033 Avskrivningar (Not 3) -83 508-88 700-82 110 Verksamhetens nettokostnader -1 566 983-1 590 831-1 536 143 Skatteintäkter (Not 4) 1 301 954 1 294 090 1 234 317 Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) 309 882 310 810 314 174 Finansiella intäkter (Not 6) 5 699 4 550 8 314 Finansiella kostnader (Not 7) -2 589-1 487-1 281 Årets resultat 47 962 17 132 19 381 Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 47 962 19 381 Avgår samtliga reavinster vid försäljning -1 087-492 Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning (RIPS07) 2 076 0 Årets balanskravsresultat 48 952 18 889 ~ 18 ~
RÄKENSKAPER BALANSRÄKNING Belopp i kkr 2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) 1 263 951 1 143 946 Maskiner och inventarier (Not 9) 106 982 96 878 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) 68 631 52 078 Summa anläggningstillgångar 1 439 564 1 292 902 Omsättningstillgångar Förråd 2 161 2 879 Kortfristiga fordringar (Not 11) 109 502 132 555 Kassa och bank (Not 12) 199 776 272 853 Summa omsättningstillgångar 311 439 408 287 Summa tillgångar 1 751 003 1 701 189 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 13) 1 271 126 1 223 163 Därav årets resultat 47 962 19 381 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (Not 14) 28 607 26 321 Andra avsättningar (Not 15) 114 224 100 132 Summa avsättningar 142 831 126 453 Skulder Långfristiga skulder (Not 16) 30 667 28 959 Kortfristiga skulder (Not 17) 306 380 322 614 Summa skulder 337 047 351 573 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 751 003 1 701 189 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller 687 015 656 185 avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser 1 600 668 1 473 721 c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 19 ~
RÄKENSKAPER KASSAFLÖDESANALYS Belopp i kkr Den löpande verksamheten Bokslut 2013 Bokslut 2012 Årets resultat 47 962 19 381 Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 19) 100 761 74 633 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 148 723 94 014 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 23 053 38 251 Ökning/minskning förråd 718 1 012 Ökning/minskning kortfristiga skulder -16 234 7 163 Kassaflöde från den löpande verksamheten 156 260 140 440 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -214 193-114 607 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 409 11 019 Investering i finansiella anläggningstillgångar (Not 20) -12-1 657 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 750 Kassaflöde från investeringsverksamheten -212 796-104 495 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 0 Amortering av långfristiga skulder 0 0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar (Not 21) -16 541-31 450 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -16 541-31 450 Årets kassaflöde -73 077 4 495 Likvida medel vid årets början 272 853 268 358 Likvida medel vid årets slut 199 776 272 853 ~ 20 ~
RÄKENSKAPER NOTER 2013 2012 Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning, taxor och avgifter 165 225 155 482 Hyror och arrenden 44 140 45 614 Bidrag 80 688 72 493 Försäljning verksamhet och konsulttjänster 58 080 45 928 Förändring skuld flyktingmottagning 2 261 2 707 Förändring skogskonto 2 000 2 000 Övrigt 15 830 24 437 Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie till AFA 29 212 26 846 Summa verksamhetens intäkter 397 436 375 507 Not 2 Verksamhetens kostnader Löner och pensioner inkl sociala kostnader -1 279 470-1 243 761 Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier -78 011-73 123 Lämnade bidrag -65 820-70 685 Köp av huvudverksamhet -131 968-126 190 Diverse köpta tjänster -90 339-90 972 Hyra/leasing av lokaler, mark och anläggningstillgångar -82 902-71 873 Bränsle, energi och vatten -44 192-46 416 Kostnader för transportmedel, transporter och resor -58 516-61 308 Övriga kostnader -35 602-42 122 Realisationsförlust vid försäljning av byggnaderna Studentbostäder 0-4 770 Förändring fastighetsunderhållsreserv 6 208 15 621 Förändring deponireserv -5 134-2 865 Förändring VA-investeringsfond -15 248-11 120 Förändring fritidsanläggningar underhållsfond 81 44 Summa verksamhetens kostnader -1 880 912-1 829 540 Jämförelse mellan 2012 och 2013 försvåras p g a byte till ny kontoplan 2013 Not 3 Avskrivningar Avskrivning byggnader och anläggningar enl plan -53 217-52 398 Avskrivning maskiner och inventarier enligt plan -30 291-29 712 Summa avskrivningar -83 508-82 110 Not 4 Skatteintäkter Preliminär allmän kommunalskatt 1 315 189 1 221 200 Preliminär slutavräkning allmän kommunalskatt innevarande år -8 053 14 833 Slutavräkningsdifferens allmän kommunalskatt föregående år 787 234 Mellankommunal kostnadsutjämning inom Jönköpings län -5 970-1 950 Summa skatteintäkter 1 301 954 1 234 317 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag 215 873 209 667 Kostnadsutjämningsavgift/-bidrag -1 848 11 445 Kostnadsutjämningsbidrag, LSS 25 480 22 362 Regleringsbidrag 15 039 16 313 Kommunal fastighetsavgift 55 338 54 387 Summa generella statsbidrag och utjämning 309 882 314 174 ~ 21 ~
RÄKENSKAPER 2013 2012 Not 6 Finansiella intäkter Intäktsräntor 2 747 5 742 Övriga utdelningar 139 346 Erhållna borgensavgifter 2 284 1 412 Övriga finansiella intäkter 529 580 Intäktsförd skuld avseende skadeförebyggande åtgärder 0 234 Summa finansiella intäkter 5 699 8 314 Not 7 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning -2 135-1 081 Övriga räntekostnader och finansiella kostnader -454-200 Summa finansiella kostnader -2 589-1 281 Not 8 Mark, byggnader och anläggningar Redovisat värde vid årets ingång 1 143 946 1 128 658 Årets investeringar 61 867 38 939 Årets försäljningar -356-15 291 Årets avskrivningar -53 217-52 398 Pågående investeringar 111 712 44 039 Redovisat värde vid årets slut 1 263 951 1 143 946 Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9 Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets ingång 96 878 95 051 Årets investeringar 40 614 31 631 Årets försäljningar -220-92 Årets avskrivningar -30 291-29 712 Redovisat värde vid årets slut 106 982 96 878 Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 2 356 2 343 Aktier i koncernföretag - Värnamo Stadshus AB 4 000 4 000 Utlämnade lån 255 335 Långfristig fordran 56 924 40 303 Bostadsrätter 5 097 5 097 Summa finansiella anläggningstillgångar 68 631 52 078 Not 11 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 33 009 36 214 Fordringar på staten 21 697 19 210 Skattefordran 15 620 38 931 Fordran mervärdeskatt (Ludvikamoms) 4 260 7 576 Fordran mervärdesskatt 6 207 1 395 Kortfristig del av långfristig fordran 460 460 Övriga kortfristiga fordringar 28 249 28 769 Summa kortfristiga fordringar 109 502 132 555 ~ 22 ~
RÄKENSKAPER Not 12 Kassa och bank Kommunen inkl. de kommunägda bolagen har vid bokslutstillfället en outnyttjad checkräkningskredit på 50.000 kkr (50.000 kkr). 2013 2012 Not 13 Eget kapital Anläggningskapital 1 266 067 1 137 490 Rörelsekapital 5 059 85 673 Summa eget kapital 1 271 126 1 223 163 Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation Avsatt för pensioner Förmånsbestämd/kompl pension 6 227 5 440 Efterlevande-/barnpension 964 1 009 Särskild avtals-/ålderspension 11 183 9 683 Visstidspension/SAPök 4 648 5 050 Summa pensioner 23 022 21 182 Särskild löneskatt 5 585 5 139 Summa avsatt till pensioner 28 607 26 321 Antal visstidsförordnanden Politiker 8 6 Tjänstemän 0 0 Avsatt till pensioner Ingående avsättning 26 321 29 073 Nya förpliktelser 3 305-272 Varav: Förmånsbelopp 1 372 * Personalförändringar 148 * Ränte- och basbeloppsuppräkning 230 * Ändring av försäkringstekniska grunder (RIPS) 1 671 0 Övrig post -116-272 Årets utbetalningar -1 465-1 943 Förändring av särskild löneskatt 446-537 Summa avsatt visstidspensioner 28 607 26 321 Aktualiseringsgrad 99% 98% * Uppgiften har ej kunnat fyllas i p g a byte av pensionsadministratör under 2012. Den förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP) som avser intjänad pensionsrätt över 7,5 IBB har tryggats genom försäkring. Det försäkrade kapitalet uppgår till 176.223 kkr (165.304 kkr) och storleken på överskottsfonden uppgår till 0 kkr (0 kkr). Not 15 Andra avsättningar Underhållsreserv 27 902 34 110 Fritidsanläggningar 481 562 Återställning deponi 15 548 10 415 Va-investeringsfond 70 293 55 045 Summa andra avsättningar 114 224 100 132 ~ 23 ~
RÄKENSKAPER 2013 2012 Not 16 Långfristiga skulder VA-anläggningsavgifter 30 667 28 959 Summa långfristiga skulder 30 667 28 959 Av beloppet ovan kommer 676 kkr (628 kkr) att återföras som intäkt under 2014. Not 17 Kortfristiga skulder Skuld bolag, koncernkonto 19 649 19 986 Leverantörsskulder 68 111 74 258 Anställdas skatter 19 300 20 062 Skulder till staten 1 442 1 616 Upplupna löner 15 694 13 453 Upplupna semesterlöner 49 405 48 535 Upplupna sociala avgifter 42 260 43 301 Upplupen löneskatt 11 774 14 170 Upplupna pensioner individuell del, exkl. särskild löneskatt 39 463 39 447 Förutbetalt statsbirdag till åtgärder för att begränsa översvämning 4 269 5 149 Förutbetalda skogsintäkter 2 000 4 000 Förutbetalda skatteintäkter 8 053 0 Skuld flyktingmottagning 6 372 8 632 Skuld bidrag konstgräsplan 0 6 900 Övriga kortfristiga skulder 18 589 23 105 Summa kortfristiga skulder 306 380 322 614 Not 18 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Ingående ansvarsförbindelse 528 074 549 444 Förmånsbelopp 8 962 * Aktualisering 2 199 * Utbetalningar -19 306-19 492 Ränte- och basbeloppsuppräkning 123 * Personalförändringar 520 * Försäkringssäkrat pensionsåtagande -7 958-15 947 Ändrade försäkringstekniska grunder (RIPS) 39 770 0 Övrig post 501 14 069 Summa pensionsförpliktelser 552 885 528 074 Särskild löneskatt 134 130 128 111 Summa ansvarsförbindelse avsatt till pensioner 687 015 656 185 ~ 24 ~
RÄKENSKAPER 2013 2012 Genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998, belopp inkl. särskild löneskatt (24,26%): År 2006: Pensionstagare födda 19420101-19430415 24 335 24 335 År 2007: Pensionstagare födda 19430416-19440331 29 123 29 123 År 2008: Pensionstagare födda 19440401-19440731 9 493 9 493 År 2010: Pensionstagare födda 19460108-19461226 24 408 24 408 År 2010: Pensionstagare födda 19470104-19470316 9 853 9 853 År 2011: Pensionstagare födda 19470331-19470417 4 185 4 185 År 2011: Pensionstagare födda 19370104-19381020 10 133 10 133 År 2012: Pensionstagare födda 19381021-19391230 19 816 19 816 År 2013: Pensionstagare födda 19640110-19640724 3 253 0 År 2013: Pensionstagare födda 19650104-19651130 6 637 0 Summa genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998 141 236 131 346 Pensionsmedelsförvaltning (inkl särskild löneskatt) Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 28 607 26 321 Ansvarsförbindelse - pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar 687 015 656 185 Finansiella placeringar 0 0 Återlåning i verksamheten 715 622 682 506 Kommunförbundet Jönköpings län avvecklades som organisation per den 31 december 2005. Kommunerna i Jönköpings län har ansvar för pensionsförpliktelserna för den tidigare anställda personalen. Administrationen sköts av Jönköpings kommun. Avsatta medel för pensionerna finns i en stiftelse. Dessa räcker förmodligen för att säkerställa finansieringen av framtida pensionsutbetalningar. Om så inte sker ska kostnaderna fördelas mellan länets samtliga kommuner. Vid årets utgång saknas 625 kkr (1.003 kkr) i förhållande till pensionsåtagandena. Värnamo kommuns andel av detta underskott utgör 62 kkr och har belastat kostnader 2013. b) Övriga ansvarsförbindelser Borgen Borgen gentemot Värnamo Stadshus AB, varav utnyttjat 211.500 kkr (209.000 kkr) 216 000 216 000 Borgen gentemot Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB, varav utnyttjat 245.000 kkr (161.000 kkr) 337 000 210 000 Borgen gentemot Finnvedsbostäder AB, varav utnyttjat 390.725 kkr (372.329 kkr) 650 000 650 000 Borgen gentemot Värnamo Energi AB, varav utnyttjat 185.000 kkr (145.000 kkr) 395 000 395 000 Kommunalt borgensansvar egnahem 533 536 Övriga borgensförbindelser 1 123 1 183 Summa borgen 1 599 656 1 472 719 Donationer att förvalta 1 012 1 001 ~ 25 ~
