Sammanträde med Tekniska nämnden

Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Tekniska nämnden Tid: Tisdagen den 8 September 2015, kl 14.00 Plats: Skräddaren, entréplan, Sveagatan 12, Alingsås Gruppmöte M Fp C Kd Gesällen 13:00 Gruppmöte S V MP Skräddaren 13:00 Information och överläggningar A/ DP Bostäder vid Knektegårdsgatan B/ Vänekor lägesrapport C/ Förvaltningschefen, aktuell information Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Delårsbokslut 2015, på bordet 2. Reviderad nämndbudget 2015 med konsekvensbeskrivning 3. Kapitaltjänst för investeringar i kv. Bryggaren m fl. 4. Skriftliga frågor till nämnderna inom ramen för den årliga granskningen för Alingsås kommun 2015 5. Tilldelningsbesked överföringsledning Saxebäcken 6. Färgens vattenskyddsområde 7. Avfall och VA som egna resultatenheter 8. Förändring av avfallstaxan 2016-2020 9. Detaljplan för Alingsås, bostäder vid Skårsvägen 10. Delegerade beslut 2015 11. Inkomna skrivelser 2015 Övrigt

Kallelse/Underrättelse Tore Hult (S) Ordförande Rebecca Tollemark Sekreterare Tel: 0322-616309 E-post: Rebecca.tollemark@alingsas.se

Ärende 1 Delårsbokslut 2015

Ärende 2 Reviderad nämndbudget 2015 med konsekvensbeskrivning

Datum: 2015-08-25 Tekniska nämnden Handläggare: Bo Norling Direktnr: 0322-616337 Beteckning: 2015.346 TN Reviderad nämndbudget 2015 med konsekvensbeskrivning Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslöt 2015-08-17, 144 uppmana tekniska nämnden att senast den 14 september inkomma med en driftbudget i balans, en detaljerad investeringsbudget enligt beslutad investeringsram samt en internkontrollplan. Bakgrunden är den flerårsstrategi som nämnden antog i februari och som inte låg inom den ram som kommunfullmäktige tilldelat. Beredning Förvaltningen har tolkat kommunstyrelsens beslut att uppmaningen gäller för 2015, eftersom arbetet med flerårsstrategi för 2016 2017 påbörjas genom kommande delårsbokslut. Således har förvaltningen tagit fram ett förslag till reviderad budget för 2015 med tillhörande konsekvensbeskrivning. Denna beskrivning visar på mycket allvarliga konsekvenser för Alingsåsare och anställda på förvaltningen. I övrigt finns ju sedan tidigare övriga efterfrågade dokument, vilka förvaltningen föreslår bifogas detta beslut. Förslag till beslut Tekniska nämnden antar förvaltningen förslag till reviderad budget med tillhörande konsekvensbeskrivning, med uppmaning till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att ompröva sitt beslut om kommunbidrag för 2015 i enlighet med nämndens separata beslut med begäran om tilläggsanslag. Tidigare antagna dokument betr. Investeringsbudget och internkontrollplan översänds samtidigt till kommunstyrelsen. Tekniska förvaltningen Bo Norling Tekniska chef

Exp: KS Godkänd av: Bo Norling Titel: Datum: 2015-08-25

Kommunstyrelsen 2015-08-17 Protokollsutdrag KS 144 Dnr 2015.325 KS 039 Utredning av tekniska nämndens budgetunderskott Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 25 maj, 104, att ge kommunledningskontoret i uppdrag att i samråd med tekniska förvaltningen klargöra de ekonomiska förutsättningarna och snarast, dock senast den 21 augusti, återkomma med eventuell anpassning av ekonomisk ram. Det är revisionens sakkunniga biträden, E&Y, som genomfört en utredning avseende vilken grund tekniska nämnden har för att besluta om en avvikande budget samt att bedöma om dess agerande är i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Utredningen presenteras i bifogad rapport, där revisionen tydliggjort sina ställningstaganden. Slutsatserna i rapporten är att tekniska nämndens agerande vid beslutande om en detaljbudget i obalans inte är förenligt med kommunallagens bestämmelser kring budgetering och medelsförvaltning eller kommunfullmäktiges riktlinjer för ekonomistyrning. Revisionens rapport visar också att nämndens förklaring kring bristande finansiering för kapitalkostnader inte överensstämmer med den detaljbudget som nämnden beslutat om. Medel för kapitalkostnader utgör endast en mindre del av det budgeterade underskottet i nämndens detaljbudget. Merparten av det budgeterade underskottet återfinns istället under verksamhetens kostnader vilket inte förts fram som ett motiv för nämnden att lägga en budget i obalans. Beredning Kommunledningskontoret har i skrivelse den 10 augusti 2015 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret kan konstatera att granskningen av tekniska nämndens budget avseende teknisk förvaltning, påvisar ett eventuellt behov av förstärkt finansiering mellan 2,4 mnkr till 2,8 mnkr, beroende på om samtliga planerade investeringar för innevarande år genomförs och aktiveras 2015. Kommunledningskontorets bedömning är att det inte föreligger något omedelbart behov av utökad finansiering av kapitalkostnader, men att det finns en risk till negativ budgetavvikelse, som kommunstyrelsen bör notera. Tekniska nämndens månadsuppföljningar kommer därmed att följas extra noggrant under kommande månader. Nämnden har alltid möjlighet, att i ett separat ärende till kommunfullmäktige, väcka frågan om behov om ett eventuellt tilläggsanslag. Nämnden skall ha tagit fram en konsekvensanalys inkluderat beräkningar av vilka behov som inte täcks av fullmäktiges fastställda ram. Kommunledningskontoret ser, med anledning av uppkommen situation, behov av en mer stringent ansvarshantering av kommunens kapitalkostnader. Till kommande budgetår föreslås därför ett nytt och helt centraliserat sätt för hantering av kommunens kapitalkostnader. En övergripande och mer samlad hantering av dessa poster är väsentligt då kapitalkostnader i form av avskrivningar och ränta på investeringar upptar en icke oväsentlig del av kommunens budget varje år. Då Alingsås kommun är en expansiv kommun, ställer det stora krav på dels investeringar, men även på en långsiktig och hållbar ekonomisk planering. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen 2015-08-17 KS 144, forts Dnr 2015.325 KS 039 Kapitalkostnader bör ses som en fast kostnad, då kommunen har begränsade möjligheter att påverka när investeringarna väl är genomförda och börjar skrivas av. Möjligheten att påverka dessa kostnader finns främst i samband med investeringsplaneringen där nivån på de årliga investeringarna bestäms. Kapitalkostnaderna varierar mellan åren, beroende på när investeringar aktiveras i anläggningsreskontran, men även utifrån att investeringar blir färdigavskrivna. Kommunen behöver därför en modell för budgetering som tar hänsyn till dessa variationer och som förhindrar att avsatta medel för kapitalkostnader omvandlas till löpande drift de år då kapitalkostnaderna är tillfälligt lägre. Dagens modell för budgetering innebär en uppräkning av respektive nämnds kommunbidrag mellan åren. Kapitalkostnaderna är då enbart en del i en total uppräkning. I praktiken finns därmed en möjlighet att omfördela budgetmedel från kapitalkostnader till löpande drift de år då kapitalkostnaderna är lägre. Problemet uppstår när nya investeringar aktiveras och kapitalkostnaderna stiger allt mer. Verksamheterna kommer då ha sämre täckning för sina driftkostnader. För att åstadkomma en mer långsiktig hantering av kapitalkostnaderna, samt en tydligare ekonomisk styrning föreslår kommunledningskontoret, att samtliga medel för kapitalkostnader budgeteras centralt under finansieringen. Förslaget skulle innebära att medel som idag är budgeterade på respektive nämnd budgeteras centralt och nämndens budget utgörs enbart av löpande verksamhet. En sådan hantering medför att variationer i kapitalkostnadernas storlek mellan åren inte påverkar nämndernas utrymmen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 12 augusti 2015, 129 och då lämnat följande förslag till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige: Granskningsrapporten godkänns. Tekniska nämnden uppmanas besluta om en budget i balans, enligt Flerårsstrategin 2015-2017. Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag för ny hantering av kommunens kapitalkostnader från och med budgetår 2016. Yrkande Stefan Svensson (KD) yrkar på följande tillägg i förslag till beslut: Tekniska nämnden uppmanas att i ett separat ärende till kommunstyrelsens sammanträde den 14 september inkomma med en driftbudget i balans, en detaljerad investeringsbudget i enlighet med beslutad investeringsram samt en internkontrollplan. Anton Oskarsson (M), Eva Mattsson-Hill (FP), Peter Martini (SD) och Ingbritt Johansson (C) yrkar bifall till Stefan Svenssons tilläggsyrkande. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen 2015-08-17 KS 144, forts Dnr 2015.325 KS 039 Yrkande, forts Emma Liljewall yrkar att tillägget istället ska ha följande formulering: Tekniska nämnden uppmanas att i ett separat ärende snarast möjligt inkomma med en driftbudget i balans, en detaljerad investeringsbudget i enlighet med beslutad investeringsram samt en internkontrollplan. Birgitta Larsson (S) och Jan Gustafsson (V) yrkar bifall till Emma Liljewalls yrkande. Proposition Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla arbetsutskottets förslag till beslut. Ordföranden ställer proposition på Emma Liljewalls m fl ändringsyrkande och finner det bifallet. Ordföranden ställer proposition på Stefan Svenssons m fl ändringsyrkande och finner det avslaget. Omröstning begärs. Följande propositionsordning godkänns: Ja-röst för avslag till Stefan Svenssons m fl tilläggsyrkande. Nej-röst för bifall till tilläggsyrkandet. Ja Sebastian Aronsson (S) Jan Gustafsson (V) Anita Hedén-Unosson (S) Birgitta Larsson (S) Emma Liljewall (MP) Lena Klevenås (MP) Timo Sormunen (S) Nej Per Andersson (FP) Ingbritt Johansson (C) Peter Martini (SD) Eva Mattsson-Hill (FP) Anton Oskarsson (M) Lina Svensson (M) Stefan Svensson (KD) Daniel Filipsson (M), ordförande Med 8 nej-röster mot 7 ja-röster antas Stefan Svenssons m fl förslag. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Kommunstyrelsen 2015-08-17 KS 144, forts Dnr 2015.325 KS 039 Kommunstyrelsens beslut: Tekniska nämnden uppmanas att i ett separat ärende till kommunstyrelsens sammanträde den 14 september inkomma med en driftbudget i balans, en detaljerad investeringsbudget i enlighet med beslutad investeringsram samt en internkontrollplan. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige för beslut: 1. Granskningsrapporten godkänns. 2. Tekniska nämnden uppmanas besluta om en budget i balans, enligt Flerårsstrategin 2015-2017. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt återkomma med förslag för ny hantering av kommunens kapitalkostnader från och med budgetår 2016. Anmälan om jäv Novak Vasic (MP) deltar ej i handläggning och beslut på grund av jäv. Reservation Sebastian Aronsson (S), Anita Hedén-Unosson (S), Birgitta Larsson (S), Timo Sormunen (S), Emma Liljewall (MP), Lena Klevenås (MP) och Jan Gustafsson (V) reserverar sig till förmån för sina egna yrkanden. Exp: TN Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Rev. flerårsstrategi teknisk förvaltning 2015 (Gata/Park) Verksamhet Tekniska nämnden planerar, anlägger, driver och underhåller kommunens gatunät, parkeringsplatser samt övriga allmänna platser såsom torg, parker och naturmark med fokus på så låga kostnader som möjligt. Nämnda verksamheter är skattefinansierade. För samtliga områden eftersträvas också ekologiskt hållbara lösningar med hög grad av kretsloppsanpassning. Åtaganden och nyckeltal Prioriterat mål och indikator I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet I Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande Nämndens åtagande och nyckeltal Tidigare åtaganden 1 o 2 gäller inte längre 3.Tekniska nämnden åtar sig att genomföra fysiska åtgärder för att säkerställa väsentliga samhällsfunktioner vid ökande vattenflöden, som en följd av pågående klimatförändringar Nyckeltal: Saknas Förvaltningens åtagande 3.1 Under strategiperioden färdigställa samtliga åtgärder mot översvämning och höga flöden enligt framtagen åtgärdsplan I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning 4. Återtas 5. Tekniska nämnden åtar sig att effektivisera planerings- och uppföljningsarbetet samt effektivisera den interna samordningen Nyckeltal: Timmar mellan anmälan o åtgärd enligt Fixa min gata 5.1 Fortsätta arbetet med gemensamma processer inom administration och ekonomi på Sveagatan I Alingsås skapar vi goda livsmiljöer genom långsiktigt hållbar utveckling Åtagandena 7 och 8 återtas.

Internkontrollplan Internkontrollplanen för 2015 (antagen av TN i december 2014) fokuserar på följande områden och analys/frågeställningar: Maskiner och lastbilar: befintlig status vad gäller miljökrav Upphandling: följs befintliga riktlinjer fullt ut? Investeringar: följs befintliga riktlinjer fullt ut? Entreprenad: kontrolleras att entreprenader genomförs enligt avtal? Personalfrågor: finns planer för kompetensförsörjning? Övergripande samverkan: vilka brister finns i samverkan mellan förvaltningar (projekt)? Årets internkontrollplan skall följas av en analys om varför avvikelser förekommer om så är fallet, och vad som kan göras för att minska avvikelser i framtiden. Ekonomi Allmänt/övergripande resonemang kring budget Den budget som tilldelats tekniska nämnden medför att stark reduktion av drift och underhåll måste genomföras i takt med ökade kostnader för kapitaltjänst utan att kommunbidraget ökar. Budgeten borde vara ett medel som står i samklang med uppdraget, vilket nämnden f.n. inte upplever att den gör. Allmänt resonemang kring investeringar Alingsås kommun har ett investeringsutgiftstak årligen på 100 mnkr, de kommunala bolagen borträknade. Av dessa 100 mnkr har de tre tekniska ansvarsenheterna i dagsläget 75 mnkr där merparten skall användas till re- och anpassningsinvesteringar, bokstäverna R och A i den av kommunen antagna EIRA-modellen. Historiskt sett har de tekniska ansvarsenheterna inte investerat mer än 75 mnkr årligen. Sedan taket på 100 mnkr infördes har de tekniska ansvarsenheterna och exploateringsverksamheten (förädling av tomtmark) anpassat sin ekonomiska redovisning till gällande lagstiftning och rekommendationer. Detta har bland annat fått till följd att: Periodiskt asfaltsunderhåll redovisas som investeringar Utbyggnad av kommunala anläggningar inom ett exploateringsområde redovisas som investeringar 100-miljonerstaket tar inte hänsyn till om investeringsutgifterna har alternativ finansiering som tex gatukostnadsersättning eller anslutningsavgifter (VA) som betalas till kommunen i anslutning till investeringsutgiften.

