AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 2 FEBRUARI 2008

AKTUELLT INFORMATION TILL ELEKTRISKA INSTALLATÖRSORGANISATIONENS MEDLEMMAR NR 2 FEBRUARI 2008 Bristen på kom petens måste tas på allvar! Idag lyfter företagen ofta upp duktiga elektriker till ledande positioner. Men det är inte säkert att dessa personer har rätt kompetens för den nya rollen. Läs Ulf Petterssons krönika på sidan 8 Skulden har ökat till över en halv miljon: Läs om personligt betalningsansvar i aktiebolag Krafman och liknande bolag sitter hos Kronofogdemyndigheten och går igenom konkursförvaltarberättelser för att hitta ledtrådar till konkurser där personligt betalningsansvar föreligger. Sedan kontaktar de fordringsägaren och träffar ett avtal med dem. Allt är väldigt utstuderat. Mer information på sidan 3 Kloka synpunkter ger en ännu bättre EIO-Aktuellt De kloka synpunkterna var många när vi frågade medlemmar och läsare vad de tycker om EIO-Aktuellt. Det var i novembernumret förra året som vi bad läsarna hjälpa oss att göra tidningen ännu bättre. Och svarsresponsen har varit över all förväntan. Undersökningsresultatet har också varit väldigt positivt, men samtidigt är ju ingenting så bra att det inte kan bli bättre. Håll därför ögonen på oss och fortsätt att läsa lika noggrant som hittills. Ring och mejla också gärna in dina tips och önskemål. Extra roligt är att så många sätter mycket hög tilltro till tidningen och rankar EIO- Aktuellts trovärdighet som mycket hög. Per- Åke Nilsson på YIT tycker till exempel att allt är läsbart, Rickard Lewin på Elodata önskar att vi skriver mer och informerar om alla skojare som försöker lura på seriösa företagare annonser i bluffkataloger. På frågan om hur många som går in på eio.se, besöker hela 40 procent sajten ett par gånger i månaden och 22 procent en gång i veckan. Också det får ses som ett bra resultat i sammanhanget. De flesta, 76 procent, väljer dock att inte läsa EIO-Aktuellt på eio.se utan läser papperstidningen. Läs mer på sid 4 5 HEJ DÅ! Nu går Greger Burnelius till Browik Vi välkomnar också fyra nya kolleger Anja, Daniella, Daniel till EIO:s centrala kansli och Marie till EIO Stockholm. Du träffar dem på sidan 7! Du hittar oss även på ww.eio.se EIO-AKTUELLT nr 2 2008 1

#4242 INLEDAREN Peter Olofsson, informationschef, peter.olofsson@eio.se, tel 08-762 75 71 Det är läsarnas åsikter som förbättrar medlemstidningen I den läsarundersökning om EIO-Aktuellt, som vi nyligen genomfört och som vi presenterar i detta nummer, fick vi många goda råd och tips kring hur medlemstidningen ska se ut framöver. Eftersom vi där kan konstatera att 81 procent av läsarna anser att EIO-Aktuellt är en bra tidning så ska vi förstås ta till oss åsikter så att vi kan upprätthålla den kvaliteten. 94 procent av läsarna tycker att EIO-Aktuellt är trovärdig, och det ställer förstås fortsatt krav på redaktionen. En av åsikterna som kommit fram från flera läsare är att man vill se mer information om arbetsgivar- och avtalsfrågor. Och det ligger helt i linje med EIO-Aktuellts inriktning, då vår målsättning är att utöka just den typen av information. Från och med detta nummer presenterar vi till exempel i korthet de senaste EIO-cirkulären, som ofta innehåller information om just arbetsgivarfrågor. Ytterligare en åsikt som framkommit i undersökningen är att man gärna läser om hur andra har kommit på innovativa lösningar. Till exempel lönsamhets- och personalfrågor eller effektiva arbetsmetoder. Om du har kunskaper som du gärna delar med dig av så tar redaktionenen gärna emot tips. Kanske är det just din arbetsplats vi ska besöka nästa gång! Det visar sig i enkäten att artiklar om ID06 har varit mycket uppskattade. Och det kan man förstås förstå med tanke på att svartarbete är ett stort problem inom byggnäringen. Vi kommer att skriva ännu mer om ID06 i nästa nummer av EIO-Aktuellt i samband med vårt engagemang inom Byggbranschen i samverkan på Nordbygg den 1-4 april. Läs redan på sidan 6 i detta nummer om en av programpunkterna på Nordbygg där två av EIO:s jurister medverkar. Slutligen. Det är glädjande att konstatera att bransch- och arbetsgivarorganisationen