Synen på energieffektivisering, produktionssimulering, energianalyser och styrmedel

Synen på energieffektivisering, produktionssimulering, energianalyser och styrmedel - En studie av nio svenska gjuterier 2006-06-16 Av Patrik Rohdin, Energisystem, Linköpings tekniska högskola Patrik Thollander, Energisystem, Linköpings tekniska högskola

1

Sammanfattning Svensk gjuteriindustri använder årligen ca 1 TWh energi. Ökande energipriser innebär en risk att svenska gjuterier drabbas av konkurrensnackdelar i jämförelse med utländska konkurrenter. Syftet med denna studie är att följa upp resultat från en föregående enkätstudien beträffande hinder och drivkrafter till energieffektivisering samt att ge företrädare för gjuteribranschen en möjlighet att dela sin syn på energieffektiviseringar och styrmedel för detta samt deras syn på produktionssimulering som hjälpmedel för att energieffektivisera produktionen. Metoden som använts har bestått av djupintervjuer och en enkätstudie. Vikten av väl utförda energianalyser som en katalysator för ett framgångsrikt arbete med energifrågan kan inte nog understrykas. Flertalet av de företag eller koncerner som lyckats minska sin energianvändning betydligt hade även genomfört en energianalys, antingen internt eller av en extern utförare. I ett senare skede kommer vikten av detaljerad och kontinuerlig mätning av de olika delarna av processen in och information till och utbildning av personal. Utan kontinuerliga mätningar, visualisering samt uppföljning av energiflödena riskerar åtgärderna att försvinna i energikostnadsposten och en stor drivkraft, nämligen att energianvändningen blir kännbar och synlig för personal och avdelningar, försvinner. Vidare har studien visat att hela personalstyrkan om möjligt bör vara involverad i energiarbetet om det ska bli framgångsrikt. Produktionssimulering har uppfattats som användbart för företagen i syfte att energieffektivisera. En av de intervjuade menade att genom att använda sig av produktionssimuleringsmodellen vid produktionsplaneringen minskade energikostnaderna i de berörda processerna (smältning, formning, avgjutning, svalning) med cirka 10 till 15 procent. De främsta drivkrafterna till produktionssimulering visar att det framförallt är inom företaget som implementeringen drivs på men att brist på information är det största hindret vilket visar på vikten av extern hjälp. Dessa resultat visar på vikten av goda relationer mellan företaget och den externa kontakten om tekniken ska få någon större utbredning. Gjuteriföreningen skulle kunna utgöra en katalysator för att förmedla denna information och dessa exempel genom deras breda kontaktnät inom branschen. Vikten av att även utbilda gjuteripersonal kan inte nog poängteras. Även detta skulle kunna bedrivas av Gjuteriföreningen. Resultaten från frågorna beträffande styrmedel visar att möjligheterna att framgångsrikt stötta de svenska gjuteriernas arbete med energieffektivisering i mångt och mycket handlar om att erbjuda expertkunskap och energianalyser från aktörer som har förtroende i branschen. Gjuteriföreningen har en särställning i gjuteribranschen, som idag utnyttjas för att studera möjligheterna till energieffektivisering genom användandet av produktionssimulering, men som även har stora möjligheter att utvecklas ytterligare genom att erbjuda expertkunskap beträffande energifrågan och även genom att erbjuda energianalyser till intresserade gjuterier. 2

Innehåll 1. INLEDNING 2 1.1 Syfte 2 1.2 Metod 3 2 RESULTAT OCH ANALYS FRÅN INTERVJUSTUDIEN 4 2.1 Synen på energieffektivisering 4 2.2 Framtida energipris och svensk energipolitik 5 2.3 Drift och underhåll samt effektiviseringarnas ursprung 6 2.4 Informationsinsamling, uppdatering och organisation 6 2.5 Drivkrafter för energieffektivisering 7 2.5.1 Interna drivkrafter - långsiktig energistrategi och eldsjäl 7 2.5.2 Styrmedel / Yttre drivkrafter för energieffektivisering 8 2.5.3 Energianalyser som drivkraft 9 2.6 Virtuell energieffektivisering 10 3 RESULTAT OCH ANALYS FRÅN FRÅGEFORMULÄREN 12 3.1 Hinder till och drivkrafter för produktionssimulering 12 3.1.1 Hinder till produktionssimulering 12 3.1.2 Drivkrafter för produktionssimulering 13 3.2 Stöd vid införandet av energieffektiv teknik 14 4 AVSLUTANDE DISKUSSION 16 5 REFERENSER 18 6 BILAGA I FALLSTUDIE 19 6.1 Fallstudie 19 7 BILAGA II - HINDER OCH DRIVKRAFTER FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 21 7.1 Hinder för energieffektiviseringar 21 7.1.1 Ekonomiska hinder 22 7.1.2 Organisatoriska hinder 25 7.1.3 Beteendemässiga hinder 25 7.2 Drivkrafter för energieffektiviseringar 27 8 BILAGA III - FRÅGEFORMULÄR 29

