Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning

Årsredovisning 2014

Årsredovisning 2014 Innehållsförteckning 2. Kommunens organisation 4. Kommunstyrelsens ordförande har ordet Block 1 - Förvaltningsberättelse 6. Omvärld 8. Sammanfattande finansiell analys 14. God ekonomisk hushållning 18. Kommunala jämförelser 23. Kommunen som arbetsgivare Block 2 - Kommunen - verksamhet 27. Demokrati och inflytande 28. Byggnation och boende 30. Näringsliv 32. Kultur och fritid 35. Barnomsorg och grundskola 37. Gymnasieskola och vuxenutbildning 39. Omsorg och social service 44. Teknisk service 46. Affärsverksamhet 48. Miljö 53. Räddning och säkerhet 55. Folkhälsa - välfärdsredovisning 58. Jämställdhet Block 3 - Kommunen ekonomi 60. Redovisning, modell och principer 62. Resultaträkning och analys 63. Kassaflödesrapport och analys 64. Balansräkning och analys 66. Notförteckning 73. Driftredovisning 79. Investeringsredovisning Block 4 - Kommunala bolag, verksamhet och ekonomi 82. Sotenäsbostäder AB 83. Smögens Fiskauktion AB 84. Sotenäs RehabCenter AB 85. Rambo AB 87. Stiftelsen Industrihus 88. Sammanställd redovisning 94. Fem år i sammandrag 95. 20 år återblick i räkenskaperna 97. Revisionsberättelse Årsredovisning 2014. Sotenäs kommuns årsredovisning är kommunstyrelsens redovisning över verksamheten för det gångna året. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens invånare samt externa intressenter. Årsredovisningen bygger på nämnder och bolags verksamhetsberättelser och för den som önskar fördjupad information hänvisas till respektive nämnds och bolags redovisning. Årets bildtema: Näringsliv Omslagsfoto: Casper Ljungdahl - Ellum bild/nordens Ark 1

Årsredovisning 2014 Kommunens organisation Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande instans. I fullmäktige finns 31 ledamöter och 22 ersättare. Kommunfullmäktiges sammansättning bestäms av medborgarna i Sotenäs vid allmänna val. Fullmäktige leds av ett presidium som består av en ordförande, en 1:e vice ordförande och en 2:e vice ordförande. Kommunala nämnder. För nämnderna i Sotenäs kommun finns dels regler som talar om vilket ansvarsområde varje nämnd har, dels regler som är gemensamma för alla. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sin verksamhet, som fullmäktige har beslutat om. Verksamheten skall bedrivas inom de ekonomiska ramar, som fullmäktige angivit. Nämnderna är också skyldiga att se till att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. De ansvariga gentemot fullmäktige skall därför regelbundet rapportera om sin verksamhet till fullmäktige. Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har till uppgift att leda och samordna planeringen av kommunens ekonomi och verksamhet. Kommunfullmäktige Överförmyndare Revision Valnämnd Valberedning Kommunstyrelse Utbildningsnämnd Byggnadsnämnd Omsorgs- & socialutskott Myndighetsutskott Arbetsutskott Arbetsutskott Personalutskott Gemensamma nämnder med Lysekil - Munkedal Arbetsutskott IT-nämnd Lönenämnd Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2

Styrsystem från AH Automation. Manöverlåda till fartygslossare på Filippinerna. Foto: Stefan Berntsson

Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsens ordf. Några händelser under året: Gymnasienämnden. Den gemensamma gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen, med Lysekils kommun, upphörde den 1 juli 2014. Ett samverkansavtal med Lysekil och Uddevalla har tecknats för framtiden avseende gymnasieundervisningen. Mats Abrahamsson (M) kommunalråd Foto: Michael Johansson Årsredovisning 2014. Årets resultat uppgår till -14,4 miljoner kronor vilket är 5,5 miljoner kronor sämre än budgeterat. Resultatet innebär att kommunen för första gången sedan 2002 redovisar ett underskott. Soliditeten är 51 procent, vilket innebär att kommunens betalningsförmåga fortfarande är god på lång sikt. Glädjande är att den gemensamma nämndverksamheten visar ett överskott. Sotenäs kommun investerade netto under året för 47,5 miljoner kronor vilket är betydligt lägre än under 2013. Ett exempel på en efterlängtad investering under 2014 är byggnationen av gångoch cykelväg från norra Väjern till infart vid Solviks camping i samverkan med Trafikverket. Kommunstyrelsen. Ett stort arbete har pågått under året med att etablera Symbioscentrum på Hagaberg i Kungshamn, och ett omfattande projektarbete pågår med flera samarbetspartners, som Västra Götalandsregionen, Göteborgs Universitet, Statens Tekniska institut, Chalmers med flera. Många aktörer visar intresse för kommunens symbiostankar i samverkan med näringslivet. Valnämnden. Allmänna val har förrättats under året med ett högt valdeltagande 85,1 procent. Under 2014 har det även varit val till Europaparlamentet, valdeltagandet uppgick där till 48,7 procent vilket även det är ett högre valdeltagande än föregående val. Byggnadsnämnden. Arbetet under året har innefattat bostadsförsörjningsplan och en fördjupad översiktsplan över Åbyfjorden. Det nya verksamhetssystemet Vision har införts för både Bygg och Miljö men systemet har uppvisat en del brister vilket medfört extra arbete. 4

Årsredovisning 2014 Kommunstyrelsens ordf. Utbildningsnämnden All verksamhet visar god måluppfyllelse inom i stort sett samtliga områden. Det systematiska kvalitetsarbetet har förtydligats och ökat fokuseringen på nationella mål. Trycket på förskoleplatser har varit fortsatt hög under 2014. Andelen behöriga till gymnasieskolan är 96 procent vilket är oerhört högt ur ett nationellt perspektiv. Omsorgsnämnden. Ett ökat tryck inom hemtjänsten och på kommunens boendeanläggningar för särskilt boende, har medfört att nya vårdplatser har tagits i bruk på både Kvarnbergets äldreboende samt på Bankeberg. Detta medför stora utmaningar för kommunen och behovet av fler äldreboenden är markant, framför allt med inriktningen Trygghetsboenden. Miljönämnden i mellersta Bohuslän Årets första halva har präglats av arbete med sammanslagningen mellan de tre kommunerna. Det gemensamma utvecklingsarbetet fortgår och miljömålsarbete pågår. Till alla medarbetare och förtroendevalda vill jag framföra ett varmt tack för ett utmärkt arbete under 2014 för Sotenäs kommun och dess invånare. Mats Abrahamsson (M) Kommunstyrelsens ordförande Året i sammandrag Årets resultat -14,4 Mkr Investeringar 47 Mkr Låneskuld 191 Mkr Pensionsskuld 258 Mkr Soliditet 51 % Soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden 23 % Nettokostnader, inklusive avskrivningar 463 Mkr Skatteintäkter och generella statsbidrag 451 Mkr Nämndernas budgetöverskott (exkl affärsdrivande) 2 Mkr Antal årsarbetare (-10 sedan föregående år) 831 st Medelålder anställda 49 år Bovalls Dörrbyggeri. Foto: Peter Karlsson 5