Sammantaget innebär detta att det kommunala investeringstaket på 75 mnkr för tekniska förvaltningens ansvarsområden, som även innefattar kommunala anläggningar i exploateringsområden, är en trång sektor som innebär en påtaglig risk att de kommunala utbyggnadsmålen inte nås. Dessutom finns det ett snabbt växande problem med att kommunala anläggningar som tillförs gata/park/natur från exploateringsområden inte åtföljs av ökade kommunbidrag för kapitalkostnader samt för drift och underhåll, i tillräckligt stor omfattning. En fullt möjlig finansiering av kapitalkostnader (och således lösning på en stor del av finansieringsproblemet) på gata/park/natur är att föra om en del av intäkterna från tomtförsäljningen som gatukostnadsersättning och föra över dessa till tekniska nämnden. Intäkten fördelas/periodiseras över tid på samma sätt som investeringarnas kapitalkostnader och tar på så sätt ut varandra. Det finns en ramnivåökning på 1 500 tkr från 2014 (som räknas upp med ca 3% årligen) som kompensation av kostnader för tillkommande expansionsinvesteringar men som inte täcker den tänkta årliga investeringstaktens (15 mnkr) kapitaltjänstkostnader. Anledningen är att kapitalkostnaderna (samt övriga driftkostnader) för en årlig investeringsvolym på 15 mnkr stadigt kommer att öka under en lång period för att sedan plana ut. I nedanstående diagram illustreras avskrivningskostnadernas utveckling under en 40-årsperiod. Först efter 35 år planar kostnadsnivån ut i det här scenariot som inte inkluderar tillkommande kostnader för internräntor och kostnader för drift och underhåll. 16 000 Avskrivningskostnad (tkr) vid en årlig investeringsvolym på 15 mnkr 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2015-01-01 2016-07-01 2018-01-01 2019-07-01 2021-01-01 2022-07-01 2024-01-01 2025-07-01 2027-01-01 2028-07-01 2030-01-01 2031-07-01 2033-01-01 2034-07-01 2036-01-01 2037-07-01 2039-01-01 2040-07-01 2042-01-01 2043-07-01 2045-01-01 2046-07-01 2048-01-01 2049-07-01 2051-01-01 2052-07-01 2054-01-01 Avskrivningskostnad (tkr) Att en årlig investeringstakt av re- & anpassningsinvesteringar på ca 20 mnkr inte urholkar ekonomin på gata/park/natur beror på att äldre investeringar kontinuerligt blir färdigavskrivna samtidigt som räntekostnaden för samtliga aktiverade investeringar sjunker under avskrivningstiden. Dessa investeringar har alltså redan planat ut. För att kunna hantera expansionsinvesteringar i samband med exploateringsprojekt krävs att berörda nämnder förankrar och planerar strategiskt för kommunens utbyggnad tillsammans. En finansieringsmodell för att tillskjuta medel till tekniska nämnden måste även tas fram. Med hänvisning till nämndens konsekvensbeskrivning av tilldelad

budgetram för teknisk förvaltning vill nämnden påpeka att detta arbete måste lösas inför budgetarbetet 2016-2018. Ekonomiska ramar Tekniska (fordon, gata samt park/natur) Budget 2015 tkr Intäkter 12 238 Bidrag 921 Personalkostnader -20 100 Lokalhyror -1 412 Köp av tjänster -10 434 Omföring personalkostnader 21 995 Omföring från andra verksamheter -15 125 Övrigt -21 171 Besparingsbehov 9 339 Avskrivningar -20 266 Räntenetto -7 498 Adm mm, gemensamt -4 321 Summa -55 833 Kommunbidrag 55 833 För att nå budget i balans ledning, hyra, datorer, administrativ hjälp Justerat kommunbidrag (-1850 tkr) Summa 0 Utöver tillkommande investeringar från exploateringsområden som beskrivs ovan har Parkeringshuset Bryggaren tillkommit som belastar driften under 2015 med 5 mnkr i form av kapitalkostnader. Investeringen på drygt 22 mnkr belastades verksamhetens redovisning utan kompensation för kapitalkostnader. Eftersom avskrivningstiden för denna specifika investering endast är fem år är effekterna på resultatet stora. I diagrammet beskrivs kapitalkostnadsutvecklingen för de kommunbidragsfinansierade verksamheterna.

30 000 kapitalkostnadsutveckling 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2011 2012 2013 2014 2015 Park och Natur budgeterar ett resultat som ligger ungefär i nivå med tidigare ram. Detta trots att omställningskostnader på ca 1,2 mnkr förväntas belasta resultatet i samband med införandet av extern entreprenad av centralortens parkdrift. Här finns dock en stor osäkerhet beroende på svårigheten att i förväg bedöma kostnaderna för s.k. tilläggsarbeten. Konsekvenser av budget inom ram Budgeten för 2015 får mycket stora konsekvenser för såväl kommuninnevånare som anställda på tekniska förvaltningen, vilket framgår av bilagda konsekvensbeskrivning i bilaga 1. Investeringar (se bilagor för investeringar på projektnivå) Samtliga investeringar inom nämndens ansvarsområde: Avdelning (tkr) 2015 Erfarenhetsvärde* Efter besparing Gata 20 100-3 678 16 422 Park/Natur 4 450-774 3 677 Avfall 13 300-2 434 10 866 VA 21 320-2 419 18 901 Omvandling (VA) 11 950-2 379 9 571 Exploatering (gata/park) 13 704-2 508 11 196 Exploatering (VA) 5 350-979 4 371 Summa 90 174-15 171 75 003 * Historiskt vet vi att ca 20% av investeringarna blir försenade eller skjuts på framtiden av olika anledningar För detaljerade investeringar hänvisas till bilaga 2.

1 Bilaga 1 Konsekvenser av KF:s budgetförslag för tekniska nämnden 2015-2017 Bakgrund Den flerårsstrategi med budget som kommunfullmäktige antog 2014-12-10 165 behandlades av tekniska nämnden för upprättande av flerårsstrategi på nämndnivå den 25 februari 2015, 10. Nämnden konstaterade då att kommunbidraget inte skulle räcka för att genomföra uppdraget för den skattefinansierade verksamheten (gata och park), varför nämnden överlämnade en alternativ flerårsstrategi till kommunfullmäktige. Genom olika diskussioner och utredningar har ärendet sedan hanterats av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Vid kommunstyrelsens sammanträde 2015-08-17, behandlades bl.a. en utredning av Ernst & Young som granskat nämndens flerårsstrategihantering för 2015. Kommunstyrelsen beslöt att inte föreslå någon ändring av tekniska nämndens budget och samtidigt uppmanades tekniska nämnden att upprätta en budget i balans, enligt Flerårsstrategin (KF:s) 2015-2017. I första hand är det tillkommande kostnader för kapitaltjänst som har lett till att nämnden nu är i ett läge som innebär radikala neddragningar i verksamheten för att klara budgeten. Den största enskilda posten utgörs av parkeringsköpen, ca 350 platser i kv. Bryggaren. Kapitaltjänsten blir ovanligt stor eftersom KLK valt en avskrivning på endast 5 år. För 2013 var kapitaltjänstkostnaden 3,7 Mkr och 2014 var det 5,1 Mkr. Någon kompensation för denna ökade kostnad har nämnden inte erhållit. För äldre investeringar som gjorts i Stadsskogen finns ännu inget beslut i KF om att dessa ska föras över på tekniska nämnden. Trots detta har KLK i sitt underlag för flerårsstrategin 2015 2017 lagt till kostnaden för kapitaltjänsten med 2 Mkr per år. Inte heller här tillförs någon täckning för den ökade kapitaltjänsten. Investeringarna i Stadsskogen har i praktiken redan betalts av exploatörerna genom gatukostnadsbidrag i samband med tomtköp. Intäkterna har bokförts på Samhällsbyggnadskontorets exploateringsavdelning. Tidigare har intäkterna kvittats mot kostnader, d.v.s. i praktiken en direktavskrivning. När nu detta inte är tillåtet pga. av god redovisningssed krävs ett helt nytt förhållningssätt även till kapitaltjänstkostnaden, vilket kommunledningen ännu inte löst utan man har valt att göra en halv lösning d.v.s. bokföra kostnadsdelen på tekniska medan intäktssidan tillförs exploateringsavdelningens egna kapital, som därmed kommer att öka kraftigt samtidigt som tekniska nämndens budget undergrävs. Eftersom dessa kostnader inte finns med i KF:s budget kan inte Tekniska nämnden hantera denna fråga just nu. Som en konsekvens av att Bryggaren 2014 belastade teknisk förvaltning med drygt 5 Mkr uppvisade nämnden ett underskott detta år på 3,7 Mkr. De ekonomiska principerna, som i detta fall ska följs till punkt och pricka, innebär att skulden ska återbetalas av tekniska till kommunkassan. Således ska ytterligare1,85 Mkr belasta tekniska nämnden 2015.

2 Expansionsinvesteringar medför inte enbart kapitaltjänst utan de kräver också medel för drift och underhåll. För att klara tillkommande skötselytor har förvaltningen tidigare räknat fram en tillkommande kostnad på ca 3 Mkr, vilket nämnden inte fått ökad ram för att klara. Nedanstående tabell visar hur de ekonomiska förutsättningarna för nämnden att bedriva verksamheten har försämrats i takt med att tillgängliga medel för verksamhet minskat då kapitaltjänsten ökat utan att kommunbidraget har höjts. Konsekvenser för teknisk förvaltning Teknisk förvaltning är i budgetsammanhang synonymt med tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet, dvs. gatu- och parkavdelningarna. Totalt är kommunbidraget för denna verksamhet 57,7 Mkr år 2015. Av kommunbidraget har nämnden räknat med att använda (undantaget de tillkommande kostnaderna för kapitaltjänst som nämns under bakgrund ovan) 20,3 Mkr för kapitaltjänst. Således har planeringen för 2015 utgått från en budget på 37,4 Mkr för drift, underhåll och utveckling av gatu- och parkverksamheten. Då driften av parkskötsel upphandlats har nämnden en kostnad som inte går att påverka på ca 5 Mkr årligen. Således kan nämnden i realiteten dra ned på verksamhet som motsvarar 32,4 Mkr. Skillnaden mellan KF:s budget och den av nämnden använda för förvaltningens planering är, 5 Mkr (7,5 Mkr innefattade även Stadsskogsinvesteringar, vilka inte finna med i KF:s beslut). Därefter har tillkommit ett besparingsbeting på 1,85 Mkr för det underskott som Bryggaren medförde 2014 och som ska hämtas hem under två år. Således har nämnden ett besparingsbehov av 6,85 mkr eller 21 % av nuvarande drift-, underhålls- och

3 utvecklingskostnader. Konsekvenserna blir betydande och kännbara för kommuninnevånarna, liksom för personalen på tekniska förvaltningen. I realiteten är det omöjligt att göra en sådan neddragning av verksamheten i år, varför ytterligare sparbeting kan förväntas 2016 p.g.a. kommunens ekonomiska principer för underskott. Detta kommer ytterligare ett undergräva nämndens möjligheter att genomföra sitt uppdrag. Konsekvenser för 2015 Nedanstående konsekvensbeskrivning gäller för helår. I verkligheten återstår fyra månader för att klara en besparing på 6,85 Mkr, vilket inte är möjligt. Således kan fullt genomslag av åtgärder inte nås förrän 2016. Först kan konstateras att nämnden med KF:s givna förutsättningar inte verksamt kan bidra till att uppfylla, visionen och de övergripande målen. Nämndåtaganden som utgör förändringar/utökade insatser, d.v.s. som förorsakar kostnader behöver nämnden återta. Nämnden kan inte heller genomföra den basverksamhet som fullmäktige genom reglementet ålagt nämnden. En mycket reducerad basverksamhet är vad som kommer att återstå. Som läget ser ut, med de beslut som KF fattat och förväntas fatta kommer tekniska nämnden inte att kunna bedriva någon verksamhet inom 3 5 år. I nedanstående tabell har samlats bedömda konsekvenser, med kopplade besparingseffekter, som dock i huvudsak kan förväntas få genomslag 2016. En rimlig effekt för återstoden av 2015 torde var som mest 2,5 Mkr. För att minimera årets underskott kommer inga nya investeringar, andra uppdrag eller planerade kostsamma insatser att genomföras under hösten. Aktuella punkter för dessa panikåtgärder har markerats med röd text i tabellen. Vad Besparing, tkr Investeringar Samtliga ofinansierade (kapitaltjänst eller drift/underhåll) expansionsinvesteringar (skattefinansierade) stoppas. Även 200 större anpassningsinvesteringar kan behöva läggas om. Stoppar all utbyggnad av nya bostads- och verksamhetsområden. Neddragning av övriga investeringar med 3 Mkr (gata o park) Ger efter hand nedgångna ytor, parker och naturområden. 200 Gemensamma kostnader Minskat utrymme för ekonomi- och administrativa funktioner. Medför sämre uppföljning och nedläggning av allt utvecklingsarbete. Sämre beslutsunderlag och förlängd 500 handläggningstid. Påverkar ekonomi- och administrationsfunktionen även för övriga avdelningar på Sveagatan liksom för SBK och MK. Gatudrift Neddragning av vägbidrag till externa vägar 600 Halverad vinterväghållning. Justering av när insatser görs samt längre genomförandetid för insatser. 500

4 Inga planerade insatser enligt hastighets- och trafikplanerna. 1 000 Endast akuta insatser. Minskade driftinsatser för gator och allmänna platser, vilket innebär bl.a. skräpigare gator och torg, färre potthål som 600 repareras, inget underhåll av gatuskyltar, inga behovsrelaterade insatser som upptäcks under året, sämre allmän service. Endast akuta trafiksäkerhetsinsatser genomförs. Minskad planering, beredning och service avseende allmänna platser. 500 Innebär ökad risk för skolbarn och andra samt försämrad service för näringslivet. Minskad städning av gator och torg Det kommer att se ofräscht ut, ökade klagomål på nedskräpning mm. Oattraktiv stad. 300 Park och natur Minskad skötsel av tätortsnära natur med 30-40 %, leder till igenväxande och skräpiga miljöer i och i närheten av våra tätorter. 800 Neddragning av planerings- och beställarfunktion på parksidan. Sämre underlag för extrabeställningar och minskad kontroll av entreprenör med risk för försämrad kvalitet och dyrare 500 entreprenad. Försäljning av egna djur. Medför minskat bete av externa 200 områden. I huvudsak genomförs bete endast där fastställda skötselplaner finns. Medför igenväxande hagmarker i stadens omgivning. Inom parkverksamheten kommer insatser i första hand avgränsas till det som ingår i fast beställning genom pågående driftentreprenaderna samt s.k. nödavhjälpande insatser Detta kommer att leda till gradvis förfulning, billigare växtval, ökad risk för olyckor pga. nedfallna grenar och träd, ökad otrygghet mm. Exempel på insatser som inte genomförs eller minskar i 950 omfattning är trädvård, utvecklande insatser enligt park- och trädplan, särskilda insatser vid evenemang och högtider, inga reparationer vid småskador. Vissa ytor läggs om för enklare/billigare skötsel. Totalt 6 850 Personalkonsekvenser En sådan drastisk anpassning till lägre kommunbidrag för egentlig verksamhet kan inte ske utan neddragning av personal. En första bedömning är att ca 8 tjänster måste bort. Det gäller såväl tjänstemän som yrkesarbetare. Neddragningen berör även samhällsbyggnadskontoret, där ju gemensamma resurser för administration och ekonomi finns. Fortsättning Om samma principer som kommunledningen (oklart vilken nivå) fastställt för gjorda investeringar i exploateringsområden fullföljs utan ekonomisk kompensation för kapitaltjänst

5 innebär det att tekniska nämnden även kommande år kommer att få minskade ramar för drift och underhåll. Samtidigt tillkommer nya skötselytor. Denna situation är inte hållbar, utan möjligheterna att fullfölja nämndens uppdrag kommer så småningom att helt utarmas, om inte en lösning liknande den som TN och SBN gemensamt föreslagit kommunledningen genomförs för exploateringsområden. Alingsås 2015-08-24 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Bo Norling Teknisk chef

Bilaga 2 Samtliga investeringar: Avdelning (tkr) 2015 Erfarenhetsvärde* Efter besparing Gata 20 100-3 678 16 422 Park/Natur 4 450-774 3 677 Avfall 13 300-2 434 10 866 VA 21 320-2 419 18 901 Omvandling (VA) 11 950-2 379 9 571 Exploatering (gata/park) 13 704-2 508 11 196 Exploatering (VA) 5 350-979 4 371 Summa 90 174-15 171 75 003

Investeringar Gata kodstruktur som möjliggör K3 # Projekt Objekt Fri Investeringsbenämning BUDGET 2015 Arbetsprogram gata Ospec Arbetsprogram gata 4 500 Åtgärder pga detaljplane- och bostadspr. Kvarteret Ljuset (ej bro) 500 GC GC-bana G. Vänersborgsvägen- Nolbyplan 500 GC-bana Bokbindaregatan 500 GC-bana Östra Ringgatan 3 000 GC-bana Kungsgatan Öst 1 000 Hagaplan GC-tunnel (2300 kkr Skolg.) GC- bana Kristineholm-Sundsbergsvägen GC-vägar Intresseföreningar GC-vägar Trafikverket GC-Väg Anslutningar mot bro över E20 GC-väg Brobacken-Gräfsnäs GC-väg Ingared Cykelparkeringar 500 Parkeringsplatser Parkering Stadskärnan (p-hus) P- hus 2 Pendelparkering Konstbyggnader Bro Gamla Vänersborgsvägen Plantagebron GC-bro Västra Stadskärnan- Nolhaga GC-bro Brogården Bro kvarteret ljuset Broar Nolhaga Vattendrag Åtgärder mot skredrisk Säveån 2 500 Åtgärder mot skredrisk övrigt 50 Stadskärnan, tillgängligh., trafiksäk. Alingsås stadskärna åtgärder Stadsmiljöåtgärder FÖP Stadskärnan Tillgänglighet staden inv. & åtg. 500 Trafiksäkerhetsåtgärder 200 Ågärder säkra skolvägar 150 Ombyggnad torgmiljö Stora Torget (inre delen) Gatubelysning Gatubelysning vägföreningar 400 Dagvatten Investeringar p g a dagvattenplan 1 500 Förebyggande åtg. Force Majeur Gata Förebyggande åtgärder översvämningar Övrigt Gata Ospec Alingsås effektbelysning Åtgärder buller 500 Utbyte av gatunamnsskyltar Asfalt Avskrivning > 5 år ca 50 % av totalbehov 1 800 Bilar och maskiner Gata/förråd Ospec Bilar och maskiner 1 500 Kollektivtrafik 500 Generell besparing baserad på erfarenhet (samma % alla vhter) -3 678 Summa 16 422