1. Inledning Svensk industri använder idag cirka 155 TWh energi årligen varav cirka 70 procent används av den energiintensiva industrin och 30 procent av den tillverkande, icke energiintensiva industrin, där verkstadsindustrin utgör cirka 8 procent (STEM, 2004). Svensk gjuteriindustris energianvändning uppgår årligen till cirka 1 TWh. Externa styrmedel som införs inom EU och i Sverige, exempelvis handel med utsläppsrätter och gröna elcertifikat tillsammans med en avreglering av den europeiska elmarknaden samt stigande bränslepriser kommer sannolikt leda till ökande energipriser. Ökande energipriser innebär en risk att svenska företag drabbas av konkurrensnackdelar i jämförelse med utländska konkurrenter, inte minst med tanke på att svensk industri idag har ett av Europas lägsta elpriser (EEPO, 2003). Detta riskerar att bli extra kännbart för den svenska gjuteriindustrin vars energikostnader uppgår till mellan 5 och 15 procent av produkternas förädlingsvärde. Ett sätt att minska denna risk är att se över möjligheterna att energieffektivisera hela eller delar av verksamheterna. Det finns både yttre och inre faktorer/drivkrafter som kan inverka positivt på en verksamhets energieffektiviseringsarbete. Inre faktorer som tillgång till en eldsjäl inom energi och en utarbetad energistrategi på ett företag är exempel på inre sådana faktorer. Att erbjuda företagen energianalyser och bedriva forskning kring ännu ej utvecklade instrument för energieffektivisering som exempelvis produktionssimulering är exempel på yttre sådana faktorer. Arbetet med energieffektiviseringar är emellertid komplext och inrymmer även en rad begränsande faktorer eller hinder. Forskning kring ämnet hinder och drivkrafter för energieffektivisering och vilka åtgärder som räknas som effektiva har visat att detta varierar kraftigt mellan olika företag och branscher. För att underlätta och stötta energieffektiviseringar i den svenska gjuteriindustrin är det således av största vikt att erhålla en bild av vilka faktorer som förhindrar implementering av energieffektiv teknik. En sådan studie är Rohdin och Thollander (2005) där hinder och drivkrafter för energieffektivisering undersöktes i den svenska gjuteribranschen. Denna studie ämnar dyka djupare ner i problematiken kring energieffektiviseringar och vilka styrmedel som skulle kunna stötta den svenska gjuteribranschen och på så sätt minska de risker som stigande energipriserna och ökad konkurrens innebär för branschen. 1.1 Syfte Det övergripande syftet med denna andra delstudie är att följa upp resultat från den föregående enkätstudien (Rohdin och Thollander, 2005) samt att ge företrädare för ett antal gjuterier möjlighet att djupare förklara och motivera hur de ser på energieffektivisering inom sitt företag och i branschen som helhet. Dessutom har frågeställningar kring externa styrmedel (yttre faktorer/drivkrafter) inkluderats, där respondenterna fått möjlighet att beskriva hur de skulle vilja ha styrmedlen utformade. Frågor har även ställts kring respondenternas syn på produktionssimulering som hjälpmedel för att energieffektivisera produktionen. 2

1.2 Metod och avgränsningar Metoden som använts i studien är i en övergripande mening en fallstudie (se bilaga 1) där nio av Gjuteriföreningens medlemsgjuterier intervjuats på temat energieffektivisering och produktionssimulering. Efter att intervjun avslutats skickades ett frågeformulär ut med e- post som respondenterna fick fylla i (se bilaga III). De intervjuade respondenterna har alla haft inflytande över energifrågan på sitt respektive gjuteri. En mer utförlig genomgång av begreppen fallstudie och intervju finns i bilaga I respektive II. Frågeformuläret återfinns i sin helhet i bilaga III. 3

2 Resultat och analys från intervjustudien 2.1 Synen på energieffektivisering Intervjuerna inleddes med frågan: Hur ser ni på energieffektiviseringar inom er organisation? Med ett undantag uppgav de intervjuade att energifrågan prioriterats upp under de senaste åren och merparten av de intervjuade har uppgivit att det finns kvantifierade mål beträffande minskad energianvändning. Anledningen anses i de flesta fall bero på att energikostnaden ökat och därför blivit synlig i boksluten. Generellt sett ansåg respondenterna att energi är en råvara precis som metall eller andra bränslen men även miljöaspekter har lyfts fram av flera respondenter. Flera av företagen är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och arbetar på detta sätt med energifrågan genom att den inkluderats i miljöledningssystemet. Andra arbetar efter en tydlig energiplan med konkreta mål och kontinuerlig uppföljning. I regel fanns en stor vilja att arbeta med frågan: Vi har satt mål. Energiförbrukningen måste ner...det är tydliga mål och de skall införlivas Det är ju väldigt viktigt för oss, det är en stor kostnadspost. Vi har två miljömål och energieffektivisering är ett av dessa. Hälften av miljömålen är energieffektiviseringar. Faktorer som alltför stor orderingång i förhållande till kapacitet, brist på kapital och tid, bristande kunskap om energieffektiviseringar inom organisationen och bristande engagemang från personalen uppgavs utgöra anledningar till att energieffektiviseringar ej prioriterades på vissa gjuterier 1. En respondent uttryckte följande: En sjukdom vi har här är ju differentierad arbetstid och flextid, vi har hundra arbetstider. Och om vi då säger att A och B och C kör den här maskinen så händer det ytterst sällan att när A slutat så kommer B och när B slutar kommer C utan maskinen står i tomgång och står och väntar...med flextider så har vi ingen styrning utan vi hoppas att A, B och C sinsemellan fixar det här och är engagerade i att maskintiden inte har spilltid. Hur ska man få i ordning på det utan att det finns en peng i det, morot, bonus...det har gått lite för långt det här med att personalen styr sin egen arbetstid och speciellt då när man är många på samma maskin Personalens engagemang i energifrågan uppgavs av respondenten vara låg och orsaken till detta var att personalen fått för mycket spelrum att bestämma sina arbetstider. På frågan var respondenterna såg den största potentialen till att energieffektivisera gick svaren isär. Flera uppgav att de uppnått störst besparingar inom stödprocesserna ventilation och uppvärmning medan andra gjuterier satsade mest på produktionssidan. 1 Beträffande hinder och drivkrafter till energieffektivisering inom svensk gjuterinäring rekommenderas Rohdin och Thollander (2005). 4