RÄKENSKAPER c) Medlemskap i Kommuninvest Värnamo kommun har i april 2012 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2013-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Värnamo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2013-12-31 uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 269,4 Mdkr och totala tillgångar till 271,3 Mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 900,0 Mkr och andelen av de totala tillgångarna till 909,4 Mkr. 2013 2012 Summa övriga ansvarsförbindelser 1 600 668 1 473 721 Not 19 Justering för ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar 83 508 82 110 Pensionsavsättning 2 286-2 752 Flyktingmottagning, redovisas fr o m 2012 som kortfristig skuld 0-11 340 Underhållsreserv -6 289-15 664 Återställning deponi 5 134 2 865 Va-investeringsfond 15 248 11 120 Va-anläggningsavgifter 1 707 3 930 Reavinst(-)/reaförlust(+) vid försäljning av anläggningstillgångar -833 4 364 Summa övriga ej likvidpåverkande poster 100 761 74 633 Not 20 Investering i finansiella anläggningstillgångar Köp av andelskapital i Kommuninvest 0-1 621 Övrig investering finansiell anläggningstillgång -12-36 Summa investering i finansiella anläggningstillgångar -12-1 657 Not 21 Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristig fordran Trafikverket -17 001-32 291 Övrig långfristig fordran 460 841 Summa ökning/minskning av långfristiga fordringar -16 541-31 450 ~ 26 ~
RÄKENSKAPER DRIFTSREDOVISNING Nämnd/styrelse (Belopp i kkr) Kommunstyrelse inkl kommunfullmäktige - Kommunledningskontor Budget 2013 inkl tilläggsbudget Intäkter 2013 Kostnader 2013 Nettokostnad 2013 Avvikelse nettokostnad mot budget Nettokostnad 2012 62 537-23 405 83 373 59 968 2 569 53 108 - Kommunstyrelsen - Campus 12 163-4 732 15 697 10 965 1 198 8 722 Upphandlingsnämnd 7 359-8 113 15 047 6 934 425 5 400 Teknisk nämnd 76 318-401 970 474 142 72 172 4 146 79 719 Miljö-och stadsbyggnadsnämnd - Miljö-och stadsbyggnadskontor 26 582-10 139 29 622 19 483 7 099 19 179 - Räddningstjänst 33 752-6 467 40 824 34 357-605 32 668 Kulturnämnd 23 636-2 061 25 452 23 391 245 22 691 Barn och utbildningsnämnd 726 049-74 702 800 980 726 278-229 720 622 Omsorgsnämnd 502 656-88 962 604 097 515 135-12 479 477 198 Medborgarnämnd 113 314-36 734 168 564 131 830-18 516 119 336 Överförmyndare 1 640-285 1 758 1 473 167 1 514 Kommunens revisorer 1 497 0 1 503 1 503-6 1 467 Summa nämnder och styrelser 1 587 503-657 570 2 261 059 1 603 489-15 986 1 541 624 Pension och övergripande kostnader 42 519-365 590 374 601 9 011 33 508 46 378 Fördelade kapitaltjänstkostnader -127 891-129 408 0-129 408 1 517-134 122 Summa nettodriftskostnader exkl. avskrivningar 1 502 131-1 152 568 2 635 660 1 483 092 19 039 1 453 881 Avskrivningar (omvänt tecken) -88 700 0-83 508-83 508 5 192-82 110 Skatteintäkter 1 294 090 1 301 954 0 1 301 954 7 864 1 236 267 Generella statsbidrag och utjämning 310 810 311 730-1 848 309 882-928 312 224 Finansiella intäkter, finansiering 4 550 5 699 0 5 699 1 149 8 314 Finansiella kostnader, finansiering -1 487-2 972 0-2 972-1 485-1 434 Årets resultat 17 132 47 963 30 831 19 381 Driftredovisning innehåller även interna poster mellan nämnderna i form av kapitaltjänst,hyra och andra tjänster. Interna poster inom nämndens egen verksamhet ingår hos samtliga utom Omsorgsnämnden som eliminerat bort dessa (108.031 kkr) ~ 27 ~
RÄKENSKAPER INVESTERINGSREDOVISNING Nämnd/styrelse (Belopp i kkr) Kommunstyrelse inkl kommunfullmäktige - Kommunledningskontor Inkomster 2013 Utgifter 2013 Budget 2013 inkl tilläggsbudget Nettoinvestering 2013 Avvikelse nettoutgift mot budget Nettoinvestering 2012 13 634 0 11 127 11 127 2 507 6 426 - Kommunstyrelse - Campus Vmo 2 773-71 2 571 2 500 273 904 Upphandlingsnämnd 104 0 121 121-17 262 Teknisk nämnd 242 195-3 292 179 593 176 301 65 894 90 894 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd - Miljö- och stadsbyggnadskontor -1 295 347 1 141 1 488-2 783-3 669 - Räddningstjänst 3 220 0 1 998 1 998 1 222 3 420 Kulturnämnd 1 879-290 1 291 1 001 878 1 686 Barn- och utbildningsnämnd 11 192 0 11 630 11 630-438 7 991 Omsorgsnämnd 16 959 0 7 320 7 320 9 639 5 841 Medborgarnämnd 1 280 0 707 707 573 850 Finansiering 61 715 0 0 0 61 715 0 Summa nettoinvesteringar 353 656-3 306 217 499 214 193 139 463 114 607 Årets största investeringar Nämnd Inkomster 2013 Utgifter 2013 Nettoinvestering 2013 Total nettoinvestering tom 2013 Total budget tom 2013 Reningsverk Stomsjö Pålslund Teknisk nämnd 0 60 290 60 290 69 675 65 851 Överföringsledningar AR Pålslund Teknisk nämnd 0 30 841 30 841 46 472 40 000 Mittseparering, rondell m m RV27 Teknisk nämnd 0 14 386 14 386 15 250 14 950 Tingshuset Teknisk nämnd 0 9 023 9 023 10 707 10 700 VA NV Hindsen Teknisk nämnd 0 8 547 8 547 10 043 12 500 IT elevnätet KS- kommunledningskontor 0 7 908 7 908 Löpande Löpande GC-väg Ljussevekaleden Teknisk nämnd 0 4 500 4 500 4 500 0 Lärararbetsplatser FIGY Teknisk nämnd 0 4 175 4 175 5 182 5 900 Fördelning investeringar för perioden 1301-1312 Investeringar i skattefinansierad verksamhet 102 663 Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet 111 530 Summa nettoinvesteringar 214 193 ~ 28 ~
RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL Enligt redovisningslagen för kommuner betraktas intjänad pensionsrätt t o m 1997 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Denna del av pensionsskulden uppräknas med förändringen av basbeloppet. I Värnamo kommun upprättas ett alternativt bokslut där ovanstående pensionsrätt betraktas som en avsättning och där förändringen av denna belastar årets resultat. För 2012 har hela denna förändring redovisats bland verksamhetens kostnader då uppgift från pensionsadministratören inte har kunnat erhållas avseende fördelning mellan verksamhetens kostnader och finansiella kostnader. Belopp i kkr Fullfond Bokslut 2013 Blandmodell Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter 397 436 397 436 Verksamhetens kostnader -1 871 972-1 880 912 Nettokostnader exkl avskrivningar -1 474 536-1 483 475 Avskrivningar -83 508-83 508 Verksamhetens nettokostnader -1 558 043-1 566 983 Skatteintäkter 1 301 954 1 301 954 Generella statsbidrag och utjämning 309 882 309 882 Finansiella intäkter 5 699 5 699 Finansiella kostnader -42 359-2 589 Årets resultat 17 132 47 962 Balanskravsutredning Årets resultat enligt resultaträkningen 17 132 47 962 Avgår samtliga reavinster vid försäljning -1 087-1 087 Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning (RIPS) 51 494 2 076 Årets balanskravsresultat 67 539 48 952 ~ 29 ~
RÄKENSKAPER BALANSBERÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL Belopp i kkr Fullfond Bokslut 2013 Blandmodell Bokslut 2013 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 263 951 1 263 951 Maskiner och inventarier 106 982 106 982 Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 68 631 68 631 Summa anläggningstillgångar 1 439 564 1 439 564 Omsättningstillgångar Förråd 2 161 2 161 Kortfristiga fordringar 109 502 109 502 Kassa och bank 199 776 199 776 Summa omsättningstillgångar 311 439 311 439 Summa tillgångar 1 751 003 1 751 003 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital 584 111 1 271 126 Därav årets resultat 17 132 47 962 Avsättningar Avsättningar för pensioner 575 907 23 022 Avsättning fr löneskatt på pensioner 139 715 5 585 Andra avsättningar 114 224 114 224 Summa avsättningar 829 846 142 831 Skulder Långfristiga skulder 30 667 30 667 Kortfristiga skulder 306 380 306 380 Summa skulder 337 047 337 047 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 751 003 1 751 003 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar 0 687 015 b) Övriga ansvarsförbindelser 1 600 668 1 600 668 c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 30 ~
RÄKENSKAPER SÄRSKILD REDOVISNING FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET Kommunens allmänna VA-anläggning förser huvuddelen av kommuninvånarna och flertalet industrier och andra verksamheter med dricksvatten. I reningsverken behandlas avlopp från i stort sett samtliga hushåll i kommunen antingen som direktanslutet spillvatten eller genom behandling av slam från enskilda slamavskiljare. Dessutom tar VA-anläggningen hand om dagvatten, det vill säga regn- och dräneringsvatten från tätbebyggda områden. VA-anläggningen har ca 6 800 anslutna abonnenter vilket motsvarar drygt 80 % av kommunens invånare. Ytterligare ca 2 800 abonnenter med enskilt avlopp har kommunal slamtömning.. Verksamheten omsätter 56 miljoner kronor och finansieras i huvudsak via avgifter från brukarna. Avgifterna bestäms av en taxa som fastställs av kommunfullmäktige. Förutsättningarna för VA-verksamheten och möjligheterna till att ta ut avgifter regleras i lag. Som i övrig kommunal verksamhet gäller självkostnadsprincipen, det vill säga att kommunen inte får ta ut någon vinst från verksamheten. VA-verksamheten utgör en integrerad del av övrig verksamhet inom tekniska nämnden. Resultat- och balansräkning för VAverksamheten som redovisas här avser därför ett fiktivt företag inom nämnden. VAverksamheten har ingen egen personal utan köper i huvudsak interna tjänster från tekniska förvaltningen. Verksamheten har inte heller någon egen kassa eller finansförvaltning utan detta hanteras via kommunens ekonomiavdelning. Balansräkningen har därför förenklats och innehåller inga omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder. Med nuvarande redovisningssystem är det inte möjligt att särskilja exempelvis vilka leverantörsskulder som avser VA-verksamheten. Byggnationen av ett nytt avloppsreningsverk, Pålslund pågår. Ledningsarbetet mellan Värnamo-Pålslund är färdigställt och har utförts i egen regi av produktionsavdelningen. Det nya reningsverket är beräknat att stå klart 2015. Utbyggnaden pågår av reservvatten och VA till området runt sjön Hindsen, Vattendom för reservvattentäkten har beviljats. Inloppspumpstationerna kommer då att projekteras och resterande ledningar för anslutning till vattenverket kommer att utföras. ~ 31 ~
RÄKENSKAPER Resultaträkning Budget Bokslut Bokslut Belopp i kkr 2013 2013 2012 Not Verksamhetens intäkter Externa intäkter Brukningsavgifter 1 59 400 56 415 52 140 Anläggningsavgifter 2 0 2 295 4 558 Periodisering av årets anläggningsavgifter 3 0-2 336-4 467 Årlig periodisering av anläggningsavgifter 3 0 628 537 Övriga intäkter 0 115 20 Interna intäkter Brukningsavgifter 4 0 2 829 2 851 Anläggningsavgifter 4 0 89 0 Lakvatten 5 470 470 470 Brunnsslam 6 470 470 470 Summa intäkter 60 340 60 976 56 579 Verksamhetens kostnader Externa kostnader -23 325-17 898-17 590 Interna kostnader Personalkostnader 7-9 042-10 110-9 182 Fordon, maskiner 8 0-1 279-1 216 Slam, avfall 9 0-1 743-1 495 Administrativa kostnader 10-1 495-1 478-2 681 Övriga interna kostnader 0-534 -667 Summa kostnader -33 862-33 042-32 831 Avskrivningar 11-7 292-7 634-7 433 Finansiella kostnader 12-7 434-5 552-5 695 Kommunbidrag 13 500 500 500 Resultat före avsättning till fond 12 252 15 247 11 120 Avsättning till investeringsfond 14-12 252-15 247-11 120 Årets resultat 0 0 0 Noter till resultaträkningen 1. Budgeterade brukningsavgifter avser både externa och interna avgifter. 2. Anläggningsavgifter, alltså till störstad delen den engångsavgift som betalas vid anslutning av en ny fastighet, och avser i huvudsak kostnader för att dra fram ledningar. Avgiften redovisas som en förutbetald intäkt i resultaträkningen. (se vidare i not 3) 3. Eftersom ledningarna har en ekonomisk livslängd på 50 år avsätts 49/50 av avgiften som förutbetald intäkt och återförs med 1/50 per år under de resterande 49 åren. (se not 2) 4. Interna brukningsavgifter och anläggningsavgifter avser kommunens egna fastigheter och beräknas enligt taxa på samma sätt som för externa abonnenter. 5. Lakvatten från Stomsjö avfallsdeponi behandlas i Värnamo avloppsreningsverk. Kostnaden debiteras avfallsverksamheten. 6. Slam från enskilda brunnar betraktas som avfall och debiteras via avfallstaxa. Kostnaden för att behandla slammet i avloppsrenings-verket debiteras avfallsverksamheten. ~ 32 ~