EIO inte bara attraherar nya medlemsföretag. Också nya medarbetare lockas till EIO. Läs mer om dem på sidan 7. TREVLIG LÄSNING! PS. Vi fick in över 350 enkätsvar. Som utlovat lottas Trisslotter ut till 50 av de svarande. Vinnarna presenteras på medlemssidan på webben. DS. EIO-AKTUELLT Ansvarig utgivare: Hans Enström, 08-762 75 77 Redaktion: Peter Olofsson, 08-762 75 71, peter.olofsson@eio.se, Sofia Pettersson, 08-762 75 58, sofia.pettersson@eio.se Redaktionsråd: Tord Martinsen, 08-762 74 71, tord.martinsen@eio.se Ulf Pettersson, 013-25 30 40, ulf.pettersson@eio.se Hans Tedesjö, 013-25 30 41, hans.tedesjo@eio.se EIO-Aktuellts adress: Box 175 37, 118 91 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 40 Produktion: Odelius, 08-445 87 80. Tryck: Gävle Offset Adressändringar: Åsa Anderberg, 08-762 74 72, asa.anderberg@eio.se NYHET! SEK Handbok 442 Vägledning för val och installation Syftet med SEK handbok 442 (art nr 05 1729) är att ge elinstallatörer, konstruktörer och användare av jordfelsbrytare ökad kunskap vad gäller tillämpning, val och användning av dessa. I första hand behandlar handboken jordfelsbrytare för allmänbruk med en märkspänning som inte överstiger 400 V och en märkström som inte överstiger 125 A (fast installation). I en bilaga återges i svensk översättning en vägledning från IEC som ger anvisningar för hur jordfelsbrytare för allmänbruk används. Handboken bör användas tillsammans med gällande utgåva av Starkströmsföreskrifterna (art nr 05 9001) och Elinstallationsreglerna SS 436 40 00 (art nr 05 1999). En handbok om jordfelsbrytare och det skydd den ger har motiverats av att jordfelsbrytare kommit till större användning än tidigare. Detta på grund av att Starkströmsföreskrifterna och Elinstallationsreglerna i vissa tillämpningar kräver skydd genom jordfelsbrytare, men även som ett sätt att minska riskerna då efarenheten visar att de normala skyddsåtgärderna mot direkt beröring i vissa fall inte är tillräckliga. Artikelnummer 05 1729. Pris för medlem i EIO: 410 kr/st exkl moms och frakt (övriga: 460 kr/st). Medlemmar i EIO beställer enklast boken i webbshopen på www.eio.se alternativt via order@eio.se eller tel 026-200 46 10, fax 026-24 90 10. NYA CIRKULÄR FRÅN EIO Kontakta Tord Martinsen, tord.martinsen@eio.se, 08-762 74 71 Flera nya cirkulär finns nu att ladda ner från www.eio.se 08-001 RABATTERADE AVTALSFÖRSÄKRINGSAVGIFTER Svenskt Näringsliv och LO har kommit överens om att vissa avgifter till avtalsförsäkringarna för arbetare ska rabatteras. 08-002 PENSIONSINFORMATION OM AVTALSPENSION SAF-LO SAMT OM ITP Information om uppskjutna ändringar samt nyheter om avtalspension SAF-LO samt information om ITP för tjänstemän i EIO:s medlemsföretag. 08-003 SOCIALA KOSTNADER ENLIGT LAG OCH KOLLEKTIVAVTAL Preliminära kostnader enligt lag och kollektivavtal för 2008 för pensioner och försäkringar. 08-004 NIVÅERNA I OMSTÄLLNINGS - FÖRSÄKRINGARNA KLARA FÖR 2008 Via medlemskapet i EIO omfattas omställningsförsäkringarna för montörer och tjänstemän. De nya nivåerna för 2008 är nu fastlagda. Kontakta EIO:s förhandlingsavdelning på telefon 08-762 75 00. 2 EIO-AKTUELLT nr 2 2008

SÅ KRÄVS EN ELINSTALLATÖR PÅ EN HALV MILJON KRONOR: Personligt betalningsansvar i aktiebolag I ett aktiebolag svarar normalt sett endast bolaget för bolagets skulder. I vissa fall kan dock ett personligt betalnings ansvar uppkomma för styrelseledamöter och vd. Detta drabbade Kjell Karlsson tio år efter att hans företag Ljusnarsbergs Elmontage gick i konkurs. Personligt betalningsansvar kan exempelvis uppkomma när det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Aktiebolagslagen stadgar då att styrelsen genast ska upprätta en kontrollbalansräkning och låta bolagets revisorer granska denna. Annars blir styrelseledamöterna personligt ansvariga för de skulder som bolaget ådrar sig efter den tidpunkt då en kontrollbalansräkning skulle ha upprättats. Även exempelvis en vd som känner till styrelsens underlåtenhet att upprätta en kontrollbalansräkning kan bli personligt betalningsansvarig. I och med att preskriptionstiden är tio år kan detta personliga betalningsansvar