Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket

Kvalitetsdokument 2012/2013, Grundskola, Elevverket

Innehållsförteckning 1 Inledande frågor... 3 1.1 Utvecklingsområden på skolan... 3 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel... 5 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan?... 6 2 Resultatrapportering och analys... 7 2.1 Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3 (kommer att visas på webben)... 7 2.2 Slutbetyg i åk 9 (kommer att visas på webben)... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.3 Resultat på nationella prov... 8 2.4 Resultat på läsdiagnoser... 9 2.5 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f- klassen och i åk 1-9?... 10 2.6 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor... 10 2.7 Grundsärskola... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.8 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning?... 10 3 Övriga frågor... 11 3.1 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass?... 11 3.2 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar... 12 3.3 Kundenkäten 2013... 12 3.4 Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande (nytt from 2013)... 13 Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 2(13)

1 Inledande frågor 1.1 Utvecklingsområden på skolan Beskriv vilka skolans främsta utvecklingsområden är och hur ni arbetar med dem Under året har vi arbetat med nedan beskrivna områden. Efter att ha arbetat med ipads på försök i projektform beslutade vi oss för att arbeta med ipads, en till en i undervisningen i år 1. Framförallt genom att Skriva sig till läsning och genom att vara pilotskola och testa Qnoddarna i matematik för Natur och Kultur. Samtliga klassrum har utrustats med projektorer som är kopplade till datorer och som möjliggör många spännande öppningar i undervisningen. Två lärare har utbildats i ämnet teknik genom Lärarlyftet. De har deltagit i undervisning på KTH 3 timmar varje vecka. Vi arbetar vidare med att utveckla vårt arbete runt elever i behov av särskilt stöd. Det arbetet kommer löpa vidare genom nästa läsår, 13-14. Analys av era insatser under året Arbetet med ipads och en till en undervisning i år 1 har fallit väl ut och ansvarig lärare konstaterade att årets elever haft en mycket gynnsam och snabb utveckling. Efter utvärdering och en inspirerande genomgång av den nya arbetsmodellen beslutade vi oss i april -13 för att fortsätta med Att skriva sig till läsning och att arbeta med Qnoddarna i matematik framöver. Fortbildningen i teknik var lyckad och med nya högskolepoäng i bagaget har två av skolans lärare genomfört spännande teknikprojekt med alla elever på skolan. Vårt påbörjade arbete med utveckling för barn i behov av stöd fortsätter och nu i samarbete med Elevverkets nya speciallärare. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Arbetslaget på Elevverket kommer under nästa läsår att fokusera på tre utvecklingsområden som beskrivs nedan, Grön flagg arbetet är i startgroparna Verktyget Grön Flagg ger barn och unga fantastiska förutsättningar att arbeta aktivt med hållbar utveckling på ett roligt och engagerande sätt. Grön Flagg innebär att alla blir delaktiga i hållbarhetsarbetet samtidigt som man jobbar mot mål och riktlinjer i läroplaner. Grunden i Grön Flagg är inflytande allt arbete Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 3(13)