RÄKENSKAPER 7. VA-verksamheten har ingen egen personal utan köper personal från gemensamma produktionsresurser som är gemensam för samtliga verksamheter på tekniska kontorets produktionsavdelning. Kostnaderna fördelas per nyttjad timma. I timkostnaden ingår, förutom direkta lönekostnader, även kostnader för administration, arbetsledning, lokaler, personlig utrustning och utbildning. 8. VA-verksamheten nyttjar fordon och maskiner som redovisas på gemensamma produktionsresurser. Kostnaderna fördelas per nyttjad timma. 9. Huvuddelen av kostnaderna avser slam som tas om hand på Stomsjö avfallsdeponi. Kostnaden debiteras per ton och beräknas enligt taxa. 10. Avser VA-verksamhetens kostnader för tekniska kontorets gemensamma administration och beräknas som VA-verksamhetens andel i kontorets totala omsättning. 11. Anläggningar och inventarier skrivs planenligt av med rak linjär avskrivning över respektive tillgångs beräknade nyttjandeperiod. 12. Avser nettot av intern kostnadsränta för det kapital som är låst i verksamhetens anläggningstillgångar och intern intäktsränta för fonderade medel. För 2013 gäller räntesatsen 2,9 % som följer rekommendation från Sveriges kommuner och landsting. 13. Avser det tillskott av skattemedel till VAverksamheten. 14. Avsättningen som motsvarar årets överskott sker till investeringar i nytt avloppsreningsverk med kväverening enligt kommunens investeringsprogram. Balansräkning Bokslut Bokslut Belopp i kkr 2013 2012 Not Tillgångar Anläggningstillgångar ingående balans 15 230 649 193 473 årets investeringar 16 111 464 44 609 årets avskrivningar 17-7 634-7 433 Summa anläggningstillgångar 334 479 230 649 därav pågående arbete 48 394,6 kkr (15 740,6 kkr) Avsättningar och skulder Avsättningar Investeringsfond 18 Ingående värde investeringsfond 55 045 43 925 Årets avsättning till investeringsfonden 19 15 248 11 120 Utgående värde investeringsfond 70 293 55 045 Summa avsättningar 140 585 110 090 Skulder Förutbetalda anläggningsavgifter 20 Ingående värde anläggningsavgifter 28 959 25 029 Årets avsättning 2 383 4 558 Intäktsfört under året -676-628 Utgående värde anläggningsavgifter 30 667 28 959 Lån av kommunen 21 233 520 146 645 Summa långfristiga skulder 264 187 175 604 Summa avsättningar och skulder 404 772 285 694 ~ 33 ~
RÄKENSKAPER Noter till balansräkningen 15. Avser bokförda värden på anläggningstillgångar, vattenverk, avloppsverk och ledningsnät, beräknade som nettoinvesteringen minus linjär avskrivning under nyttjandetiden. Dessutom ingår kostnader för nyttjande av mark för anläggningar och ledningar enligt särskild värdering. 16. De största investeringarna under året redovisas i tabellen nedan. Objekt Investering (Mkr) Entr Pålslund arv o pumpst 45,5 Överföringsledning Vmo P1 Pålslund 30,8 Reningsverk Stomsjö Pålslund 14,8 17. Se resultaträkningen not 11. 18. Fonden har bildats genom avsättningar av tidigare års driftöverskott. Medlen är avsedda att användas för planerad investering i nytt avloppsreningsverk. Upplösen av fonden sker i takt med avskrivningarna på det nya reningsverket. 19. Se resultaträkningens not 14. 20. Se resultaträkningens not 2 och 3. 21. Den del av anläggningstillgångarna som inte balanseras av avsättningar och anläggningsavgifter utgör en skuld till kommunens finansförvaltning. Redovisningsprinciper Redovisningen följer de grundläggande principer som finns i Lagen om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), Lagen om kommunal redovisning (1997:614) samt de rekommendationer som ges ut av råder för kommunal redovisning (RKR). Avskrivningstider på anläggningstillgångar följer rekommenderade tider från Sveriges Kommuner och Landsting och speglar den uppskattade nyttjandeperioden. Ränta på kassaflöden beräknas ej. Långfristiga lån motsvarar anläggningstillgångarna med avdrag för avsättningar och förutbetalda anläggningsavgifter. På lånet betalas en ränta på 2,9% (4,2%) som belastat årets driftsresultat. ~ 34 ~
RÄKENSKAPER REDOVISNINGSPRINCIPER Värnamo kommuns årsredovisning är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Förändrade redovisningsprinciper Intäkterna från VA-anläggningsavgifter periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod som är 50 år. Upplysning om kortfristig del görs i samband med detta. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. I årets bokslut finns en jämförelsestörande post bland årets intäkter som avser återbetalning av premie för AFA för år 2005 och 2006. Posten har särredovisats i not 1. Under 2011 finns en motsvarande återbetalning för år 2007 och 2008. Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som pekar på ett utfall för 2013 som avviker från den i bokslutet använda prognosen med -1,3 Mkr. Investeringsbidrag och intäkter vid tomtförsäljning bokförs i investeringsredovisningen och reducerar därmed det bokförda värdet, vilket är ett avsteg från rekommendation 18 från Rådet för kommunal redovisning. Kostnader Löner för timanställda och kostnadsersättningar utbetalas månaden efter intjänandemånaden. Utbetalningar som sker i januari och som avser december belastar det år kostnaden avser. Lånekostnader I anskaffningsvärdet för tidigare års större investeringar som överstiger 1 Mkr och pågår under minst 6 månader ingår lånekostnader. Fr o m 2011 aktiveras ränta enbart om kommunen har externa lån, vilket inte har varit fallet under 2012 eller 2013. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period till vilken de hänför sig. ~ 35 ~ Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Vissa lånekostnader aktiveras, se avsnitt om lånekostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedöma nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Avskrivningstiderna följer rekommendationerna från Rådet för Kommunal Redovisning. Avskrivningar påbörjas enligt följande: Inventarier inköpta jan-maj påbörjas från 1/3 Inventarier inköpta jun-aug påbörjas från 1/7 Inventarier inköpta sep-dec påbörjas från 1/10 Investeringar i byggnader och anläggningar under det gångna året påbörjas 1/8 samma år. From 2011 redovisas ej färdigställda byggnader och anläggningar av större belopp som pågående investeringar över årsskiftet och några avskrivningar görs därför inte förrän färdigställandet skett. Anläggningstillgångarna redovisas som nettotillgång utan uppdelning på ackumulerade anskaffningar och avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33 och 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (t ex verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs inga avskrivningar.
RÄKENSKAPER Inventarier av mindre värde Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till hälften av ett prisbasbelopp. Omsättningstillgångar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. Obetalda kundfordringar med förfallodag före 2013-12-15 betraktas som osäkra och bokföringsmässigt skrivits av i bokslutet. Avsättningar Avsättningar för sluttäckning av deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen (15 Mkr). Enligt beräkning uppskattas den totala kostnaden för detta till cirka 55 Mkr. Därutöver finns också avsättningar för fastighetsunderhåll som tidigare gjorts i den mån detta inte har genomförts enligt plan. De år underhållsåtgärder utförs utöver plan görs ianspråktas medel ur avsättningen. From 2011 görs inga nya avsättningar till underhållsreserven. Enligt beslut av kommunstyrelsen kommer resterande medel användas under 2014. Utöver ovanstående görs avsättningar för pensionsförpliktelser intjänade från år 1998 enligt gällande rekommendation. Under 2011 påbörjades byggnationen av ett nytt avloppsreningsverk med därtill hörande överföringsledningar. Under de senaste åren har överskotten från VA-verksamheten avsatts för denna investering. I december 2013 uppgår denna avsättning till sammanlagt 70 Mkr. Långfristiga skulder VA-anläggningsavgifter har tidigare redovisats som avsättning men from 2011 redovisas detta som en långfristig skuld. Upplysning om kortfristig del görs i not. Kortfristiga skulder Vid stormarna Gudrun och Per blåste en stor del av kommunens skogsinnehav ned. Dessa intäkter och extremt stora intäkter vissa andra år innebär stora svängningar i intäkterna mellan åren. Tidigare år har en periodisering skett så att nettoavkastningen blir lika varje år i takt med skogens tillväxt. Fr o m 2011 görs ingen ny skuldföring utan 25 % av befintliga medel intäktsförs varje år. Detta motsvarar 2 Mkr per år under 2011-2014. Erhållna schablonersättningar för flyktingar används efter hand och redovisas som kortfristig skuld from 2012. Tidigare år är den redovisas som en avsättning. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Leasingavtal Kommunen har 21 leasingavtal som har en längre total löptid än tre år. Dessa är beloppsmässigt förhållandevis små och har inte redovisats som finansiell leasing i enlighet med rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning. Dessa redovisas istället som operationell leasing. ~ 36 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE KOMMUNLEDNINGSKONTOR Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Kontakter med kommunledningskontorets personal ska kännetecknas av hög tillgänglighet, ett gott bemötande samt professionell service. Tillgänglighet (%) 70% En gång per år Bemötande (%) 77% En gång per år Professionalitet (%) 74% En gång per år Totalindex (%) 74% 75% En gång per år Övriga förvaltningar ska vara nöjda med KLK som den samordnande förvaltningen. (Nytt mål beslutat av KS fr o m 1306) Nöjdhet (%) 71% Ej beslutad En gång per år = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under 2013 Gummifabriken I november flyttade VNAB med Företagsfabriken, kommunala tjänstemän och Campus Värnamo in i Gummifabriken och har ca 5 000 kvm till förfogande. Ett stort intresse att besöka Gummifabriken har visats från kommunala förvaltningar, företag och föreningsliv. Den 1 december hölls ett mycket enkelt öppet hus lucköppning. Ca 1 400 personer passade på att under två timmar titta runt i lokalerna. Verksamhetsledningsgruppen för Gummifabriken (VLG) har tagit fram vision, koncept och värdegrund för Gummifabrikens verksamheter. Vidare har man arbetat fram en avsiktsförklaring med beskrivning av arbetsformer, roller och mandat för VLG som ska antas av respektive huvudman. Kommunkansli En näringslivsanalys från Grufman Reje har tagits fram, som kommer att leda fram till en aktivitetsplan för pro-aktivt arbete med att attrahera företag/ branscher. Under våren redovisade den nya Analysgruppen för första gången nyckeltal vad gäller både ekonomi och kvalitet för politikerna. Dessa nyckeltal ger politikerna ett bättre beslutsunderlag när kommunens resurser ska fördelas. Arbetet har påbörjats med en plan på hur vi kan gå tillväga med arbetet riktat mot extern finansiering samt landsbygdsutveckling. Värnamo kommun har fr o m januari en annonssida i Finnveden NU varje vecka. Syftet är att Värnamo kommun med alla våra verksamheter syns gemensamt, på samma plats varje vecka. Ett nytt intranät har under våren byggts upp, med ny struktur och ny layout. Riktlinjer har tagits fram för medborgardialog och medborgarförslag. Ekonomiavdelning En översyn av all kontanthantering har gjorts under hösten 2012 och våren 2013. Arbetet påkallades relativt akut i samband med att banken slutade att hantera kontanter. Syftet är att minska kontanthantering och finna säkra och enkla rutiner. Översynen