Investeringar Park & Natur kodstruktur som möjliggör K3 # Projekt Objekt Fri Investeringsbenämning BUDGET 2015 Natur Belysning Hjortmarka 200 Ligghall för gutefåren vid Aktusgården 200 Mobil flistugg 100 Tillgänglighetsanpassning av spången i Kongo 100 Ospec Arbetsprogram natur 100 Park Belysning på de två befintliga hundlekplatserna 0 Parkpromenad, informationsmaterial 50 tkr (ej investering!) Lekplatser, upprustning (2st/år) 600 Lekplatser, skyltar 100 fasta sittplatser (hälften är mtrl) 150 Trädplantering enl trädplan (1,2mkr på 4år) 300 Förädling av parkmark enl parkplan (1,4mkr på 4år) (Brunnsparken) 350tkr 350 Ospec Arbetsprogram park 200 Band till skotare 50 Nolhaga park Program 2015 2 000 12390 Väderskydd o samlingsplats 12391 Träplattform vid fågeldamm 12392 Materialplats för entreprenör 12393 Nya Gångvägar Generell besparing baserad på erfarenhet (samma % alla vhter) -774 Summa 3 677

Investeringar AVFALL kodstruktur som möjliggör K3 # Projekt Objekt Fri Investeringsbenämning BUDGET 2015 Flerårsprojekt eller avgränsade i tid 4A 28010 Projekt FNI + Fordon (4-fack) 10004 28010 7 år Fordon 2 870 12761 28010 10 år Kärl 4 000 12722 28010 33 år Måsen syd 500 12720 28010 10 år, 405 Projledning mm 28010 Övrigt (ej på investering från och med aug -14) Måsen norr 7A Avslutning gammal deponi, Mariedal 1 000 8A Avslutning Gammal Deponi, Mjölsered 2A 12710 33 år Bälinge personalbyggnad förbättring 10 år Textilinsamlings projekt 200 10 år Bytartält 200 12716 33 år Lakvattendamm reinvestering 5 år Ruttoptimering 500 Ettårsbudget, driftinvesteringar 3A Driftsinvesteringar, kärl, maskiner mm 10 år Kärl 250 Maskiner 10 år Container 200 3 år It-utrustning 10 10 år Inventarier 20 10A 7 år Fordon 2 450 7 år Truck 500 20 år Sollebrunn ÅVC förbättring 100 12710 20 år Avfallsanläggning förbättring 500 Generell besparing baserad på erfarenhet (samma % alla vhter) -2 434 Summa 10 866

Investeringar VA kodstruktur som möjliggör K3 # Projekt Objekt Fri Investeringsbenämning BUDGET 2015 NOLHAGA ARV (8653) Byte av ledning mellan eftersedimentering och biobäddar Kväverening 330 Ombyggnad, ny rötkammare 80 Mottagningsanläggning för slam 1 400 Datorisering verk och pumpstationer 1 275 Ombyggnad av personalutrymme 625 Klimatförebyggande åtgärder 415 Reservkraft Renovering av ventilationen huvudbyggnad 330 Ombyggnad av kemslampumpning eftersed. 165 Nya gasmotorer 660 Komplettering.brand,inbrottslarm maskinbyggnad 210 Utbyte av högspänningsställverk Utbyte av lågspänningställverk huvudbyggnad Maskiner & inventarier SOLLEBRUNN ARV (8654) Ombyggnad av ventilation och energieffektivisering 375 Pumpanordning på utgående ledning till recipient 60 Reservkraftsaggregat Uppgradering styrsystem Utbyte av slamavattnare Utbyte av processvenilation med kolfilter 50 AVLOPPSPUMPSTATIONER (8655) Takbyte Sandvik Takbyte Lärkvägen,Sandudden 85 Renovering golv Savannen,Kristineholm 40 Renovering av Åvägen 330 Utbyte 2st pumpar Sandudden och automatik Renovering av ventilation Savannen Renovering av ventilation Kristineholm Renovering av ventilation Lärkvägen VATTENVERK ALINGSÅS (8651) Utbyggnad av klorhus 415 Byte av omrörare 500 Datorisering Hjälmared, yttre anläggningar 250 Utredning byte av dricksvattenpump Hjälmared 40 Byte av dricksvattenpump Hjälmared Vattenmätning på ledningsnätet 85 VATTENVERK BJÄRKE Reservkraft portabelt Bjärke VV 250 Datorisering-kommunikation Bjärke 330 Vattenkiosk och brandpostpluggar

ÖVRIGA VA-ÅTGÄRDER Investeringar i samband med ledningsunderhåll 11 000 Åtgärder för rening av dagvatten 1 245 Huvudledningar Alingsås tätort 150 Diverse ledningsarbeten, serviser i verksamhetsområde 625 Generell besparing baserad på erfarenhet (samma % alla vhter) (ovan redan neddragit 1730 tkr, kvar ) -2 419 VA Omvandling ÖVERFÖRINGSLEDNINGAR VA Norsesund 2 000 Simmenäs 500 Hjälmared Sundet (del av östra färgen) 150 Saxebäcken 3 000 OMVANDLINGSOMRÅDEN (inom områdena) Simmenäs 6 000 Sundet 100 Östra färgen (projektering) 200 Generell besparing baserad på erfarenhet Omvandling (samma % alla vhter) -2 379 Summa 28 472

Investeringar Exploateringsprojekt kodstruktur som möjliggör K3 Tillhör Projekt Objekt Fri Investeringsbenämning BUDGET 2015 Exploateringsprojekt Stadsskogen VA Kristallen 500 Gata Kristallen (flytt av gc-väg samt infart kristallen) 1 000 Park Kristallen Gata Timglas + södra delen torget 3 500 Gata Rondell stadsskogsgatan (utanför hallen) 3 000 Gata Bergkullegatan 1 650 VA Bergkullegatan 1 350 Gata VA Östra ängabo Gata projektering VA projektering Klinten Gata Gångväg 115 Gata VA Gata VA Gata VA Vardsjövägen norra delen gata va Prästerydsvägen gata va Vardsjövägen södra delen gata va Norsesundsvägen Gata gata 2 519 VA va 3 300 Tomtered industri Gata Toppbelaggning, kantsten, gc 1 500 Ragnehillsgatan Park Naturområden 100 Lövekulle Etapp 3 Gata Gata projektering 320 VA VA projektering 200 Gata VA Sjuhäradsgatan Gata (nej på grund av strandskydd) VA (nej på grund av strandskydd) Generell besparing baserad på erfarenhet (samma % alla vhter) -3 487 Summa 15 567

Reviderad nämndbudget 2015 Dnr: Handläggare: BN TN 8 september 2015 Info Uppdrag Kalkyl Avtal Remisser Projektering Iordningsställande Slutredovisning allmän plats x KS har uppmanat nämnden att senast den 14/9 ta fram en reviderad nämndbudget enligt KF:s beslut Förvaltningen har utarbetat förslag -Färre åtaganden -Konsekvensbeskrivning visar på mycket allvarliga konsekvenser för Alingsåsarna och egen personal -Inte genomförbart i år med risk för ytterligare sparbeting 2016-2017 Tidigare upprättad investeringsplan och internkontrollplan översänds också till KS enligt önskemål Beslut: Enligt förvaltningens förslag inkl konsekvensbeskrivning

Ärende 3 Kapitaltjänst för investeringar i kv. Bryggaren m fl.

Datum: 2015-09-02 Tekniska nämnden Handläggare: Bo Norling Direktnr: 0322-616337 Beteckning: 2015.363 TN Kapitaltjänst för investeringar i kv. Bryggaren m fl. Ärendebeskrivning I samband med att parkeringsanläggningen i kv. Bryggaren färdigställdes genomfördes parkeringsköp i anläggningen av Alingsås kommun till ett sammanlagt värde av 23,9 mnkr. Köpet genomfördes i mitten av 2013. Frågan kring kommunens köp av parkeringsmöjlighet i Bryggaren var en del av det exploateringsavtal som upprättades mellan kommunen och fastighetsägaren för exploatering av kvarteret. För kommunen hanterades frågan av exploateringsavdelningen, som sedan 2011 tillhör Samhällsbyggnadsnämnden. Köpebeloppet hade inte budgeterats varken av samhällsbyggnadsnämnden eller av tekniska nämnden. I samband med att den första etappen av parkeringarna skulle genomföras i slutet av 2012 rådde därför stor osäkerhet om hur frågan skulle hanteras. Inom kommunledningen (av vem och med vilket stöd är olänt) fattades då ett informellt beslut om att belasta teknisk förvaltnings (gatuavdelningens) investeringsredovisning med utgifterna på 23,9 mnkr. I samråd med revisorerna beslutade ekonomiavdelningen på KLK att tillgången var att betrakta som immateriell och att avskrivningstiden därför skulle vara 5 år. Samtidigt (2012) bokfördes också äldre s.k. parkeringsköp, som enskilda fastighetsägare gjort hos kommunen för att kunna bygga i stadens centrala delar utan tillräckligt många egna parkeringsplatser, som en engångsintäkt med 3,9 mnkr. Eftersom fullmäktige vid årsredovisningen beslöt att inget eget kapital skulle finnas hos de enskilda verksamheterna försvann här delar av den tilltänkta finansieringen av kommunens parkeringar i kv. Bryggaren. Då avskrivningstiden är så pass kort som 5 år blir den årliga kostnaden (internränta och avskrivningar) hög, under 2014-2017 ca 5 mnkr, något lägre 2013 och 2018. De nya ekonomistyrprinciper, som antogs 2014, anger att underskott som uppstår från och med verksamhetsår 2014 skall återhämtas de följande 2 budgetåren. Detta får för tekniska nämnden stora konsekvenser från och med 2015, då teknisk förvaltnings underskott för 2014 var ca 3,7 mnkr. Utan kapitaltjänsten för kv. Bryggaren hade dock resultatet för teknisk förvaltning i stället varit + 1,4 mnkr, d.v.s. ett överskott.

Baserat på det redovisade underskottet 2014 har kommunfullmäktige beslutat att sänka ramen för teknisk förvaltning med ytterligare 1,85 mnkr. Det beräknade underskottetet för 2015 blir då närmare 7 mnkr. Till detta kommer också äldre investeringar i Stadsskogen, som enligt uppgift från KLK kommer att bokföras hos tekniska förvaltningen. Huruvida tillskott för kapitaltjänst och driftpengar för tillkommande ytor kommer att tillföras samtidigt finns ingen uppgift om. Denna fråga måste givetvis snarast lösas, annars behöver kommunen snarast ompröva samtliga utbyggnadsplaner som finns. Förvaltningens yttrande Eftersom parkeringsköpen är att betrakta som en immateriell tillgång är det inte rimligt att teknisk förvaltning skall hantera kapitalkostnaderna. Kapitalkostnaderna på upp till 5 mnkr årligen (totalt ca 25 mnkr under 5 års tid) har inte medfört ramtillskott utan kommer att innebära drastiska neddragningar av kärnverksamheten (se bilaga 1 till ärendet Reviderad budget 2015 för konsekvensbeskrivning). I vilken utsträckning kommande parkeringsköp (intäkt f.n. 65 000 kr per plats) som uppstår som ett behov av parkeringar vid nyetableringar (näring eller bostäder) i Alingsås tätort, är mycket osäkert. Under senare år har nästan inga sådana intäkter uppstått. De eventuella intäkter som kommer i form av parkeringsköp vid nyetableringar har teknisk förvaltning svårt att hantera i sin ekonomi. Verksamheten planerar sin verksamhet långsiktigt och intäkterna kommer oregelbundet (hela beloppet förs direkt på resultatet det år de uppstår) och det är därför svårt att effektivt nyttja dessa tillkommande resurser. De betalningsströmmar som är förknippade med investeringar i utbyggnadsområden är starkt kopplade till exploateringsverksamheten och i synnerhet vad beträffar p- huset Bryggaren. Teknisk förvaltnings inblandning i detta senare projektet är obefintligt då inga platser byggts av verksamheten och inte heller kommer att driftas eller underhållas av tekniska. Förvaltningen förordar därför att kapitalkostnaderna belastar exploateringsavdelningens resultat under 2015-2018 samt belastar exploateringsavdelningens egna kapital retroaktivt för åren 2013-2014. Eventuella kommande försäljningar av parkeringsrätter (s.k. parkeringsköp) för byggande i centrum av Alingsås skall i sådana fall tillfalla exploateringsavdelningens resultat. Tekniska nämnden vill också påpeka att såväl kapitaltjänst som drift och underhåll för gjorda och tillkommande investeringar i exploateringsområden måste få en lösning inför 2016 års budgetarbete, för att inte obalansen som nu råder ska öka ytterligare. Förvaltningen bedömer tillsammans med samhällsbyggnadskontoret att det under kommande år finns utrymme för kapitaltjänstkostnader i exploateringsbudgeten (och ändå uppnå ett avkastningskrav på 2 mnkr årligen). Med en sådan lösning slipper övrig skattefinansierad verksamhet att påverkas av kapitaltjänsten för kv. Bryggaren.

Förslag till beslut i tekniska nämnden Tekniska nämnden hemställer i första hand hos kommunfullmäktige att kapitaltjänsten för parkeringsköp i kv. Bryggaren belastar budgeten för exploateringsverksamheten under 2015-2018, men även retroaktivt för åren 2013 och 2014. Om så inte sker hemställer tekniska nämnden i andra hand om ett tilläggsanslag motsvarande kapitaltjänsten för kv. Bryggaren, för att kunna genomföra den verksamhet som kommunfullmäktige bestämt. Exp: KF Tekniska förvaltningen Bo Norling Förvaltningschef Godkänd av: Bo Norling Titel: Datum: 2015-09-02

Ärende 4 Skriftliga frågor till nämnderna inom ramen för den årliga granskningen för Alingsås kommun 2015

Skriftliga frågor till nämnderna inom ramen för den årliga grundläggande granskningen i Alingsås kommun 2015 Styrmodell På vilket sätt deltar nämnden i arbetet med att implementera kommunens styrmodell? (till exempel genom att utarbeta tillämpningsanvisningar samt delta i och arrangera utbildningar för tjänstemän och politiker) Hur säkerställer nämnden att kommunens styrmodell får genomslag i nämndens verksamheter? Hur tillser nämnden att verksamheten arbetar mot de prioriterade målen för Alingsås kommun? Ärendehantering Hur säkerställer nämnden att lagar och regler avseende ärendehantering och diarieföring efterlevs i nämndens verksamheter? (till exempel enligt Offentlighets- och sekretesslagen samt Plan- och bygglagen) Hur styr och följer nämnden upp arbetet för att säkerställa att ärendehantering sker enligt kommunövergripande såväl som nämndspecifika mål? (Kan till exempel avse ärendetid/svarstid) Inköp och upphandling Hur förebygger nämnden att oegentligheter (till exempel mutor, jäv, förskingring etc.) förekommer i de inköp och upphandlingar som genomförs i nämndens verksamheter? Hur säkerställer nämnden att inköp och upphandlingar sker inom ramen för tillämpliga ramavtal?