göras gällande även långt efter en eventuell konkurs är avslutad. Det är av stor vikt att man som styrelseledamot eller vd i ett aktiebolag sätter sig in vilka skyldigheter som åligger enligt exempelvis aktiebolagslagen, säger Ulf Nordström, jurist inom arbetsrätt och entreprenadjuridik på EIO. Det är viktigt att man som styrelseleda mot sätter sig in i sina skyldigheter, säger Ulf Nordström. KRÄVS PÅ SKULD FRÅN 1996 När Kjell Karlssons företag Ljusnarsbergs Elmontage gick i konkurs den 26 januari 1996 hade bolaget en skuld på 215 417 kronor till Svenska Elgrossist Aktiebolaget SELGA. Någon utdelning i konkursen erhölls inte och Kjell Karlsson hörde ingenting om saken förrän tio år senare. Den 2 mars PARTERNA INTE KUNDE NÅ EN EFTERSOM FÖRLIKNING GICK ÄRENDET VIDARE TILL TINGSFÖRHANDLING. 2006 fick han ett kravbrev från SELGA:s ombud, inkassoföretaget Krafman AB, där han uppmanades att betala kapitalbelopp plus tio års ränta inom sju dagar sammanlagt 444 633 kronor. Eftersom parterna inte kunde nå en förlikning gick ärendet vidare till tingsförhandling. Örebro tingsrätt fastställde att Kjell Karlsson hade ett solidariskt betalningsansvar med konkursbolaget eftersom han inte upprättat en kontrollbalansräkning trots att mer än hälften av bolagets eget kapital var förbrukat. Mellan april 1992 och januari 1993 gjorde vi fyra kontrollbalansräkningar, säger Kjell Karlsson. Dessutom trodde jag att fordringen var preskriberad och avskriven som kundförlust för länge sedan. Men tingsrätten ansåg att preskriptionsavbrott ägt rum då Kjell Karlsson beedigade konkursbouppteckningen den 4 mars 1996. Han fick alltså kravbrevet två dagar innan preskriptionstiden löpte ut. Olof Riesenfeld på advokatfirman Glimstedt i Ludvika har erfarenhet av liknande fall. Han anser IDAG HAR SKULDEN VÄXT TILL 520 000 KRONOR OCH LIGGER HOS KRONOFOGDE- MYNDIGHETEN I FALUN FÖR UTMÄTNING. att inkassoföretagets tillvägagångssätt är etiskt förkastligt. Det handlar ju i princip om hittade pengar. Krafman och liknande bolag sitter hos Kronofogdemyndigheten och går igenom konkursförvaltarberättelser för att hitta ledtrådar till konkurser där personligt betalningsansvar föreligger. Sedan kontaktar de fordringsägaren och träffar ett avtal med dem. Allt är väldigt utstuderat. Ta bara namnet Krafman mannen som kräver det är klart att det finns en tanke bakom det. Idag har skulden växt till 520 000 kronor och ligger hos Kronofogdemyndigheten i Falun för utmätning. Kjell Karlsson är pensionerad och har inga tillgångar eftersom banken har pantbrev på aktier och fastighet. Han är besviken på SELGA och vill gärna ha en förklaring till deras agerande. Fotnot: EIO har sökt SELGA för en kommentar utan framgång. Kontakta Ulf Nordström, jurist inom arbetsrätt och entreprenadjuridik 08-762 75 57, 0708-19 75 57, ulf. nordstrom@eio.se EIO-AKTUELLT nr 2 2008 3

Mycket ros men också ris i största Vilken typ av artiklar föredrar du? Hur trovärdig tycker du att EIO-Aktuellt är? Hur mycket brukar du läsa i ett nummer? Vad betyder tidningen för dig som informationskanal? Vilka områden/frågor vill du läsa mer om? EIO-Aktuellts senaste enkät i nr 11 i november förra året ingick som ett led i vårt ständiga förbättringsarbete med informationen från EIO ut till alla medlemsföretag. Enkäten har vi haft i tidningen, men vi har också skickat den med e-post till alla medlemmar. Vi har fått in rejält med svar, drygt 350 enkätsvar med både ros och ris. Sammanfattningsvis är resultatet av undersökningen över förväntan och respondenterna, som fått svara på totalt 20 olika frågor, ger EIO-Aktuellt ett gott betyg. Vid en genomgång av enkätsvaren blir det tydligt att absoluta merparten av läsarna läser i det närmaste samtliga nummer under ett år. Hela 74 procent av läsarna läser också hälften, mer än hälften eller nästan allt i varje utgåva. En absolut övervägande del av läsarna tycker att EIO-Aktuellt är aktuell, saklig och informativ samtidigt som 30 procent tycker att den är värdefull i yrkesutövningen och till nytta i arbetet. FLER KORTA ARTIKLAR Nära hälften av de tillfrågade (45 procent) vill ha fler korta och översiktliga artiklar, 