Förvaltningsberättelse Omvärld Internationell ekonomi. Enligt SKL:s senaste rapport om det samhällsekonomiska läget, tyder det mesta på fortsatt svag tillväxt i omvärlden vilket fördröjer återhämtningen. Samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i euroländerna fortsatt mycket svag. I USA, Storbritannien och Tyskland har arbetslösheten återgått till mer normala nivåer. Men i flera andra länder verkar arbetslösheten ha fastnat på höga nivåer. I euroområdet som helhet ligger arbetslösheten för närvarande strax under 12 procent. Det kan jämföras med finanskrisen då arbetslösheten var ungefär 7,5 procent. Utvecklingen på viktiga svenska exportmarknader har varit blandade. Tillväxten i Storbritannien och den amerikanska ekonomin har varit förvånansvärt starkt och förväntas visa fortsatt styrka i år och nästa år. I våra nordiska grannländer har den ekonomiska utvecklingen snarast gått i motsatt riktning. I Finland backade BNP med närmare 1,5 procent i fjol samtidigt som BNP i Danmark bara växte marginellt. Den norska ekonomin har hållit farten uppe bra sedan finanskrisen. Dock har den starka sysselsättningsökningen börjat avta och arbetslösheten ser ut att vara på väg upp. Låga oljepriser bidrar till att försvaga den norska kronan men räcker inte till för att ge riktig skjuts åt exporten. ECB har signalerat utökade köp av finansiella Under 2014 har antalet öppet arbetslösa minskat med 39 personer och andelen arbetslösa ligger fortfarande betydligt lägre än både länet och riket. tillgångar under början av 2015 och EU-kommissionen försöker hitta former att stimulera investeringarna. För närvarande är finanspolitiken inom EU i det närmaste neutral. Stora skillnader i återhämtningstakt betyder också att ränteutvecklingen kommer att gå i otakt i USA respektive euroområdet. Lägre inflation och svagare återhämtning i euroområdet gör att de långa räntorna förväntas vända upp betydligt senare än tidigare beräkningar och att uppgången blir långsam. Situationen i USA är en annan, där konjunkturförstärkningen får de långa obligationsräntorna att vända upp betydligt tidigare. BNP-tillväxten för världen som helhet beräknas uppgå till 3,5 procent i år och 3,8 procent 2015, vilket kan jämföras med 3,0 procent 2013. Svensk ekonomi. Inte bara omvärlden går i otakt, svensk ekonomi har uppenbara drag av att gå i otakt. Tillväxten har dämpats markant sedan ett uppsving under andra halvåret 2013. Trots det fortsätter sysselsättningen och arbetade timmar öka i god takt. Det betyder att produktiviteten utvecklas mycket svagt. Även arbetskraften växer snabbt, vilket innebär att arbetslösheten ligger kvar på nästan 8 procent. Skatteunderlaget klarar sig förvånansvärt bra, med reala ökningar runt 2 procent i år och nästa år. Främst tack vare den starka ökningen av antalet arbetade timmar. 6

Förvaltningsberättelse Omvärld Tillväxten på viktiga exportmarknader i Europa har saktat in betänkligt, vilket bara delvis motverkas av kronans försvagning. Även den inhemska efterfrågan dämpades under det tredje kvartalet vilket är en kombination av svag konsumtionstakt och ett kraftigt ökat sparande i hushållen. En förutsättning för att svensk ekonomi skall nå en konjunkturell balans på ett par års sikt är en stark tillväxt på den inhemska efterfrågan. BNP-tillväxten förväntas öka från 1,8 procent 2014 till 3,2 procent 2015. Kommunernas ekonomi. Kommunernas resultat före extraordinära poster visar på ett överskott på 10,6 miljarder kronor, vilket är en försämring med 4,6 miljarder gentemot år 2013. Under 2014 gjordes ingen återbetalning från AFA Försäkring vilket är en förklaring till det försämrade resultatet. För år 2014 redovisar 80 procent av kommunerna positivt resultat före extraordinära poster. Det är en försämring jämfört med året innan då 91 procent av kommunerna redovisade ett överskott före extraordinära poster. Befolkning. Invånarantalet i Sotenäs 2014-12- 31 uppgick till 8 931, en ökning med 3 personer från föregående år. Antalet nyfödda barn 2014 uppgick till 62 (föregående år 46). Födelseunderskottet uppgick till -54 vilket uppvägs av större inflyttning än utflyttning. Befolkningen karaktäriseras av att andelen personer 65 år och äldre är mycket hög. Medelåldern hos kommuninnevånarna 2014 uppgick till 48,9 år, en ökning med 0,5 år jämfört med 2013. Detta placerar Sotenäs högst bland kommunerna i Västra Götaland och på 3:e plats i riket avseende medelåldern i kommunen. Näringsliv och arbetsmarknad. Sotenäs är starkt beroende av att basnäringarna har en trygg tillgång på arbetskraft, råvaror och kommunikationer. I kommunen finns ca 1 200 arbetsställen, de flesta knutna till orterna Kungshamn, Smögen, Hunnebostrand, Bovallstrand, Väjern, Hovenäset och Malmön. De flesta arbetstillfällen återfinns inom tillverkningsindustrin (27 procent), vilket är nästan dubbelt så stor andel som genomsnittet i riket. Därefter kommer handel med 14 procent samt vård och omsorg med 12 procent. Sotenäs kommun är en utpendlingskommun. Nettoutpendlingen 2013 uppgick till 59 personer jämfört med 121, 103 och 148 personer för respektive 2010, 2011 och 2012. Arbetsmarknaden i Sotenäs har haft en stabil karaktär över tiden. Under 2014 har antalet öppet arbetslösa minskat med 39 personer och andelen arbetslösa ligger fortfarande betydligt lägre än både länet och riket. I december 2014 var andelen arbetslösa eller sökande i program i ålder 16 64 år 3,6 procent. Att jämföra med 6,0 procent i länet och 6,4 procent i riket. Källor: SCB, SKL och AMS. 7

Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen Den finansiella analysen som redovisas i detta avsnitt skall ses som en sammanfattning av den finansiella utvecklingen och ställningen i kommunen och koncernen. Ytterligare analyser finns i block tre och fyra längre fram i årsredovisningen. Kommunen. Årets resultat uppgår till -14,4 Mkr vilket är 5,5 Mkr sämre än budgeterat och 15,8 Mkr sämre än föregående års resultat. I föregående års resultat ingick dock en engångsintäkt i form av återbetalda premier från AFA Försäkring motsvarande 9,4 Mkr. Resultatet innebär att kommunen för första gången sedan 2002 redovisar underskott. I resultatet ingår reavinster från försäljning av befintliga fastigheter med 0,2 Mkr. Årets resultat efter balanskravsjustering uppgår således till -14,6 Mkr. Resultatet har belastats med en engångspost i form av en extra pensionsavsättning på 5,3 Mkr. Denna post avräknas i balanskravsutredningen. Genom att ta i anspråk medel ur kommunens resultatutjämningsreserv kan årets balanskravsresultat bestämmas till -0,1 Mkr. (se not 8) Resultatet i den affärsdrivande VA-verksamheten, uppgår till 1,0 Mkr vilket innebär att årets resultat för den skattefinansierade verksamheten uppgår till -15,4 Mkr. Den egentliga nämndsverksamheten (exkl affärsdrivande verksamhet) visar en positiv avvikelse från budget med 2,3 Mkr vilket är en förbättring jämfört med föregående år med 16,3 Mkr. Nettokostnadsutveckling. För en god ekonomisk hushållning kan inte verksamhetsresultatet (nettokostnaderna) tillåtas att öka i snabbare takt än skatter och utjämningsbidrag. Den låga ökningen av skatte- och bidragsintäkterna 2012 beror till stor del på skatteväxlingen med regionen i samband med det överförda ansvaret för kollektivtrafiken. Nettokostnadsutveckling Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen till 4,3 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 1,8 procent. Andel nettokostnader Nettokostnadernas förhållande till skatter och stats- och utjämningsbidragen är viktigt för kommunens ekonomi. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och statsbidrag som den löpande driften tar i anspråk. Om andelen överstiger 100 procent så innebär det att skatteintäkterna inte räcker till att finansiera den löpande verksamheten. Förändring i procent jämfört med föregående år 2012 2013 2014 Nettokostnader 1,2 5,6 5,7 Skatter och utjämningsbidrag 0,6 2,5 2,2 Nettokostnadernas andel av skatter och utjämningsbidrag (%) 2010 2011 2012 2013 2014 97 96 96 99 103 8

Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen Investeringar. Kommunen investerade netto under året för 47,5 Mkr i materiella tillgångar vilket är betydligt lägre än under 2013 (90,0 Mkr). Inkomster från fastighetsförsäljning uppgick till 10,4 Mkr. Drygt 33 procent av investeringsvolymen avser VA-verksamheten. Investeringsvolymen 2014 uppgick till 10 procent av nettokostnaderna att jämföra med 5 procent som betraktas som en normal investeringsvolym för landets kommuner. Självfinansieringsgrad 2012 2013 2014 Avskrivningar 37,8 Mkr 39,5 Mkr 43,3 Mkr Försäljning av fastigheter, inkl exploatering 8,6 Mkr 6,9 Mkr 10,4 Mkr Årets resultat exkl resultat från fastighetsförsäljning 10,2 Mkr -5,8 Mkr -18,1 Mkr Utrymme för självfinansiering 56,6 Mkr 40,6 Mkr 35,6 Mkr Nettoinvesteringar 104,1Mkr 90,0 Mkr 47,5 Mkr Självfinansieringsgrad 54 % 45 % 75 % Investeringsvolym/nettokostn 25 % 21 % 10 % Självfinansieringsgrad De senaste åren har självfinansieringsgraden av investeringarna legat betydligt under 100 procent och under perioden 2011-2014 har kommunen därför tvingats ta upp nya lån på sammanlagt 150 Mkr. Soliditet (%) 2012 2013 2014 Soliditet enl. balansräkningen 53 52 51 Soliditet inkl. pensionsåtagande 26 24 23 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar, som finansierats utan lån. Soliditeten enligt balansräkningen är 51 procent vilket är en minskning med 1 procentenhet från 2013. Den försämrade soliditeten beror på det svaga resultat. Llentab, utleveranshall. Foto: Rolf Eldh 9

Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen Kommunalskatt. Sotenäs kommuns inkomster av skatt och generella stats- och utjämningsbidrag uppgick till 451,0 Mkr eller 70 procent av de totala intäkterna. Ränterisk. Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. En ökning av räntan med 0,5 procent på det långfristiga lånet, skulden till VA-kollektivet (periodiserade anslutningsavgifter) och hyres-/ leasingavtal skulle medföra ökade kostnader med 1,5 Mkr. Kommunen har inga utlandslån och löper därmed ingen valutarisk. Budgetföljsamhet. Budgetavvikelsen totalt 2014 för den skattefinansierade verksamheten är -6,4 Mkr och motsvarar 0,5 procent av kommunens omsättning. Borgensåtaganden. Kommuninvest. Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 278 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Se not 23 i block 3. Borgen för bostadsändamål. Kommunens borgensåtaganden för Sotenäsbostäder AB omfattar 492,8 Mkr och förlustansvar för privatpersoners bostadslån omfattar 0,1 Mkr. Övriga borgensåtaganden. Kommunens borgensåtaganden för Sotenäs RehabCenter AB uppgår till 2,2 Mkr och övriga borgensåtaganden 4,1 Mkr. Kommunalskatt Skattesatsen till kommunen är 21,31 procent och har, om man bortser från den skatteväxling som genomfördes med regionen 2012, hållits oförändrad sedan 2002. En högre skattesats med 1 procent under 2014 skulle inneburit ytterligare 18,0 Mkr i skatteintäkter. Kommunalskatt (%) 2012 2013 2014 Primärkommunalskatt 21,31 21,31 21,31 Total kommunal skatt, kommun och region 32,19 32,19 32,44 Likviditet Kassalikviditeten, som bör uppgå till 100 procent, visar hur likvida tillgångar och fordringar förhåller sig till kortfristiga skulder, det vill säga betalningsförmågan på kort sikt. Likviditet 2012 2013 2014 Likvida medel Mkr 27 18 12 Tillgängliga medel Mkr 47 38 32 Kassalikviditet % 85 70 81 10

Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen Pensionsåtaganden. Kommunen har ett omfattande pensionsåtagande. Den större delen av pensionsskulden, pensionsförpliktelser äldre än 1998, redovisas utanför balansräkningen bland ansvarsförbindelser. Ur risksynpunkt är det totala pensionsåtagandet viktigt att analysera. En detaljerad redovisning över kommunens pensionsåtagande finns i not 19 i block 3. Känslighetsanalys. Invånarantalet påverkar bland annat skatteintäkter och utjämningsbidrag. Minskar invånarantalet med 100 personer betyder det minskade skatteintäkter med 4,4 Mkr. Löneökningar. I budgeten för 2015 har löneökningarna beräknats till 2,7 procent. Varje procentenhets ökning av lönesumman medför en ökning av personalkostnaderna med 3,8 Mkr. Utjämningssystemet. För 2015 erhåller kommunen ersättning för inkomstutjämning med 42,1 Mkr. Kommunens egna skattekraft beräknas 2015 ligga kring 102 procent av medelskattekraften i riket. Kommunen är därmed inte så känslig för förändringar i inkomstutjämningssystemet. Sammanfattning och framåtblick. Inom den kommunala sektorn används ofta en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella perspektiv; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Resultat och kapacitet. Sotenäs kommun har under ett antal år visat en trend av obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Budgetavvikelse, (Mkr) 2012 2013 2014 Nämndernas verksamhet -2,7-14,0 2,3 Skatte- och bidragsintäkter 0,2 1,9-3,6 Årets resultat, skattefinansierad verksamhet 3,3-3,5-6,4 Budgetavvikelse, skattefinansierad verksamhet. Budgetföljsamheten för nämnderna förbättrades under 2014. 11

Förvaltningsberättelse Finansiell analys - kommunen Resultaten har visserligen varit positiva under en följd av år men nettokostnaderna har i hög utsträckning påverkats positivt av intäkter från fastighetsförsäljning, exploateringsverksamhet och affärsdrivande verksamhet. Under 2014 uppgick underskottet i den löpande verksamheten till -19,1 Mkr. I underskottet ingår en engångspost i form av en extra pensionsavsättning om 5,3 Mkr. När det gäller investeringsvolymen har den under den senaste treårsperioden inte kunnat finansieras med egna medel fullt ut. Självfinansieringsgraden har legat på i genomsnitt 55 procent. Likviditeten har trots upplåning försämrats och den totala låneskulden i koncernen har ökat vilket i sin tur kan försvåra möjligheten till upplåning på längre sikt. Betalningsberedskapen på kort sikt har förbättrats något under 2014 men ligger ändå under önskvärd nivå. Kommunens långsiktiga kapacitet har försämrats under 2012 och 2013. Under 2014 har soliditeten försämrats ytterligare på grund av det svaga resultatet. I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisar dock Sotenäs en bra soliditet. Skattesatsen ligger över genomsnittet i riket och länet men något under grannkommunernas nivåer vilket medför att läget är relativt gynnsamt. Risk och kontroll. Kommunen har en måttlig skuldsättning och har därför inte varit exponerad för någon större ränterisk. Borgensåtagandet för det egna bostadsbolaget är relativt stort men bedöms inte innebära någon förlustrisk. I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisar Sotenäs en bra soliditet. Framåtblick. För 2015 har kommunalskatten höjts 0,68 procentenheter vilket innebär ökade skatteintäkter med 12,7 Mkr. Resultatet i 2015 års budget uppgår till 4,3 Mkr vilket är något under det finansiella målet på lägst 5,0 Mkr. I resultatet ingår vinster i exploateringsverksamheten på 6,0 Mkr vilket innebär en fortsatt obalans mellan intäkter och kostnader i den löpande verksamheten. Kommunen har fortfarande ett betydande investeringsbehov de närmaste åren vilket kan innebära ökad låneskuld, ökad räntekänslighet och risk för ytterligare försämrad soliditet. Den negativa budgetavvikelsen i omsorgsverksamheten ger anledning till extra uppmärksamhet. Det är viktigt att negativa budgetavvikelser inte blir regel då en god budgetdisciplin är grunden för rätt resursfördelning och rättvisa prioriteringar. Finansiell analys - koncernen Koncernen. Sotenäs kommun bedriver verksamhet i både förvaltningsform och genom andra juridiska personer. I kommunkoncernen ingår, förutom Sotenäs kommun, även Sotenäsbostäder AB, Smögens Fiskauktion AB, Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun, Sotenäs Rehab- Center AB och Rambo AB. Verksamheten i Stiftelsen Industrihus är vilande. 12

Förvaltningsberättelse Finansiell analys - koncernen Årets resultat. Kommunkoncernen redovisar ett negativt resultat på 10,9 Mkr vilket är 7,0 Mkr sämre än 2013. Det försämrade resultatet, jämfört med de två närmast föregående åren, beror till övervägande del på kommunens resultat. Av de kommunala bolagen redovisar Sotenäsbostäder och Rambo överskott, medan Sotenäs RehabCenter och Smögens Fiskauktion redovisar underskott. Bolagens andel av resultatet. Det av kommunen helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB, har haft en stabil resultatnivå de senaste åren. Bolaget, som har en relativt stor låneskuld, har under det gynnsamma ränteläget de senaste åren valt att öka nivån på fastighetsunderhållet betydligt i stället för att låta de lägre räntekostnaderna slå igenom på resultatet. Det helägda bolaget, Smögens Fiskauktion AB, har från 2013 tagit över fiskauktionsverksamheten från kommunen. Sotenäs RehabCenter AB som ägs till 50 procent av Sotenäs kommun har under den senaste treårsperioden visat bättre resultat än tidigare under 2000-talet. Bolagets underskott i verksamheten täcks via driftbidrag från Sotenäs kommun. Rambo AB ägs till drygt 20 procent av Sotenäs kommun. Övriga delägare är kommunerna: Lysekil, Tanum och Munkedal. Rambo AB har allt sedan bolaget startade 1981 haft en mycket stabil resultatutveckling med en god soliditet som följd. Från 2010 har bolaget tagit över kommunens avfallsverksamhet och administrerar nu denna verksamhet för samtliga ägarkommuner. Investeringar. Kommunkoncernens totala nettoinvesteringar för 2014 uppgår till 79,0 Mkr varav bolagen svarar för 31,5 Mkr. Sotenäsbostäder svarar för den största andelen av bolagens investeringar, 30,0 Mkr. Årets resultat (Mkr) 2012 2013 2014 Resultat före finansnetto 32,2 21,6 8,4 Resultat före skatt 17,1 4,8-9,8 Årets resultat 18,4 3,9-10,9 Andel av resultat (Mkr) 2012 2013 2014 Sotenäsbostäder (100 %) 0,8 2,9 4,8 Smögens Fiskauktion (100 %) 0,4-0,3 Sotenäs RehabCenter (50 %) -0,6-0,7-0,7 Rambo (20 %) 1,3 0,3 0,3 Nyckeltal (%) 2012 2013 2014 Kassalikviditet 83 70 75 Soliditet 39 38 37 Årets resultat Koncernen redovisar ett negativt resultat på 10,9 Mkr Andel av resultat Koncernens negativa resultat kommer för de två senaste åren till väsentlig del från kommunen. Nyckeltal Den förbättrade likviditeten beror till största delen på minskning av kortfristiga skulder. Sotenäsbostäder är den enhet i koncernen som har lägst soliditet, 15 procent. De övriga bolagen har hög soliditet och betalningsförmågan på lång sikt i koncernen bedöms som god. 13