Ärende 5 Tilldelningsbesked överföringsledning Saxebäcken

Datum: 2015-08-17 Tekniska nämnden Handläggare: Tommy Blom Direktnr: 0322-616 249 Beteckning: 2010.170 TN Tilldelningsbesked överföringsledning Saxebäcken Bakgrund Länsstyrelsen i Västra Götaland har 2011 ålagt kommunen att senast den 1 december 2014 bestämma verksamhetsområde och bygga ut VA-ledningar i området. Kommunen överklagade Länsstyrelsens beslut till Statens VA-nämnd, vilka beslutade att förlänga tiden till den 31 december 2016. Genomförande Enligt ramavtal har COWI AB anlitats till att ta fram handlingar för upphandling av entreprenad av överföringsledningar i Mjörn samt pumpstationsanläggning i Saxebäcken. Två anbud har lämnats in och efter utvärdering har ÖPD Subsea AB, som lämnat det lägsta anbudet föreslagits som entreprenör. Anbudssumman är 7 032 730 kr. Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att tilldela ÖPD Subsea AB uppdraget med att utföra entreprenaden av överföringsledningar med pumpstation till Saxebäcken samt att ge VA-chefen i uppdrag att underteckna nödvändiga handlingar för entreprenaden. Tekniska förvaltningen Bo Norling Teknisk chef Tommy Blom VA-chef Exp: TB Godkänd av: Bo Norling Titel: Datum: 2015-08-20

Ärende 6 Färgens vattenskyddsområde

Datum: 2015-08-13 Tekniska nämnden Handläggare: Tommy Blom Direktnr: 0322-616 249 Beteckning: 2010.530 TN Färgens vattenskyddsområde Bakgrund Ytvattentäkten Färgensjöarna utgör idag huvudvattentäkt för Alingsås tätort samt samhällena Västra Bodarne, Hemsjö och Ingared. För Färgensjöarna finns ett befintligt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter, fastställt av länsstyrelsen 1993. Detta har nu uppdateras och anpassas till gällande lagstiftning och krav. Beredning Vattenskyddsområden finns för alla kommunens vattentäkter. Vattenskyddsområde och dess skyddsföreskrifter beslutas av kommunfullmäktige i Alingsås kommun efter föregående samråd och beslut i berörda kommunala nämnder. Tidigt samråd om förslag till vattenskyddsområde och områdesbestämmelser har genomförts med Länsstyrelsen och Miljöskyddskontoret. Inkomna yttranden har behandlats och vissa justeringar har gjorts i förslaget. Samråd kommer nu att genomföras med fastighetsägare inom vattenskyddsområdet samt med övriga berörda remissinstanser. Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att skicka det tekniska underlaget med förslag till vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter på samråd till Länsstyrelsen, fastighetsägare inom vattenskyddsområdet samt till övriga berörda remissinstanser. Tekniska förvaltningen Bo Norling Teknisk chef Tommy Blom VA-chef Exp: Till berörda sakägare, Lst, Ks fk. Godkänd av: Bo Norling Titel: Datum: 2015-08-20

ra04s 2010-05-18 RAPPORT Alingsås kommun FÄRGENSJÖARNA VATTENSKYDDSOMRÅDE TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER UPPDRAGSNUMMER 1311075000 Koncept GÖTEBORG 2015-08-12 Sweco Environment AB Sweco Skånegatan 3 Box 5397 SE 402 28 Göteborg, Telefon +46 31 62 75 00 Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Helen Eklund Telefon direkt 031-62 75 96 Mobil 0734-12 25 96 helen.eklund@sweco.se

ra04s 2010-05-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 1 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 1 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE 1 1.3 UNDERLAGSMATERIAL 2 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING 2 1.5 ORIENTERINGSKARTA 3 2 VATTENTÄKTEN 4 2.1 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING 4 2.2 VATTENBEHANDLING 4 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE FÖR BERÖRT VATTENVERK 4 2.4 VATTENFÖRBRUKNING 4 2.5 KAPACITET 4 2.6 VATTENDOM 4 2.7 RESERVVATTENTÄKT 4 2.8 VATTENTÄKTENS VÄRDE 5 3 HYDROLOGISK BESKRIVNING 6 3.1 AVRINNINGSOMRÅDEN 6 3.2 MARKANVÄNDNING 8 3.3 GEOLOGI 8 3.4 NEDERBÖRD 8 3.5 VATTENSYSTEMET 8 3.6 VATTENBALANS 9 3.7 HYDROGEOLOGI 9 3.8 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING 10 3.9 RÅVATTENKVALITET 10 3.9.1 ALKALINITET OCH PH-VÄRDE 10 3.9.2 FÄRGTAL OCH GRUMLIGHET 11 3.9.3 SYRETÄRANDE ÄMNEN 11 3.9.4 NÄRINGSÄMNEN 11 3.9.5 MIKROORGANISMER 11 4 PLANBESTÄMMELSER OCH SKYDDADE OMRÅDEN 12 4.1 AKTUELLA PLANBESTÄMMELSER 12 4.2 NATURRESERVAT 12 5 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 13 5.1 GENOMFÖRANDE 13 5.2 RISKKÄLLOR 13 5.3 IDENTIFIERADE RISKER INOM SABOTAGE, KRIS OCH KRIG 13 5.4 IDENTIFIERADE RISKER INOM KLIMATFÖRÄNDRINGAR 13 RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Uppdrag 1311075000; p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_tu_150812.docx

ra04s 2010-05-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 5.5 IDENTIFIERADE RISKER INOM ÖVRIG VERKSAMHET OCH MARKANVÄNDNING I TILLRINNINGSOMRÅDET 14 5.6 BEBYGGELSE 14 5.6.1 JORD- OCH SKOGSBRUK 17 5.6.2 VÄGAR 18 5.6.3 SJÖTRAFIK 21 5.6.4 ÖVRIGT 22 6 RISKBEDÖMNING 23 6.1 IDENTIFIERING AV RISK 23 6.2 RISKANALYS 23 6.3 RISKANALYSENS RESULTAT 24 6.4 RISKANALYSENS ANVÄNDNING 24 7 ÅTGÄRDER 25 8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE 26 8.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK 26 8.2 GENERELLA GRUNDER FÖR INDELNING I SKYDDSZONER 26 8.2.1 VATTENTÄKTSZON 26 8.2.2 PRIMÄR SKYDDSZON 26 8.2.3 SEKUNDÄR SKYDDSZON 27 8.2.4 TERTIÄR SKYDDSZON 27 8.3 ARBETSMODELL FÖR AVGRÄNSNING AV SKYDDSZONER 27 8.3.1 STRÖMNINGSHASTIGHET I SJÖAR 28 8.3.2 STRÖMNINGSHASTIGHET I VATTENDRAG 29 8.3.3 DIKEN OCH DRÄNERINGAR 29 8.3.4 MINSTA SKYDDSAVSTÅND TILL SJÖAR OCH VATTENDRAG 30 8.3.5 RISKER/RISKACCEPTANS 30 8.4 GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR 30 8.5 PLATSSPECIFIKA MOTIV 31 9 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER 34 9.1 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH FUNKTION 34 9.2 GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN 34 9.3 RESTRIKTIONSNIVÅ 34 9.4 ANPASSNING AV SKYDDSFÖRESKRIFTERNA TILL RISKBEDÖMNINGEN 34 RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Uppdrag 1311075000; p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_tu_150812.docx

ra04s 2010-05-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor 1 Riskkällor i Färgensjöarnas tillrinningsområde 2 Riskanalys a) Kommentarer b) Tabell 3 Förslag till vattenskyddsområde för Färgensjöarna 4 Förslag till skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattenskyddsområde RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER Uppdrag 1311075000; p:\1313\1311075 vattenskydd färgen\10arbetsmtrl_dok\tekniskt underlag\färgen_tu_150812.docx

ra04s 2010-05-18 1 INLEDNING På uppdrag av Alingsås kommun har SWECO Evironment AB upprättat tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för ytvattentäkten Färgensjöarna, vilken är huvudvattentäkt för Alingsås kommun. Vattentäkten har ett äldre vattenskyddsområde med vattenskyddsföreskrifter fastställt 1993. 1.1 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR INRÄTTANDE AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Ytvattentäkten Färgensjöarna utgör idag huvudvattentäkt för Alingsås tätort samt samhällena Västra Bodarne, Hemsjö och Ingared. För Färgensjöarna finns ett befintligt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter, fastställt av länsstyrelsen 1993. Detta har nu uppdateras och anpassas till gällande lagstiftning och krav. Syftet med att inrätta ett vattenskyddsområde är att skydda vattenförekomsten så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv, ett flergenerationsperspektiv. Inrättande av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s och svensk lagstiftning uppnås, genom att riskfyllda verksamheter och åtgärder regleras, så att vatten nu och i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genom att ett område förklaras som vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter meddelas 1 : o o o stärks skyddet för vattenförekomsten tydliggörs vattenförekomstens planmässiga betydelse förtydligas vad som gäller utifrån Miljöbalken 1.2 UPPDRAGETS OMFATTNING OCH GENOMFÖRANDE Uppdraget omfattar upprättande av tekniskt underlag och förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Färgensjöarnas vattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbok för vattenskyddsområden. För genomförande av uppdraget har följande moment utförts: o o o o o o Teknisk beskrivning av vattentäkten. Beskrivning av hydrologiska förhållanden Identifiering och kartläggning av potentiella föroreningskällor Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällor för vattentäkten Utvärdering och förslag till vattenskyddsområde Framtagande av skyddsföreskrifter 1 Vattenskyddsområde. Handbok med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 1.3 UNDERLAGSMATERIAL Utredningsarbetet har baserats på genomgång och analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Alingsås kommun. Underlagsmaterialet har främst utgjorts av: A) Topografiska kartan 7C Borås SV och NV, skala 1:50 000. B) Geologiska kartan Ae nr 128, skala 1:50 000. C) Geologiska kartan Af nr 130, skala 1.50 000. D) Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden NFS 2003:16 E) Naturvårdsverkets handbok, 2010:5, med allmänna råd om vattenskyddsområden F) Lokala hälsoskyddsföreskrifter, www.alingsas.se/miljo G) Alingsås kommuns Översiktsplan, ÖP 95 1.4 SYFTE OCH ANVÄNDNING AV DENNA TEKNISKA BESKRIVNING Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsområde och föreskrifter. Syftet med den tekniska beskrivningen är inte och kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar om tillstånd enligt vattenskyddsföreskrifterna. Skälen är bland annat att varje ansökan, verksamhet och plats utgör en unik kombination av detaljerade förutsättningar som i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsområdet till, och inte inom, fastighetsskala. 2(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