31 procent en blandning av korta och långa artiklar, samtidigt som 31 procent tycker att det är bra som det är idag. 2 procent vill ha längre och mer utförliga artiklar. Att vi, som vi gör i dag, skickar tidningen till kontoret föredras av 82 procent samtidigt som 13 procent kan tänka sig att få tidningen enbart via mejl. 5 procent vill ha fler exemplar skickade till kontoret. HELA 74 PROCENT AV LÄSARNA LÄSER HÄLFTEN, MER ÄN HÄLFTEN ELLER NÄSTAN ALLT I VARJE UTGÅVA. BRA MED 11 NR/ÅR Att det är bra att vi kommer ut med 11 nummer på ett år det håller hela 87 procent med om. En procent av läsarna tycker att vi borde komma ut oftare medan 6 procent tycker att vi kommer ut för ofta. Väldigt intressant är att se vad man vill läsa mer om och här leder projekt och nya arbetsmetoder stort med hela 65 procent, följt av avtalsfrågor på 57 procent, företagsutveckling på 48 procent, hur vi ska arbeta i framtiden på 47 procent och arbetsmiljöfrågor på 37 procent. Exempel på artiklar som läsarna nämnt som extra intressanta berör bland annat ISOcertifiering, nya sätt att möta 82 PROCENT FÖRE- DRAR EN PAPPERS- TIDNING TILL KON- TORET SAMTIDIGT SOM 13 PROCENT KAN TÄNKA SIG ATT FÅ TIDNINGEN ENBART VIA MEJL. marknaden, ID06 och energioptimering. Man nämner även artiklar om prisjusteringar i nya lagar och avtal, EIO:s teledagar samt reportage från olika evenemang som intressant att läsa om. 4 EIO-AKTUELLT nr 2 2008

enkäten någonsin om EIO-Aktuellt TIDNINGEN ÄR MYCKET VIKTIG FÖR 69 PROCENT AV LÄSARNA. VIKTIGT ARBETSREDSKAP 69 procent av de tillfrågade tycker också att EIO-Aktuellt är mycket eller ganska viktig, samtidigt som 12 procent tycker att tidningen är ganska oviktig. 18 procent vet inte och en procent tycker att den är oviktig. Glädjande nog tycker de allra flesta, 94 procent, att EIO- Aktuellt är trovärdig medan 6 procent tycker att vi är ganska trovärdiga. När vi bett läsarna sammanfatta sitt omdöme om EIO-Aktuellt så tycker 81 procent att det är en bra tidning. Varken bra eller dålig tycker 14 procent och ganska dålig tycker en procent av respondenterna. Detta får betraktas som ett mycket gott resultat i en enkätundersökning av den här typen. DETTA VILL LÄSARNA En rad önskemål om framtida innehåll i tidningen återfinns i enkätsvaren. Om vi tittar närmare på de olika önskemålen och sorterar dem är några återkommande exempel på sådant man vill läsa mer om: konsumentköplagen att vi ska trycka på för högre timpenning mer om regler och föreskrifter lokala nyheter samt mer läsning om småföretag. På Ryds Elmontage skriver man så här: Tycker tidningen är användbar och bra, och jag hoppas att det är avsikten, för då har ni ju lyckats bra! DETTA VILL LÄSARNA INTE Vad som förs fram som ointressant att läsa om i tidningen är bland annat följande: partipolitiska åsikter, utom i avtalsrörelsen artiklar om kraftbolag Samtidigt skriver några respondenter att allt är av intresse. KONTAKT ÖNSKAS! Sammanfattningsvis är det alltid både intressant och nyttigt att genomföra en sådan här läsarenkät och enkätsvaren kommer att ligga till grund för redaktionens utvecklings- och förbättringsarbete under året. Men vad som är ännu viktigare för redaktionen och redaktionsrådet är att du som läsare håller kontakt med LÄSARNA VILL HA KORTA ARTIKLAR OCH 57 PROCENT VILL LÄRA SIG MER OM AVTALSFRÅGOR. oss! Tveka inte att ringa eller mejla några rader om de frågor och områden som du som läsare vill läsa eller veta mer om. Kontakta Sofia Pettersson på sofia. pettersson@eio.se eller telefon 08-762 75 58. Sist, men inte minst vill vi tacka alla er som tagit er tid att fylla i och svara på alla enkätfrågor. Så gjordes enkäten Enkäten fanns i EIO- Aktuellt nr 11 2007. Enkäten skickades också via mejl till 2 260 EIOmedlemmar. Resultatet, drygt 350 enkätsvar, räknas som högt i undersökningsammanhang. Respondenterna fick svara på totalt 20 frågor. AKTUELLA FRÅGAN Vad tycker du om EIO-Aktuellt? Hur kan tidningen utvecklas? Nina Björnstedt, PS Bygg & Elservice AB i Grillby Jag tycker EIO-Aktuellt är bra och läser nästan allt. Jag har hand om det administrativa arbetet på företaget och jag får många matnyttiga