inom Grön Flagg utgår från barnens och elevernas idéer och nyfikenhet. Grön Flagg är också ett bra sätt för skolan och förskolan att visa upp sitt hållbarhetsarbete för omgivningen. Verktyget Grön Flagg är kostnadsfritt och drivs av stiftelsen Håll Sverige Rent. Matematik En stor del av Elevverkets personal har varit på studiebesök på Cygnaeusskolan i Åbo för att bland annat titta på vad som kan ligga till grund för Finlands goda resultat i matematik i internationella tester. Vi såg många intressanta aspekter som kan vara en del av anledningen till skolans framgångar. Vi blev mycket inspirerade av Cygnaeusskolans satsning på kreativ och praktisk matematik. Vid bearbetning och analys av våra intryck från studiebesöket drog vi slutsatsen att vår matematikundervisning kan utvecklas mot att bli mer kreativ genom konkret material och praktiska övningar. Vi konstaterade att vi behöver mer kunskap och inspiration och började söka efter skolor och kommuner i Sverige som arbetar på detta sätt. Vi fann flera intressanta skolor, t ex Byskolan i Södra Sandby där man har byggt upp ett Matematek. Ett Matematek är som ett bibliotek, men istället för böcker finns konkret material att använda för att göra matematiken mindre abstrakt. Vi vill nu bygga upp ett Matematek på vår skola för att skapa ett forum för matematik som kan ge lärare/förskollärare inspiration och skapa förutsättning för tankeutbyte, intresse och nyfikenhet för matematik. På detta sätt kan vi fördjupa och befästa elevernas kunskaper i matematiken. Kunskaperna ska vidga perspektiven och ge en beredskap att möta nya situationer och nytt stoff. Syftet är även att påvisa för eleverna att matematik kan vara både underhållande, spännande och utmanande. På Matemateket tänker vi oss att erbjuda ett matematiskt bibliotek med: Ipads med appar som stöd och inspiration. Ipadsen i Matemateket ska vara försedda med appar för övningar och färdighetstränande spel. Laborationer som ökar förståelsen för matematiska sammanhang. Vi vill sammanställa ett antal laborationskorgar. Dessa ska vara försedda med för laborationen nödvändigt material i klassuppsättning samt lärarhandledning med instruktioner och koppling till lgr-11. Tanken är att lärare ska kunna ta fram och låna med sig en färdig korg för att använda i Matemateket eller i klassrummet. DVD-filmer med matematisk anknytning ska köpas in från bl.a. från Sveriges Radio och utbildningsföretag. Korta filmer som skall ge inspiration och inbjuda till matematiska samtal. En internet plattform där lärare och pedagoger kan lägga upp egna filmer på lektionstips eller undervisningssituationer liknande Inspirera fler Publicera mer som är en mötesplats för skolorna i Lund där eleverna och pedagogerna kan publicera sina arbeten. Skriv- och läsutveckling - Vi vill utveckla vår kartläggning av elevernas skrivutveckling och läsutveckling redan från förskoleklass genom att sätta oss in i och arbeta med materialet God läsutveckling och God skrivutveckling. Utifrån våra utvecklingsområden har vi vissa förväntningar, Vi förväntar oss att eleverna får ökad insikt och förståelse för hållbar utveckling. Vår förväntan på Matemateket är att det ska inspirera pedagogerna till Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 4(13)

att få fler redskap för att kunna ge eleverna en konkret och fångande undervisning i matematik. En god kartläggning av elevernas skriv- och läsutveckling från förskoleklass borgar för att alla elever ges de bästa förutsättningar för en god utveckling. 1.2 Framgångsfaktorer och goda exempel Läsförmåga Elevverket är en läsande skola. Hela skolan läser varje morgon, de som inte kan läsa själva får hjälp. Vi går till ett närliggande bibliotek med jämna mellanrum. Vi arbetar aktivt med förförståelse och läsförståelse. Vi har högläsning varje dag och vi har läsloggar. Nationella prov Vi arbetar medvetet med läsning och läsförståelse. Vi arbetar med praktisk matematik och talar matematik så att barnen får visa sin förståelse för de matematiska begreppen. Vi kan redovisa goda resultat på de Nationella proven för år 3. Undervisningsmetodik Vi har under läsåret startat upp arbete med ipad en-tillen i år 1, framförallt med fokus på läs- och skrivinlärningen. Efter utvärdering har vi beslutat att även nästa års etta kommer att arbeta med ipads enligt den modellen. Värdegrundsfrågor - Vi arbetar kontinuerligt med värdegrundsfrågor. Vi har fadderverksamhet mellan f-klass och år 3. Läsåret startar upp med en Vänskapsvecka, där vi lägger särskilt fokus på att alla nya elever ska lära känna de äldre och bli trygga i sin nya miljö. Vänskapsveckan följs upp med en vänskapsdag under vårterminen. Vi har återkommande perioder med temat Bra kompis. Analys av skolans goda resultat Vi arbetar medvetet och aktivt med ovanstående områden, vilket ger goda resultat. Personalen är engagerad och vill utveckla sig själva och arbetet. Vi ser att vi får goda resultat på DLS och de Nationella proven. Under vårt utvärderingsarbete ringar vi in tre utvecklingsområden, Utökad handledning för pedagoger Stöd för elever med särskilda behov Läsprojekt Samarbetet mellan rektor, speciallärare och lärare kommer att utvecklas Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 5(13)