har även berört de handkassor som finns. En uppföljning har skett under hösten 2013 och arbetet fortsätter. Kommunledningskontoret har haft ett uppdrag att göra en översyn av investeringsprocessen och lämna förslag på förändringar. Ett förslag har upprättats och antagits av kommunstyrelsen i slutet av 2013. Vissa av förändringarna i processen blir därmed användbara redan i budgetarbetet inför 2015. Arbetet i budgetberedningen, som genomförts under våren 2013, har till viss del utvecklats och budgetberedningen har erhållit ytterligare information och allt har skett genom elektroniska dokument. Inga handlingar har upprättats på papper. ~ 37 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Personalavdelning Under sommaren 2013 utökades antalet ungdomar som fick feriearbete då det erbjöds feriearbete till föreningar. Totalt fick 172 ungdomar feriejobb via Värnamo kommun. Hälsoutbildningen, som ett åtgärdsprogram mot upprepad sjukfrånvaro, genomfördes för andra gången och utvärderingen gav så gott resultat att satsningen införs permanent. Medarbetarundersökningen genomfördes för andra gången. Nöjd MedarbetarIndex, NMI, har ökat. IT-avdelning Under 2013 har stort fokus lagts på två områden. Ny skolplattform samt förändringsarbete på ITavdelningen. Ny skolplattform innebärande utbyte av gamla datorer, utbyggda trådlösa nätverk, bärbar dator till pedagogisk personal samtidigt som de blev användare i det administrativa nätet, byte av officeversion till Office 365, leverans av program via en Citrixlösning för att vara plattformsoberoende samt byte av e-postsystem. Under 2013 har även ett leverantörsbyte skett från Telia till TDC och Alltele med stora problem på operatörssidan. Juridik och service Under året har en policy/riktlinjer mot otillbörliga förmåner upprättas och antagits av kommunen. Vidare har genomförts en verksamhetsövergripande utbildning även omfattande de kommunala bolagen. Nämndspecifika utbildningar pågår för närvarande. Den kommunövergripande verksamheten för överförmyndarna i GGVV börjar hitta sina former. De nya uppdrag som lagstiftaren 2014 kommer att överlämna till verksamheten samt det ökande antalet ärenden kräver ytterligare resurser till det gemensamma kansliet. Verksamheten med ensamkommande barn (EKB) är omfattande och kommer enligt Migrationsverkets prognoser att fortsätta att öka. Under året har GGVV-kansliet mottagit såväl ett omfattande antal förfrågningar samt studiebesök från kommuner som står i begrepp att påbörja en liknande samverkan. Ekonomi Kommunledningskontoret visar ett överskott i förhållande till budget på 2,5 Mkr. Överskottet beror bl a på - Ej genomförd attraktivitetsmässa 0,6 Mkr - Överskott på kommunövergripande utredningar med 1,1 Mkr Gällande investeringarna är det ett överskott på 2,5 Mkr, gäller förskjutning i vissa IT-investeringar och inventarier. Framtida utveckling Kommunkansli Under hösten 2014 kommer arbetet att starta med ny struktur och ny layout för kommunens hemsida. Vår/sommar 2014 kommer välkomstskyltarna vid E4:an att bytas ut. Upphandling av skyltar görs i april. Ekonomiavdelningen Ett större arbete att förbättra den ekonomiska uppföljningen och prognosarbetet är under genomförande. Månadsrapporterna ska under 2014 flyttas till Hypergene och vara ett bättre stöd i förvaltningarnas arbete. Under våren har en diskussion inletts om behov av förbättringar i uppföljningen av informationssäkerheten. Arbetet kommer framöver att samordnas i gruppen för internt skydd och fler insatser kommer att göras under de närmaste åren. Ett sammandrag av kommunens årsredovisning ska i en enkel version tillhandahållas för kommunens invånare. Eventuellt kommer detta att ske genom annonssida i pressen. Personalavdelning Utredningsplatser, i några av kommunens verksamheter, som har till syfte att underlätta för arbetstagare att så tidigt som möjligt kunna återgå i arbete har diskuterats. Målet är att med hjälp av fasta utredningsplatser med start under år 2014, utreda arbetsförmågan, få tillbaka sjukskrivna i ordinarie arbete eller annat arbete, samt minska långtidssjukfrånvaron. IT-avdelningen Ett samarbete mellan växelpersonalen i GGVkommunerna kommer att starta för att hjälpas åt att svara och på det sättet bli mindre sårbara. Ett samarbete kommer att inledas under 2014 kring helpdesk i GGV-kommunerna. ~ 38 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter -20 568-23 405 2 837-21 860 Kostnader 83 105 83 373-268 74 968 Nettokostnad 62 537 59 968 2 569 53 108 Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Kf/ks 6 634 6 318 316 6 045 Utredn 2 421 1 360 1 061 1 282 Kommunledningskontor, exkl IT, växel och vaktm 23 141 22 718 423 21 334 Personaladm-åtg, förvaltn.övergr 4 007 3 773 234 2 242 Servicefunktioner (IT, växel och vaktmästeri) 11 392 12 160-768 9 788 Kollektivtrafik 515 348 167 163 Medlemsavg 2 489 2 489 0 2 303 Lämnade bidrag 518 348 171 835 Facklinga företrädare förvaltn.övegr 1 744 1 562 182 1 581 Öveförmyndarorg GGVV 787 744 43 1 083 Tillväxt-, info- och marknadsförintsvht 3 969 3 920 49 1 859 Näringslivs- och turismåtgärder 4 591 3 927 664 4 241 Övrig vht 329 301 29 351 Nettokostnad 62 537 59 968 2 569 53 108 Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster 0 0 0 0 Utgifter 13 634 11 127 2 507 6 426 Nettoinvesteringar 13 634 11 127 2 507 6 426 Största investeringar: Gemensamt utdatasystem, beslutsstöd 557 357 200 711 IT-utrustning elevnätet 7 463 7 908-445 2 961 IT-utrustning centralt 1 081 1 161-80 419 Programvara centralt 400 503-103 217 ~ 39 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Nyckeltal 2013 2012 2011 Televäxel Anknytningar 1 135 1 015 985 Bruttokostnad per ank, kr 4 073 3 615 4 187 Datordrift Antal användare i adm nät 2 515 2 259 2 170 Kravärenden Antal 2 550 2 443 2 416 Inbetalningar Antal 89 494 85 229 87 111 Reprotryck Antal tusen 1 204 1 345 1 315 Kostnad per tryck/öre 33 14 33 Beräknade löner Genomsnitt per månad 4 187 4 191 4 063 ~ 40 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KOMMUNSTYRELSEN CAMPUS VÄRNAMO Detta har hänt under 2013 Verksamhetsutveckling Ny hemsida har lanserats Söktrycket på utbildningarna har fördubblats Uppskattad arbetslagsutveckling - fokus effektivitet Arbetslaget har kompletterats med ny kompetens (studie- och yrkesvägledare) Omfattande arbete för framtagning av en ny, detaljerad verksamhetsplan (enligt Gummifabrikens mall) Utredningsuppdrag kring Campus Värnamos organisatoriska tillhörighet Deltagande i Gummifabrikens verksamhetsledningsgrupp Flytt till nyrenoverade lokaler Medarbetarundersökning med mycket positivt utfall Utbildning Genomförande av två högskoleutbildningar och två yrkeshögskoleutbildningar En ny högskoleutbildning Förskollärarutbildning startats En ny yrkeshögskoleutbildning Fastighetsingenjör - beviljats och startats Entreprenöriellt lärande har införts som en ny pedagogisk metod i den nya yrkeshögskoleutbildningen En ny coachning- och vägledningsgrupp har inrättats för att öka genomströmningen i utbildningarna Under året har 18 studenter skrivit sig i Värnamo p g a sina studier Kompetensakademi Dialog med flera högskolor kring en sjuksköterskeutbildning har inletts Deltagande i utredningsuppdraget kring Campus Värnamos roll i kommunens planering och genomförande av gemensamma kompetensutvecklings- aktiviteter Genomförandet av kommunens första Ledarforum Skapandet av en utvecklingsgrupp (representanter från kommunens ledningsgrupp) för planering och beslut kring Kompetensakademin Samverkan med näringslivet Ny yrkeshögskoleansökan inom produktionsutveckling har lämnats in Inspirationseftermiddag för tillverkningsindustrin Utökat samarbete med FASTUN (Fastighetsbranschens utbildningsnämnd) De första uppdragsutbildningarna har genomförts Medverkat i projektgruppen om Industriteknisk grund, validerings- och utbildningsprojekt Arrangerat studiebesök i samverkan med Värnamo Industriexpo Övriga projekt Ett omfattande projekt med temat energieffektiv, god belysning har genomförts på uppdrag av Energimyndigheten Nya projektpengar har beviljats för genomförandet av en nyframtagen högskolekurs som pilot inom belysningsområdet Två mycket uppskattade TED (teknik, ekonomi och design)-projekt har genomförts i samarbete med KTH, JIBS och Linnéuniversitet. I ett fanns också ett samarbete med utländska lärosäten. För femte året genomfördes tillsammans med SVID (Svensk industridesign) ett sommardesignkontor. Inriktning - offentliga sektorn. Uppbyggnaden av Teknikcentret har påbörjats och 74 barn har genomfört pilotaktiviteter Ansökan om att få startbidrag och få starta ett KomTek 2014 i Gummifabrikens Teknikcenter har beviljats ~ 41 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Projekt för ungdomar har startats Älska resan och utveckla din passion - i samarbete med Gummifabrikens övriga verksamheter. Lyckad kompetensutvecklingsresa till SETTmässan. Ekonomi Campus Värnamos budget för 2013 uppgick 12,2 Mkr. Utfallet 2013 blev 11,0 Mkr. Överskottet beror till största del på en under året förskjuten flytt till Gummifabriken. - Aktiviteter och workshops för Campus Värnamos målgrupper som ersattes med arbete kring Gummifabriken. - Delinvigningen av Gummifabriken försköts till 2014. - Kostnaden för lokalvården blev lägre i jämförelse med budget. - En kraftigt minskad kostnad för inköp av CRMsystem som hanterar projekt- och kontaktuppgifter. - Intäkterna ökade då ett bidrag för ett nystartsjobb betalades ut under hela året mot förväntade fyra månader. Framtida utveckling Faktorer som till stor del påverkar Campus Värnamos utvecklingsmöjligheter: Utvecklingen av Gummifabriken (konceptet) Tydliga uppdrag från KS Samarbetsformer med VNAB, Kulturförvaltningen och Vandalorum Beviljande av nya yrkeshögskoleutbildningar Värnamos attraktivitet Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter -3 923-4 732 809-4 689 Kostnader 16 086 15 697 389 13 411 Nettokostnad 12 163 10 965 1 198 8 722 Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Campus Värnamo 11 458 10 523 935 7 138 3D 61 92-31 428 Produktionsutv med 3D 407 80 327 662 Energisamordnare 28 33-5 428 Fastighetsingenjör 100 125-25 0 Övriga utbildningar 109 112-3 66 Nettokostnad 12 163 10 965 1 198 8 722 Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster 0-71 71 0 Utgifter 2 773 2 571 202 904 Nettoinvesteringar 2 773 2 500 273 904 Största investeringar: Teknisk utrustning 645 426 219 Möbler o Inventarier 1 800 1 743 57 ~ 42 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Nyckeltal 2013 2012 2011 Andel studenter från GGVV/Jkpg-omr 59% 64% 57% Andel studenter som flyttat till Vmo 28% 33% 32% Andel studenter som fullföljt utbildn 47% 60% Andel studenter m arbete el studier 80% 70% ~ 43 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND UPPHANDLINGSNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Öka effektiviteten i de offentliga utgifterna 2012-12-31 - Utöka andelen beställare som är utbildade (i Inköp & 46% 50% 2013-12-31 Faktura) - Öka andelen leverantörer som skickar e-faktura Mäta nyttjandegraden av införandet: elektronisk handel-/fakturor. Nyttjandegraden skall öka till 65% 2013-12-31. 