1.5 ORIENTERINGSKARTA Råvattenintag g Lilla Färgen Stora Färgen Figur 1: Orienteringskarta över lokalisering av vattentäkten Färgensjöarna i Alingsås kommun. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. ra04s 2010-05-18 3 (35) RAPPORT 2015-08-12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMR ÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 2 VATTENTÄKTEN 2.1 ANLÄGGNINGENS UTFORMNING Råvattenintaget ligger i den norra delen av Lilla Färgen (se Figur 1). Vattnet leds genom en råvattenledning till råvattenpumpstationen och vidare till vattenverket i Hjälmared för behandling. Från vattenverket distribueras vattnet via huvudledningar och högreservoarer till konsumenten. 2.2 VATTENBEHANDLING På vattenverket behandlas råvattnet innan det leds vidare ut på distributionsnätet. Först doseras soda sedan sker flockning och fällning genom tillsats av aluminiumsulfat varefter vattnet snabbfiltreras. En hårdhetshöjning genomförs därefter genom reaktion med soda och koldioxid. Slutligen desinfekteras vattnet med natriumhypoklorit och UV-ljus. 2.3 FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE FÖR BERÖRT VATTENVERK Vattentäkten är kopplad till vattenverket i Hjälmared som idag förser Alingsås tätort, Västra Bodarne och Hemsjö-Ingared med dricksvatten, vilka omfattar cirka 25 000 personer samt ett antal verksamheter och industrier. 2.4 VATTENFÖRBRUKNING Under 2012 togs ca 2,58 M m 3 vatten från Lilla Färgen. Av detta användes ca 2,42 M m 3 för dricksvattenproduktion medan resterande del nyttjades som spolvatten. Dricksvattenproduktionen var i genomsnitt ca 7071 m 3 /dygn (82 l/s). 2.5 KAPACITET Den maximala kapaciteten för vattenverket i Hjälmared uppgår till 140 l/s (12 000 m 3 /dygn). 2.6 VATTENDOM Bortledande av vatten från Lilla Färgen och reglering av Stora och Lilla Färgen regleras i tre vattendomar 30.11.1950 i mål AM 68/49, 27.4.1973 DVA 33 samt 9.12.1975 DVA 71. Vattendomarna ger Alingsås kommun tillstånd att för vattenförsörjning i kommunen leda bort vatten ur Lilla Färgen till än mängd av 253 l/s (21 859 m 3 /dygn) i medeltal per dygn. Domarna medger även tillstånd att dämma vattnet i Färgensjöarna till höjden +61,72 m och att avsänka vattenståndet till höjden +60,57 m. 2.7 RESERVVATTENTÄKT Ömmern är reservvattentäkt och inom ramen för den regleringsrätt (vattendom AM 13/1952, dom A 66/1959) som Vattenfall innehar för sjön medger Vattenfall Alingsås kommun rätten att bortleda vatten från sjön i händelse av att Färgensjöarna inte kan användas för vattenförsörjning. Avtalet medger kommunen rätt att mot en ersättning provköra anläggningen inom ramen av ett årligt uttag på maximalt 60 480 m 3. 4(35) RAPPORT 2 01 5-08 - 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 2.8 VATTENTÄKTENS VÄRDE Enligt naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskyddsområde bedöms värdet av en vattentäkt med utgångspunkt från uttagbara mängder, vattenkvalitet samt på nuvarande samt eventuellt framtida vattenutnyttjande. Eftersom Färgensjöarna utgör en allmän huvudvattentäkt bedöms vattentäkten ha ett mycket högt skyddsvärde. 5 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 3 HYDROLOGISK BESKRIVNING 3.1 AVRINNINGSOMRÅDEN Färgensjöarna ligger söder om Alingsås. Sjöarnas avrinningsområde kan delas in i tre delar - ett avrinningsområde för Stora Färgen, ett avrinningsområde för Lilla Färgen och Maryd å som rinner ut i Lilla Färgens norra del samt ett avrinningsområde runt Lygnöå som har sitt inlopp i Stora Färgens nordöstra del, se Figur 2. Huvuddelen av det sammanlagda avrinningsområdet ligger inom Alingsås kommun, men den östra delen ligger i Vårgårda kommun. Tabell 1: Färgensjöarnas avrinningsområde kan delas in i tre delavrinningsområden vars areor framgår av tabellen. Avrinningsområde Area (km²) Varav sjöyta (km²) Stora Färgen 26,9 6,2 Lilla Färgen + Maryd å 19,3 0,8 Lygnöån 28,6 0,3 Totalt 74,8 7,3 Inom avrinningsområdet förekommer en mängd småsjöar, vattendrag och våtmarker. Det största tillflödet till Stora Färgen sker via Lygnöå som har sitt inlopp i sjöns östra del. Stora Färgen har sitt utlopp till Lilla Färgen genom ett smalt sund, se Figur 3. Förutom genom detta sund sker tillflöde av vatten till Lilla Färgen främst via Maryd å i sjöns nordöstra del. Lilla Färgen har sitt utlopp i sjöns norra ände. Den rinner av genom Forsån via Gärdsken till Säveån. Avrinningsområdet är mycket kuperat. Bergshöjder på över 200 möh (meter över havet) förekommer i områdets östra delar. Stora Färgens yta ligger på ca 61 möh. 6(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 2 3 1 Figur 2: Färgensjöarnas avrinningsområde kan delas upp i tre delområden - ett avrinningsområde för Stora Färgen (1), ett för Lilla Färgen och dess inlopp via Maryd å (2) och ett för Lygnöå (3) som har sitt inlopp i Stora Färgen. Lantmäteriverket. Ärende nr MS2011/02599. Figur 3:Sundet mellan Stora och Lilla Färgen är några meter brett och ca 1 m djupt. 7 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 3.2 MARKANVÄNDNING Skogsmark är den dominerande marktypen inom Färgensjöarnas tillrinningsområde. Bebyggelsen i området är sparsam. Samlad bebyggelse förekommer främst kring Lilla Färgens norra del, i Hjälmared och längs den östra stranden av Stora Färgen. I övrigt förekommer en del glest utspridd bebyggelse främst i anslutning till Stora Färgen. Ett antal mindre områden utgörs av jordbruksmark med eller utan djurhållning. 3.3 GEOLOGI Färgensjöarnas avrinningsområde utgörs till stora delar av utbredda områden med berg i dagen med tunna lager av morän. Runt Stora Färgen och i Lygnåns dalgång förekommer sammanhängande områden med mäktigare moränlager. Morän finns även i den dalgång som Maryd ån rinner i. 2 Isälvssediment förekommer på ett fåtal platser. De största avlagringarna finns i området öster om Lygnared och vid Ryd. Mindre områden med lera förekommer längs de östra stränderna av både Stora och Lilla Färgen. Längs Stora Färgens strand vid Lygnared täcks moränen av svallsand. Organiska jordarter i mossar och kärr förekommer dels i dalgångarna, längs vattendragen Lygnöå och Maryd å och dels i svackor inom höjdområdena med berg i dagen. Bergrunden i området domineras av förgnejsad granit och granodiorit, vilka är så kallade sura bergarter 3. I området förekommer även inslag av basiska bergarter som metagabbro, metabasit och tonalit. 3.4 NEDERBÖRD Den korrigerade årsnederbörden inom området är i medeltal ca 900 mm/år. Avrinningen är ca 400 mm/år. 3.5 VATTENSYSTEMET Vattendelarna för Färgensjöarnas avrinningsområde har kartlagts av SMHI och redovisas på karta i Figur 2. Från vattendelaren rinner vattnet mot Stora och Lilla Färgen som grundvattenflöde eller som direkt ytavrinning via vattendrag i olika storlekar. Stora Färgens yta är ca 6,2 km 2 och sjön har en beräknad volym på ca 127 M m 3. 4 Sjön är djupast i de centrala delarna och det största djupet, drygt 47 m, är uppmätt sydöst om Granön. Tillflöde av vatten till Stora Färgen sker främst via Lygnöå i sjöns östra del. Lygnöån rinner upp i trakten av Uddebo i Vårgårda kommun. Uppströms Lyngösjön benämns ån Störtaredsån. Lygnösjön är den enda sjö vattendraget rinner igenom innan 2 Jordartskartan 7C Borås SV, SGU serie Ae nr 128. 3 Berggrundskartan 7C Borås SV, SGU serie Af nr 130. 4 Alingsås kommun. Färgen vattentäkt. Underlag för skyddsbestämmelser och skyddsområde. VIAK AB, 890321. 8(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 den når Stora Färgen. I den södra delen av Stora Färgens avrinningsområde ligger två små sjöar som benämns Bysjön och Rydbosjön. De rinner ut i den västra delen av sjön. Stora Färgen har sitt utlopp till Lilla Färgen via ett smalt och grunt sund i norr. Lilla Färgens yta är ca 0,4 km 2 och sjön har en beräknad volym på ca 6,7 milj. m 3. Sjön är som djupast i de centrala delarna där ett djup på drygt 24 m mätts upp. Lilla Färgen tillförs vatten främst från Stora Färgen, men även via Maryd å i sjöns nordöstra del. Maryd å rinner upp i sjön Gasslången som delvis ligger i Vårgårda kommun. Innan ån rinner ut i Lilla Färgen passerar den igenom Kvarndammen. Lilla Färgen har sitt utlopp i sjöns nordligaste del och avrinningen sker genom Forsån via Gärdsken till Säveån. Den teoretiska medelomsättningstiden för sjöarna har beräknats i en tidigare genomförd utredning. 5 Den är ca 5,8 år för Stora Färgen och ca 3 månader för Lilla Färgen, vilket betyder en avsevärt kortare uppehållstid i Lilla Färgen. 3.6 VATTENBALANS Den beräknade teoretiska avrinningen vid Lilla Färgens utlopp till Forsån är ca 950 l/s. Av detta bortleds i dagsläget ca 90 l/s för dricksvattenproduktion, d.v.s. ca 9,5 % av det totala flödet. Vattendomen medger ett vattenuttag på 253 l/s (ca 27 % av det totala medelflödet till Färgensjöarna). Enligt beräkning av delavrinningsområdenas storlek kan en teoretisk fördelning av flödet från de olika områdena göras, se Tabell 2: Tabell 2: Teoretisk fördelning av flödet från Färgensjöarnas delavrinningsområden. Avrinngsområde Teoretisk andel Teoretiskt flöde Stora Färgen 36 % 342 l/s Lilla Färgen + Maryd å 26 % 254 l/s Lygnöå 38 % 363 l/s Totalt 100 % 959 l/s 3.7 HYDROGEOLOGI Inom områden med berg i dagen eller tunt moränlager på berg är ytavrinningen till närliggande vattendrag eller våtmark vanligtvis snabb. Dessa förhållanden råder inom de östra delarna av avrinningsområdet. Förekomst av våtmark fördröjer transporten, vilket innebär att en snabb ytavrinning inte alltid behöver vara synonymt med en snabb transport till sjöar. I områden med morän, sand eller isälvssediment är infiltrationskapaciteten betydligt högre. I dessa områden kan grundvatten bildas. Volymerna av nybildat grundvatten är årstidsbetingat. Under sommarhalvåret förekommer sällan någon nybildning eftersom nederbörden är relativt liten och växterna förbrukar det växttillgängliga vattnet i marken. 5 5 Alingsås kommun. Färgen vattentäkt. Underlag för skyddsbestämmelser och skyddsområde. VIAK AB, 890321. 9 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 Vintertid kan inget grundvatten bildas så länge som marken är tjälad. Merparten av den nederbörd som faller inom dessa områden infiltrerar dock i marken innan det når eventuella vattendrag. Då marken är tjälad eller vattenmättad kan ytavrinning ske. 3.8 NATURLIGA BARRIÄRER OCH SÅRBARHETSBEDÖMNING Sårbarheten betecknar markens och vattnets känslighet för att påverkas av föroreningar, eller brist på förmåga att reducera en förorenings farlighet under transporten i mark och vatten. Marken inom Färgensjöarnas tillrinningsområde utgörs till största delen av områden med berg i dagen eller med tunt moränlager. Områden med berg i dagen medför en ökad ytavrinning och lokalt inom dessa områden är sårbarheten stor eftersom en förorening på marken relativt snabbt kan rinna av på ytan till ett vattendrag. Förutsättningen för fastläggning av en förorening är liten där jordtäcket är tunt. Inom de områden där mäktigare moränlager eller isälvsmaterial förekommer är sårbarheten för ytvattnet lägre eftersom en förorening här kan infiltrera i marken. Infiltrationen möjliggör en fördröjd transport innan vattnet når sjön och eventuella föroreningar kan på naturlig väg till viss del fastläggas och brytas ned. För en sjö gäller att ju större andel ytvattentillflöden, desto större sårbarhet. En sjös sårbarhet genom tillrinnande ytvattendrag är vanligtvis stor. Färgensjöarnas tillrinningsområde utgörs för närvarande av ett glest befolkat område med få risker, därför bedöms sårbarheten för sjön som helhet som låg till måttlig. 3.9 RÅVATTENKVALITET Råvattnet som pumpas från Lilla Färgen till vattenverket i Hjälmared provtas 10 ggr/år. Råvattnet analyseras med avseende på mikrobiologiska och kemiska parametrar. Råvattenkvaliteten har bedömts utifrån råvattenanalyser från åren 2003-2013. För att bedöma råvattenkvaliteten förändring över tiden har dessa analysresultat även till viss del jämförts med råvattenanalyser från 1976-1987. För att ge en bild av råvattenkvaliteten i Färgensjöarna jämförs analysresultat med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag 6. 3.9.1 ALKALINITET OCH PH-VÄRDE Färgensjöarna är naturligt sura sjöar. Detta beror på att berggrunden i området består av svårvittrade och sura bergarter. Vattnet i sjöarna har naturligt lågt ph-värde och alkalinitet och saknar därför större buffrande förmåga mot surt nedfall via nederbörd. Ett antal mindre sjöar och våtmarker inom Färgensjöarnas avrinningsområde kalkas årligen för att minska försurning av sjöarna. Jämförelse mellan råvattenanalyser från de senaste åren och analyser från 1970- och 1980-talen visar att alkaliniteten och ph-värdet är något högre i dag. Under perioden 2003-2013 har ph-värdet legat runt 7,0 (6,8-7,2), d.v.s. neutralt ph. Kalkningen har medfört att sjöarnas vatten i dag bedöms ha en god till mycket god buffertkapacitet. Alkaliniteten ligger på 11-13 mg HCO 3 /l. 6 Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets rapport 4913. 10(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 3.9.2 FÄRGTAL OCH GRUMLIGHET Råvattnets färgtal låg under 2003-2013 på 20-40 mgpt/l och vattnet bedöms vara svagt till måttligt färgat. Med avseende på grumlighet är vattnet svagt grumligt. Färgtalet låg på samma nivå under perioden 1976 1987. 3.9.3 SYRETÄRANDE ÄMNEN Halten organiskt material (syretärande ämnen) mäts i COD Mn. Råvattnet från Färgensjöarna innehåller låga halter av organiskt material (5-8 mg/l). 3.9.4 NÄRINGSÄMNEN Färgensjöarna är naturligt näringsfattiga sjöar. Under perioden 2003-2013 har halterna av analyserade näringsämnen varit mycket låga, de har i de flesta fall legat under analysgränsen. Detta gällde även vid de analyser som utfördes 1976-1987. 3.9.5 MIKROORGANISMER I ytvatten finns generellt en stor mängd mikroorganismer, varav många kan vara sjukdomsframkallande. I Färgensjöarnas råvatten finns koliforma bakterier. E- kolibakterier har påvisats vid några tillfällen. Förhöjda bakteriehalter indikerar påverkan från avlopp, gödsel eller liknande. E-coli är en tarmbakterie som normalt förekommer hos de flesta djurarter. Koliforma bakterier förekommar naturligt i jord och vatten, men också i tarmkanalen hos djur och människor. Det största antalet koliforma bakterier i råvattnet har analyserats vintertid. 11 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 4 PLANBESTÄMMELSER OCH SKYDDADE OMRÅDEN Konflikter gällande användning bottnar oftast i anspråk på att använda samma ytor för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilokalisering, vattentäkter. Vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet och konsumenternas hälsa. En säker och hälsosam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles fortlevnad och utveckling. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan komma i konflikt med andra verksamheter som kan påverka vattnet genom de restriktioner som läggs på verksamheterna, om inte verksamheterna kan samsas. 4.1 AKTUELLA PLANBESTÄMMELSER Översiktsplanen, ÖP 95, för Alingsås kommun antogs av kommunfullmäktige 1998. Arbete pågår med att ta fram en ny översiktsplan. I ÖP 95 anges att ett av kommunens egna uppsatta mål är att ta särskild hänsyn till miljö, hälsa och säkerhet vid utbyggnad av infrastruktur. I planen nämns att vattenskyddsområden för vattentäkter kan behöva ses över för att uppnå detta mål. En vattenöversikt har tagits fram i vilken viktiga grund- och ytvattenmagasin dokumenteras. I planen rekommenderas att samtliga för vattenförsörjningen viktiga områden bör skyddas för framtida behov. I översiktsplanen är Färgensjöarna och deras närområde markerat som ett större bevarandeområde för rekreation och naturvård samt ett ekologiskt känsligt område med särskilda ekologiska värden. Utökat strandskydd råder längs med stora delar av Lilla och Stora Färgen. I den västra delen av Stora Färgen finns ett fågelskyddsområde och två av öarna i sjön är naturreservat. Fördjupade översiktsplaner finns för markområden utmed den södra och östra delen av Stora Färgen samt längs Lilla Färgens östra strand. Detaljplaner finns för Hjälmared, Edsås och för området vid Lygnareds camping. För Färgens Östra strand finns ett planprogram, vilket bl.a. omfattar utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsnät. Detta för att pröva utvecklingen av området från fritidshusbebyggelse till åretruntboende. 4.2 NATURRESERVAT Inom Färgensjöarnas avrinningsområde förekommer tre naturreservat. Två naturreservat finns i Stora Färgen Granön och Stora Slättön naturreservat. Strax väster om Uddebo ligger Ljungås naturreservat. 12(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 5 INVENTERING AV POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR 5.1 GENOMFÖRANDE En översiktlig riskinventering genomfördes av Sweco inom Färgensjöarnas tillrinningsområde med särskild detaljeringsgrad inom det tilltänkta vattenskyddsområdet. Riskinventeringen har kompletterats med uppgifter från Miljökontoret i Alingsås kommun. Riskkällor inom Färgensjöarnas avrinningsområde beskrivs nedan. Flertalet risker och dess lägen redovisas på karta i bilaga 1. 5.2 RISKKÄLLOR Riskkällorna inom tillrinningsområdet kan indelas i tre grupper: o Sabotage, kris och krig o Klimatförändringar o Övrig verksamhet och markanvändning i tillrinningsområdet 5.3 IDENTIFIERADE RISKER INOM SABOTAGE, KRIS OCH KRIG Vattenförsörjningen är en känslig sektor för sabotage och i samband med kris och krig. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installationer vilket motverkas genom fysiskt skydd. Även aktsamhet beträffande informationsspridning om vattentäktens utformning och sårbarhet bör iakttas. Dessa risker har inte analyserats i denna rapport. 5.4 IDENTIFIERADE RISKER INOM KLIMATFÖRÄNDRINGAR Mycket talar för att stora delar av Sverige går mot ett mildare och blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar och att föroreningar därmed lättare kan spridas till yt- och grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen och perioder av extrem torka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker: o o o o o Bräddning av avlopp Stora dagvattenmängder Översvämning och bortspolning av föroreningar från pågående och nedlagda verksamheter på markområden i anslutning till vattendrag och sjöar Ökad olycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Häftigare tillflöden med grumligare vatten och högre humushalt Risker kopplade till klimatförändringar kommer ej att behandlas i riskanalysen för aktuellt uppdrag. 13 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 5.5 IDENTIFIERADE RISKER INOM ÖVRIG VERKSAMHET OCH MARKANVÄNDNING I TILLRINNINGSOMRÅDET För övergripande beskrivning av de större risker som identifierats kan de riskfyllda verksamheterna grupperas i riskkategorier enligt nedan: o o o o o Bebyggelse Jord- och skogsbruk Vägar och transporter Sjötrafik Övrigt 5.6 BEBYGGELSE Överallt där människor bor och vistas förekommer en lång rad potentiella hot för en nedströms belägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med boende, dels med olika typer av verksamheter. De riskkällor för Färgensjöarna som förknippas med bebyggelse är bl.a.: o o o o o o o Avlopp Oljecisterner Hemkemikalier Parkering/fordonstvätt Energianläggningar Förvaring av avfall Dagvatten Samlad bebyggelse inom avrinningsområdet förekommer huvudsakligen i Hästeryd, Ryd, Sundet, Hjälmared, Skämningared, Svanvik, Maryd, Hulabäck, Lygnared och Edsås. Därutöver finns ett stort antal utspridda gårdar, bostadshus samt fritidshus. Avlopp Den främsta risken med avlopp är utsläpp av mikrobiella föroreningar till ytvattnet, men även stora mängder av andra ämnen såsom kväve och fosfor kan vara hot mot en vattentäkt. Enskild avloppsförsörjning Inom sjöarnas tillrinningsområden saknas idag kommunalt VA inom stora områden och föroreningsspridningen från enskilda avlopp bedöms vara beaktansvärd. Det kan inte uteslutas att en del enskilda anläggningar kan vara bristfälligt utformade. Inom området förekommer flera större enskilda avloppsanläggningar, > 25 pe. Sådana anläggningar finns vid Golfklubben, vid Pojkebo, vid Skärsbohemmet, vid Smyrnagården vid Järnholmen, i Edsås, i Skaftared och vid kyrkans gård i Sundet. Lygnareds camping 14(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 har en avloppsanläggning av osäker standard, där BDT-vatten infiltreras i en anläggning av okänt utförande. I Alingsås kommuns VA-strategi från 2006 anges att en snabb utbyggnad av kommunalt VA bör prioriteras i Sundet i syfte att lösa den akuta VA-situation som uppstått då flera fritidshus omvandlats till åretruntboende. Även områdena Skämningared, Svanvik, Hulabäck och Lyngared längs Stora Färgens östra strand bedöms vara i behov av kommunalt VA för att minska belastningen från de många enskilda avlopp som finns i områdena. Utbyggnad av kommunalt VA till Sundet beräknas vara klar 2014 och under 2014 påbörjas utbyggnaden inom Sundet. Tidplanen för fortsatt utbyggnad längs Färgens östra strand är osäker beroende på detaljplaneläggningen, men målet är att vara framme vid Lygnareds camping år 2017. Allt eftersom utbyggnaden av kommunalt avlopp ökar i sjöarnas tillrinningsområden minskar den risk som enskilda avlopp utgör för förorening av vattentäkten under förutsättning att avloppen bibehåller godtagbar standard. Kommunal avloppsförsörjning Vid normal funktion av spillvattennätet och avloppspumpstationer utgör de en marginell risk för påverkan på vattenkvaliteten i Färgensjöarna. Risk för påverkan kan uppkomma vid situationer då ledningsnätet bräddas, till exempel vid höga flöden. Även ledningsbrott leder till läckage av spillvatten till omgivningen. Oljecisterner I samband med oljeuppvärmning av bostäder hanteras stora volymer petroleumprodukter. Även cisterner inomhus kan utgöra en risk om det finns avlopp så att eventuellt spill kan nå mark-, yt- eller grundvatten eller dagvattensystemet. Risk uppkommer främst vid transport av petroleumprodukter, vid påfyllning av cisterner och vid tankställen. Hemkemikalier Många av de produkter som används i hushållet och i trädgården, såsom bekämpningsmedel, smörjolja, städmedel och målarfärg, utgör vid ovarsam hantering av större mängder nära vattendrag en beaktansvärd risk för vattentäkten. Till exempel kan rester av bekämpningsmedel redan vid låga halter påverka vattenkvaliteten och nedbrytningen av vissa medel är långsam. Då ämnena väl når vattendragen är nedbrytningen och fastläggningen liten. Parkering och uppställning av fordon samt fordonstvätt Vanligt förekommande i bebyggda områden är regelbunden parkering och uppställning av fordon samt olika former av fordonstvätt. Dessa förfaranden innebär en risk för förorening av vattentäkten genom att föroreningar kan föras med grundvattnet eller genom ytavrinning från hårdgjorda ytor där avlopp saknas. 15 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 Energianläggningar Den främsta risken med energianläggningar är utförandet, men också risken för läckage av köldbärarvätska till följd av ovarsamhet vid anläggandet. I de fall då energianläggningarna inte är helt täta föreligger risk även i driftskedet genom att köldbärarvätska kan läcka till grundvattnet. För en ytvattentäkt som Färgensjöarna bedöms energianläggningar i jord och berg utgöra en marginell risk. Energianläggningar i ytvatten kan utgöra en risk. Inom tillrinningsområdet förekommer idag inga kända anläggningar som utvinner värme eller kyla från ytvatten. I riskanalysen bedöms ändå denna riskkälla då det är en potentiell risk för vattentäkten. Förvaring av avfall Hushållsavfall och annat avfall som på bostadsfastigheter hanteras på ett olämpligt sätt, till exempel genom tillfälliga eller mer långvariga upplag, utgör en risk för förorening av såväl yt- som grundvatten eftersom avfall kan innehålla en mängd olika förorenande ämnen. Dagvatten En beaktansvärd föroreningskälla utgör dagvatten som uppstår i samband med avrinning av nederbörd från bebyggda ytor eller vid snösmältning. Dagvattnets innehåll av föroreningar varierar beroende på vilken typ av aktivitet som förekommer i dagvattnets upptagningsområde, markförhållanden och typ av avledning inom det aktuella området. Föroreningar i dagvatten utgörs av restprodukter bland annat ifrån transporter, dvs. väg-, däck- och fordonsslitage, samt lakningsprodukter ifrån bebyggda ytor. Undersökningar utförda av SLU har visat på förekomst av bekämpningsmedel i dagvatten från villaområden 7. Sammanfattning I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Bebyggelse inom tillrinningsområdet: Enskilda avlopp Breddning kommunalt avlopp Oljecisterner för uppvärmning Hemkemikalier Parkering och uppställning av fordon Fordonstvätt Energianläggningar i ytvatten Förvaring av avfall Dagvatten 7 Bekämpningsmedel i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2005, SLU 2006. 16(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 5.6.1 JORD- OCH SKOGSBRUK Jordbruk och skogsbruk kan inom olika delar av verksamheten utgöra en risk för vattentäkten. Inom jordbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen som kan förorsaka försämrad vattenkvalitet. Skogsbruk innebär en risk för försämrad vattenkvalitet främst genom näringsläckage vid avverkning och markberedning. Jord- och skogsbruksmaskiner utgör ytterligare en risk bland annat genom läckage eller spill av bränsle och olja. Skogsbruk är vanligt förekommande inom hela Färgensjöarnas tillrinningsområde och ca 75 % (45 km 2 ) av den totala landarealen inom det föreslagna vattenskyddsområdet utgörs av skogsmark, främst barrskog. Jordbruksmark finns främst i dalgångarna kring Maryd å och Lyngöån samt kring Edsås och Ryd, sydväst om Stora Färgen. Av den totala landarealen i det föreslagna vattenskyddsområdet utgörs ca 5 % av jordbruksmark (2,8 km 2 ). De riskkällor som kan förknippas med jord- och skogsbruk är: o o o o o o o Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Avverkning Jord- och skogsbruksmaskiner Djurhållning Timmerupplag Övrigt Bekämpningsmedel Inom jord- och skogsbruk används bekämpningsmedel. Vissa tillåtna bekämpningsmedel kan vara svårnedbrytbara och har beaktansvärt hög toxicitet vilket gör att de kan komma att utgöra en risk för försämrad vattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skogsbruket står endast för en liten del av bekämpningsmedelsanvändningen i samhället. Felaktig förvaring av behandlade plantor i anslutning till vatten kan påverka vattenkvaliteten negativt. Växtnäringsämnen Hantering av växtnäringsämnen omfattar bland annat lagring, transport och spridning. Det finns huvudsakligen två typer av växtnäringsämnen; handelsgödsel (kemiskt framställt) och naturgödsel (djurspillning). Naturgödsel utgör en risk främst genom dess innehåll av mikrobiella föroreningar. Skogsgödsling bedrivs inte i dagsläget. Även spridning av slam från reningsverk eller enskild reningsanläggning kan utgöra en risk för försämrad vattenkvalitet. 17 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 Djurhållning Djurhållning i anslutning till vattendrag, t.ex. strandbete, innebär risk för spridning av mikrobiella patogener. Inom Färgensjöarnas tillrinningsområde är inte strandbete en utbredd företeelse för närvarande varför riskkällan bedöms vara marginell i dag. Avverkning Från skogsmark sker ett kontinuerligt läckage av olika ämnen till vatten. Skogsbruksåtgärder kan påverka läckaget av både näringsämnen och tungmetaller till vatten. Ett stort uttag av biomassa kan bidra till försurning av yt- och grundvatten. Vid kalhyggen kan avrinningen bli kraftigare med bland annat ökad transport av näringsämnen, organiskt material och partiklar som följd. Körning med skogsmaskiner i vattendrag kan påverka vattenkvaliteten negativt. Timmerupplag Upplag av bark, flis, spån, timmer och liknande i samband med skogsbruk kan i vissa fall utgöra ett hot mot vattentäkten genom läckage av bland annat fenoler. Jord- och skogsbruksmaskiner Fordon och arbetsmaskiner som används vid jord- och skogsbruk utgör en riskfaktor för vattenkvaliteten framförallt vid läckage eller spill av bränsle eller olja. Risken kan reduceras genom regelbundna besiktningskontroller av fordon och maskiner samt användande av miljöklassad olja. Cisterner och mobila tankar Farmartankar inom jord- och skogsbruksverksamhet innebär en risk för att petroleumprodukter genom spill och läckage kan nå ytvattnet. Det finns även risk för spill i samband med tankning och stöld från mobila lagringstankar för petroleumprodukter bland annat i samband med skogsavverkning. Sammanfattning I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Jord- och skogsbruk inom tillrinningsområdet: Hantering av kemiska bekämpningsmedel Hantering av växtnäringsämnen Kalhyggen Upplag av timmer etc. Jord- och skogsbruksmaskiner Hantering av diesel och andra petroleumbränslen 5.6.2 VÄGAR De riskkällor som är relaterade till vägar är: Olyckor 18(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 Vägdagvatten Oförbränt bränsle och bränslespill Inom Färgensjöarnas tillrinningsområde finns ett flertal vägar av varierande storlek, se Figur 4. Förutom att vägarna i flera fall passerar nära sjöar och större vattendrag korsar de på flera håll såväl vattendrag som diken vilka snabbt kan transportera en eventuell förorening till Färgensjöarna. I tillrinningsområdets västra utkant passerar väg E20 längs en sträcka på ca 4 km. Som närmast passerar vägen mindre än 500 meter från Järholmsviken i västra delen av Stora Färgen, se Figur 4. E20 är rekommenderad väg för transport av farligt gods. Väg 180 mot Borås korsar den centrala delen av avrinningsområdet och passerar ca 250 meter från Lilla Färgens östra strand längs en sträcka på ca 1 km. Öster om Stora Färgen passerar vägen på något längre avstånd, som närmast ca 500 m från stranden längs en sträcka av ca 500 m. Väg 180 är inte anvisad led för transport av farligt gods men sådan trafik får förekomma. Färgensjöarna Figur 4: Större vägar inom Färgensjöarnas tillrinningsområde. Från Väginformation 2006 Västra Götalands län, Vägverket/Lantmäteriverket. Lantmäteriverket. Ärende nr M 2006/1022. I tillrinningsområdets södra del passerar väg 1751 mellan E20 och väg180. Längs en sträcka på ca 1 km passerar vägen i direkt anslutning till Stora Färgen, se Figur 5. Längs denna sträcka är vägen mycket kuperad, som mest har vägen en lutning på 11 %. På sträckan mellan Hemsjö och Edsås råder förbud mot transport av farligt gods. 19 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 Figur 5: Mellan Edshult och Edsås passerar väg 1751 i direkt anslutning till Stora Färgen. Väg 1764 till Lygnö har sin sträckning längs med Lygnöån och Lygnösjö, på ett avstånd av ca 250 meter. Vägen har bärighetsklass 2 och eventuella transporter av farligt gods bedöms främst ske till och från fastigheterna längs med vägen. Från Ängabo till Maryd går väg 1763, vilken har bärighetsklass 1. I Maryd går vägen ca 100 meter från ån. Eventuella transporter av farligt gods bedöms främst ske till och från fastigheterna längs med vägen. Väg 1750 går mellan Hemsjö och Hästeryd i tillrinningsområdets sydvästra del. Vägen passerar Bysjön, som närmst på ett avstånd av ca 100 meter från stranden. Vägen har bärighetsklass 2 och eventuella transporter av farligt gods bedöms främst ske till och från fastigheterna längs med vägen. I övrigt finns endast mindre vägar inom tillrinningsområdet som leder till bostadshus. Dessa är i regel inte asfalterade. Det kan inte uteslutas att transport av farligt gods sker till och från fastigheter längs dessa vägar. Konsekvensen av trafik på vägar är att skadliga ämnen via vägdagvatten och genom olyckor, kan transporteras till sjöar och vattendrag inom Färgensjöarnas tillrinningsområde och därigenom försämra vattenkvaliteten. Olyckor Olyckor sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckor men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituationen är komplex och där trafikmängden hög. Olyckor kan orsaka stora utsläpp av förorenande ämnen, koncentrerat i både tid och rum vilket gör att risken för negativ påverkan på vattentäkten är stor. 20(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 Flera vägar inom tillrinningsområdet har sin sträckning längs med ytvatten eller korsar vattendrag. Inträffar en olycka med farligt gods eller tungt fordon inom dessa områden är det stor risk att t.ex. ett petroleumutsläpp rinner ut i vattendraget eller sjön och på så vis förorenar Färgensjöarna. Risken för att en olycka ska medföra emissioner till vattendrag eller Färgensjöarna bedöms vara beaktansvärd. Vägdagvatten Dagvatten ifrån vägar utgör en stor diffus föroreningskälla för vattenkvaliteten. Vägdagvatten innehåller ofta höga halter av tungmetaller i form av koppar, bly och kadmium samt opolära alifatiska kolväten. Även luftemissioner ifrån biltrafiken utgör en riskkälla. Klorid ifrån vägsalt kan utgöra en risk för vattentäkter. Vanligtvis sprids vid behov något kg salt/m² och år. Eftersom Färgensjöarna är en ytvattentäkt bedöms klorid från vägsalt utgöra en mindre risk för vattentäkten och behandlas därmed inte ytterligare i riskanalysen. Beläggningsarbete på vägar kan förorena vägdagvatten, dels genom att vattnet tar upp ämnen från de material som läggs på vägbanan, dels genom användningen av maskiner vilka kan läcka drivmedel, olja mm. Även kontinuerligt slitage där små partiklar frigörs från däck och vägbana bidrar till förorening av vägdagvatten. Sammanfattning I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Vägar inom tillrinningsområdet: Olycka med farligt gods på väg E20 Olycka med farligt gods på väg 180 Olycka med farligt gods på övriga vägar Olycka på väg E20 Olycka på väg 180 Olycka på väg 1751 Olycka på övriga vägar Vägdagvatten från väg E20 Vägdagvatten från väg 180 Vägdagvatten från väg 1751 Vägdagvatten från övriga vägar 5.6.3 SJÖTRAFIK Bensin- och dieseldrivna båtmotorer medför en risk för vattenförorening, dels vid drift, dels vid den allmänna bränslehanteringen. Äldre tvåtaktsmotorer utgör en påtaglig risk för vattenkvaliteten och förorenar vattnet med kolväten. Motorns konstruktion medför att den släpper ut 20-30 % av bränslet och i princip all olja oförbränt i vattnet. 