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer fortsätta att medvetet och aktivt arbeta med tidigare beskrivna områden, vilket ger dokumenterat goda resultat. Under vårt utvärderingsarbete ringar vi in tre utvecklingsområden, Utökad handledning för pedagoger Stöd för elever med särskilda behov Läsprojekt Samarbetet mellan rektor, speciallärare och lärare kommer att utvecklas. Målsättningen är att elever i behov av stöd lyfter sig och får än bättre studieresultat. Skolans pedagoger får stöd och känner trygghet i sina åtgärder för de elever som behöver stödinsatser. Med läsprojektet förväntar vi oss att eleverna får än mer läslust och stimulans i sitt läsande. 1.3 Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på skolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året Vi arbetar systematiskt med utvärderingar av olika arbets- och ämnesområden. Skolans lärare och övriga pedagoger gör löpande utvärderingar på olika planeringsmöten som hålls varje vecka. Utvärderingarna dokumenteras och arkiveras. Studiebesöket på Svenska skolan i Åbo, Finland planerades utifrån vårt utvärderingsresultat inom matematik under läsåret 12-13. Två av skolans lärare har gått utbildningen Teknik för lärare f-6, 7,5. Skolans elever är med och utvärderar olika arbetsområden löpande under året. Analys av ert kvalitetsarbete Vi kan konstatera att genom våra utvärderingar har vi ringat in olika utvecklingsområden, såsom t ex matematikundervisningen, teknikämnet och arbetet med ipads i undervisningen. Två av skolans lärare har gått Lärarlyftet för att fördjupa sina kunskaper i ämnet teknik. Ämnet teknik har därmed fått ett större utrymme i undervisningen och den har blivit mer strukturerad. Utvärderingarna är ett viktigt instrument för att mäta effekten av arbetet som gjorts, men också för att hitta svaga punkter som behöver förstärkning och Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 6(13)

utveckling. Att utvärderingarna sker ofta borgar för att vi snabbt kan ringa i de förbättringar som behöver åstadkommas. Vi säkerställer att inget hamnar mellan stolarna eller glöms bort. Utvärderingarna ligger till grund för fortsatt arbete och vi lär av erfarenheterna. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Under läsåret 13-14 kommer vi att fortsätta vårt arbete med återkommande utvärderingar som inbegriper alla arbetslag. Vidare kommer vi att se över ev. fortsatta studier för lärare för att kunna svara upp mot de krav som lärarlegitimationen ställer. Att med lyhördhet kunna utforma anpassad fortbildning/projekt för att kunna entusiasmera och utmana skolans lärare och pedagoger säkerställer glädjen i att undervisa och därmed glädjen i lärandet för skolans elever. Vi kommer arbeta vidare mot ipads 1-1 med start i varje ny år 1. Vi kommer att arbeta vidare med projektet starta ett Matematek. Vi kommer att arbeta vidare med att utforma arbetet för elever i behov av stöd bl.a. genom utökat stöd till lärare och pedagoger. 2 Resultatrapportering och analys 2.1 Antalet elever som når kunskapskraven i åk 3 Antal elever som når kunskapskraven i åk 3 2013 (målen 2011) flickor pojkar 2012 (totalt) Svenska 11 av 11 11 av 11 21 av 21 Matematik 11 av 11 11 av 11 20 av 21 SO 11 av 11 11 av 11 21 av 21 NO 11 av 11 11 av 11 21 av 21 Analys av resultaten per ämne i åk 3 Undervisningen har varit systematisk och målmedveten och resultaten var förväntade. Eleverna har gjort starka resultat i matematik, men mindre starka i skrivandet av faktatext. Att vi under året fokuserat på en matematikundervisning som syftar till att förstå och praktisera matematik, tala och diskutera matematik är en av förklaringarna till det goda resultatet. Utifrån årets resultat kommer vi att fokusera mer på skrivandet av faktatexter inför näst år. Vi kommer att lägga ner kraft och energi på att stimulera eleverna i skrivandet av faktatexter. Skolan är enparallellig och det ger inte några möjligheter till jämförelse mellan Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 7(13)