64% 65% 2013-12-31 Varje upphandling skall ske utifrån affärsmässiga grunder och principer - Utöka andelen elektroniska beställningar 69% 60% 2013-12-31 = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål Andelen leverantörer som skickar e-faktura är väldigt nära målnivån. P g a att en stor leverantör haft problem med faktureringen har vi ej nått vårt uppsatta mål. När det gäller andelen utbildade beställare så kan vi tyvärr se att trenden håller i sig att andelen beställare ökar mer än vad vi hinner med att utbilda! I detta ligger också att medarbetare byter tjänst/anställning vilket leder till att de får eller tar bort beställaransvar. Med hjälp av en ny plattform i Inköp & faktura räknar vi med att utöka andelen elektroniska beställningar ytterligare under 2014. Detta har hänt under 2013 Utredningar Personalutskottet har gett Upphandlingsförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att erbjuda tillsvidareanställda personalbil. Utredning och upphandling har gjorts under våren och avtal och rutiner är upprättade. Logistikenheten har ansvar för den praktiska hanteringen. Många frågor och ett antal intressenter, hittills har två anmält sig. Värnamo kommuns upphandlingsförvaltning har ingått i kammarkollegiets projektgrupp för skapandet av en vägledning i arbetet med det s k In house undantaget. Vägledningen ska bl a skapa förståelse för hur upphandlande myndigheter ska förhålla sig till köp från egna bolag. Upphandlingsförvaltningens roll i detta projektarbete har varit att belysa en upphandlande myndighets frågeställningar samt ge synpunkter på det informationsmaterial som kammarkollegiet har skapat. Upphandlingsförvaltningen har fått i uppdrag att i nära samverkan med berörda förvaltningar och bolag redovisa utredning angående upphandlingsuppdrag. Upphandlings-/samrådsgrupp Ledningsgruppen har utsetts till kommunens upphandlingsgrupp. Upphandlingsfrågor av strategisk betydelse skall tas upp och diskuteras i denna grupp. Upphandlingsförvaltningens arbete med att skapa ett informationsmaterial till kommunens samrådsgrupper i olika upphandlingar har fortsatt. Utbildningsmaterialet syftar till att öka samrådsgruppens förståelse för arbetet i en samrådsgrupp samt tydligöra den rollfördelning som finns i upphandlingsarbetet. En särskilt viktig del i detta informationsmaterial är samrådsgruppens roll vid avtalsuppföljning, då gruppens medlemmar ska vara lyhörda för alla slags avvikelser i t ex priser, transporter, emballage och delge upphandlare för sammanställning och ev åtgärd. Materialet har redovisats i ledningsgruppen och godkänts för vidare spridning till samrådsgrupperna. Intern kontroll Upphandlingsförvaltningen har, utifrån kommunens nya reglemente för intern kontroll, skapat nya rutiner för hur förvaltningens internkontrollarbete ska genomföras. I internkontrollplanen för 2013 beslutades att förvaltningens logistikenhet, i ett första steg ska genomföra en risk- och väsentlighetsanalys för att sedan kontrollera regler och rutiner inom verksamheten. Förvaltningens nya rutiner bygger på COSO s ramverk för intern kontroll vilket ~ 44 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND innebär att man utifrån kontrollmiljön genomför en riskanalys över verksamhetens huvudprocesser. Resultatet från riskanalysen ger ett antal kontrollaktiviteter som genomförs under verksamhetsåret. Arbetet med den interna kontrollens nya rutiner har utökats till att omfatta förvaltningens samtliga verksamheter i internkontrollplanen för 2014. Miljöplan/Plan för hållbar upphandling Upphandlingsförvaltningen och miljöstrategen har sedan hösten 2012 arbetat med att titta på vilka upphandlingsområden som bör prioriteras att lyftas miljömässigt. Överväganden av var man kan ha som mest positiv miljöpåverkan och effekt av en satsning har gjorts. Arbetet har resulterat i ett förslag om att miljömässigt lyfta områdena fordon, transporter och livsmedel. Ett antal åtgärder och satsningar har föreslagits för 2014-2016 vilka har behandlats i kommunstyrelsen under hösten. Logistik/Fordonshantering Upphandlingsförvaltningen har tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen anställt en logistik- och skolskjutssamordnare. Upphandling har även skett av ett skolskjutsprogram inför upphandlingen av skolskjutsar. Inventering och översyn av interna transporter har skett och ytterligare mattransporter har lagts in i Distributionscentralens turbilsschema. En utökning av bilpoolsflottan har skett under våren i Rydaholm. Förutsättningar för ytterligare bilpooler har undersökts. Hantering av tankkort och fordonsnycklar för Värnamo kommuns fordon har utretts och förslag till rutiner har utarbetats av logistikenheten. Ansökan av nya drivmedelskort görs t ex endast av Logistikenheten. En fordonsdag anordnades i november för bl a visning av miljöbilar och information om upplägget för Personalbil. Upphandling av däck och samordning av däckförvaring har genomförts under hösten. Fakturahantering Upphandlingsförvaltningen har under 2013 övergått till riktade workshops för förvaltningarna och dess enheter i Inköp & Faktura för beställare och attestanter. Under året har det genomförts 11 workshops. På förvaltningen finns fr o m december en utbildningsdator till användare som behöver extra vägledning. Andelen utbildade beställare har under året minskat, detta beror på inaktiva och nya användare i Inköp & Faktura. Värnamo kommun mottog under 2013, 73 631 fakturor, andelen elektroniska fakturor har ökat till 64 %. Idag skickar 300 leverantörer elektroniska fakturor till kommunen. Vi arbetar för att få in ytterligare leverantörer. Värnamo kommun kan nu erbjuda leverantörer med begränsat sortiment Aditros leverantörsportal, vilket är ett steg i arbetet att utöka möjligheterna i vår e-handelslösning, Inköp & Faktura. En enkät har genomförts under hösten för att undersöka beställnings- och attestfunktionen i Inköp & Faktura. En sammanställning kommer att redovisas. Upphandling En utbildning för våra politiker och tjänstemän i LOU har anordnats under våren. Utbildningar i LOU och vårt upphandlingsstödsystem har även genomförts på ett antal förvaltningar. Resultatet av utbildningarna har gett ökad förståelse och ökat intresse för upphandlingar i verksamheterna och därigenom minskat risken för otillåtna direktupphandlingar. Samverkan mellan kommunen och de kommunala bolagen har ökat och en del gemensamma upphandlingar har gjorts, liksom även ett antal enskilda upphandlingar för Gummifabriken. Kompetensutveckling Upphandlingsförvaltningens personal har under våren genomgått en pedagogisk utbildning i bl a presentationsteknik och retorik. Två stycken upphandlare har genomgått utbildning till diplomerad upphandlare. En gemensam utbildning i avtalsrätt har anordnats och upphandlare i GGVV och ledamöter i UN var inbjudna. Ekonomi Upphandlingsnämnden ligger 425 kkr under budgeten, vilket till stor del beror på att fordonshanteringen gett ett plusresultat. Fordonshanteringen är fortfarande svår att prognostisera. Återbetalning (700 kkr) har gjorts till de förvaltningar som använder bilpool men också till förvaltningar som har förvaltningsfordon som hanteras av logistikenheten. Framtida utveckling Genom att inrätta en särskild förvaltning och nämnd för offentlig upphandling med det strategiska och övergripande ansvaret för utvecklingen av offentlig upphandling och ~ 45 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND konkurrensfrågorna tydliggörs såväl ansvar som den politiska tyngd som offentlig upphandling rätteligen borde ha. De upphandlingsstödjande insatserna behöver stärkas. Ett centralt placerat expert- och kunskapscentrum för offentlig upphandling med ansvar för alla viktiga stöd- och utvecklingsfunktioner blir då en viktig del. En annan viktig del är att fortsätta utveckla metoder och instrument för att mäta effektiviteten inom offentlig upphandling på mera övergripande nivåer, såsom inom upphandlande enheter och dess verksamheter. Det är också nödvändigt att bättre ta tillvara den kunskap och de erfarenheter som görs tillgängliga genom extern och intern revision. Ovanstående arbete sammanfattas i en strategi för den framtida offentliga upphandlingen med en konkret policy och handlingsplan för de åtgärder och insatser som ska genomföras under de närmaste åren. En sådan plan måste ha starkare fokus på det sökta slutresultatet den goda affären. Alla regler måste i grunden bygga på en bred insikt och acceptans inför vad som krävs för att realisera denna målsättning och uppnå en effektiv och sund offentlig upphandling. Då gäller det att skapa goda marknadsförutsättningar för offentliga affärer som är attraktiva för leverantörerna, små som stora. Det gäller också att återskapa förtroenden och goda betingelser för upphandlarna som sitter på nyckeln till den goda affären: Upphandling ska användas som ett verktyg för att förbättra samhället på väldigt många plan. Ett sätt att möta förväntningarna kan vara att utnyttja innovationskraften hos leverantörerna. Inte minst när vi talar om upphandling av mjuka sektorer som vård och omsorg. På marknader under utveckling är det ofta mer framgångsrikt att fokusera på resultatet än på produkten. Inom vissa områden har tankarna på innovationsupphandling fått fäste framförallt inom teknikupphandling. Självklart måste man ha respekt för lagen om offentlig upphandling och andra krav som finns kring upphandlingen. Vi bör formulera behoven, så långt det är möjligt så att vi öppnar för smarta lösningar, flexibilitet. Upphandlande myndigheter står inför allt ökande kunskapskrav. Upphandlare skall inte bara ha kompetens inom sitt kunskapsområde utan även ha kunskap om verksamhetens behov, idag och inte minst imorgon. För att inte tala om kunskap om anbudsgivarens situation där mötet mellan kunden och leverantören är det intressanta. Ett annat fokusområde kommer att vara valfrihetsfrågor. På konkurrenslagssidan är det frågor om etableringshinder eller bristfällig konkurrens som kommer att belysas, med fortsatt satsning på konkurrensfrämjande åtgärder och internationellt samarbete. Det finns ett par områden inom offentlig upphandling som står i fokus. Närproducerat är ett sådant. Många upphandlare brottas med lösningar för att låta små, lokala leverantörer få delta i upphandlingen, inte minst inom livsmedelsområdet. Vi måste höja målsättningen för upphandling inom områden som miljö, etiska och sociala hänsyn. Det är troligt att ökade krav vid upphandling kommer att synas i ökade inköpskostnader. Hur förenas de med uppdraget att upphandla kostnadseffektivt? En viktig nyckel för att lyckas ligger i uppföljningen. Utveckling fortsätter av tekniska stödverktyg såsom kommunens upphandlingsstöd med funktioner som underlättar uppföljning. ~ 46 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter -41-8 113 8 072-7 328 Kostnader 7 400 15 047-7 647 12 728 Nettokostnad 7 359 6 934 425 5 400 Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Upphandlingsförvaltning 5 363 5 357 6 4 572 Upphandlingsnämnd 432 346 86 336 Fordonshantering 1 564 1 231 333 492 Nettokostnad 7 359 6 934 425 5 400 Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster 0 0 0 0 Utgifter 104 121-17 262 Nettoinvesteringar 104 121-17 262 Största investeringar: Utköp av buss till OMS 0 95-95 Möbler 40 26 14 Nyckeltal 2013 2012 2011 I & F - Scanning 26 695 31 227 42 575 I & F Scanning EDI- fakturor 20 902 20 070 15 951 Svefakturor 26 034 18 965 9 612 Raindance - manuella 0 8 82 Total antal lev fakturor 73 631 70 270 68 220 Upphandlingar: Antal upphandlingar 80 83 72 Antal avtalsförlägningar 82 45 61 Antal upphandlingar TK - i e-avrop 16 14 0 ~ 47 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND TEKNISK NÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Tekniska kontoret ska upprätthålla god tillgänglighet och en säker trafik- och gatumiljö. 20 p, 2013 (24,3p 2011) 25 p SKL - kundenkät Undersökningen är genomförd och förväntas offentliggöras under våren. Tekniska kontoret tillhandahåller en tillförlitlig VAförsörjning. Att kvalitetsförbättra fritidsanläggningar med inriktning på säkerhet, miljö och driftsekonomi, samt ge en hög servicenivå. Någon kundenkät som styrker nivån har inte genomförts under 2013. Tekniska kontoret upprätthåller en påvisbar hög standard avseende kontorets serviceåtaganden och därigenom ökar kommunens attraktivitet. Tekniska kontoret ska hålla en hög kalkylsäkerhet vid anvisning av investeringsmedel och ges optimala möjligheter att nå nämnda mål. Förvaltningens medarbetare ska ha en god arbetsmiljö där de känner trygghet, delaktighet och får möjlighet till utveckling i sin yrkesroll. Upprätthålla en framsynt och kostnadseffektiv service avseende avfallshantering och återvinning. Förbrukning av köpt el för samtliga verksamhetslokaler ska minska med 5 % fram till 2016, jämfört med 2009 års förbrukning. (kwh/m 2 ) Andelen verksamhetslokaler uppvärmda med olja eller el som huvudvärmekälla ska 2014 utgöra max 3,5 % av den totala lokalytan mätt i m 2 BRA. 87 p 80 p SKL - kundenkät Undersökningen är genomförd och förväntas offentliggöras under våren. 