21 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 Hantering av bränsle för framdrivning av motordrivna fordon på sjöar utgör en beaktansvärd risk genom att det sker i direkt anslutning till vattnet. Sjöflyg och trafik med motordrivna fordon på isbelagd sjö utgör även de en risk eftersom bränsle kan läcka ut på vattnet/isen eller läcka ut i vattnet om isen spricker. I riskanalysen, bilaga 2b, bedöms följande risker förknippade med Sjötrafik inom tillrinningsområdet: Trafik med motordrivet fordon på sjö eller is Olycka med motordrivet fordon på sjö eller is 5.6.4 ÖVRIGT Golfbana Alingsås golfbana ligger söder om Lilla Färgen och öster om Stora Färgen. Ytvattenavrinningen från golfbanan sker tillstörsta delen till Lilla Färgen. Golfbanans södra delar avvattnas till Stora Färgen. Golfbanans hål 7 ligger i anslutning till Lilla Färgen och avståndet till sjön är mycket kort. Användning av bekämpningsmedel och växtnäringsämnen på främst golfbanans greener kan påverka vattenkvaliteten i Färgensjöarna. Även förvaring och tankning av petroleumprodukter kan utgöra en risk. I dagsläget används inga kemiska bekämpningsmedel på golfbanan 8, men eventuell användning av bekämpningsmedel ingår ändå som en potentiell risk i riskanalysen. Verkstäder mm Inom området finns några mindre verkstäder mm. De ligger inte i anslutning till sjöar eller vattendrag och de bedöms inte utgöra någon risk för vattentäkten. De ingår därför inte i riskanalysen. I riskanalysen, bilaga 2b, ingår följande övriga riskkällor: Hantering av kemiska bekämpningsmedel på golfbanan Hantering av växtnäringsämnen på golfbanan 8 Uppgift från Roger Johansson, greenkeeper på Alingsås golfklubb. 22(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 6 RISKBEDÖMNING Nedanstående riskbedömning bygger på tillämpning av en riskanalysmodell som framtagits på SWECO i Göteborg, den så kallade Blom-Liedholmska modellen, se bilaga 2a. 6.1 IDENTIFIERING AV RISK Risken utgörs av produkten mellan konsekvensen av en störning och sannolikheten för att denna störning skall inträffa. Konsekvensen av störningen är i detta fall att råvattenkvaliteten försämras. För att analysera riskerna att de riskobjekt som förekommer i vattentäktens tillrinningsområde skall komma att påverka vattenkvaliteten i vattentäkten används en riskmodell med nio, av varandra, oberoende parametrar. Dessa omfattar sannolikheten för att ett transportsystem finns för föroreningen från riskkällor eller riskobjekt till vattentäkten, transportsystemets motstånd mot transport samt belastningen av transportsystemet med farliga ämnen. Tillsammans bygger parametrarna upp en riskmodell som utgörs av följande delar: Sannolikhet för utsläpp av förorening Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattenresursen Markens och vattnets sårbarhet Avståndet till råvattenintag Emissionens rörlighet Emissionens farlighet Belastning, mängd, volym av emissionen Utbredning av riskförekomst Genom systematisk beräkning av riskanalysens samtliga ingående parametrar erhålls för varje riskobjekt en så kallad riskpoäng, vilken är en produkt av samtliga ingående parametrar. Riskpoängen ger objekten en approximativ inbördes ordning i förhållande till främst hur stor risk de relativt sett anses utgöra för vattentäkten 6.2 RISKANALYS En schablonmässig värdering och kvantifiering av riskerna som identifierats kunna hota vattentäkten har utförts. Underlaget för riskanalysen och resultatet av denna presenteras i bilaga 2. Principerna för att risk ska uppstå alternativt utebli är: 1. Samtliga ovanstående parametrar är nödvändiga ingredienser och måste vara större än noll för att risk skall uppkomma. 2. Det räcker med att någon av parametrarna är noll för att risk inte kan existera. Tillrinningsområdet till Färgensjöarna är stort och samma typ av riskkällor förekommer inom olika delar av området. Rinntiden från riskkällan till råvattenintaget varierar, vilket 23 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 medför att den risk som samma typ av riskkällor kan utgöra för vattentäkten varierar. Tillrinningsområdet har i riskanalysen delats i fyra delområden Lilla Färgen, Stora Färgen, Maryd å och Lygnöån. 6.3 RISKANALYSENS RESULTAT Risknivån i tillrinningsområdet för Färgensjöarna kan betecknas som låg. Området är relativt glest befolkat och utgörs till största delen av skogsmark. Resultatet av riskanalysen redovisas i tabell i bilaga 2b. Som framgår av tabellen utgörs de största riskerna för Färgensjöarnas vattentäkt av: Trafik med motordrivna fordon och farkoster på sjö eller is på Lilla och Stora Färgen Användning av bekämpningsmedel på den del av golfbanan som ligger i anslutning till Lilla och Stora Färgen (ej aktuellt i dagsläget) Vägdagvatten, främst från väg 180. Dagvatten från bebyggelse i anslutning till Lilla Färgen Användning och hantering av bekämpningsmedel inom skogs- och jordbruket Bristfälliga enskilda avloppsanläggningar i anslutning till Färgensjöarna 6.4 RISKANALYSENS ANVÄNDNING Riskanalysen är ett verktyg för att systematiskt kategorisera risker inom vattentäktens tillrinningsområde. Även om resultatet är grovt utgör det en lämplig grund för att bestämma vattenskyddsområdets utsträckning och skyddsföreskrifternas omfattning. Det är viktigt att komma ihåg att riskanalysen jämför risker inom ett bestämt område. Resultatet kan inte jämföras med en riskanalys genomförd i ett annat område. 24(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 7 RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Som kommunens huvudvattentäkt har Färgensjöarna ett mycket högt skyddsvärde. Det är viktigt att i ett långsiktigt perspektiv skydda sjöns vatten så att en fortsatt hög vattenkvalitet kan bibehållas. Att inrätta vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter är ett sätt att minska riskerna för en vattentäkt, men långt ifrån alla riskkällor kan begränsas genom skyddsföreskrifter. Det behöver även vidtas andra åtgärder för att minska föroreningsbelastningen och riskerna för Färgensjöarnas vattentäkt. Mot bakgrund av miljöbalkens hänsynsregler rekommenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet av vattentäkten: Boende och verksamhetsutövare bör få tillsänd information om vattenskyddsområdet. Information är nödvändig för att kunna förstå vikten av att skydda vattentäkten genom vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Reglera användande av bensindrivna båtmotorer. Tvåtaktsmotorerna bör fasas ut mot fyrtaktsmotorer. I ett kortsiktigt perspektiv bör båtägare byta till biologiskt nedbrytbara oljor och alkylatbensin. En viktig åtgärd för att minska konsekvensen av en oönskad händelse eller nödsituation är att ha en fungerande beredskap att agera för att förhindra eller motverka negativ påverkan på vattentäkten. För detta ändamål upprättas beredskapsplaner för att se till att det finns god beredskap och kunskap hos räddningstjänsten. Fortsatt utbyggnad av kommunalt VA i anslutning till Lilla Färgen och Stora Färgens östra strand. Åtgärder bör vidtas för hantering av dagvatten, framförallt från bebyggelsen runt Lilla Färgen. I planprogram för Färgens östra strand 9 anges att dagvatten bör beskrivas för varje delområde i samband med detalj 9 Program för utveckling av Färgens Östra strand. Kommunstyrelsen 8 mars 2010 50. 25 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 8 UTFORMNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE Ett förslag på utbredning av vattenskyddsområde för Färgensjöarnas vattentäkt redovisas i bilaga 3. Vattenskyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt i primär, sekundär respektive tertiär skyddszon. Nedan beskrivs den metodik som används för att avgränsa vattenskyddsområdet. 8.1 KRAV OCH ALLMÄN METODIK Det övergripande målet med vattenskyddsområde och skyddsbestämmelser är att preventivt skydda en vattenresurs. Skydd av vattenresursen regleras genom Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket (2003) ger i sina allmänna råd och handbok för vattenskyddsområden anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsområdet för en vattentäkt bör i princip enligt gällande råd och anvisningar omfatta hela tillrinningsområdet. Av hydrologiska och hydrogeologiska skäl begränsas ibland området när skyddsförhållandena är goda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktioner inom så stora områden. En uppdelning av skyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. 8.2 GENERELLA GRUNDER FÖR INDELNING I SKYDDSZONER En uppdelning av vattenskyddsområdet i olika zoner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade och skäliga, samt att högre respektive lägre krav kan ställas på verksamheter i olika områden beroende främst på närheten till vattentäkten. I Naturvårdsverkets handbok anges att avgränsningen av skyddsområdet för en ytvattentäkt bör resultera i fyra zoner för vilka olika restriktionsnivåer anges i skyddsföreskrifterna. 8.2.1 VATTENTÄKTSZON Avsikten med en vattentäktszon är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. En vattentäktszon bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsområdet (råvattenintaget) i sjön. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekomma inom detta område. 8.2.2 PRIMÄR SKYDDSZON Den primära skyddszonen bör avgränsas så att rinntiden i sjöar och vattendrag ger möjlighet till att en olyckshändelse hinner upptäckas och åtgärder vidtas innan föroreningen når vattentäktszonen. Naturvårdsverket förordar rinntiden 12 timmar fram till råvattenintaget vid högvattenflöde. Rinntiden beräknas i sjön och i alla tillrinnande vattendrag i form av åar, bäckar, större diken och täckdiken. Den primära skyddszonen ska även omfatta en strandzon längs alla dessa tillrinnande vattendrag. Strandzonen bör vara minst 50 meter bred. För att förenkla 26(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 beräknandet av rinntidsavståndet för och till alla berörda vattendrag, kan dessa enligt Naturvårdsverket klassas i grupper med olika schablonberäknade vattenhastigheter 10. 8.2.3 SEKUNDÄR SKYDDSZON Avsikten med den sekundära skyddszonen är att behålla en hög ytvattenkvalitet eller att förbättra den. Den sekundära zonen ska skydda ytvattendraget eller sjön från föroreningsspridning via avrinning direkt på marken och/eller via grundvattnet. I Naturvårdsverkets handbok föreslås att gränsen för sekundär skyddszon ska motsvara rinntiden 12 timmar vid högvattenflöde i sjöar och vattendrag fram till gränsen för primär skyddszon. Det innebär att gränsen för sekundär skyddszon ligger totalt 24 timmar uppströms vattentäktszonen. Den sekundära skyddszonen bör även omfatta en strandzon på ömse sidor av alla tillrinnande och sjöar vattendrag. Strandzonen ska minst omfatta ett 50 meter brett markområde kring alla sjöar och vattendrag där rinntiden till den primära skyddszonen är mindre än 12 timmar. Vid de stränder där primär och sekundär skyddszon sammanfaller är den totala strandzonen minst 50 + 50 meter, d.v.s. minst 100 meter på vardera sidan om vattendraget. 8.2.4 TERTIÄR SKYDDSZON I den tertiära skyddszonen beaktas de föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten. Den tertiära skyddszonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga zonen och utgör normalt vattenskyddsområdets yttre begränsning, vilken kan sammanfalla med vattendelaren för vattentäktens tillrinningsområde. 8.3 ARBETSMODELL FÖR AVGRÄNSNING AV SKYDDSZONER För utformning av skyddszonernas utbredning för en ytvattentäkt används en arbetsmodell som beaktar nedanstående faktorer i given ordning; 1. Transporttider i vattendrag och sjöar. Från vattenintaget ska primär skyddszon sträcka sig så långt uppströms att flödestiden vid en högflödessituation är minst 12 timmar. Den sekundära skyddszonen ska begränsas så att flödestiden från yttre begränsningen till vattenintaget är 24 timmar. 2. Dräneringar på och under mark ska beaktas. 3. Minsta skyddsavstånd. En strandzon med minsta avstånd fram till sjö, vattendrag eller dräneringar ska vara 50 meter för primär skyddszon. För sekundär skyddszon ska strandzonen omfatta ett 50 meter brett markområde kring alla vattendrag och dräneringar där rinntiden är mindre än 12 timmar till primär skyddszon. Där primär och sekundär skyddszon sammanfaller är strandzonen totalt 50 + 50 meter. 4. Risker/riskacceptans. 10 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5, bilaga 2. 27 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 8.3.1 STRÖMNINGSHASTIGHET I SJÖAR Vattenflödet genom Lilla Färgen sker främst från sydväst och större delen av sjön ligger uppströms råvattenintaget. Genom Stora Färgen sker vattenflödet från alla tillflödande vattendrag mot utloppet till Lilla Färgen. I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer baseras transporttiden i sjöar på antagande om snabb genomströmning, dvs. att endast en del av vattenmassan omsätts. Utsträckningen av vattenskyddsområdet uppströms i vattensystemet, och således även rinntidsberäkningar i sjöar, bör enligt Naturvårdsverket dimensioneras för och återspegla en extrem högflödessituation under värsta förhållanden 11. Vattengenomströmningen i sjöar är beroende av en rad faktorer som tillrinningens storlek, sjöns form och djupförhållanden, skiktning och vindförhållanden. Ett mått som brukar användas för att beräkna strömningshastigheter i sjöar är den teoretiska omsättningstiden, d.v.s. den tid det tar att byta ut allt vatten i sjön mot nytt. I verkligheten medverkar inte hela sjöns volym i lika hög grad i utbytet. För sjöar är vindinducerade strömmar av stor betydelse för hastigheten hos ytströmmen i det övre 1-metersskiktet. Vid utformning av vattenskyddsområde är det den vindinducerande vattengenomströmningen i det övre 1-metersskiktet som används för att avgränsa vattenskyddsområdets olika zoner. Här används en vind på 10 m/s vid beräkning av rinntider i sjöar 10. Vid en varaktig vind över en sjö kan den vindinducerade ytströmmen uppgå till ca 1-1,5 % av vindhastigheten för det övre 1-metersskiktet. Oljeföroreningar antas spridas på sjöytor med ca 3 % av vindhastigheten. En vindstyrka på 10 m/s medför en medelströmningshastighet på 0,1-0,15 m/s i det övre 1-metersskiktet och maximalt ca 0,3 m/s i ytan. Olika substanser uppträder på olika sätt i vatten. Vid en vindhastighet på 10 m/s transporteras tjockare olja, som under längre flyter tid på ytan, med hastigheten 0,3 m/s. Vid samma vindhastighet transporteras diesel, vilken lättare blandas ned i vattnet, med hastigheten 0,1 m/s i den översta metern. Utifrån den valda dimensionerande vindhastigheten på 10 m/s är en god uppskattning, med hänsyn till olika typer av föroreningar, att den dimensionerande flödeshastigheten uppgår till 0,15 m/s i Stora Färgen. Generellt sett finns ett samband mellan vindens effekt på ytströmmen i en sjö och sjöns storlek. Ju mindre en sjö är desto mindre effekt får vinden för ytströmmens hastighet. Det finns inga riktlinjer för när denna effekt blir så mycket mindre att riktvärdet på 1-3% bör minskas. För Lilla Färgen och övriga småsjöar inom avrinningsområdet har strömningshastigheten 0,1 m/s använts. Uppehållstiderna 12 respektive 24 timmar beräknas fram till en punkt i ytan ovanför råvattenintagspunkten. 11 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5, bilaga 2. 28(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 8.3.2 STRÖMNINGSHASTIGHET I VATTENDRAG Vattnets strömningshastighet i vattendrag styrs av såväl topografi som bottenförhållanden, tvärsnittets storlek och form mm. Beräkningar av strömhastigheten i vattendrag schabloniseras här genom att ett antal typmiljöer bestäms utifrån vattendragens lutning och storlek. Som utgångspunkt för dessa typmiljöer har rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok med allmänna råd om vattenskydd följts 12. Lutningen har bestämts utifrån topografiska kartan och vattendragens storlek har bestämts för ett stort antal beräkningssträckor i huvudflödena med hjälp av den ekonomiska kartan tillsammans med punktobservationer i fält. För att bestämma dimensionerande strömningshastighet för uppströms avgränsning har sedan Naturvårdsverkets schablonvärden för flödeshastigheter använts, se Tabell 3. De representerar strömningshastigheten vid extrema högflödessituationer. Rekommendationerna i Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområde och erfarenheter från olyckor i anslutning till vattentäkter visar att rinntiden måste beräknas efter värsta förhållande 13. Tabell 3: Exempel på grov generell uppskattning av transporthastigheter i medeltal ytvatten i olika terräng vid extrema högflödessituationer. Ur Naturvårdsverkets handbok om vattenskydd 8. Lutning [m/km] Dike [m/s] Bäck [m/s] Å [m/s] 1 0,4 0,6 0,8 5 0,7 1,1 1,6 10 0,9 1,5 2,1 Detta betyder att vattendragen inom Färgensjöarnas tillrinningsormåde klassificeras i tre kategorierna enligt tabellen ovan, varefter marklutningen längs vattendragen noteras i ett stort antal delsträckor. Därefter används flödeshastigheter enligt Tabell 3 för varje delsträcka för att beräkna den sträcka uppströms i vattensystemet från vattentäkten, viken motsvarar 12, respektive 24 timmars rinntid. 8.3.3 DIKEN OCH DRÄNERINGAR Enligt Naturvårdsverkets handbok för vattenskyddsområden ska all ytvattendränering på och under mark beaktas vid utformning av vattenskyddsområde. Detta innebär att all mark som kan antas vara dränerad eller dikad, eller i framtiden kommer att vara dränerad eller dikad skall beaktas vid utformningen av skyddsområdet. Vid beräkningar av rinntider skall flödeshastigheten i dräneringarna avse situationen vid högvattenföring. Naturvårdsverket ger emellertid inga riktlinjer i siffror för flödeshastigheten. 12 Naturvårdsverket, Handbok 2010:5, bilaga 2. 13 Kemikalieolyckor vid vattentäkter. Naturvårdsverkets rapport 4655. 29 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 Som underlag för att beräkningar av rinntider i dräneringar har den ekonomiska kartan i digital form använts. Vår bedömning är att all potentiell åkermark och våtmark bör beaktas vid arbetet med skyddsområdets utbredning. Detta medför att jordbruksmark och våtmark i anslutning till vattendrag och sjöar har inkluderats i den sekundära zonen även då avståndet till vattendraget överstiger 100 respektive 50 m. 8.3.4 MINSTA SKYDDSAVSTÅND TILL SJÖAR OCH VATTENDRAG Enligt Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden ska avståndet till sjöar och vattendrag uppgå till 50 meter för den primära skyddszonen. Den sekundära skyddszonen ska avgränsas 50 meter utanför primär skyddszon (totalt 100 meter från sjöar och vattendrag). Uppströms rinntiden 12 timmar ska den sekundära skyddszonen avgränsas så att avståndet till sjöar och vattendrag är 50 meter. 8.3.5 RISKER/RISKACCEPTANS I områden med få riskobjekt som kan påverka vattnets kvalitet negativt eller där sådan verksamhet inte kan förväntas med hänsyn till redan gällande markplaner, kan det vara motiverat att göra avsteg från de krav som finns på skyddsområdets utbredning och indelning i skyddszoner. Ett markområde utan beaktansvärda risker, varken idag eller i framtiden, kan därför komma att falla i en mindre sträng skyddszon än vad som annars vore fallet. Om det däremot finns många för vattentäkten beaktansvärda risker, kan det vara motiverat att inkludera markområden med dessa objekt i en strängare skyddszon än vad som blir resultatet om gränsdragningen enbart sker efter de naturgivna förutsättningarna såsom rinntid och markförhållanden. Till största delen ligger Färgensjöarnas avrinningsområde inom Alingsås kommun. De östligaste delarna ligger dock inom Vårgårda kommun. Ca 11,6 km 2 av Lygnöåns avrinningsområde och ca 1,7 km 2 av Maryds åns delavrinningsområde ligger i Vårgårda kommun. Totalt motsvarar Vårgårda kommuns andel ca 18 % av det totala avrinningsområdet. På grund av den låga risknivån i de delar av tillrinningsområdet som ligger i Vårgårda kommun samt det perifera läget föreslås att vattenskyddsområdet begränsas längs kommungränsen i öster. 8.4 GENOMFÖRANDE SAMT MOTIV TILL GRÄNSDRAGNINGAR Nedanstående generella motiv har beaktats för vattenskyddsområdets principiella storlek. Mot bakgrund av nedanstående motiv utan rangordning och med de redovisade prognostiserade riskerna, konstaterade belastningar och riskkällornas lokalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell storlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara orimligt. Inom vissa områden har motiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 30(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 8.5 PLATSSPECIFIKA MOTIV Färgensjöarnas vattenskyddsområde har utformats enligt den metodik som beskrivits ovan. Vattenskyddsområdet är indelat i en vattentäktszon, primär skyddszon, sekundär skyddszon samt i tertiär skyddszon. Den primära skyddszonen är indelad i två zoner där primär skyddszon A utgörs av Lilla Färgen och dess närområde. Vattenskyddsområdets föreslagna utbredning motiveras i detalj i ett antal punkter vars lägen redovisas i Figur 6. Vattentäktszonen redovisas inte på kartan. Nedan lämnas motiv för avgränsningen i dessa punkter. P1 P2 P3 P4 P5 P6 En primär skyddszon A omfattar Lilla Färgen och Kvarndammen samt en strandzon. Råvattenintaget ligger i Lilla Färgen, vilket gör sjön extra sårbar i händelse av en olyckshändelse med utsläpp som följd. Uppdelning av den primära skyddszonen ger möjlighet för differentiering av skyddsföreskrifterna. Bebyggda områden i Hjälmared där avrinningen sker mot Lilla Färgen omfattas av primär skyddszon A. Detta område ligger nära råvattenintaget och det är därför av stor vikt att minska risken för akuta föroreningssituationer. Det planerade bostadsområdet Blåtjärnsvägen omfattas av den primära skyddszonen. Alla bebyggda områden längs Stora Färgens östra strand omfattas av den primära skyddszonen. De flesta bostads/fritidshusen ligger nära sjön eller i anslutning till vattendrag och diken som rinner ut i sjön. Strömningstiden till råvattenintaget kan vid ogynnsamma situationer vara kort och det är viktigt att minska risken för akuta föroreningssituationer. Mot nordost avgränsas den primära skyddszonen längs kommungränsen. Det innebär att delar av Gasslången inte omfattas av vattenskyddsområdet. Avrinningsområdet sträcker sig ytterligare ca 800 m mot nordost. Strömningstiden i vattendrag och sjöar till råvattenintaget har beräknats till ca 7 timmar. I avrinningsområdet uppströms kommungränsen (Vårgårda kommun) finns i princip ingen bebyggelse. Markanvändningen utgörs av skog. Risknivån inom detta område är låg, vilket motiverar att avgränsa vattenskyddsområdet längs kommungränsen. Den primära skyddszonen har avgränsats så att Lygnösjön omfattas. Strömningstiden i sjöar och vattendrag till råvattenintaget har beräknats till drygt 12 timmar. I sydväst omfattar den primära skyddszonen de små sjöarna Rydbosjön och Bysjön. Strömningstiden till råvattenintaget är ca 12 timmar. 31 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 Figur 6: Förslag på utbredning av Färgensjöarnas vattenskyddsområde med platsspecifika motiv. Rödmarkerade områden ingår i den primära skyddszonen, gulmarkerade områden ingår i sekundär skyddszon och den tertiära skyddszonen begränsas med blå linje. Den sträckade linjen markerar vattendelare. S1 S2 S3 Utgångspunkten för avgränsning av den sekundära skyddszonen är att rinntiden i sjöar och vattendrag fram till råvattenintaget ska vara 24 timmar. Vattendelaren för Färgensjöarnas avrinningsområde medför dock att rinntiden blir kortare. Kring alla sjöar och vattendrag har en strandzon på 100 meter avgränsats. Jordbruksmark i anslutning till vattendrag har antagits vara dränerad och har därför inkluderats i skyddszonen. Golfbanan och väg 180 ingår i den sekundära skyddszonen. Avrinningen från området norr om vattendelaren sker mot Lilla Färgen. Vägdagvatten från väg 180 utgör en beaktansvärd risk för vattentäkten. Även hantering av näringsämnen och bekämpningsmedel på golfbanan kan utgöra en risk för vattenkvaliteten i Lilla Färgen. Det område, som enligt den ekonomiska kartan, utgörs av jordbruksmark runt Maryd ingår i den sekundära skyddszonen. Denna mark antas vara dränerad och dikad med avrinning mot Maryd å och vidare till Lilla Färgen. 32(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 S4 S5 S6 T1 I öster avgränsas den sekundära skyddszonen längs kommungränsen. Rinntiden till råvattenintaget har beräknats till ca 14 timmar i Lygnöåns vattensystem. Avrinningsområdet sträcker sig knappt 4 km uppströms kommungränsen in i Vårgårda kommun. Markanvändningen i detta område utgörs främs av skogsmark. Bebyggelsen är gles. Risknivån inom avrinningsområdena uppströms kommungränsen bedöms vara mycket låg. Den miljövinst som det skulle innebära att omfatta delar av Vårgårda kommun i vattenskyddsområdet bedöms som mycket liten. De områden, som enligt den ekonomiska kartan, utgörs av jordbruksmark runt Edsås och Skaftared ingår i den sekundära skyddszonen. Denna mark antas vara dränerad och dikad med avrinning mot Stora Färgen. De områden, som enligt den ekonomiska kartan, utgörs av jordbruksmark runt Hästeryd, Lycke och Ryd ingår i den sekundära skyddszonen. Denna mark antas vara dränerad och dikad med avrinning mot Stora Färgen. Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenskyddsområdet som inte omfattas av övriga skyddszoner. Den tertiära skyddszonen har avgränsats så att större delen av Färgensjöarnas avrinningsområde omfattas av vattenskyddsområdet. Den del av avrinningsområdet, ca 18 % av den totala arean, som ligger inom Vårgårda kommun omfattas inte av vattenskyddsområdet. Risknivån i den del av avrinningsområdet som ligger inom Vårgårda kommun bedöms vara låg och områdena ligger högst upp i avrinningsområdet med relativt långa strömningstider till råvattenintaget. Den miljövinst som det skulle innebära att omfatta delar av Vårgårda kommun i vattenskyddsområdet bedöms som mycket liten. 33 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 9 BAKGRUND TILL VALDA SKYDDSFÖRESKRIFTER Lagstiftning, Naturvårdsverket, EU, Miljömålskommittén, Alingsås kommun och många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Syftena är att: Informera om det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet och allmän hänsyn Specificera krav på aktsamhet i form av skyddsföreskrifter inom just detta vattenskyddsområde Förbättra vattenkvaliteten och minska risken för förorening Identifiera olika intressen som vill använda mark och vatten Använda mark och vatten på bästa sätt 9.1 SKYDDSFÖRESKRIFTERNAS SYFTE OCH FUNKTION Skyddsföreskrifterna bör utformas så att de säkerställer ett tillräckligt skydd för vattentäkten både på lång och kort sikt. De bör vara anpassade till lokala förhållanden och efter skyddsbehovet. Syftet med skyddsföreskrifterna och deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Färgensjöarnas vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter normalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. 9.2 GENERELLA KRAV PÅ RESTRIKTIONSNIVÅN För att åstadkomma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 4. Skydd av vattentäkter regleras i stort genom miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i handbok om vattenskyddsområden (2010:5) samt i de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl yt- som grundvattentäkter beaktas EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt ramdirektivet är det övergripande syftet att se till att en god ekologisk vattenstatus uppnås och bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även om vattnet idag har god kvalitet. 9.3 RESTRIKTIONSNIVÅ För att få en tydlig linje mellan politisk miljöambition och resulterande vattenskyddsföreskrifter, har kommunens miljöpolicy och andra miljödokument utgjort grunden för kalibrering av restriktionsnivån i skyddsföreskrifterna. I princip har en kontroll gjorts om kommunens miljöpolicy ansluter till miljöbalkens nivå eller om den anvisar högre ambitionsnivå än miljöbalken. Kommunens miljöpolitiska ambition bedöms ansluta till miljöbalkens nivå. Vattenskyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på normalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lokala förhållanden. 9.4 ANPASSNING AV SKYDDSFÖRESKRIFTERNA TILL RISKBEDÖMNINGEN Riskbedömningen har speciellt lyft fram trafik med båtar och andra farkoster på sjöar och vattendrag, dagvatten från bebyggelse samt vägdagvatten, hantering av 34(35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra04s 2010-05-18 bekämpningsmedel, bristfälliga avloppsanläggningar och farligt godsolycka på vägar nära Färgensjöarna som förhöjda risker för vattentäkten. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken och de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. Eftersom skyddsföreskrifterna ska vara framåtsyftande regleras även verksamheter som idag inte utgör en specifik risk för vattentäkten. SWECO Vattenresurser, Göteborg Helen Eklund Uppdragsledare Tove Karnstedt Handläggare Magnus Liedholm Kvalitetsansvarig 35 (35) RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