tips från tidningen. Jag brukar skriva upp sådant som jag kan ha användning av i en bok, så att jag lätt kan plocka fram det när jag behöver. Oftast är det frågor som rör vad vi som företag har för rättigheter respektive skyldigheter i relationen arbetsgivare/anställd och leverantör/kund. Det är viktigt för mig att uppdateras kontinuerligt om vad som är nytt och vad som är på gång när det gäller löner, fakturor och annat. Något som jag ibland kan sakna är vilka beslut som har fattats i avtalsfrågor och vad som händer på det området. Jag skulle önska att detta var en stående punkt i varje nummer. Ett annat ämne som jag gärna skulle läsa mera om är marknadsföring. Jag skulle vilja ha konkreta tips på hur man kan nå ut till nya kunder. Det skulle vara intressant att ta del av hur andra företag går tillväga. Jan Svensson, Bravida Sverige AB, Gävle Jag tycker tidningen är bra, även om inte allt är intressant för mig. Jag bläddrar igenom varje nummer och letar efter rubriker som kan vara givande för mig som projektledare och filialchef. Jag fastnar ofta för artiklar som handlar om avtal, utländsk arbetskraft eller större byggen. Framför allt läser jag om avtalsrörelsen och pågående förhandlingar inom EIO. Som chef utsätts jag ständigt för ett stort informationsflöde och jag läser många olika branschtidningar. På grund av tidsbristen är det därför viktigt att nyheterna hålls korta och översiktliga. Ett tips är att hänvisa till webben, så att man kan få mer omfattande information där i specifika frågor om man vill. Dan Olsson, Telekontakt Dan Olsson AB, Partille Jag tycker EIO-Aktuellt är en bra informationskälla för att hålla koll på vad som är på gång i branschen. Det är viktigt att hålla sig uppdaterad om vad som händer på marknaden och vilken ny teknik som kommer. Jag önskar dock att det stod lite mer om tele-, data- och säkerhetsfrågor, som är vårt område. Som det ser ut nu är det mest fokus på starkström. Det är viktigt att fler av EIO:s medlemmar får upp ögonen även för svagström så att vi inte tappar uppdrag till andra företag. Dan Olsson vill läsa mer om tele-, data- och säkerhetsfrågor. EIO-AKTUELLT nr 2 2008 5

Elajo väljer Entré från Hantverksdata Elajo Elteknik är idag ett av Sveriges största elföretag med 700 medarbetare, verksamhet på ett 40-tal orter och en omsättning på cirka 650 miljoner kronor. Företaget har sitt säte i Oskarshamn och verksamheten bedrivs idag främst i södra Sverige. Ambitionen är att växa norrut i landet. Tomas Sandstedt, VD på Elajo Elteknik berättar varför man väljer att byta ut sitt nuvarande affärssystem och istället inleda samarbete med Hantverksdata. Elajo växer delvis genom uppköp och samordning av elföretag. Att ge tidigare ägare ansvar för den operativa driften, har hela tiden varit vår strategi. Då måste vi ha ett väl utvecklat affärssystem som kan hantera och stötta verksamheten. Efter att ha gått igenom systemen på marknaden föll valet på Entré från Hantverksdata. Vi är övertygade om att företaget och dess system kommer att passa Elajos nuvarande och framtida verksamhet bäst. Vi är naturligtvis väldigt glada över att Elajo valde oss. Vi Tomas Sandstedt är VD på Elajo. har utvecklat affärssystem för elbranschen under de senaste 30 åren. Vi ser med förväntan fram emot ett givande samarbete, kommenterar Anders Sörbom, försäljningschef på Hantverksdata. Hantverksdata bildades så sent som i april förra året efter en sammanslagning av två marknadsledande företag inom dataverktyg för hantverkare, Installationsdata inom el- och vvs-branschen och Målaremästarna Data inom måleri- och glasbranschen. Samtidigt förvärvades AJ:s Styrteknik, ytterligare ett företag som utvecklat affärssystem för främst elbranschen. Idag har Hantverksdata ca 1 000 elföretag som kunder. Vad händer efter AB04 och ABT06? Åsa och Lars rätar ut eventuella frågetecken Nordbygg, som i år arrangeras mellan den 1 och 4 april, har blivit den stora mötesplatsen för bygg- och vvs-branschens beställare, ingenjörer och installatörer, arkitekter och tekniker, fastighetsägare och många andra. Nordbygg har vid de senaste evenemangen haft 800 utställare och