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning. Enligt kommunallagen skall i budget anges finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att få en koppling mellan ekonomi och verksamhet. Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Mål Årets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten, uppgå till lägst 5 Mkr. Målet på sikt är 2 procent av skatte- och bidragsintäkter, ca 8,5 Mkr. Investeringsvolymen skall under mandatperioden högst uppgå till 200 Mkr i den skattefinansierade verksamheten. Analys / kommentar Årets resultat, för den skattefinansierade verksamheten, uppgår till -15,4 Mkr Totalt för perioden 2011-2014 uppgick investeringsvolymen i den skattefinansierade verksamheten till 208,6 Mkr varav 31,5 Mkr under 2014. Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Mål Demokrati och medborgarsamverkan Kvalitetsgarantier skall höja nyttan för kommunens invånare. Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av kommunens verksamheter. Personal Sotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare. Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommun skall minska. Ständiga förbättringar skall genomsyra allt arbete. Analys / kommentar Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantier för kommunen. Ytterligare ett led i förbättringsarbetet är att kommunen sedan hösten 2012 deltar i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), ett kvalitetsprojekt i SKL:s regi. Beaktas i samband med detaljplanering och bygglov genom av kommunfullmäktige fastslagna riktlinjer samt framtagna kulturhistoriska inventeringar. En genomförd medarbetarenkät visar att personalen är nöjd med kommunen som arbetsgivare. Under året har sjukfrånvaron ökat jämfört med 2013. Korttidsfrånvaron är oförändrad medan långtidsfrånvaron över 60 dagar har ökat. Genom kommunens deltagande i SKL:s projekt Förenkla helt enkelt får ett 20-tal handläggare utbildning i förbättrad service till företag och allmänheten. 14

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning I 2014 års budget har fullmäktige angivit mål för god ekonomisk hushållning dels ur finansiellt perspektiv dels ur verksamhetsperspektiv. Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning är angivna på övergripande nivå och på nämndsnivå. Ramsviks Övergård. Foto: Patrik Larsson Energi Energiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procent i förhållande till 2009. Fastigheter och anläggningar Kvaliteten i Sotenäs kommuns fastighetsbestånd skall höjas. Företagande Förbättrade förutsättningar för nya och befintliga företag. Utbildnings- och utvecklingsinsatser skall stimulera till ett differentierat näringsliv Samarbete Kommunen skall aktivt delta i samarbetet med övriga kommuner i norra Bohuslän i syfte att effektivisera och rationalisera verksamheten för en ökad kvalitet. Under 2014 driftsattes en solcellsanläggning med toppeffekten 20 kw på taket av kommunhuset. Anläggningen är ansluten till det allmänna elnätet och beräknas producera cirka 20 000 kwh per år vilket i motsvarande grad minskar behovet av köpt energi. Sotenäs kommun deltar med Sotenässkolan i Energimyndighetens utlysning Energieffektiv renovering i lokalfastigheter. Syftet med utlysningen är att sprida kunskap om en metodik för att med lönsamhet minska energianvändning med upp till 50 procent i lokalbyggnader. Kvaliteten på fastighetsbeståndet har ökat, framför allt genom ny- och ombyggnation men ett stort underhållsbehov kvarstår. Sotenäs kommun har en framskjuten placering i jämförelse med andra kommuner när det gäller antal nystartade företag. Kommunen har deltagit i SKLprojektet Förenkla helt enkelt för att förbättra service och kvalitet till företag. Arbetet med Symbioscentrum fortgår. Kompetenscentrum erbjuder uppdragsutbildningar till företagen. Kommunen deltar aktivt i samverkansmöten med de övriga kommunerna i norra Bohuslän i syfte att fördjupa befintligt samarbete. 15

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Nämndspecifika verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Mål Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret skall skapa goda administrativa rutiner och en kvalitetssäkrad ärendehantering. Kollektivtrafik Kommunen skall verka för ett ökat resande med kollektivtrafiken. Hälsoråd Målet för hälsorådets arbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla Sotenäsbor. Räddningstjänst Räddningstjänsten skall verka för en ökad samverkan i syfte att skapa en trygg och säker kommun. Hamnar Öka och förbättra service och tillgänglighet i kommunens hamnar. Anläggningar Kommunens anläggningar skall hållas i sådant skick att de är säkra och ger ett välkomnande intryck för boende och besökare. Fastigheter Ett systematiskt underhåll enligt prioriterad plan med årliga avstämningar. Väghållning Kommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskrav och främja goda kommunikationer. Kost och städ Kost- & städverksamheten skall tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer för att främja hälsa och välbefinnande. Vatten och avlopp Verksamheten skall vara helt självfinansierad och bedrivas kostnadseffektivt. Grundskola Utbildningen skall vara likvärdig i varje skolform och organiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses. Analys / kommentar Kansliavdelningen följer fastställda kvalitetsgarantier för hantering av ärenden och lämnar en bekräftelse på att ett ärende är registrerat samt uppgifter om diarienummer och handläggare, inom fyra arbetsdagar. Samtliga enheter inom förvaltningen följer fastställda rutiner för ärendehantering. Kommunen har i dialogmöten med Västtrafik påtalat kollektivtrafikens betydelse för regional tillväxt. Kommunen arbetar för att få snabbare bussförbindelser till pendlingsorter med arbeten och skolor. Hälsorådet har genomfört ett flertal insatser inom de prioriterade områdena vilka alla bidrar till ökad hälsa hos kommuninvånarna. Samverkan pågår med tekniska avdelningen, miljöoch byggförvaltningen, polisen samt alkoholhandläggare. Arbetet pågår kontinuerligt med att förbättra service och tillgänglighet i hamnarna. Anläggningarna är säkra, men de bedöms inte uppfylla målet fullt ut när det gäller att ha ett välkomnande intryck. Systematiskt underhåll av kommunens fastigheter pågår, dock är takten låg och styrs helt och hållet av tilldelningen av ekonomiska medel. Arbete pågår för att underhålla nuvarande vägstandard. Verksamheten uppfyller målet med att tillgodose olika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer. Verksamheten är självfinansierad. Energieffektiviseringsåtgärder pågår fortlöpande. Bedömningen är att utbildningen är likvärdig. Utifrån det övergripande kommunala perspektivet har de mindre skolorna strategiskt viktiga lägen. För att de ska klara sina uppdrag har relativt sett fler resurser styrts dit. Även under 2014 styrs resurserna utifrån elevantal och socioekonomiska bedömningar vilket anses vara god ekonomisk hushållning. 16