Bilaga 1 Ñ p î Ñ g j % 2 î 2 % 2 % Ñ Ñ 2 j% g p p Ñ 2 % Ñ p p RISKKÄLLOR I FÄRGENSJÖARNAS TILLRINNINGSOMRÅDE Ñ p 2 % Vattendelare 2 % Översiktlig riskinventering î Motordriven trafik på sjöar 2 % g j p Större enskilda avloppsanläggningar Områden med samlad bebyggelse Ñ 0 0,5 1 2 3 4 5 km Alingsås golfbana Väg i anslutning till sjö el. vattendrag Djurhållning Jordbruksmark Skogsmark ¹

ra04s 2010-05-18 BILAGA 2a: RISKANALYS - Kommentarer Blom-Liedholmsk riskklassning efter: Managing Ground Water Contamination Sources in Wellhead Protection Areas: A Priority Setting Approach, EPA 570/9-91-023. För att lättare kunna göra en analys och rangordning av de risker som finns för Färgensjöarna kan risken brytas ner i ett antal bitar. Här omfattar de transportsannolikhet, barriärförmåga och emissionens egenskaper. Denna uppdelning har således gjorts efter principen: 1 Förutsättningar för att risk skall finnas, 2 Geohydrologiska egenskaper, 3 Det förorenande ämnets egenskaper. Transportsannolikhet: Dessa parametrar måste samtliga existera för att risk skall kunna existera. Detta innebär att om en av dem kan reduceras till noll så upphör risken att existera. Barriärförmåga: Dessa parametrar beskriver markens förmåga att reducera föroreningen samt sträckan på vilket detta kan äga rum. Emissionen: Dessa parametrar beskriver emissionens egenskaper, t.ex. dess förmåga att motstå nedbrytning, dess farlighet, mängden förorening, antal utsläpp. Bedömningen av emissionens farlighet och belastning följer de riktlinjer Naturvårdsverket fastslagit för förorenade markområden. Tabellen läses genom att först bestämma emissionens farlighet, och med utgångspunkt från resultatet därefter bestämma belastningen som en funktion av mängden. Angivna vikter avser ren förorening, t.ex. olja, medan angivna volymer avser förorenat medium, t.ex. avloppsvatten. I Naturvårdsverkets bedömningar används skalan liten, måttlig, stor och mycket stor, medan den Blom-Liedholmska riskklassningen bygger på en bedömning i skalan 0-10 för att öka möjligheterna till nyanseringar i bedömningen. Naturvårdsverkets skala har översatts till skalan 1, 2, 5 och 10. Beräkning: Varje komponent i riskanalysen ingår i ett multiplikativt samband, vilket ger en riskpoäng. Poäng: Poängen anger ett sammanfattande risktal där hög poäng per definition representerar en högre risk än en låg poäng. Liten poängskillnad innebär inte liten verklig riskskillnad. Stor poängskillnad innebär hög sannolikhet för verklig riskskillnad. RAPPORT 2 01 5-08- 12 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