1 % Kundenkät En gång årligen, Undersökningen 2012 genomfördes inte men en mätning kommer ske 2013 1 % Nästa mätning 2013 Extern analys 76 p, 2013 (74 p, 2011) 2013 börjar mätningen 3 % ökning Medarbetarenkät Vartannat år, nästa mätning 2013 82 % 83 % SKL -2,5 % - 5 % 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2014 Statistik sammanställs våren 2015 5,0 % 3,5 % 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2013 Statistik sammanställs våren 2015 Olja som huvuduppvärmningskälla ska vara borttaget i de kommunalt ägda verksamhetslokalerna senast 2015. 3 st. 2 enh/år 1 gång årligen, nästa mätning hösten 2014 Statistik sammanställs våren 2015 = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål Mätningen av målet för god tillgänglighet och säker trafik- och gatumiljö grundar sig till största delen på upplevda händelser och kontakter med kommunen som beror på individens uppfattning just vid detta tillfälle. Målet att upprätthålla en framsyn och kostnadseffektiv service avseende avfallshantering och återvinning skiljer sig 1 % mellan målnivå och nulägesnivå. Allmänheten upplever att vi inte har tillräckligt med återvinningsstationer i tätorten. Målet förbrukning av köpt el för samtliga verksamhetslokaler ska minska med 5 % fram till 2016 jämfört med 2009 års förbrukning. Detta är ett långsiktigt mål som vi jobbar med strategiskt. Målet att olja som huvuduppvärmningskälla ska vara borttaget i de kommunalt ägda verksamhetslokalerna senast 2015 är också ett mål som vi jobbar med långsiktigt och strategiskt. ~ 48 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Detta har hänt under 2013 Fastighetsavdelningen Underhållsarbeten på kommunens fastigheter har kunnat utföras inom anslagen budget. Underhållsfondernas avveckling under 2014 har varit i fokus och vi har enligt uppdrag från kommunstyrelsen fokuserat på energisparåtgärder. Driftoptimering av vissa skolor har genomförts och vi ser ett positivt resultat vad gäller minskad energiförbrukning. Serviceenheten har uppgraderat förvaltningssystemet Pondus till en mer modern och lättskött version. Systemet är i drift och fungerar bra. Fler funktioner kommer att aktiveras i detta system under 2014. Ombyggnaden Tinghuset var det enskilt största investeringsprojektet som genomfördes under 2013. Större ombyggnader genomfördes också på Finnvedens Gymnasium. I Aplarinken har en ny sittplatsläktare byggts samtidigt som säkerheten kring isprepareringsmaskinens in- och utfart förbättrats. I Rydaholm har Talavidshallen och Sporthallen anslutits till fjärrvärmenätet. Lokalvårdsavdelningen erhåller fler uppdrag och det ser vi som ett tecken på att man levererar god kvalitet. Låg sjukfrånvaro ger utrymme för extra lokalvårdsuppdrag och detta medför vissa år ett ekonomiskt överskott för enheten. Produktionsavdelningen En omorganisation har genomförts mellan gata och avfallsservice. Service som består av verkstad och förråd har förts över till gata som därmed blir enheten gata-service. Nytt reningsverk och pumpstation med överföringsledningar är det dominerande projektet för produktionsavdelningen. Reningsverket beräknas driftsättas under 2015. Ledningsarbetena mellan Värnamo och nya reningsverket Pålslund är färdigbyggda. Vi har tvingats göra omfattande åtgärder på Värnamo gamla reningsverk på grund av att Sverige riskerade ett vitesföreläggande av EU då inte kraven i enlighet med avloppsdirektivet uppfylldes. Ny kväverening installerades och åtgärderna har resulterat i att kväveutsläppet från reningsverket minskat och förväntas uppfylla kraven från EU under 2013-2014. Tekniska kontoret har under 2013 upphandlat och påbörjat ett utbyte av samtliga gatuljus bestående av kvicksilverarmaturer. Totalt kommer cirka 2 500 kvicksilverarmaturer i kommunen att bytas ut. En gemensam utredning pågår mellan alla Jönköpingsläns kommuner vad det gäller samarbete inom avfallsverksamheten. Sanering av tomten Värnamotvätten pågår med bra resultat. För att öka saneringsgraden har ett biologiskt injekteringsmedel tillsatts i den förorenade marken. I nuläget är det inte möjligt att avgöra när åtgärderna kan slutföras. Fritid Park Året var det första för den nya avdelningen Fritid/Park. Vi har under året genomfört frekvensmätning av besökare på våra motionsspår och andra välfrekventerade vandringsstråk, resultaten kommer att ligga till grund för framtida investeringar och prioriteringar. Som ett led i att öka besöksfrekvensen i våra anläggningar inleddes till sommaren ett ettårigt test med gratis uthyrning under skollov, en klar ökning har kunnat noteras. Arbete med en behovsanalys inom området friluftsliv, rekreation och motion i kommunen har inletts genom intervjuer av föreningar och privatpersoner. Den vackra sommaren ledde till att vi hade stor beläggning på många av våra friluftsbad. Våra parker fick högt betyg i den jämförande studien Kritik på teknik. Skötseln av våra parker rankades på en 2:a plats bland 60 undersökta kommuner. Ett omfattande siktröjningsarbete längs Lagans stränder inleddes under hösten i samarbete med VAC. Ny GC belysning installerades i Apladalen mellan lekparken och ishallen. I simhallen installerades nya omklädningsskåp, vilket gett ökad komfort och säkerhet. Antalet besök i simhall och motionsanläggning var 97 000, vilket ligger i nivå med 2012. Verksamheten med Fysisk Aktivitet på Recept (FAR) utvärderades under året. Resultatet visade att de personer som genomgått behandlingen, genomsnittligt jobbat sig till signifikant bättre rörelsevanor och hälsa. Ekonomi Tekniska kontoret har ett totalt överskott på 4,1 Mkr. Fastighetsavdelningen har ett överskott som till största delen beror på hanteringen av den förändrade mediaregleringen. Under 2012 ~ 49 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND redovisades en fordran på de övriga förvaltningarna gällande värme, avfall och VA, 2013 har vi ett överskott. Lokalvården ger ett ekonomiskt överskott p g a låg sjukfrånvaro vilket ger utrymme för extra lokalvårdsuppdrag. Fastighetsavdelningen har haft två vakanta tjänster under senare delen av året. Gator och vägar ger ett överskott på 1 Mkr för minskade snöröjningskostnader. VA- och Avfallsverksamheterna redovisar ett överskott som avsätts till framtida byggnationer och sluttäckning av gamla tippen. Fritid Park har en avvikelse mot budget på 1,8 Mkr. 650 kkr är ökade kostnader för mediareglering och 350 kkr ändrade hyreskostnader för utemiljö sporthall och nya läktare i Aplarinken som inte kompenserats i budget. En omfattande service av reningsverket i simhallen har utförts för 100 kkr och reparation av kylsystem i Aplarinken för 100 kkr. Ökade kostnader för Superettanspel för IFK Värnamo på 300 kkr har inte kompenserats. Generellt är driften för idrottsanläggningar underfinansierad då avgiftshöjningar inte gjorts i paritet med ökade lokalkostnader. Simhallen är underfinansierad i förhållande till den service i form av öppettider och aktiviteter som erbjuds. Framtida utveckling Förvaltningen är involverad i ca 15 olika samverkansutredningar där samtliga bedöms vara av värde. Frågor som berör områden som information, arbetsmiljö och verksamhetskvalitet är för oss områden som vi bör arbeta med i större utsträckning än i dag. Vi måste också finna och utveckla arbets- och samarbetsformer med olika aktörer i framtiden. Som exempel kan nämnas vägföreningar, lokala samhällsföreningar, ideella föreningar, kommunens förvaltningar och bolag för att nå optimala ekonomiska och kvalitetsmässiga effekter på vår verksamhet. En helt avgörande del i denna utvecklingsprocess är att våra medarbetare känner delaktighet och ser sin roll i vår omfattande verksamhet. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter -183 451-401 970 218 519-378 734 Kostnader 259 769 474 142-214 373 458 454 Nettokostnad 76 318 72 172 4 146 79 719 Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Tekniska administration 2 203 1 544 659-286 Fastighetsförvaltning 0-4 718 4 718 1 070 Övrig fastighetsverksamhet 5 006 5 520-514 7 022 Gator och vägar 34 313 33 265 1 048 35 304 Parker 8 142 7 926 216 8 196 Vatten o avlopp 0 0 0 0 Driftsbidrag 500 500 0 500 Avfall 0 0 0 0 Kalkning 100 121-21 157 Skogsdrift -3 000-3 003 3-2 999 Miljöprojekt Braxen 0 0 0 125 Fritid/Anläggningar 28 763 30 918-2 155 30 452 Turism 291 99 192 177 Nettokostnad 76 318 72 172 4 146 79 719 ~ 50 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster 0-3 292 3 292-4 004 Utgifter 242 195 179 593 62 602 94 898 Nettoinvesteringar 242 195 176 302 65 893 90 894 Totalt budget tom 2013 Totalt utfall tom 2013 Största investeringar: 0617 Entreprenad Pålslund arv o pumpst 50 851 45 527 5 324 0 50 851 45 527 0530 Överföring Vmo-P1-Pålslund 24 369 30 841-6 472 14 547 40 000 46 472 0513 Reningsverk Stomsjö Pålslund 14 763 14 763 0 8 348 15 000 24 148 0558 Avsiktsförklaring väg 27 14 386 14 386 0 864 14 950 15 250 0867 Tingshuset säkerhet 9 016 9 023-7 1 475 10 700 10 707 0535 VA nv Hindsen områdesledning 9 764 8 547 1 217 236 12 500 10 043 0631 Gc-väg Ljusseveka väg 151 0 4 500-4 500 0 0 4 500 0871 Figy, lärarbetsplats etapp 2 5 193 4 175 1 018 1 007 5 900 5 182 0879 Mosslesk ny VVS och matsal 2 091 2 274-183 409 2 500 2 683 0890 Aplarinken ny sittplats 1 992 2 214-222 8 2 000 2 222 ~ 51 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Miljö- och stadsbyggnadskontoret Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Handläggningstid delegerade bygglov (Handläggningstiden för bygglov är nu sedan 2011-05-02 lagreglerad till max 10 veckor.) Hel- respektive halvår. Utifrån givna resurser genomföra verksamheten enligt tillsynsplaneringen inom områdena miljöoch hälsoskydd samt livsmedel. Detaljplanering för verksamhetsområden. Handläggningstiden för delegerade bygglov har från 2007-2010 minskat från 24 dagar till 14 dagar. (För nämndsärenden har handläggningstiden under samma period minskat från 35-27dagar) handläggningstiden är nu 28 dagar. Tillsynsplanering och behovsbedömning för 2014 samt uppföljning för 2013 pågår. 