Två större gjuterier i studien som varit framgångsrika med att effektivisera energianvändningen hade uppnått störst besparing bland stödprocesserna: Vi har minskat klart mest på värmesidan. Elen känns svår. Man måste verkligen få med sig alla ute i produktion. Det är nog den svåraste utmaningen. Från början var det stödprocesserna och det här med media som prioriterades i första hand men eftersom vi har fördjupat oss mer och mer och sett att vi har stora möjligheter även inom produktionen så har vi kopplat in det i vårt övervakningssystem. Två av respondenterna menade att det fanns en mycket stor potential för effektivisering genom förbättrad produktionsplanering där lägre kassation och kortare varmhållningstider skulle generera stora besparingar, både energimässigt och ekonomiskt. När prioriteringar i samband med en energieffektivisering diskuterades uppgav flera företag att de har prioriteringsordningen: produkt, personal, yttre miljö, energi. Det fördes fram att vid ombyggnader försökte man uppnå mer effektiva installationer samtidigt som både personalen fick det bättre och produkten prioriterades. Detta ansågs av flertalet respondenter vara möjligt, speciellt i samband med effektivisering av ventilation och uppvärmning/kylning. På frågan hur arbetsmiljön kontra energieffektivisering prioriterades svarade alla utom en respondent att arbetsmiljön prioriterades högre än energifrågan: Här tror jag faktiskt arbetsmiljö prioriteras högre, det vill jag nog säga. Det går hand i hand om man får säga...vi måste prioritera arbetsmiljö ganska högt om vi ska få tag i folk som vill jobba i den här miljön som ett gjuteri ändå är...niondeklassarens drömjobb är ju oftast musik och film och få de till ett gjuteri om man inte har en någorlunda miljö är svårt. 2.2 Framtida energipris och svensk energipolitik Generellt sett svarade de tillfrågade att de tror på ett ökande energipris, då främst avseende el. Flera talar om en harmonisering av priserna på den avreglerade europeiska elmarknaden med europeiska elpriser. Även priser på andra bränslen tros öka. En respondent tror på utplanande energipriser. En av de intervjuade respondenterna talar om att det enda sättet att kunna påverka priset är att köpa in sig på producent-sidan och företaget utvärderade därför möjligheterna att investera i förnybar elproduktion (biobränsle-, sol- eller vattenbaserad elproduktion) där vindkraft framstod som det främsta alternativet: Vi känner oss bakbundna, vi har inte så stor möjlighet att påverka det (elpriset) vilken leverantör man en väljer så vi har gjort en inventering vad vi har för möjligheter att gå in i produktionsledet. Då är det ju grön el som vi är intresserade av, antingen bio, vatten eller vind...och där är det ju vindkraft som är mest intressant. Vi ser ju att elpriser kommer bara bli dyrare...för att ta ett stort grepp så måste man in i produktionsledet. Utan att nämna frågan har det under intervjuerna framkommit att synen på svensk energipolitik inte har varit särskilt positiv. 5

Det är ju storpolitik det här med energi, nu bygger ju finnarna ut kärnkraften. De kör ju bara på...medan vi i Sverige, vi avvecklar ju kärnkraften. Det verkar ju rent galet tycker jag. Alternativet är ju att man fortsätter att elda på med fossila bränslen och ökar på koldioxidhalten i atmosfären... Min personliga uppfattning är att det är rena vansinnet att stänga ner kärnkraftverken. Det (elpriset) stiger ju tillföljd av en havererad politik i landet där man stänger av ett kärnkraftverk. På en följdfråga om vad respondenten upplever att staten kunde göra uttryckte vederbörande följande: Att vara långsiktig och inte lägga sig i energi. Långsiktigheten är ju ett halvår på sin höjd...bara den här avvecklingen. De lovar en sak men det händer ju ingenting. Det enda långsiktigheten de hade var ju någon gång på 70-talet när man skulle bygga ut en hiskelig massa kärnkraft egentligen Under intervjuerna har det således framkommit en önskan från gjuteriernas sida att Sverige bör bedriva en mer långsiktig energipolitik. Löftet om lägre priser genom avregleringen av elmarknaden 1996 har inte infriats och många av gjuteriföretagens representanter, med höga elräkningar, känner sig svikna. Avregleringen skulle ju bli billigare elpriser men det har ju blivit precis tvärtom. Sen kan man ju fråga sig om det här vinsterna de här energiproducenterna gör är befogade, det kan ju inte vi styra över men de är ju horribelt egentligen. Stängningen av Barsebäck har av naturliga skäl inte heller ansetts vara bra bland de intervjuade. 2.3 Drift och underhåll samt effektiviseringarnas ursprung På frågan om varifrån i organisationen förslag om energieffektiviseringar kom var bilden blandad. På flera företag kom förslagen från ledningen eller personal i ledande befattningar medan det i andra företag kom från samtliga positioner på företaget. När det gäller utvärdering av energieffektiviserande åtgärder föll det generellt sett på VD i de mindre bolagen och på ledningen, arbetsledningen eller underhållschefer, i de större koncernerna. Flera av företagen använde dessutom miljöledningssystemen vid utvärdering av åtgärder. De större gjuterierna hade tydligare investeringskriterier som i större utsträckning var formaliserade. När det talades om olika lösningar för att hantera drift och underhåll hade flertalet tillämpat outsourcing av sitt underhåll medan flera av gjuterierna hade egna underhållsavdelningar som jobbade exklusivt med media. 2.4 Informationsinsamling, uppdatering och organisation Informationsinsamlingen bland de intervjuade skiljde sig avsevärt åt där några av de intervjuade kontinuerligt läste effektiviseringsrelaterade tidskrifter och kontinuerligt besökte konferenser inom energiområdet, medan andra inte alls var uppdaterade eller som en av respondenterna utryckte sig: Det är nog ett vakuum. Uppdateringen är lika med noll (avseende energieffektivisering). 6