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Mål Andel elever som når målen skall årligen öka jämfört med tidigare år (mätt som ett medeltal för de senaste tre åren). Kultur Arbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörer för bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Gymnasieskola Arbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftig gymnasieutbildning. Arbetsbefrämjande åtgärder Den långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatser som ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden. Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorgen (IFO) skall arbeta förebyggande för att minska behovet av försörjningsstöd och institutionsplaceringar. Äldreomsorg Den enskilde ska i första hand ges möjlighet att bo kvar i den invanda hemmiljön. LSS-verksamhet Människor i Sotenäs kommun med funktionshinder ska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat och självständigt liv. Byggverksamhet Bevarande av kulturhistoriska värden och resurshushållning skall prägla all planering och handläggning av nämndens verksamheter. Miljöverksamhet Miljöhänsyn och resurshushållning skall prägla all handläggning i nämndens verksamhet. Analys / kommentar Målet är uppfyllt, resultatet för år 2014 visar att 96 procent av eleverna i årskurs 9 nådde målen vilket är högre än 94 procent som motsvarar snittet de senaste tre åren. Under året har samtal förts med Folkets Hus-föreningen i Hunnebostrand om att göra Folkets Hus till ett kommunens kulturhus via samarbetsprojekt som Granitprojekt och Skapande projekt. Den med Lysekil gemensamma gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden har upphört. Samverkansavtal med Lysekil och Uddevalla har tecknats, vilket kommer att innebära lägre kostnader och bättre kostnadskontroll. Arbetslivsenheten samarbetar med individ- och familjeomsorgen samt arbetsförmedlingen och erbjuder insatser till långtidsarbetslösa. Sotenäs kommun har låga kostnader för försörjningsstöd och få hushåll är långtidsberoende av sådant stöd. IFO samverkar med andra aktörer i gemensam familjemottagning och ungdomsmottagning. Kommunen behöver utveckla alternativ till institutionsplaceringar av barn och vuxna samt se över möjligheten till metodstöd till socialsekreterarna. Hemtjänsten är verksam dygnet runt och arbetar tillsammans med anhörigstödet, hemsjukvården, kommunrehab via bostadsanpassning, dagverksamhet och växelvård i syfte att ge den enskilde goda förutsättningar att bo kvar i sitt ordinära boende. Kommunen erbjuder gruppbostäder och servicelägenheter för funktionshindrade men också personlig assistans, dagverksamheter och boendestöd. Under tiden fram till 2020 beräknas ett ökat behov av olika former av verksamheter främst inom boende och daglig verksamhet. Ingår som en del i uppgradering av gamla detaljplaner, senast Smögen och Hunnebostrand. Ingår i Miljönämnden i mellersta Bohusläns styrdokument och miljömålsarbetet för 2015. 17

Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Kommunala jämförelser. Kommunerna i norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ett aktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetet är att genom systematiska jämförelser förklara likheter och olikheter mellan kommunerna och att detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyte och lärande mellan kommunerna. Befolkning Kommunerna norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseenden lätta att jämföra med varandra. Strömstad har under en rad av år visat en stabil ökning av antalet invånare men även övriga kommuner utom Lysekil visar stigande befolkningstal. Antal invånare 31/12 2012 2013 2014 Sotenäs kommun 9 004 8 928 8 931 Lysekils kommun 14 396 14 369 14 299 Munkedals kommun 10 173 10 205 10 243 Strömstads kommun 12 295 12 480 12 694 Tanums kommun 12 270 12 303 12 346 18 Domstein AB, dinkelbitar med tångkaviar. Foto: Olofoto Foto & Bildbehandling

Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Kommunalskatt (%) 2014 Sotenäs kommun 21,31 Lysekils kommun 22,46 Munkedals kommun 22,83 Strömstads kommun 21,91 Tanums kommun 21,56 Kommunalskatt Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög kommunalskatt om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Resultat i Mkr, 2012-2014 40 2012 2013 2014 35 30 25 20 15 10 5 0-5 -10-15 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Resultat Samtliga kommuner har 2012 och 2013 erhållit återbetalning av premier från AFA Försäkring vilket förstärkt resultaten. De stora variationerna mellan kommunerna och mellan åren förklaras till stor del av vinster i exploateringsverksamheten. Kostnadsutveckling i %, 2012-2014 10 2012 2013 2014 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. Den senaste treårsperioden uppgår den genomsnittliga kostnadsökningen i Sotenäs till 4,3 procent medan skatteintäkterna ökat i genomsnitt 1,8 procent. Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden(%) 2014 Sotenäs kommun 23,0 Lysekils kommun -27,3 Munkedals kommun -10,2 Strömstads kommun 21,8 Tanums kommun 10,1 Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital. Sotenäs och Strömstad tillhör de kommuner i Västra Götaland som har högst soliditet. 19

Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Barnomsorg Sotenäs kommun redovisar den högsta kostnaden inom förskolan med 262 kronor per timme. Sotenäs har förhållandevis bra vuxentäthet inom förskolan, och högre personalkostnader vilket ger en högre kostnad per vistelsetimme. Kostnad per vistelsetimme, förskola (kr/tim) 2013 Sotenäs kommun 262 Lysekils kommun 223 Munkedals kommun Strömstads kommun 243 Tanums kommun 231 Grundskola Sotenäs kommun har medvetet satsat på fler lärare i förhållande till elevassistenter. Lärar- och elevassistenttäthet/100 elever 2012-2014 2012 2013 2014 12 10 8 6 4 2 0 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Godkänt i alla ämnen Sotenäs kommun har de senaste åren visat mycket bra resultat vad avser andelen elever med godkänt i alla ämnen i årskurs 9. Under 2012 försämrades resultatet men för 2013 och 2014 har Sotenäs åter det högsta värdet i jämförelsen med övriga kommuner. Samtliga kommuner visar relativt stora variationer under treårsperioden. Godkänt i alla ämnen efter årskurs 9 (%) 2012 2013 2014 Sotenäs 89 88 90 Lysekil 79 82 71 Munkedal 66 73 72 Strömstad 83 76 86 Tanum 77 80 85 Riket 77 77 77 20

Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Äldreomsorg, kostnad per invånare 80-w år i tkr, 2012-2014 2012 2013 2014 200 160 120 80 40 0 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum Äldreomsorg Sotenäs kommun har de senaste åren haft en låg kostnadsutveckling. Samtliga kommuner i jämförelsen har högre kostnader än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. Inom ramen för SKL:s kvalitetsprojekt Kommunernas Kvalitet i Korthet (KKiK) jämförs bland annat kvalitetsaspekter och serviceutbud inom äldreomsorgen. I jämförelse med övriga kommuner i norra Bohuslän ligger Sotenäs sist när det gäller kvalitet och serviceutbud inom hemtjänst och särskilt boende. Kostnad för försörjningsstöd, kr/invånare 2012 2013 2014 Sotenäs 265 320 277 Lysekil 823 764 868 Munkedal 776 717 813 Strömstad 209 235 278 Tanum 474 431 591 Individ- & familjeomsorg Sotenäs och Strömstad utmärker sig som kommuner med låga kostnader i jämförelse med de övriga kommunerna i gruppen. Samtliga kommuner i jämförelsen, utom Strömstad, har högre kostnader för hela individ- och familjeomsorgsverksamheten än vad som är motiverat utifrån befolkningsstrukturen. VA-taxa, årskostnad villa (kr) 2014 Sotenäs 7 569 Lysekil 7 500 Munkedal 8 065 Strömstad 8 163 Tanum 10 315 VA-verksamhet Tabellen till vänster visar VA-taxan 2014 för en villa med normal förbrukning. Samtliga kommuner har en hög taxa jämfört med riksgenomsnittet och Tanum har en av landets högsta taxor. Alla kommunerna i kommungruppen har som mål att taxan ska täcka alla kostnader för verksamheten. Genomsnittstaxan i riket, för kommuner i storlek 10 000-25 000 invånare, var 6 824 kr för 2014. 21

Förvaltningsberättelse Kommunala jämförelser Personal Samtliga kommuner i jämförelsen redovisar ökad sjukfrånvaro under 2014. Tanums kommun har den lägsta ökningstakten av sjukfrånvaron under perioden 2012 till 2014. Sjukfrånvaro, % av avtalad tid 2012 2013 2014 Sotenäs 5,3 6,2 6,8 - varav långtidssjukfrånvaro 2,1 2,7 3,7 Lysekil 5,1 6,5 7,8 - varav långtidssjukfrånvaro 2,5 2,8 4,6 Munkedal 6,0 7,4 7,9 - varav långtidssjukfrånvaro 2,7 3,8 4,5 Strömstad 4,5 5,1 6,1 - varav långtidssjukfrånvaro 1,7 2,2 3,2 Tanum 5,1 5,8 6,1 - varav långtidssjukfrånvaro 2,2 3,2 2,9 Sysselsättningsgrad Sotenäs kommun har sedan länge haft som mål att ha en hög sysselsättningsgrad för kvinnor inom omsorgen. Bland kommunerna i norra Bohuslän intar Strömstad en särställning medan övriga kommuner är relativt lika. Sysselsättningsgrad - kvinnor 0-74% 75-99% Heltid 100 80 60 40 20 0 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum 22 SEB-personal på Kungshamns vårmarknad 10 maj 2014. Foto: Kajsa Ahlsten.

Förvaltningsberättelse Kommunen som arbetsgivare Kommunen som arbetsgivare. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens personal- och lönepolitik, medan ansvaret för löpande personalfrågor, det vill säga anställnings- och ledighetsfrågor med mera, ligger på respektive verksamhetsansvarig. Kommunen har en personalintensiv verksamhet. Ungefär 60 procent av kommunens kostnader är personalkostnader. Året som gått. Införandet av Heltid en rättighet deltid en möjlighet har startats upp inom tre verksamheter i omsorgsförvaltningen. Ledarutvecklingsprogrammet för några utvalda chefer har genomförts även i år tillsammans med Tanums kommun. De interna ledardagarna för samtliga 38 chefer har genomförts inom olika aktuella områden. Från 2014 har en gemensam nämnd inrättats för löneadministrationen inom Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner. Samtlig personal har erbjudits friskvårdsrabatt med 1 000 kr/år för att öka möjligheten för fler anställda att aktivera sig på sin fritid. Friskvårdstimmen på betald arbetstid har tagits bort 2014-12-31. Personalstruktur. Antalet tillsvidareanställda uppgår till 794 personer. Kommunen har också ett stort antal visstidsanställda medarbetare med månadslön. Vid årsskiftet var de 72 personer. Anledningen till visstidsanställning beror oftast på vikariat på grund av föräldraledighet, sjukdom eller annan ledighet, svårigheter att fylla vissa schematurer, men kan också bero på att viss behörighet inte är uppfylld. Personalvolym. I jämförelse med år 2013 har antalet årsarbetare minskat med 10 st. Av 831 årsarbetare (tillgänglig tid) var 85 årsarbetare timanställda, fyllnadstiden motsvarar 5 årsarbetare och övertiden motsvarade 4 årsarbetare. Den arbetade tiden uppgick till 78 procent av den tillgängliga arbetstiden. Åldersfördelning tillsvidareanställda 2012 2013 2014-29 42 36 44 30-39 145 152 137 40-49 224 214 212 50-59 253 260 267 60-135 132 134 Totalt 799 794 794 Åldersfördelning Medelåldern för tillsvidareanställda är 48,8 år. Medelåldern har ökat med 0,5 år i jämförelse med föregående år. 23

Förvaltningsberättelse Kommunen som arbetsgivare Medellön. Medellönen för tillsvidareanställda medarbetare var vid årets slut 24 714 kr/mån, vilket innebär en ökning med 2,8 procent i jämförelse med 2013. Kvinnor och män en jämförelse. Kommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad. 80 procent av alla tillsvidareanställda är kvinnor. Av alla chefer på olika nivåer utgörs 58 procent av kvinnor. Löner och arvoden. Utbetalning av löner och arvoden inklusive personalomkostnader uppgick till 369,8 Mkr vilket är en ökning med 2,5 procent från 2013. Löneutbetalningarna har ökat i första hand på grund av avtalsenliga löneökningar. Personalomsättning och rekrytering. Personalomsättning i kommunen ligger på 7 procent. Under året har 64 personer slutat sin tillsvidareanställning varav 26 har gått i pension. Om man bortser från de som pensionerats, innebär det att 5 procent av den tillsvidareanställda personalen lämnat sin anställning. Under 2014 har 94 tjänster lediganmälts för tillsvidaretjänster eller längre visstidstjänster. Sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med år 2013. Andelen långtidssjuka (över 60 dagar) har ökat medan korttidsfrånvaron har minskat. Sjukfrånvaron skiljer sig mellan heltids- och deltidsanställda. För heltidsanställda är sjukfrånvaron 5,6 procent medan den för deltidsanställda är 9,6 procent. Under 2014 hade 36 procent av alla medarbetare inte någon sjukfrånvaro alls under året. Företagshälsovård. Kommunen har idag avtal med Avonova Kinnekullehälsan AB. 119 personer har nyttjat företagshälsovården under året och den totala kostnaden uppgick till 500 000 kr. Tillsvidareanställda fördelning per verksamhet 48 procent av tillsvidareanställda personal finns inom Omsorgsförvaltningens verksamhet. 22 procent i Kommunstyrelsens förvaltning, 4 procent inom Miljö- och byggförvaltningen, samt 26 procent inom Utbildningsförvaltningens verksamhet. Tillsvidareanställda per verksamhet, (%) 50 40 30 20 10 0 Omsorg Kommunstyrelse Miljö- & Bygg Utbildning 24