2010-20 ha 2011-0 ha 2012-0 ha 2013-0 ha Handläggningstid en ska maximalt vara på nuvarande nivå. Målsättningen har varit att minska handläggningstid en under perioden med ungefär 10 %. Enligt separat dokument tillsynsplanering respektive uppföljning av tillsynsplanering. Ska genomföras för minst 5 ha per år (medeltal inom perioden) Helår Hel- respektive halvår. = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord = Mätning pågår Detta har hänt under 2013 Allmänt En rad lagändringar och andra förändringar har skett, börjat tillämpas och funnit sina former. Ändringarna avser bl a strandskydd, livsmedelslokaler, miljöfarlig verksamhet, vindkraft, receptfria läkemedel, bygglov, taxor, lägenhetsregister. Projekt avslutning öppna byggärenden är avslutat och verksamheten ligger nu i huvudsak i fas. Projektet har inneburit en stor ökning av ärendetypen lägeskontroll. Ajourhållning av lägenhetsregister pågår kontinuerligt. Adressättning och namnsättning pågår kontinuerligt. Arbete har påbörjats med extern GIS-webb och 3D modell på extern webb. GIS-tillämpningar pågår tillsammans med Kulturförvaltningen (kulturföreteelser och industriminnen), Barn- och utbildningsförvaltningen (skolskjutsområden) samt Tekniska förvaltningen (ledningar, trädinventering och parker). Antal bygglov har ökat något jämfört med förra året. Den nya taxan för alkoholärenden har tillämpats på heltid. De nya tillämpningsföreskrifterna för alkoholärenden har börjat användas och utbildningar har genomförts. Strukturering av arbetet med trafikfrågor pågår. Upplägg för att kunna följa upp frågeställningar har etablerats. En mängd akuta ärenden har hanterats och klagomålshanteringen är omfattande. Konsultarbete för parkeringsutredning och förslag till ny parkeringsnorm har i huvudsak genomförts under 2013. Vissa justeringar återstår. En kommunövergripande trafikstrategi har påbörjats (strukturen). En hastighetsplan för kommunen har tagits fram, vilken ska processas under 2014. ~ 52 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Försäljning har skett av ca 3,5 ha mark för industri och verksamhetsändamål, varav 2,5 ha inom Sydsvenska krysset. Ytterligare förhandlingar har påbörjats. Återköp av två tomter om sammanlagt 2,5 ha har genomförts inom Sydsvenska krysset. Tre skogsskiften om ca 20 ha har sålts. Fyra villatomter för bostäder har sålts. Ett nytt bostadsområde på Gröndal har påbörjats. Tomterna kommer att fördelas under första halvåret 2014. Avtalsdiskussioner avseende markupplåtelse för överföringsledning från Hindsen har varit omfattande. Avtalsdiskussioner samt värderingar rörande VAledning till Kärda och Forsheda har påbörjats och fortgår under 2014. Avtalsdiskussion gällande Sydvästlänken har fortgått. Markavtal har upprättats gällande exploatering för flerbostadshus inom kv Bautastenen samt kv Städet i Värnamo. Markavtal har upprättats för exploatering av mark för utökning av verksamhet inom kv Repslagaren i Värnamo. Cirka 50 servitutsavtal samt andra typer av markupplåtelser har upprättats. Köpekontrakt för försäljning av industrimark har omarbetats. Taxan för försäljning av kommunala tomter har omarbetats. Avslutning av arbetet med fördjupningar av översiktsplanerna för kranstätorterna pågår. Arbete med 9 detaljplaner har pågått, varav två har antagits. Arbete med utredningar och skisser pågår. Tre utredningar inför planbesked har genomförts. Program för ny översiktsplan har godkänts och underlagsmaterial har tagits fram. Särskilda utredningar för Hånger stationsområde, Apladalens entré samt skatepark i Värnamo, har genomförts. Upprättande av planeringsunderlag för LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära lägen) pågår. Ett antal marksaneringar pågår och är i olika faser. Undersökning av inomhusmiljö i förskolor har genomförts och slutredovisats. Förhöjda nitrathalter i vattentäkten i Forsheda har föranlett vidare åtgärder. Ett projekt med klimatpiloter har genomförts. Incitament för energisnålt byggande har införts. Arbete med Hållbar stadsutveckling - Prostsjöområdet pågår. Externa medel från Delegationen för Hållbara Städer har beviljats. Under hösten har bl.a. en workshop för allmänheten genomförts. Deltagande i Sydvattens projekt angående nytt vattenskyddsområde kring Bolmen. Miljöprogram för byggnader har antagits av kommunfullmäktige. Arbete med att revidera miljöprogrammet har pågått. Miljöstrategiarbetet har omstrukturerats. Samordning har pågått. Ett LOVA-projekt pågår och ett har avslutats (lokala vattenvårdsprojekt). Två LONA-projekt pågår (lokala naturvårdsprojekt). Ärendeflödena redovisas i separat dokument till nämnden. Ekonomi Året har varit det första normala helåret med nya taxor och tillkommande arbetsuppgifter. Bokslutet redovisar ett överskott för helåret. Osäkerhet har dock under året rått beträffande det ekonomiska utfallet efter alla förändringar nya verksamheter, ekonomiska regleringar, utfallet av nya taxor med justeringsfaktorer, ärendeflödet varav en del är starkt konjunkturberoende, den nya Plan- och bygglagen med långt fler arbetsuppgifter än tidigare, annat kostnadsläge efter rekryteringar osv. Prognoserna som har gjorts kontinuerligt har visat på överskott för helåret men osäkerheten har ändå föranlett försiktighet med utgifter. Utfallet enligt denna redovisning visar på att strukturen på budget och redovisning behöver bearbetas vidare. Överskottet så som det nu redovisas i systemet ~ 53 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND beror dels på markersättning, att projektmedel förts som intäkt, att projekt för vilka medel beviljats i tid pågår över årsskiftet, att strukturen på bygglov medfört högre intäkter än förutsett, att utredningar och projekt avseende planering samt mark och exploatering för året inte tagit i anspråk budgeterade medel fullt ut samt vakanser i personalgruppen. Framtida utveckling Lagändringar har genomförts som innebär större omfattning på kommunens verksamhet. Ytterligare förändringar i lagstiftningen kommer avseende Plan- och bygglagen samt kapitlet i Miljöbalken angående strandskydd. Bestämmelserna om riksintressen ska också ses över. Lagkrav på sänkta effektbehov för byggnader samt resultat av processen att utforma ett lokalt miljöprogram för byggnader kommer att ställa ändrade krav på handläggning. Deltagande i LOVA-projekt kommer på olika sätt att leda vidare. Ansökan om ett LONA-projekt har lämnats in. Lagkrav på sänkta radonhalter inomhus innebär behov av utökad kontroll. Parkeringsutredning och ny parkeringsnorm kommer att genomföras under 2014. En hastighetsplan för kommunen ska processas och genomföras under 2014. Riktlinjerna för hantering av alkoholärenden inklusive tillämpningen av den nya taxan ska följas upp vidare. Arbetet med en ny översiktsplan är en stor och omfattande uppgift som har påbörjats. Ett nytt område för exploatering av villatomter behöver aktualiseras. Arbetet med att utveckla mark- och exploateringsfrågor ska fortsättas. En ny avfallsplan behöver upprättas. En VA-plan för kommunen kommer att upprättas under 2014. Implementeringen av miljöstrategifrågorna ska fortsättas i samarbete med övriga förvaltningar. Vattenskyddsområden behöver ses över. Arbetet med att utveckla GIS-verksamheten fortsätts. Målarbetet avseende planberedskap har nu gett resultat och tidigare målskrivning behöver bearbetas. Strukturen i personalgruppen innebär att rekrytering och kunskapsöverföring är angelägna frågor. Svårigheter föreligger att rekrytera kvalificerad personal inom vissa grupper. Kostnadsläget förändras vid nyrekryteringar. Förvaltningen står inför tillsättning av en nyckelfunktion. En översyn av formerna för samarbetet med andra förvaltningar med näraliggande verksamhet är pågår. De långsiktigt strategiska frågorna behöver diskuteras vidare. Arbetet med kvalitetssäkring ska fortsättas. ~ 54 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter -8 252-10 139 1 887-11 039 Kostnader 34 834 29 622 5 212 30 218 Nettokostnad 26 582 19 483 7 099 19 179 Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 070-politiker 615 496 119 571 071-administration 4 513 3 889 624 3 558 072-mbk- gis avd 5 585 4 485 1 100 4 816 073-planavdelning 3 190 3 113 77 2 344 074-bygglov 155-1 126 1 281-513 075-mark- och exp. 3 215 1 817 1 398 2 053 032-kommunövergrip. 600 0 600 60 1110-industriområde 0 0 0-96 11121-marknadsföring 100 12 88 36 2100-lantegendomar 0 0 0 0 2120-obebyggda fast. 0-12 12-59 2310-bostadsområde 0-47 47-765 33140-iståndsättning 700 35 665 774 225-energirådgivning 982 89 893-278 284-bostadsanpassning 3 281 3 450-169 3 938 812-hälsoskydd 1 338 1 428-90 1 308 813-försurad vatten 208 49 159 57 821-miljöskydd 1 900 1 601 299 1 308 822-miljöprojekt 70 89-19 52 823-luftmätningar m m 130 115 15 15 Nettokostnad 26 582 19 483 7 099 19 179 Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster -10 768 347-11 115-4 722 Utgifter 9 473 1 141 8 332 1 053 Nettoinvesteringar -1 295 1 488-2 783-3 669 Största investeringar: ADB-utrustining 424 274 150 353 Tomtlikvider -7 000-1 397-5 603-3 739 Grovplanering -3 000 2 096-5 096-984 Inventarieir 125 82 43 135 Naturområde E Eibeck 559 277 282 488 ~ 55 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Nyckeltal 2013 2012 2011 Bygglov 305 st 294 st 324 st Pris per ärende 13 836 kr 10 457 kr 7 770 kr Hälsoskydd 317 st 270 st 263 st Pris per ärnde 1 888 kr 5 705 kr Bostadsanpassning 116 st 116 st 122 st Pris per ärende 24 244 kr 22 939 kr 20 972 kr Nybyggnadskartor 17 st 22 st 21 st Pris per ärende 12 733 kr 9 345 kr 8 256 kr Lägeskontroll 113 st 75 st 82 st Pris per ärende 1 541 kr 2 362 kr 1 277 kr Utstakning 19 st 44 st 43 st Pris per ärende 8 827 kr 5 195 kr 5 750 kr ~ 56 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Miljö- och stadsbyggnadsnämnd - Räddningstjänst Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall Att erbjuda fixaretjänst (under fokusområde Trygghet) 225 300 Halv- och helårs uppföljning Deltidskårerna i Värnamo kommun ska ha full bemanning (under fokusområde Trygghet) 55 55 Halv- och helårs uppföljning Den förebyggande avdelningen ska under kontorstid inom samma dag kunna kvalificerat besvara förebyggande frågor från allmänheten (under fokusområde attraktivitet). = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Kommentar ej uppfyllda mål Fixartjänsten har visat en positiv trend och bedömningen är att vi under 2014 kommer att nå målnivån genom fortsatt marknadsföring av verksamheten. Detta har hänt under 2013 Allmänt Värdegrundsarbetet vid förvaltningen har under året fortsatt ett målinriktat arbetet med kultur och värderingar. Arbetet syftar inledningsvis att lyfta frågeställningen upp på bordet hos medarbetare för att öka medvetenhet och kunskap inom förvaltningen. Under 2013 och med fortsättning 2014 pågår arbetet med att väva samman målstyrningsarbetet med den dagliga verksamheten så att målstyrning blir en naturlig del av arbetet. Bland annat läggs en del av avvikelserapporteringen in i Hypergene. Som konkret exempel på åtgärder i miljöarbetet har förvaltningen investerat i både El-cykel och Elbil för att minska koldioxidutsläppen framför allt i tätorten. Uppföljningen av användande görs årligen. Operativt Insatsstatistik visar att Räddningstjänsten under 2013 har larmats ut vid totalt 583 tillfällen. Detta är en ökning med 7 % jämfört med 2012. Vid 61 av dessa larm har räddningstjänsten biträtt grannkommunerna inom ramen för samverkan RäddSamF 1. Vid hjärtstoppslarm i kommunen så har räddningstjänstens personal vid ett tillfälle lyckats få i gång ett stillastående hjärta. De operativa målen som antagits av nämnden har till stor del uppfyllts eller är på väg att uppfyllas. Under 2014 kommer en satsning att ske gällande övning för att få bättre övningsstruktur med högre kvalitet med samma tidsåtgång. Under året har ett nytt handlingsprogram antagits med tydligare målsättning gällande räddningstjänstens operativa förmåga. Bemanningen på deltidskårerna i kommunen har stabiliserats och ligger nu på en godkänd nivå med någon brandman anställd utöver miniminivån. Stor satsning på kompetenshöjande utbildning har skett under året. Arbetsmiljö Under året har förvaltningen slutfört ett projekt för Friska brandmän, vilket omfattat ombyggnation för hantering av kontaminerade skyddskläder. Under året har ombyggnation av damernas omklädningsrum slutförts. Syftet med ombyggnationen är att erbjuda samma nivå på faciliteter för damer och herrar vid förvaltningen. Förebyggande verksamhet Under 2013 har Värnamo kommun genomfört en upphandling av sotningsentreprenör tillsammans med åtta andra kommuner i Jönköpings län. Detta har resulterat i att från 2014-01-01 har Värnamo kommun tecknat ett avtal med en ny entreprenör för sotning/ rengöring och brandskyddskontroll. Motivet till val av entreprenör, Skorstensfejarmästaren Syd AB, var att företaget erbjuder samma kompetens och kvalitet till kund som tidigare entreprenör men till ett lägre pris per timme. 