Gjuteriföreningen påtalades av flera av de intervjuade som en mycket viktig och önskad part avseende energifrågan. Detta framkom i synnerhet i de mindre organisationerna men Gjuteriföreningen uppgavs även vara en viktig part i de större organisationerna, men då mera på forskningssidan. Organisationen kring att finna och implementera energieffektiviserande åtgärder skiljer sig avsevärt mellan företagen i studien där flertalet av företagen hade konkretiserade energieffektiviseringsmål och där användningen skulle minskas ett antal procent varje år, medan andra företag inte jobbade särskilt aktivt med frågan. Flera använde som nämnts tidigare olika typer av ledningssystem för att organisera sig kring energifrågan. De större organisationerna hade även stöd från moderbolaget. Ett sådant stöd som omnämndes var exempelvis ett nationellt energinätverk (inom koncernen) som träffades ett par gånger per år för att utbyta erfarenheter. Vidare påtalades även att delar av processen är svår att konvertera från el till annat energislag. Ekonomiska incitament inom företaget samt mätning fördes också fram som drivkrafter. Ett av de företag som lyckats bäst med arbetet med energieffektiviseringar och som har en väl utarbetad energiplan menade att en förutsättning för att lyckas var att ha mätning av energflöden. För att ändra beteendet så har vi en jättebra mätning på elområdet. 2.5 Drivkrafter för energieffektivisering 2.5.1 Interna drivkrafter - långsiktig energistrategi och eldsjäl En enkätstudie av hinder och drivkrafter för energieffektivisering inom den svenska gjuteribranschen visade på att de i särklass största drivkrafterna, förutom minskade omkostnader, var långsiktig energistrategi och en eldsjäl inom energiområdet (Rohdin och Thollander, 2005). Under intervjuerna ställdes frågor kring detta. Har gjuterierna en utarbetad plan för energifrågan? Finns det energieldsjälar på de svenska gjuterierna? De tillfrågade uppgav att dessa två faktorer var mycket viktiga för att bedriva ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete. Nedan presenteras svar från några respondenter vars företag varit framgångsrika vad gäller energifrågan: Jag har en känsla av att en eldsjäl på energi betalar sig Det är ju mycket att ledningen ger rätt förutsättningar. Sen tycker jag att det saknas en hel del utbildningar i Sverige. (Även närmsta chefer omnämns som viktiga att de utgör ett stöd) Här har vi börjat med en energigrupp där vi har med en från varje avdelning. Detta har varit till mycket hjälp vad gäller tidsstyrning, att det finns en effektiv återkoppling...det gäller att skapa morötter som exempelvis folder till alla anställda och en tävling vad gäller tomgångskörning. Vi ser att vi lyckats ta ner tomgångskörningen med 60 % då är ju frågan om botten är nådd. Vinnaren får halva besparingen och företaget halva vinsten...det är viktigt med mätsystem. Redan då 2001 togs det fram en plan för hur man skulle nå målet att minska energiförbrukning med 50%. Sedan revideras denna flera gånger per år. Jag vet faktiskt inte hur andra företag har det men det är vår eldsjäl X som tagit fram den och den har varit ruskigt bra. Jag tror man måste ha ett stöd ifrån ledningen och sen klara mål och gärna en plan som sträcker sig över flera år så att man får långsiktighet. Man ställer upp konkreta mål helt enkelt. Sen handlar det mycket om mätningar, att man börjar och mäta, var har vi den största potentialen för att göra åtgärder och sen ta de största bitarna först. 7

Man kommer inte långt utan att ha hela personalen med sig...medvetenheten måste ju liksom arbetas in hos folk, bryta det här att inte bara göra som man alltid ha gjort... Det är ju det där med att få medvetenhet hos folk att öka det är ju information och hela tiden ta upp det på exempelvis arbetsplatsträffar och så givetvis lyssna på folk. När någon kommer med ett förslag så måste man återkomma med vad som hänt, oavsett om man antagit förslaget eller inte Resultaten från denna studie pekar i samma riktning som (Rohdin och Thollander, 2005) och visar att en långsiktig energistrategi samt en drivande person på energiområdet är två mycket viktiga pelare i ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete. Respondenterna betonade också att det är av största betydelse att alla på företaget är engagerade. Flertalet av de företag eller koncerner som lyckats minska sin energianvändning betydligt hade även genomfört en energianalys, antingen externt eller internt. Energianalysen har visat på stora besparingsmöjligheter och inspirerat företagen att börja arbeta strukturerat med frågan. I ett fall rörde det sig om en doktorsavhandling som genom energianalyser på två företag inom koncernen, ett i Sverige och ett i ett annat europeiskt land i visade på att den svenska fabriken använde dubbelt så mycket el per producerad enhet. En annan viktig faktor som framstår som gemensam för företagen som bedrivit ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete är att de jobbar med visualisering av energianvändningen. Visualiseringen har i olika fall tagit sig olika uttryck, vissa företag har jobbat hårt med nyckeltal som exempelvis energianvändning per producerad enhet och månad, medan andra jobbat med övergripande övervakningssystem där olika former av rapporter kunnat framställas. En förutsättning för att kunna sammanställa denna typ av information är detaljerad och i någon utsträckning kontinuerlig mätning. 2.5.2 Styrmedel / Yttre drivkrafter för energieffektivisering Respondenterna fick alla svara på den öppna frågan Vilka yttre drivkrafter ser ni för att jobba med energieffektivisering. En av respondent pekade på att energifrågan borde få mer fokus i årsredovisningen, exempelvis genom att det ställs krav på att detta ska ingå i en årsredovisning då detta skulle leda till ett utökat intresse och utgöra en drivkraft för att visa upp bra resultat i frågan. Flera av de intervjuade påpekade också, som tidigare nämnts, att det är viktigt att staten är långsiktig vad gäller energifrågan. De menade att de inte kunde veta vad staten skulle hitta på härnäst och att det därför var omöjligt att förutsäga framtida priser på olika bränslen och el, och utan en möjlighet att kunna få någon riktlinje i denna fråga var det svårt att ha en långsiktig strategi avseende primärbränsle. En respondent förde fram förslag om speciella lån för energieffektiviserande åtgärder, då denne upplevde problem att kunna låna till energieffektiviserande utrustning. Detta beroende på att långivaren oftast vill ha säkerhet för sina lån, något som för ett gjuteri som kämpar med att prestera vinst kan vara svårt. Respondenten föreslog att detta skulle kunna vara ett styrmedel som staten skulle kunna erbjuda de svenska gjuterierna och därmed öka möjligheterna till att energieffektivisera. Detta har utvärderats ytterligare i frågeformuläret som skickades ut, se kapitel 3. Ytterligare drivkrafter för energi- 8