klasser på skolan. Vi drar slutsatsen att praktisk matematik och diskussioner kring olika strategier ger goda resultat i matematiken och att vi kan lägga ner ytterligare tid på att hitta lämpliga böcker/texter till arbetet med faktatexter. Elever med behov av stöd. t ex dyslexi, får ej använda tekniska (kompensatoriska) hjälpmedel under NP. Detta gör att resultaten på NP och resultaten utifrån kunskapskraven ej överensstämmer. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Under läsåret 13-14 kommer vi att fortsätta vårt utvecklingsarbete med skolans matematikundervisning. Vi kommer att arbeta aktivt med att ge de elever som upplever matematiken som abstrakt ytterligare möjligheter att se matematiken konkret genom praktiska övningar. Vidare kommer vi att arbeta för att finna alternativa arbetssätt inom matematiken. Vi kommer att utöka skolans material för praktisk matematik. Vi avser införskaffa litteratur som gör det roligare att skriva faktatexter. 2.2 Resultat på nationella prov Resultat på nationella proven Resultat på nationella proven Nationella prov(ange antal elever av det totala antalet elever som klarat kravnivån i alla delprov tex 98/111) 2013 2012 Svenska åk 3 17/22 21/21 Matematik åk 3 22/22 20/21 Analys av resultaten per ämne från de nationella proven År 2012 var resultaten förväntade. År 2013 blev resultat inte helt förväntat. Elever med kända svårigheter fick förväntat resultat. Två elever som inte klarade att skriva faktatext, delprov 2, har inga kända svårigheter. Resultaten tyder på bristande fokus och/eller att svårighetsgraden var för hög. Skolans elever har gjort starka resultat i matematik, men mindre starka resultat i delprov F och G, svenska. I det fall en elev har en dyslexidiagnos får eleven svårigheter med delproven i svenska. Detta är ganska självklart då eleverna inte får tillgång till adekvata hjälpmedel. Vi kommer att fortsätta vårt arbete med praktisk matematik som inslag i undervisningen samt utöka vårt arbete med att skriva bl.a. faktatexter. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 8(13)

På det hela är skolans resultat mycket goda. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Vi kommer att köpa in ytterligare en klassuppsättning ipads med fokus på att skriva sig till läsning för nästa år 1 och därmed i förlängningen öka skrivförmågan och skrivlusten. Vi förväntar oss goda resultat av den insatsen. 2.3 Resultat på läsdiagnoser Resultat på de olika läsdiagnoserna som skolan har genomfört under året Överlag har Elevverket uppvisat mycket goda resultat på läsdiagnoserna. Förskoleklassen 7,7 stanine År 1 5,9 stanine År 2 6,4 stanine Ev. skillnad mellan pojkar och flickor Förskoleklassen marginell skillnad mellan pojkar och flickor År 1 marginell skillnad mellan pojkar och flickor År 2 Pojkarnas resultat ligger något lägre än flickornas Vår bedömning är att resultatet är förväntat och att det inte är könsrelaterat utan att det har andra orsaker. Analys av läsdiagnoserna Vår analys är att resultatet är förväntat och att det inte är könsrelaterat utan att det finns andra orsaker. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år I samarbete med speciallärare kommer undervisningen att läggas upp för att gynna de elever med stanine 1-3. Fokus kommer ligga på arbete med lässtrategier genom att arbeta med: Fråga författarmetoden, Tänka-högt-metoden och Förförståelsen. Utöver arbetet med lässtrategier kommer vi även att ha perioder av intensiv lästräning genom t.ex. En kvart om dagen, högläsning, repeterad läsning varje dag och parläsning. Genom dessa tydliga insatser förväntar vi oss att läsförståelsen ökar och Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 9(13)