besökarantalet har tangerat 60 000 personer. Liksom tidigare år arrangeras det under Nordbygg i år ett flertal seminarier. Torsdagen den 3 april kl 14 16.30 behandlas entreprenadjuridik - Vad händer efter AB04 och ABT06? - i ett seminarium som EIO håller i tillsammans med VVS Tekniska Föreningen. De entreprenadstyrande dokumenten inom bygg- och installationsområdet har omarbetats och det finns nu några års erfarenheter av det ena, AB04 och något kortare tids erfarenhet av det andra, ABT06 och underentreprenörsavtal till dessa. Vad tycker parterna om dessa, hur ska de kunna bli ännu bättre och går det att minska konfliktkällorna mellan branschens olika parter? På detta seminarium ges möjlighet att lyssna till vad de ledande företrädarna för bygg-, installations- och beställarleden anser i frågorna. Moderator är Åsa Kjellberg Kahn, chefsjurist på EIO, och Lars Engell, EIO:s entreprenadjurist, är en av talarna. Övriga medverkande är Johan Holmqvist, verksamhetsutvecklare NVS, Jens Lundgren, bolagsjurist NCC, Lennart Kjellin, chefsjurist Fortifikationsverket och ordförande i BKK. Seminariet avslutas med en paneldebatt. Kostnaden för seminariet är 1.700 + moms. Anmälan görs lämpligast på VVS Tekniska Föreningens hemsida, www.siki.se. Åsa Kjellberg Kahn är moderator på Nordbygg den 3 april. Foto: Clas Göran Carlsson Nu är det hög tid för årets lönerevisioner Ledarvtalet All lönebildning för denna grupp ska ske på företaget, det finns inte några centralt bestämda tillägg eller potter. Löneutrymmet för ledargruppen ska bestämmas utifrån de ekonomiska förutsättningarna, produktivitetsutveckling och de övriga förutsättningarna som gäller vid företaget. Lönerna ska revideras per 1 april. För företag som inte har träffat överenskommelse om annan tillämpning gäller att företaget senast 1 mars ska lämna förslag på individuell lönesättning till klubben eller representant på företaget. Installationsavtalet Alla, inklusive lärlingar, ska få en lönehöjning med 1,5 % beräknad på lönen den 31 mars 2008 från och med den 1 april 2008. Dessutom ska en företagspott för SEF:s medlemmar, inklusive lärlingar, på 1,4 % beräknad på de sammanlagda månadslönerna per den 31 mars 2008 fördelas individuellt efter förhandlingar med facket. En motsvarande pott beräknas för oorganiserade arbetstagare och fördelas individuellt i den gruppen. För den individuella fördelningen kan med fördel EIO:s framtagna hjälpmedel, Att sätta individuella löner, användas. Du hittar materialet kostnadsfritt på www.eio.se under rubriken För arbets givaren/ Månads löner. MER INFORMATION Ytterligare information om lönerevisionen för Ledarna respektive Installationsavtalet kommer i separat cirkulär. Båda avtalen finns på medlemssidan på www.eio.se under rubriken För arbetsgivaren. Information om de övriga avtalen Lageravtalet, Butiksavtalet och Tjänstemannaavtalet kommer i separata cirkulär. Kontakta förhandlingsavdelningen, 08-762 75 00. 6 EIO-AKTUELLT nr 2 2008

Fyra nya medarbetare på EIO Anja Wernersson, Daniella Ben-David, Mari Engström och Daniel Björkquist är fyra nya medarbetare på EIO:s centrala kansli i Stockholm. Anja Wernersson, tidigare anställd på Strömberg Distribution, kommer bland annat att arbeta med administration samt med frågor som berör Elförlaget. Daniella Ben-David, från Mannheimer Swartling Advokatbyrå, har anställts som assistent och ska främst bistå EIO:s centrala förhandlingsavdelning. Daniel Björkquist, IT-tekniker, kommer att arbeta med teknisk support på EIO. Tidigare har han bland annat jobbat som IT-konsult på företaget Telindus. Distriktskontoret EIO Stockholm har också förstärkts genom den nya medarbetaren Mari Engström, administratör. Hon har tidigare arbetat med ekonomi, löner och administration på EIO-företaget Adelsö El AB. EIO-medarbetarna Lena Widman, Inger Grape och Margareta Mineur har gått i pension. Alla tre har varit verksamma på EIO:s centrala kansli i Stockholm. Uppifrån: Anja Wernersson, Daniella Ben-David, Daniel Björkquist och Mari Engström. 