effektivisering som är möjliga från statens sida, och som omnämndes av respondenterna, var skattelättnader. Även förändrad skattelagstiftning (som leder till högre energipriser) samt ökade myndighetskrav omnämndes men av naturliga skäl ansågs inte detta vara särskilt positiva sätt att styra industriernas sätt att arbete med energieffektiviseringar. Vad gäller Svenska Gjuteriföreningens roll efterlyste flera respondenter ett forum för att diskutera energieffektiviserande åtgärder som är specifika för gjuterier. Ytterligare möjligheter för Gjuteriföreningen var forskning och utveckling kring energieffektivare gjutprocesser, vikten av att presentera nya rön för de svenska gjuterierna vad gäller teknikutveckling (inom energi) och vikten av att Gjuteriföreningen arbetar genom att lyfta fram goda exempel. Att använda sig av ett energipris liknande det tidigare instiftade miljöpriset omnämndes också som en möjlig drivkraft (respondenten var ej medveten om att detta nyligen instiftats). Vikten av att fortsätta arbeta med teknikgruppen omnämndes också. Det framkom också från en respondent att det fanns en risk att Gjuteriföreningen bara fokuserade på produktionssidan: Det är väldigt lätt att de (Svenska Gjuteriföreningen) bara fokuserar på produktionen och sen finns det inget vi kan göra. En kostnadsreduktion på energieffektivisering den slår ju direkt mot vinsten då får du ju det i vinst istället På de mindre gjuterierna har det framkommit att det är extra viktigt med någon form av extern hjälp och att det skulle vara en stor fördel om det fanns någon på Gjuteriföreningen som var expert på energi: Det skulle vara en fördel med att ha en kille som är expert på gjuterier. Det blir ju väldigt svårt att vara på ett gjuteri ena dagen och på en textilindustri andra dagen. Det känns som en fördel om man kunde hålla sig inom samma område. En energiexpert på GF skulle vara bra då? Absolut. Han skulle nog ha rätt så lätt att tjäna in sin lön och det vore ett mervärde för Gjuteriföreningen att kunna erbjuda den tjänsten. Det är inte många gjuterier som har egen personal. Potentialen är enorm. Vem ska finansiera det här? Gjuteriföreningen måste ju ha relativt lätt för att motivera den tjänsten om den personen i fråga kan visa på att han har gjort stora besparingar mot gjuterier och lätt om det blir en liten höjning av medlemsavgiften bara företagen får någonting tillbaka. En aspekt som flera respondenter poängterade var behovet av energianalyser och vikten av systemtänkande vid utförandet av dessa: Det är ju mycket det här med systemtänkande. Jag uppfattar det som att varje yrkesgrupp eller varje konsult kör sitt race och de ser inte möjligheterna till att systemtänka och integrera och ta fördelar av de olika systemen...det är viktigt att ta hjälp utifrån...för har man inte kompetensen själv, och det tror jag inte det är många gjuterier som har, så måste man ju få den hjälpen utifrån och det är ju bra om den killen har referenser så att han kan ta med sig erfarenheter från annat håll. Han måste ju ha rätt så brett kunnande, kunna lite el, lite styr, lite VVS, så att man får in det här systemtänkandet det ser jag nästan som det viktigaste. Är det en renodlad elkille finns det en risk att han bara stirrar på sitt. 2.5.3 Energianalyser som drivkraft Som en följdfråga på frågan om yttre drivkrafter ställdes frågan om hur gjuterierna såg på erbjudandet av energianalyser som en hjälp för svenska gjuterier att minska sina energikostnader? Respondenternas svar gick något isär men flertalet var mycket positiva till detta: Ja får man en sån analys gratis är det ju bra och är det av en gjuteriexpert så är det ju bra. 9