1 Räddningstjänst samverkan Jönköpings län ~ 57 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Externutbildning Utbildningsverksamheten har inte nått upp till uppsatta mål varken avseende mängden utbildade invånare eller avseende ekonomiska intäkter. Orsaken är främst att marknadsföring av räddningstjänstens utbildningstjänster till kunder utanför kommunens organisation inte har gjorts. Krisberedskap Ett ökat tryck och behov av krisberedskapshandläggning i kommunen har inneburit att räddningstjänsten genomfört ett projekt med fokus på handläggning samt risk- och sårbarhetsarbetet i kommunen. En brandman i organisationen har projektanställts för denna uppgift till september 2014 och eventuellt kommer projektet att förlängas. En förnyad överenskommelse för länsgemensam krisberedskapssamverkan (F-samverkan 2 ) har undertecknats av kommunalrådet i samband med ett regionalt råd vid residenset i Jönköping. Förvaltningen har under hösten genomfört en lokal samverkan med frivilligaktörer i kommunen. Syftet har varit att inventera frivilligresurser inom Värnamo kommun och få en bild av verksamheten. Ytterligare syfte med samverkan har varit knyta kontakt med verksamhetsföreträdarna. Denna samverkan är beslutad att genomföras årligen. Övrigt Folkhälsorådet har under 2013 haft fyra protokollförda rådsmöten. Rådet har bidragit till samverkan, dialog och delaktighet i olika folkhälsoperspektiv. Några av dessa perspektiv är: - FAR Fysisk aktivitet på recept. - Cykla Cykla En insats för att motivera fysiskaktivitet. - Barn som anhöriga Ett Landstingsprojekt med fokus på barn. - Länsdialog Gör jämlikt gör skillnad ett Landstingsprojekt med fokus på folkhälsa. Brottsofferjouren Ansvar för samverkan och det kommunala bidraget ligger organisatoriskt under Räddningstjänsten. Under året har följande aktiviteter genomförts: - Brottsofferjouren har erhållit kommunbidrag motsvarande 2 kronor per kommuninvånare. - Under 2013 har ett samverkansmöte genomförts i syfte att diskutera samverkan och informationsspridning om Brottsofferjourens verksamhet. Ekonomi Personal Den positiva rekryteringen av deltidspersonal till förvaltningen har medfört en merkostnad. Kostnaden kan härledas till utbildning, utrustning och övning för att nå operativ behörighet. Övningsanläggning En oavsiktlig brand vid förvaltningens övningsanläggning 2012, har medfört ett omfattande behov av återställning som i huvudsak har genomförts med egen personal. Dock har åtgärderna medfört en merkostnad. Externutbildning och tillsynsverksamhet Förvaltningens målsättning för externutbildning har ej nåtts. Detta har medfört ett intäktsbortfall på -518 kkr Sammanfattning Förvaltningens sammanlagda underskott för 2013 är -605 kkr. Förvaltningen har erhållit 871 kkr som avser Trygghetssatsningar. Av dessa medel har 441 kkr använts till trygghetssatsningar och 430 kkr har inte använts till dessa satsningar. De främsta orsakerna till förvaltningens underskott är satsningar på nyanställningar av deltidsbrandmän för preparandutbildning, utrustning och övning. Andra orsaker är lägre intäkter för externutbildning samt kostnader för återställning av skadat övningsfält. Framtida utveckling Allmänt En satsning som pågår är att anta styrdokument som förtydligar mål för våra medarbetare, samt att genomföra ett stort arbete med att kvalitetssäkra vår operativa verksamhet. Detta genomförs framförallt avseende kompetens hos våra anställda, men även att kvalitetssäkra operativa materiel och fordon. Arbetet genomförs gemensamt inom RäddSamF. Krishantering internt samt för drabbade medborgare är också ett viktigt område som satsas på under 2014. Även kommunens verksamhet med POSOM kommer att ses över. 2 Regional krissamverkan Jönköpings län ~ 58 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Krisberedskap Handläggningsprojektet kommer att fortgå under 2014 för att uppnå tre syften: - Upprätthålla kommunens krisberedskapshandläggning. - Leda risk- och sårbarhetsarbetet samt utformning av ett nytt handlingsprogram för beslut i KF 2015. - Identifiera kommunens behov av krisberedskapshandläggning och utforma arbetsbeskrivning och arbetsomfattning för en handläggaretjänst. Förebyggande Externutbildning kommer att marknadsföra vårt utbud av utbildningar/kurser med hög kvalitet och med stöd av Brandskyddsföreningen Jönköpings Län. Målet är att hitta nya kunder utanför kommunens organisation. Samarbetet påbörjas under våren. Målet är att fler personer utbildas per år och att tryggheten och säkerheten ökar i Kommunen. Under 2014 kommer stort fokus ligga på kommunens risk- och sårbarhetsarbete med målet att nytt handlingsprogram skall ligga för beslut i KF under 2015. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Intäkter -6 006-6 467 461-6 311 Kostnader 39 758 40 824-1 066 38 979 Nettokostnad 33 752 34 357-605 32 668 Resultat per verksamhetsblock Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 88010 RÄDDNINGSTJÄNST HELTID 30 493 29 860 633 29 436 88020 RÄDDNINGSTJÄNST DELTID 7 497 8 463-966 7 303 88200 FÖREBYGGANDE -216-155 -61-228 88300 AMBULANSVERKSAMHET -773-773 0-773 88500 UPPDRAGSVERKSAMHET -3 055-2 876-179 -2 930 89200 KRISBEREDSKAP -194-163 -31-140 Nettokostnad 33 752 34 357-605 32 668 Investeringar Belopp i kkr Budget 2013 Bokslut 2013 Avvikelse Bokslut 2012 Inkomster 0 0 0-113 Utgifter 3 220 1 998 1 222 3 533 Nettoinvesteringar 3 220 1 998 1 222 3 420 Största investeringar: Transportbil Värnamo 450 434 16 Räddningsbåtar till Bredaryd och Rydaholm 400 235 165 ~ 59 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Nyckeltal 2013 2012 2011 Tills yn 85 109 118 Externutbildning 3400 3000 3646 Information 13500 12000 10000 Fixaretjäns t 222 221 269 Flytväs tar 589 574 Elbil (km) 1500 - - ~ 60 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KULTURNÄMND Avstämning förvaltningsmål Mål beslutade av nämnden Nuläges nivå Målnivå Uppföljningsintervall 1. Att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till NMI 71 NMI 74 Vartannat år att utveckla sina skapande förmågor. (NMI Nöjd MedborgarIndex) (SCB 2012) 2. Att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. 82% 50% Varje år (Antal arr i samverkan med andra/totala antalet arr) 3. Att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och 3% 3% Varje år utvecklas. (Antal arr med kulturarvsinriktning/totala antalet arr) 4. Att främja internationellt och interkulturellt utbyte och 11% 9% Varje år samverkan. (Antal arr med internationellt och interkulturellt innehåll/totala antalet arr) 5. Att särskilt uppmärksamma barn och ungas rätt till kultur. (Antal arr riktade till unga i åldern 13-19/totala antalet arr) 7,3% 10% Varje år = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under 2013 Mål för möjlighet till kulturupplevelse Ett stort antal föreläsningar och arrangemang har genomförts under året. Antalet aktiviteter är fortsatt högt, 906 under 2013. Besöksantalet på stadsbiblioteket var 147 309. Tendensen hos besökarna är att stanna längre tid på biblioteket. Programmet har medvetet planerats för att locka nya målgrupper. Exempel på teman är miljö, släktforskning, viltvård och entreprenörskap. Fortsatt satsning på besök av aktuella författare som Patrik Lundberg, Sara Beischer, Gunnar Wetterberg och Göran Rosenberg som lockade storpublik. Johan Theorin gästade kulturdagen i Bredaryd. Skrivarkurs för vuxna har efterfrågats och genomförts under året i samverkan med studieförbund. Filosofiska caféer med olika teman har ägt rum vid sex tillfällen. Konsumentvägledarna har handlagt 258 ärenden under året samt 56 ärenden för Gnosjö. Samverkansprojektet Träffpunkt Vråen (meröppet bibliotek) har utvecklats och tagit fart under 2013. Det går att se en förskjutning av bibliotekslån från tryckta till digitala medier. Värnamo bibliotek har en hög utlåning av e-böcker jämfört med andra kommuner. Samtlig personal har utbildats i hantering av e-medier och en digital hörna har utformats i biblioteket. Intresset för att samtala om litteratur är stort och avspeglas i kulturförvaltningens satsning på bokcirklar, bokklubbar och i projektet Pojkar läser. Omklassificering av samtliga medier till det internationella klassifikationssystemet Dewey pågår. Mål för kvalitet och konstnärlig förnyelse Ljusföreläsningen Wake up everybody! med Jöran Linder och Erik Olsson (ljusdesigners) och efterföljande ljusvandring i centrala Värnamo uppskattades av många. Mari Kretz ljudinstallation Ta Kymatika och Foto på plåt av Leif O Pehrson är exempel på välbesökta utställningar i Blickfånget. Färgglad en lekfull utställning om färg lockade skolklasser till besök och workshop med eget skapande. Mål för ett levande kulturarv Möbelprojektets bok Från pinnar till Concrete författad av Magnus Engberg presenterades i maj på Vandalorum. Upplevelsedagarna i Nydala (år 4) och i Åminne (år 8) genomfördes i samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen. Värnamo kommun har fått Leader Linné-medel för att i förstudien Möbelvägen undersöka förutsättningarna för ett kulturarvssamarbete Tibro- Värnamo-Älmhult. En exkursion till Store Mosse på temat kulturarv gjordes i början av sommaren. Insamling av berättelser om Gummifabriken tillsammans med före detta anställda har bland annat resulterat i en utställning som presenterades vid Gummifabrikens lucköppning i december. ~ 61 ~
ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Mål för internationellt och interkulturellt utbyte Formen för språkcaféerna har utvecklats och fortsatt i Värnamo och Rydaholm. Jorunn Hellman föreläste om volontärarbete i Costa Rica. Bibliotekets roll som mötesplats och ingång i det svenska samhället blir tydlig genom väl utnyttjade funktioner som LibraryPressDisplay, lärcentrum, SFI-samarbete och en uttalad satsning på livslångt lärande. Värnamo bibliotek med Träffpunkt Vråen blev Årets Lättlästa Bibliotek 2013. Mål för barn och ungas rätt till kultur Sportkväll på biblioteket med författarbesök i samverkan med tiotalet idrottsföreningar genomfördes i maj. Pojkar läser-projektet har fått stor medial uppmärksamhet. Vid en familjelördag kombinerades en föreläsning om barnpsykologi för föräldrar med kulturaktiviteter för barn. Kalaset med 1400 besökare, onsdagar på bibblan, spelutvecklingsdagar, bokprat, teater, lovaktiviteter, sagostunder och BVC-träffar är andra exempel på aktiviteter för barn och unga.ekonomi Kulturnämndens budget för 2013 uppgick till 23 636 kkr. Bokslutet visade ett överskott på 245 kkr. Överskottet beror till största delen på förändringar i organisationen som medfört minskade personalkostnader. Förvaltningen har även i större utsträckning än tidigare erhållit arrangemangsbidrag från landstinget. Framtida utveckling Kulturförvaltningen i Värnamo står inför stora utmaningar och möjligheter. Under året har den strategiska verksamhetsplanen färdigställts. I den tydliggörs Kulturförvaltningens mål och fokusområden för samverkan med övriga aktörer i Gummifabriken. Ett spännande område är att utforska sambandet mellan konst/ litteratur och teknik/ innovation. Kulturförvaltningen vill fortsätta att utforma verksamheten så att den är lockande, opretentiös med låga trösklar och högt i tak och tillgänglig för alla. Kulturförvaltningen vill stimulera språkutveckling och läslust. Biblioteken värnar det öppna demokratiska rummet till exempel genom att tillhandahålla litteratur och information gratis. De kulturupplevelser som erbjuds skall inte bara vara de som passar alla utan även sådant som utmanar och ifrågasätter. I den Leader Linné-finansierade förstudien Möbelvägen undersöks förutsättningarna för ett kulturarvssamarbete Tibro-Värnamo-Älmhult. Konkreta utmaningar inför 2014: 1. Att etablera och fördjupa samproduktionen med övriga aktörer i Gummifabriken. 2. Att planera, analysera och eventuellt genomföra Kulturförvaltningens flytt till provisoriska lokaler i Gummifabriken parallellt med planering av etapp 2. 3. Att synliggöra Värnamo kommun i den regionala kulturplanen. Paus Konstnär Kajsa Mattas Placerad vid Gummifabriken Sportkväll 2013 på Kulturhuset Cupolen ~ 62 ~