2008 ÅRS AVGIFTER TILL EIO OCH SVENSKT NÄRINGSLIV Inträdesavgift (engångs) 2 000 kronor. Avgiften avser tillskott till EIO:s konfliktfond och är därmed i sin helhet avdragsgill. Medlemsavgift till EIO 0% på total lönesumma. Avsätts till konfliktfond, avdragsgill, ej momsbelagd. Serviceavgifter till EMA Fast avgift... 0 anställda 700 kr per medlem... 1-3 anställda 1 600 kr per medlem... > 3 anställda 2 300 kr per medlem Rörlig avgift (Minimilönesumma 2007 = 244 800 kr) Fullservice... 0,77 % på total lönesumma. Minimiavgift 2 585 kr/ år (700 + 1885) Grundservice... 0,45 % på total lönesumma. Minimiavgift 1 802 kr/ år (700 + 1102) Samtliga serviceavgifter är avdragsgilla och momsbelagda Avgift till EIO lokalt Förutom ovanstående avgifter tillkommer en lokal medlemsavgift. Resp distriktsförening meddelar sina medlemmar storleken på den lokala avgiften Greger Burnelius slutar som företagsrådgivare på EIO Stockholm Greger Burnelius lämnar sin tjänst som företagsrådgivare på EIO Stockholm för en ny tjänst på EIOföretaget Browik. Vad ska du göra på Browik? Jag ska jobba som konstruktör/ programmerare inom fastighetsautomation på Browiks kontor i Stockholm. Vilka erfarenheter från EIO tar du med dig? Jag kommer att få möjlighet att fortsätta arbeta med avtals- och arbetsgivarfrågor på Browik, vilket jag arbetat mycket med på EIO. Jag kommer att stötta företagsledningen inom dessa områden. Genom den nya tjänsten kommer jag även att kunna fortsätta jobba med rekrytering av nya medarbetare till branschen, och då specifikt till Browik såklart. Avgifter till Svenskt Näringsliv Företag och koncerner med högst 249 anställda inklusive VD och ägare 0,09% x lönesumman minskad med ett grundavdrag på 500 000 kr Svenskt Näringsliv... 0,047 % föreningsavgift, ej moms, ej avdragsgill Svenskt Näringsliv Service AB... 0,043 % serviceavgift, momsbelagd och avdragsgill Företag och koncerner med > 249 anställda inklusive VD och ägare 0,07% x summan av lönesumman och rörelseresultatet efter avskrivningar (eller motsvarande) Svenskt Näringsliv... 0,036 % föreningsavgift, ej moms, ej avdragsgill Svenskt Näringsliv Service AB... 0,034 % serviceavgift, momsbelagd och avdragsgill Minimiavgift till Svenskt Näringsliv är 500 kr Kontakta Åsa Anderberg, asa.anderberg@eio.se, 08-762 74 72 NOTERAT Angående Fora-avgifter 2008: Särskilt tillägg El Medel för yrkesutbildning, montörsfortbildning, försäkringspremie GF 3100 samt avseende 2008 ett särskilt bidrag till Svenska Elektrikerförbundet kommer under 2008 att debiteras med 0,82 % (0,72 % under 2007) av lönesumman för montörer. Av avgiften utgör 8,78 % avdragsgill moms. Debitering av särskilt tillägg El görs via Fora tillsammans med övriga AFA (Fora)-avgifter. Försäkringen avser GF 3100 - gruppliv, trygghetsförsäkring med mera, vilken Svenska Elektrikerförbundet (SEF) har tecknat i Folksam till förmån för montörer som arbetar under installationsavtalet. Notera speciellt att denna försäkring även gäller för oorganiserade montörer. Kontakta Lars Törnberg, lars.tornberg@eio.se 08-762 75 76. INFORMATION FRÅN DISTRIKTEN EIO Göteborg Repmöte om EIO:s tjänster och produkter, 7 februari, Borås Vi går bland annat igenom ekonomi och lönsamhet, Digital-IS, försäkringsinformation, EIO-Q, leverantörsavtal samt nya företagshandboken. Information om repmöten i andra distrikt kommer i nästa EIO-Aktuellt. Kontakta Lars G Andersson lars.g.andersson@eio.se 08-762 75 69. EIO Östgöta-Sörmland Årsmöte, 11 april, Yxtaholms Slott, Flen Vi startar med lunch kl.12.30, årsmöte kl. 13.30. Inbjudan och program kommer per post. Kontakta Hans Tedesjö hans.tedesjo@eio.se 013-25 30 41. EIO-AKTUELLT nr 2 2008 7