Ingen uttryckte sig negativt kring energianalyser som stöd i energieffektiviseringsarbetet men däremot uttryckte en respondent, som tidigare erhållit en energianalys, sig lite tveksam kring statens inblandning i det hela. Samtidigt var personen mycket tacksam över att ha erbjudits en sådan analys: Principiellt är jag lite motståndare till detta. Jag tycker att det här är statens sätt att hålla koll på sina undersåtar...men samtidigt har jag vänt på det här och försökt att tacksamt ta emot råden...jag är jättetacksam att de här olika bitarna kommer fram. Flera gjuterier hade genomfört energianalyser de senaste åren och till dessa ställdes frågan om det fanns något som de upplevde kunde ha gjorts bättre? En respondent angav att de gärna hade sett att de förbättringsförslag som gavs hade gått lite djupare: Jag känner att vi skulle behöva ett litet steg till i det hela. Efter energianalysen vill ni ha ett steg till? Ja för våran del så känns det så...och jag tror det är generellt. Vi skulle behöva lite mer...gå lite djupare på de här 20 förslagen vi har fått för att verifiera...då kan ju detta vara jättevärdefullt. Det viktiga är att man gör något utav energianalysen och inte bara gör energianalyser och det känns som att lite djupare än vad vi gjorde här borde ha gjorts. På frågan till respondenterna vem som i så fall skulle finansiera en sådan analys framkom det vitt skilda svar. Vissa menade att detta borde finansieras av staten eller Gjuteriföreningen medan andra menade att universitet och högskola borde involveras och att dessa borde stå för kostnaderna. Ett par respondenter menade att kostnaden borde gjuterierna själva stå för. På frågan om vem respondenterna önskade få en sådan energianalys utförd av angavs konsulter och Gjuteriföreningen. En respondent angav Energikontor Sydost som en lämplig utförare av detta. Flera respondenter uttryckte, som tidigare nämnts, vikten av att få hjälp med uppföljning av en energianalys och där har flertalet respondenter omnämnt att de önskade att Gjuteriföreningen skulle kunna vara ett sådant stöd. 2.6 Virtuell energieffektivisering Gjuteriföreningen bedriver ett projekt där möjligheterna till minskade energikostnader genom att tillämpa produktionssimulering undersöks. Fyra av de intervjuade respondenterna medverkar i detta projektet medan de övriga fem inte gör det. Dessa fem fick frågan om de kände till projektet. Det visade sig att samtliga hade hört talas om projektet. Samtliga respondenter fick därefter svara på frågan om hur de såg på produktionssimulering och produktionsoptimering som ett hjälpmedel för att effektivisera produktionen. Några av svaren som gavs anges nedan: Det man kan göra är ju att förbättra logistiken och minska väntetiderna. Kan vi minska varmhållningstiden ett par timmar om dagen så är det ju bra. Bra. Vad vi skulle behöva styrning på är själva produktionsplaneringen. De olika avdelningarna kör sitt eget race...en hel del är informationsfrågor Det är klart att det är bra, problemet är att ha tid till det. Vi måste ju hela tiden ha betalt. Det vore intressant. Jag ser det ju som positivt Jo, det är säkert en bra grej 10

Ett av gjuterierna har arbetat med produktionssimulering i cirka fem år och där ställdes lite utförligare frågor beträffande produktionssimulering som ett stöd för att minska energikostnaderna. Respondenten önskade sig effektivare produktionsplanering och såg att simuleringsmodellen var en ovärderlig hjälp i detta men även att det kunde bli ännu bättre genom en förbättrad modell: Simuleringsmodellen kommer att hjälpa oss ytterligare för att så att säga forma saker i rätt tid för att få den här mixen. Vi har ett stort antal artiklar och ställsorter också och få ihop det här till en lämplig skänk är inte alls lätt. Då ska man ju också ta hänsyn till kundbehovet...det är ju inte mänskligt att hålla alla parametrar i huvudet så simuleringsmodellen hjälper oss, kommer att hjälpa oss mycket, det är jag övertygad om. Respondenten trodde också att produktionssimulering var en större hjälp för deras gjuteri i och med det stora antalet artiklar och ställ medan ett gjuteri med få ställ och få artiklar inte skulle kunna uppnå samma besparingar. Den intervjuade menade att genom att använda sig av produktionssimuleringsmodellen vid produktionsplaneringen minskade energikostnaderna i de berörda processerna (smältning, formning, avgjutning, svalning) med cirka 10 till 15 procent. 11

3 Resultat och analys från frågeformulären Efter att intervjuerna genomförts skickades ett frågeformulär ut via e-post till respektive respondent. Frågeformuläret bestod av två delar; en del där respondenten fick gradera vilka hinder och drivkrafter för produktionssimulering som respondenten uppfattade som viktiga och mindre viktiga och en andra del där respondenten, ur sitt perspektiv fick gradera vilka typer av stöd som han eller hon uppfattade kunde hjälpa till att öka införandegraden av energieffektiv teknik? I följande kapitel presenteras resultat från enkätstudien. 3.1 Hinder till och drivkrafter för produktionssimulering I en studie av Gjuteriföreningen, som påbörjades 2004, har det undersökts hur produktionssimulering kan användas för att minska gjuteriernas energikostnader. Produktionssimulering ses alltså i projektet som en typ av energieffektiviserande åtgärd på ett företag. Flera internationella studier har undersökt ämnet hinder och drivkrafter till energieffektivisering (Sorrell, 2000, Velthuijsen 1995) och ett par studier har även genomförts i Sverige (Rohdin och Thollander, 2005, Rohdin och Thollander, 2006). Utifrån den vetenskapliga teoribildningen på området (Se bilaga 2) så formulerades ett frågeformulär beträffande hinder till och drivkrafter för produktionssimulering. Fortsättningsvis följer resultaten från detta frågeformulär. 3.1.1 Hinder till produktionssimulering I tabell 1 presenteras resultaten från enkätdelen angående hinder för att använda sig av produktionssimulering. I kategori I med ranking över 0,66 återfanns utan någon inbördes ordning hindren: Brist på information Brist på tid/andra prioriteringar samt Bristande medvetenhet hos personal Kategori II sträcker sig mellan en ranking om 0,33 till 0,66 och i Kategori III, de lägst rankade hindren. 12