att eleverna utvecklar sina lässtrategier. 2.4 Hur har ni arbetat med att förbättra läsförmågan/läsutvecklingen hos pojkar i f-klassen och i åk 1-9? Beskriv kortfattat hur detta arbete har gått till Vi ser ingen skillnad mellan könen, vad det gäller läsförmåga, och har därmed inte funnit anledning till särskilda åtgärder. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år 2.5 Kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor Beskriv arbetet med att minska kunskapsskillnader mellan pojkar och flickor (kommer visas på webben) Vi ser ingen skillnad mellan könen vad det gäller kunskapsresultaten och kommer att fortsätta att arbeta på det sätt vi hittills gjort d.v.s. könsneutralt. 2.6 Hur har ni arbetat med att stödja och utveckla lärarnas kunskaper vad gäller betyg och bedömning? Beskriv kortfattat hur ni arbetat med betyg och bedömning Vi har arbetat med att ta bryta ner Lgr-11 i ett format som tydligt beskriver kunskapskraven för år 1-3. Vi har haft många diskussioner kring centralt innehåll respektive kunskapskrav. Vi har tagit stöd av kommunens Skolexpert och av experter på Skolverket. Analys av arbetet med betyg och bedömning Vi har arbetat fram ett matrismaterial som väl beskriver kunskapskraven enligt lgr-11. Materialet används vid utvecklingssamtalen och ligger till grund för bedömningen om eleverna uppnått uppställda mål. Materialet ger oss även ett verktyg då vi informerar elever och föräldrar om vilka mål som finns uppställda för skolåren 1-3. Tillsammans med IUP och de skriftliga omdömena ger matrismaterialet en heltäckande bild över varje elev i samtliga ämnen. Skolans alla lärare har varit med i utarbetandet av Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 10(13)

materialet. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Till läsåret 13-14 kommer vi att bli tydligare i förhållande till föräldrar med vilka de nationella kunskapskraven är. Kravnivån är nationell och tydligt beskriven i de dokument som styr vår verksamhet. Särskilt viktigt att framhålla detta i förhållande till elever som periodvis kan behöva stödinsatser och som därefter kan befinna sig inom vad som är att betrakta som en godkänd nivå i förhållande till kunskapskraven. 3 Övriga frågor 3.1 Hur tar skolan vara på de kunskaper som eleverna har med sig från förskolan och förskoleklass? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året (kommer att visas på webben) Inför mottagandet av nya elever har vi utförliga överlämnandesamtal mellan förskola och förskoleklass samt mellan förskoleklass och år 1 eller i förekommande fall med avlämnande skola och mottagande klasslärare. Mottagande lärare i år 1 har under flera tillfällen träffat blivande ettor i lektionssammanhang. På Elevverket har vi ett tätt samarbete mellan lärare, förskollärare och pedagoger vid planering av verksamheten. Detta minimerar/utesluter upprepning. Analys av arbetet Övergångarna går smidigt. Eleverna känner sig trygga då skolans vuxna är kända för dem. Arbetet med eleverna underlättas av att våra goda rutiner vid överlämningar ha skapat en bra förförståelse för den enskilda elevens behov och kunskapsnivå samt behoven på gruppnivå. Vi gör bedömningen att vår relativt sett småskaliga skola med goda förbindelser till den egna förskolan, Småbarnsskolan, skapar de bästa förutsättningar för ett bra samarbete för elevernas bästa. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år (kommer att visas på webben) Då resultaten är goda fortsätter vi med samma arbetssätt och är glada över att det är enkelt att samarbeta över gränserna i den egna organisationen med elevens bästa som målsättning. Vi vill dock utveckla vårt arbete med kartläggning av elevernas skrivutveckling och läsutveckling redan från förskoleklass genom att sätta oss in i och arbeta med materialet God läsutveckling och God skrivutveckling. Av detta förväntar vi oss att varje elevs läs- och skrivutveckling synliggörs genom lärarens kartläggning. Detta möjliggör att tidigt upptäcka svårigheter och sätta in Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 11(13)