Förvaltningsberättelse Kommunen som arbetsgivare Det tre mest använda kontaktorsakerna är i nämnd ordning arbetsmiljöutveckling, hälsovård och rehabilitering samt psykosocial problematik. Företagshälsovården har under året hållit i arbetet med kommunens rökavvänjningsgrupp. Hemslöjden Borås/Sjuhärad AB. Näverkorgar. Foto: Louise Höglund Löner och arvoden (tkr) 2012 2013 2014 Arvoden 3 819 4 261 4 921 Löner 249 355 258 722 263 029 Personalomkostnader exkl. pensionsutbetalningar 96 338 97 813 101 873 Totalt 349 512 360 796 369 822 Löner och arvoden Sjukfrånvaro (%) Utbildn. förvaltn Kommunledning Omsorgsförvaltn Totalt Sotenäs Kvinnor 5,11 5,37 9,47 7,61 Män 1,84 2,23 5,12 3,40 Ålder -29 2,98 1,46 6,47 4,87 Ålder 30-49 5,63 2,40 8,64 6,39 Ålder 50-4,05 7,06 9,41 7,47 Totalt 4,49 4,81 8,85 6,82 -varav långtid 48,11 66,02 51,58 53,74 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med år 2013. Beräknade pensionsavgångar, 2015-2020 30 25 Pensionsavgångar Beräknat på ålderspension vid 65 år. (exklusive brandmän) 20 15 10 5 0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 25

Benders, bearbetning av Ävjagranit. Foto: Benders Sverige AB

Kommunen, verksamhet Demokrati & inflytande Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Fullmäktige fastställer mål och riktlinjer för verksamheterna samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Kommunalt partistöd utgår med ett grundbidrag till varje parti i kommunfullmäktige och ett bidrag per mandat. Kommunfullmäktige har under mandatperioden 2011-2014 bestått av 31 ledamöter. Mandatfördelningen 2011-2014 var: Moderata Samlingspartiet 12, Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 10, Folkpartiet liberalerna 3, Centerpartiet 1, Vänsterpartiet 1, Miljöpartiet de gröna 1, Nya Sotenäspartiet 1, Kristdemokraterna 2. Fullmäktige hade åtta möten under 2014. Dessa hölls i Folkets Hus i Kungshamn, utom junimötet som ägde rum i Folkets Hus på Malmön. Allmänna val. Valnämnden ansvarar för genomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktige, kommunfullmäktige, Europaparlamentet samt nationella och lokala folkomröstningar. Valnämnden består av fem ledamöter och fem ersättare. Under året har det förrättats val till riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige. Valdeltagandet uppgick till 85,1 procent jämfört med 83,3 procent vid förra tillfället. Under 2014 har det även förrättats val till Europaparlamentet. Valdeltagandet i detta uppgick till 48,7 procent jämfört med 42,5 procent vid förra tillfället. Ärendehantering. Kommunstyrelsens förvaltning har under året fortsatt arbetet med att kvalitetssäkra ärendehanteringen genom att bland annat redovisa antalet pågående medborgarförslag och motioner. Vidare ska den som skickar in en skrivelse till kommunen snarast få svar om vem som handlägger ärendet och vilket diarienummer ärendet har tilldelats. Under året slutfördes flytten av arkivmaterial till nytt arkiv i kommunhuset. I samarbete med flera föreningar arrangerades även Arkivens Dag. Antal 2010 2011 2012 2013 2014 Motioner 13 11 11 15 16 Medborgarförslag 7 6 4 5 19 Motioner och medborgarförslag Antalet inlämnade motioner och medborgarförslag har ökat betydligt under 2014. Antal 2012 2013 2014 Diarieförda ärenden, KS 767 834 1 063 Diarieförda ärenden, ON 146 154 114 Diarieförda ärenden, UN 152 178 158 Diarieförda ärenden Efter en minskning av ärendemängden under 2012 har antalet diarieförda ärenden ökat betydligt under 2013 och 2014. 27

Kommunen, verksamhet Byggnation & boende Byggnation och boende. Kommunens byggnadsnämnd ansvarar för myndighetsutövning inom plan- och bygglagens område. Det helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder AB skall i samverkan med kommunen medverka till att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs. Målsättning. Ett av kommunens sju inriktningsmål fastslår att i Sotenäs kommun skall alla finna sitt önskade boende och enligt kommunfullmäktiges programförklaring planeras för 400 bostäder. Målsättningen var att under 2014 anta ett relevant bostadsförsörjningsprogram som sedan ska utgöra styrdokument för att kunna uppfylla målen. Måluppfyllelse. En analys av inriktningsmålet med planering av 400 nya bostäder görs i det pågående arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet. Analysen skall bland annat innefatta vilken typ av bebyggelse som skall planeras och vilka geografiska områden som skall prioriteras. Bostadsförsörjningsprogrammet, som är under framtagande, ska hantera de specifika förutsättningar som råder i Sotenäs kommun och ange ställningstaganden och riktlinjer utifrån utgångspunkten att det finns en stor efterfrågan och ett stort exploateringstryck på bostäder samtidigt som kommuninvånarantalet minskar. Under mandatperioden har det lämnats bygglov för cirka 350 enheter vilket nästan är i linje med målsättningen. Under 2014 antogs tre detaljplaner. Arbete pågick aktivt med 10-15 detaljplaner. Under 2014 kan 5-6 av dessa förväntas att bli antagna. Årets verksamhet. Verksamhetsåret 2014 kom att innefatta arbete med bostadsförsörjningsprogram men i mycket begränsad omfattning på grund av hög personalomsättning. Fördjupad översiktsplan över Åbyfjorden blev antagen våren 2014. Inom bygglovssidan har personalen minskat med motsvarande en tjänst. Viss omfördelning av re- Sotenäs Trävaru AB, vy över drive in -brädgården. Foto: Håkan Erlandsson 28