Tabell 1. Hinder för produktionssimulering Hinder till Produktionssimulering Rank Kategori Brist på information beträffande vilka energieffektiviseringsmöjligheter som produktionssimluering/-optimering kan erbjuda 0,79 I Brist på tid/andra prioriteringar 0,79 I Bristande medvetenhet hos personal 0,79 I Omkostnader för att ta in ny personal eller omskola befintlig av personal 0,64 II Tekniska risker såsom risk för produktionsstörningar etc. 0,64 II Bristande tekniska färdigheter hos personal 0,64 II Det saknas strategi för att få in produktionssimulering/-optimering 0,64 II Det saknas en drivande person för att få in produktionssimulering/-optimering 0,64 II Produktionssimulering/-optimering är lågprioriterat 0,57 II Kostnader för att använda sig av produktionssimulering 0,50 II Kostnader för att installera produktionssimulering 0,43 II Tekniken passar ej för företaget 0,36 II Ej användbart för vår typ av produktion 0,36 II Intressekonflikter inom företaget 0,21 III Svårt att införa pga. interna problem inom organisationen 0,14 III De tre i särklass största hindren är relaterade till brist, brist på information, medvetenhet och tid. Detta skulle kunna vara ett uttryck för att produktionssimulering inte är särskilt prioriterat på de undersökta företagen vilket å andra sidan inte vore så konstigt med tanke på att tekniken är förhållandevis ny och för närvarande studeras i ett pilotprojekt av Gjuteriföreningen. Att detta inte är hela svaret visar emellertid att Produktionssimulering är lågprioriterat då detta hamnar först på nionde plats. Det finns alltså en vilja att använda sig av produktionssimulering, det är prioriterat, men utbildning och information är oerhört viktiga parametrar för att arbetet ska komma igång. I den efterföljande rankingen av hindren så återfinns detta med att det saknas en strategi och en drivande person på området samt även tekniska risker och bristande tekniska färdigheter hos personal. Intressant att notera är att tekniken uppfattas som användbar för respektive företag och deras produktion. 3.1.2 Drivkrafter för produktionssimulering I tabell 2 har drivkrafterna för att använda sig av produktionssimulering sammanställts. I kategori I (Rank>0,66) återfanns drivkrafterna: Minskade driftskostnader Minskade ledtider samt Möjligheten att simulera den dagliga produktionsplanen Kategori II sträcker sig mellan en ranking om 0,33 till 0,66 och i Kategori III, de lägst rankade hindren. 13

Tabell 2. Drivkrafter för produktionssimulering Drivkrafter till Produktionssimulering Rank Kategori Minskade driftskostnader 0,93 I Minskade ledtider 0,86 I Möjligheter till simulering av den dagliga planeringen 0,79 I Simulera framtida energiinvesteringar 0,50 II Krav från kunder 0,43 II Investeringsstöd från statligt håll 0,36 II Resultaten visar tydligt att minskade driftkostnader, följt av minskade ledtider är de främsta drivkrafterna följt av möjligheter till simulering av den dagliga produktionsplaneringen. Följaktligen är det framförallt interna faktorer som uppges driva fram användningen av produktionssimulering medan yttre faktorer som krav från kunder och statligt investeringsstöd inte är högt rankade. Å andra sidan visar resultaten från tabell 1 att brist på information är det största hindret varför behov av extern hjälp som en katalysator för tekniken således är mycket betydelsefull. 3.2 Stöd vid införandet av energieffektiv teknik Den klassisk ekonomiska teoribildningen vilar bland annat på antagandet att aktörer, konsumenter och företag, agerar rationellt. Studier av energieffektiviseringar har emellertid visat att detta inte alltid är fallet. Som en hjälp att driva på energieffektiviseringar inom svensk industri kan staten använda sig av så kallade styrmedel. Styrmedel kan vara allt från skatter, lagstiftning och myndighetskrav till informationskampanjer och teknikupphandlingsprogram. I tabell 3 presenteras respondenternas syn på olika typer av stöd som kan hjälpa till att öka införandegraden av energieffektiv teknik. Högst rankade i kategori I (Rank>0,66) återfanns: Statligt finansierade energianalyser genomförda av oberoende energikonsult Erbjudande stöd (från energiexpert) i detaljspecifika frågor vid införandet av energieffektiv teknik Frivilliga avtal med skatteavdrag som morot (PFE) Statligt finansierad energianalys av Ert gjuteri utfört av en sakkunnig vid Gjuteriföreningen Forskning beträffande energieffektiv gjuteriteknisk utrustning samt Erbjudande av gratis energirådgivning från Gjuteriföreningen 14

Tabell 3. Styrmedel / Yttre faktorer för energieffektivisering Styrmedel för energieffektivisering Rank Kategori Statligt finansierad energianalys av Ert gjuteri utfört av en energikonsult? 0,92 I Erbjuda stöd (från energiexpert) i detaljspecifika frågor vid införandet av energieffektiv teknik? 0,92 I Frivilliga avtal med skatteavdrag som morot (PFE)? 0,83 I Statligt finansierad energianalys av Ert gjuteri utfört av en sakkunnig vid Gjuteriföreningen? 0,75 I Forskning beträffande energieffektiv gjuteriteknisk utrustning? 0,75 I Erbjudande av gratis energirådgivning från Gjuteriföreningen? 0,67 I Teknikupphandling av energieffektiv teknik (för gjuterier)? 0,58 II Erbjuda kurser beträffande energieffektivisering för anställda och tjänstemän i Er organisation? 0,58 II Frivilliga avtal mellan stat och gjuteri beträffande implementering av energieffektiv teknik? 0,57 II Statligt finansierad energianalys av Ert gjuteri utfört av en sakkunnig vid ett lokalt energikontor? 0,50 II Förmånliga lån för investering i energieffektiv utrustning? 0,50 II Allmänna energiråd via tidskriften Gjuteriet? 0,42 II Erbjuda regelbundna träffar, anordnade av gjuteriföreningen, där gemensamma erfarenheter, positiva såväl som negativa,beträffande energieffektivisering delas? 0,42 II Erbjuda stöd (management konsulting) att förbättra organisationens sätt att arbeta med energifrågor? 0,42 II Erbjudande av gratis energirådgivning från ett lokalt energikontor? 0,25 III Erbjudande av gratis energirådgivning från den kommunala energirådgivaren? 0,21 III Folder med energiråd av generell karaktär som distribueras via massutskick? 0,08 III Resultaten från tabellen ovan visar att stöd från en energiexpert eller energikonsult beträffande energieffektiviseringsfrågor uppges vara önskvärda styrmedel. Av detta går också att utläsa att respondenterna har ett stort förtroende för energikonsulter, energiexperter samt för Gjuteriföreningen. Resultaten från tabellen beträffande de lägst rankade hindren visar även på att information av generell karaktär inte uppges vara effektiva medan detaljspecifika och platsspecifika råd (som exempelvis en energianalys ger), är mycket önskvärda. 15