åtgärder. 3.2 Hur arbetar skolan för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Beskriv hur ni arbetar för att göra skolan tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor och lägger stor vikt vid att alla ska få komma till tals. Vi inleder året med en s.k. Vänskapsvecka som följs upp på olika sätt under skolåret. Vi arbetar aktivt för att skapa tolerans för olikheter. Vi har vid behov samtalsgrupper såsom t ex tjejgrupp, killgrupp, enskilda samtal eller tvåpartssamtal. Under vårterminen påbörjades en anpassning av våra lokaler genom att en handikapptoalett byggs i skolhuset. Vidare har entréerna försetts med dörrar som är förberedda för en enkel öppning i de fall det behövs. Vi har hittills inte haft någon elev med funktionsnedsättning, men ser inget hinder i att anpassa oss efter rådande förhållanden. Vi är glada över att våra lokaler handikappanpassas. Analys av era insatser under året Våra lokaler är på inget sätt optimala för en person med ex rullstol men den påbörjade anpassningen av lokalerna förbättrar våra möjligheter att kunna ta emot alla elever. Vårt arbete med att skapa tolerans för olikheter bland människor har fallit väl ut och vi kommer därför att fortsätta det nästa år. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Till hösten börjar en elev med något nedsatt rörelseförmåga, vilket medför att vi kommer att gå igenom alternativ för att göra anpassningen av miljön så bra som möjligt. 3.3 Kundenkäten 2013 Fråga: "Det är arbetsro på lektionerna?" Av förskoleklassens föräldrar svarar 79% att det stämmer mycket bra eller bra med att det är arbetsro för barnen 16% vet inte och 5 % gör bedömningen att de tycker att det stämmer ganska dåligt med att det är arbetsro under arbetspassen. I år 2 svarade endast 65% av föräldrarna på kundenkäten, vilket ger en något osäker bild av hur det egentligen förhåller sig. I år 2 svarar 73% av föräldrarna att det stämmer mycket bra eller bra med att det är arbetsro under lektionerna. 27% av föräldrarna svarar att de inte vet. År 2 har haft otur med flera lärarbyten, vilket kan förklara en viss oro i klassen under lektionstid. För att stävja detta har vi anställt en vikarie under resterande delen av klassens tid på Elevverket, trots att ordinarie lärare beräknas återkomma från sin föräldraledighet under vårterminen i trean. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 12(13)

3.4 Mål: Fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande (nytt from 2013) Beskriv hur ni på fritidshemmet stimulerar elevernas utveckling och lärande Vi erbjuder barnen att delta i pysselverkstad, kokbokstillverkning och matlagningskurs, schackskola, dansskola, pingisskola, eget pyssel, utelekar efter säsong, fri lek, fredagsturneringar och utskolning för treorna. Vi anser att av den mångfald vi erbjuder finns det alltid något som tilltalar den enskildes fantasi och lust och som därmed stimulerar till utveckling och lärande. Vi är glada över att barnens val oftast sker utifrån den egna lusten och inte utifrån klasskamraternas val. Många gånger umgås barnen åldersblandat vid fritidshemmets aktiviteter. Utifrån kundenkäten kan vi se att 100% av förskoleklassens föräldrar samt att 91% av föräldrarna i år 2 anser att fritidshemmet stimulerar deras barns utveckling. Av föräldrarna i år 2 svarade endast 65%, vilket ger ett osäkert resultat. Av de kommentarer vi fått under året kan vi dock dra slutsatsen att även föräldrarna i år 2 är mycket nöjda med hur fritidshemmet stimulerar barnen. Analysera er arbete med att stimulerar elevernas utveckling och lärande på fritidshemmet Ett utvecklingsområde inför nästa år är att bli bättre på att upprätthålla informationsflödet till barnens föräldrar kring verksamheten och personalens kompetens. Vi bör arbeta vidare med att skapa bra framförhållning internt i vår planering. De aktiviteter vi planerar är till för alla, oavsett kön. Vi uppmanar alla att vara med på det som verkar spännande och kul. Vi märker att ju mer barnen deltar i olika aktiviteter desto mer självgående blir de i andra situationer. De lär sig saker som de tar med sig i nya situationer. Det bästa betyget är att barnen inte vill gå hem och att de har kul tillsammans med de vuxna. Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Inför nästa år kommer vi att inventera personalens kompetens och lust för att kunna erbjuda så många roliga aktiviteter som möjligt. Vi kommer att göra en läsårsplanering i början av hösten där vi placerar in de olika aktivitetsgrupperna med vem av de vuxna som är ansvarig under vilken period. Vi ska ta fram en bättre rutin kring de barn som lämnar Elevverket under en del av eftermiddagen för att delta i en extern aktivitet och sedan återvänder till vår fritidsverksamhet. Kvalitetsdokument 2013, Grundskola 13(13)