POSTTIDNING B RETURADRESS: Elektriska Installatörsorganisationen EIO Box 17537 118 91 STOCKHOLM Välkommen till EIO! Nya medlemsföretag i december 2007 EIO Östgöta Sörmland Malma El, Malmköping Nya Elbro Teknik AB, Mjölby EIO Sydöstra Sverige ELPro i Västervik AB, Västervik El & Maskinteknik i Jönköping AB, Bankeryd EIO Göteborg Eltag-Elektrikern, Angered Euro Hisservice, Västra Frölunda EIO Skåne Atom El, Svedala EIO Västra Sverige Henrik Bertilssons El i Väst, Borås Install H. Vendelstrand AB, Veddige EIO Gävle Dala Sidenbo El AB, Sandarne Söderhamn EIO Stockholm Orrlunda El-Marin-Bygg AB, Vaxholm Brista El AB, Märsta EIO Mellersta Norrland Storåns Energi, Föllinge Krister Augustsson, Nya ElBro Teknik AB, Mjölby, företaget har 8 anställda Berätta om företaget Vi är ett företag som har ett brett arbetsområde, vi projekterar och genomför styrentreprenader, bland annat inom materielhantering, slussmaskineri och öppningsbara broar. Våra uppdrag utförs över hela värden. Vi har egen verkstad som bygger automatikskåp, manöverpulpeter, fördelningscentraler och lågspänningsställverk. Vi levererar även mellanspänningstransformatorer, mellanspänningsställverk och nätstationer. När vi utför större styrentreprenader samarbetar vi med lokala elinstallatörer som vi hyr elektriker av. Det största uppdraget vi har just nu är totalåtagande för el- och styrentreprenad för ny järnvägsbro över Södertälje kanal i Södertälje. Varför gick ni med i EIO? Vi har anställt flera montörer på vår verkstad som arbetar med att montera utrustning för våra egna projekt, men även bygger centraler och ställverk för leverans till olika elinstallatörer över hela landet. I och med dessa rekryteringar behöver vi kollektivavtal och hjälp med arbetsgivarfrågor. Vi vill också vara med i EIO för att kunna få kontakt med andra elinstallatörer och för att knyta kontakter med branschen i närregionerna. Jag har tidigare under 29 år arbetat inom NEAgruppen med olika arbetsuppgifter och såg då fördelen med att vara medlem i EIO och YIT, men vi har också en hel del privat kunder. Dags för anmälan till Elgolfen! Du kommer väl ihåg att anmäla dig till Elgolfen? Boka redan nu för att säkra kvalspelet på din favoritbana. Mer information finns på www.elgolfen.se. KRÖNIKAN Bristen på kompetens måste tas på största allvar! Det är betydligt överdrivet att påstå att vi skulle stå inför ett jättelikt tapp av fyrtiotalist-elektriker. Medelåldern på dagens elektriker är 38 år. Det finns faktiskt inte så förskräckligt många som är i åldersspannet 55-65 år. Ofta har de lämnat jobbet tidigare, de kanske har avancerat i företaget, blivit lärare eller hittat på något helt annat. Det stora problemet ligger nog istället på tjänstemän och arbetsledare. Det är där som vi behöver fylla på mest, och det med personer som har högskoleutbildning eller annan form av högra utbildning. Idag lyfter företagen ofta upp duktiga elektriker till ledande positioner. Men det är inte säkert att dessa personer har rätt kompetens för den nya rollen. Ett annat problem i branschen är att det varje år utbildas fler elever än vad det finns lärlingsplatser till. Har man otur och slutar gymnasiet i en lågkonjunktur så är risken stor att man mister en lärlingsanställning vilket i sin tur upplevs som ett misslyckande både ur individ och branschperspektiv. Man kan fråga Ulf Pettersson sig hur det kommer sig att utbildningen i vår bransch inte styrs mer efter företagens behov. Egentligen är det förstås inte så konstigt eftersom det står både i skolplanen och i gymnasieförordningen att elevens intresse ska styra. Det innebär att alla elever, så långt det är möjligt, ska få sitt förstahandsval tillgodosett. Elprogrammet har ju varit populärt ända sedan det startade, så skolorna har försökt ta in alla elever. Däremot har ju skolorna inte tittat på om det egentligen Ett problem i branschen är att det utbildas fler elever än vad det finns lärlingsplatser till. Har man otur och slutar gymnasiet i en lågkonjunktur är risken stor att man mister en lärlingsanställning. finns jobb för alla. För att lösa det här försöker vi få till en regional samordning mellan de olika elprogrammen. Följden kan bli att ett elprogram lägger ner vissa inriktningar på en ort till förmån för en annan plats. Tanken är att respektive skola ska göra just det som de är duktiga på. Idag håller alla skolor på med allting, och det har de många gånger varken lärarkompetens eller utrustning för. Vi har inlett ett första försök i Skaraborg där åtta kommuner nu börjat samordna sina utbildningar. Vi har även startat en branschskola i Nyköping som integrerar lärlingstiden i utbildningen. Vi får se vad det kan leda till! Ulf Pettersson, utbildningsansvarig på EIO 8 EIO-AKTUELLT nr 2 2008