4 Avslutande diskussion En av slutsatserna i denna och den tidigare studien har varit att en långsiktig energistrategi och tillgång till en eldsjäl har visat sig vara två oerhört viktiga faktorer för ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete. En övergripande energianalys har även visat sig utgöra ett mycket stort stöd för att kunna börja arbeta med frågan. Det kan även tilläggas att i flertalet av de företag eller koncerner som lyckats minska sin energianvändning betydligt hade det även genomförts en energianalys, antingen internt eller av en extern utförare. Vikten av väl utförda energianalyser som en katalysator för ett framgångsrikt arbete med energifrågan kan inte nog understrykas. I ett senare skede kommer vikten av detaljerad och kontinuerlig mätning av de olika delarna av processen in och information till och utbildning av personalen. Svaren från enkätstudien beträffande hinder till och drivkrafter för produktionssimulering ger en bild av att produktionssimulering som teknik för energieffektivisering fortfarande är i sin linda och inte är särskilt känd bland respondenterna. Men resultaten visar på stora möjligheter till förändring, dels internt på företagen genom att prioritera upp frågan men även externt genom presentation av goda exempel. Noterbart är att produktionssimulering uppfattas som användbart för företagen i studien. Resultaten från tabellen med drivkrafter visar att det framförallt är inom företaget som implementeringen drivs på men resultaten från tabellen med hinder visar att brist på information är det största hindret vilket visar på vikten av extern hjälp. Dessa resultat visar på vikten av goda relationer med företaget om tekniken ska få någon större utbredning. Gjuteriföreningen skulle kunna utgöra en katalysator för att förmedla denna information och dessa exempel genom deras breda kontaktnät inom branschen. Vikten av att även utbilda gjuteripersonal inom produktionssimulering kan inte nog poängteras. Även detta skulle kunna bedrivas av Gjuteriföreningen. Resultaten från frågorna beträffande styrmedel visar att möjligheterna att framgångsrikt stötta de svenska gjuteriernas arbete med energieffektivisering i mångt och mycket handlar om att erbjuda expertkunskap och energianalyser från aktörer som har förtroende bland människorna i branschen. Information av generell karaktär, som exempelvis en folder med energiråd, har inte visat sig vara alls lika eftertraktat. Slutsatserna från detta arbete visar även på att efter att ett företag påbörjat arbetet med energieffektiviseringar så är mätningar av största vikt för att kunna fortsätta bedriva ett arbete med ständiga förbättringar. Utan kontinuerliga mätningar, visualisering samt uppföljning av energiflödena riskerar åtgärderna att försvinna i energikostnadsposten och en stor drivkraft, nämligen att energianvändningen blir kännbar och synlig för personal och avdelningar, försvinner. Vidare har studien visat att hela personalstyrkan om möjligt bör vara involverad i energiarbetet om det ska bli framgångsrikt. Gjuteriföreningen innehar redan en särställning i gjuteribranschen, en särställning som idag utnyttjas för att studera möjligheterna till energieffektivisering genom användandet av produktionssimulering, men som även har stora möjligheter att utvecklas ytterligare genom att erbjuda expertkunskap beträffande energieffektiviseringsinvesteringar och genom att erbjuda energianalyser till intresserade gjuterier i större omfattning än vad som hittills varit fallet. Utöver detta så finns det goda möjligheter att använda sig av redan befintliga relationer för att erbjuda de gjuterier som påbörjat arbetet med energifrågor hjälp från gjuterier som kommit längre eller att Gjuteriföreningen åtar sig att stötta även i detta arbetet med formulering av energistrategi och energiplan samt stationär mätning av energianvändningen på gjuterierna. Detta gäller i synnerhet de mindre gjuterierna med sämre möjligheter att avsätta resurser för ändamålet. Inom miljöcertifieringsområdet finns det en modell, den så kallade Hackeforsmodellen, som kommer av att den initierades i Hackefors i Linköping, där mindre företag erbjuds att miljöcertifiera sitt företag tillsammans med en grupp närliggande liknande företag. (Altea, 2006) Miljöarbetet drivs då externt av ett företag som hjälper de certifierade 16

företagen att formulera mål och miljöplan samt fortlöpande utbildning på området. Denna modell bygger på att små och medelstora företag arbetar tillsammans med att införa miljöoch kvalitetsledningssystem. Samarbetet sker i en grupp av företag som har en gemensam tillhörighet t ex samma industriområde, bransch, koncern eller liknande. I och med att man delar på arbete och kostnader så blir införandet av systemet enklare, spar tid och resurser och därigenom blir mer ekonomiskt för respektive företag. Modellen är idag känd både i Sverige och internationellt (Altea, 2006). Denna modell skulle kunna användas som en stomme för att organisera arbetet med energifrågor och även kunna vara självfinansierande likt den omnämnda Hackeforsmodellen. 17