ra02s 2000-03-30 BILAGA 2b: RISKANALYS

BILAGA 2b Riskanalys - Tabell Färgensjöarna vattentäkt Risk Sannolikhet Sannolikhet P= (P1 P2 P3)/ 125 Konsekvens Kvantifiering av barriärförmåga Kvantifiering av emmission Konsekvens K= (K 1 K 2 K 3 K 4 K 5 K 6 ) Poäng (P K) Sannolikhet för riskförekomst inom skyddsområdet (P1) Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom skyddsområdet (P2) Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkt P3= (P4 P5)/5 Sårbarhet (K1) Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Närhet (K2) Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning (K3) 1 Emissionens farlighet (K4) Enl. SNV "Riskbedömning för förorenade områden" 2 Belastning, mängd, volym (K5) Enl. SNV "Riskbedömning för förorenade områden" 3 Utbredning av riskförekomst (K6) Riskkälla Huvudsaklig riskemission Avrinningsområde 5=Kontinuerligt förekommande 4=Tillfälligt och/eller regelbundet förekommande 3=Tillfälligt och/eller sällan förekommande 1=Tillfälligt och/eller sällsynt förekommande/ Olycka 5=Barriär saknas 4=Viss barriär kan finnas 1=God barriär finns P4. Sannolikhet för att ogynnsam gradient finns till vattentäkt 5=Inom tillrinningsområdet P5. Sannolikhet för att transporttväg finns till vattentäkt 5=Inom tillrinningsområdet 5=Utsläpp i vattentäkt 4=Utsläpp i ytvatten/dagvatten 1= Utsläpp i mark Emissionens ursprungliga egenskaper att påverka miljön 10 1 2 5 "Mycket "Låg" "Måttlig" "Hög" hög" Liten Måttlig Stor Mycket stor Mycket hög - - några kg tiotals kg Hög - några kg tiotals kg hundratals kg Måttlig några kg tiotals kg hundratals kg ton Låg tiotals kg hundratals kg ton tiotals ton < 1000 1000-10000 10000-100000 >100000 m 3 m 3 m 3 m 3 Trafik med motordrivet fordon/farkost på sjö eller is Petroleumprodukter (drivmedel) Lilla Färgen 3 5 5 0,6 5 5 5 5 5 1 3125 1875 Golfbana hantering av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Lilla Färgen 3 5 5 0,6 1 5 4 10 5 3 3000 1800 Vägdagvatten från väg 180 Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Lilla Färgen 4 5 5 0,8 4 5 5 2 5 2 2000 1600 Dagvatten från bebyggelse Miljöfarliga ämnen från byggnader och fordon Lilla Färgen 4 5 5 0,8 4 5 5 2 5 2 2000 1600 Trafik med motordrivet fordon/farkost på sjö eller is Petroleumprodukter (drivmedel) Stora Färgen 3 5 5 0,6 5 4 5 5 5 1 2500 1500 Golfbana hantering av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Stora Färgen 3 5 5 0,6 1 4 4 10 5 3 2400 1440 Vägdagvatten från väg 180 Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Maryd å 4 5 5 0,8 4 4 5 2 5 2 1600 1280 Jordbruk/skogsbruk hantering av kemiska bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Lilla Färgen 3 5 5 0,6 1 5 4 10 10 1 2000 1200 Jordbruk/skogsbruk hantering av kemiska bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Maryd å 3 4 5 0,48 1 3 4 10 10 2 2400 1152 Jordbruk/skogsbruk hantering av kemiska bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Stora Färgen 3 4 5 0,48 1 3 4 10 10 2 2400 1152 Vägdagvatten från väg E20 Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Stora Färgen 4 5 5 0,8 4 3 5 2 5 2 1200 960 Vägdagvatten från väg 180 Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Stora Färgen 4 5 5 0,8 4 3 5 2 5 2 1200 960 Jordbruk/skogsbruk hantering av kemiska bekämpningsmedel Bekämpningsmedel Lygnöån 3 5 5 0,6 1 2 4 10 10 2 1600 960 Bebyggelse enskilda avlopp Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Lilla Färgen 5 4 5 0,8 4 5 3 2 5 2 1200 960 Olycka med farligt gods på övriga vägar Miljöfarliga ämnen från lasten Lilla Färgen 1 4 5 0,16 4 5 5 5 10 1 5000 800 Olycka med farligt gods på väg 180 Miljöfarliga ämnen från lasten Lilla Färgen 1 4 5 0,16 4 5 5 5 10 1 5000 800 Bebyggelse enskilda avlopp Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Maryd å 5 4 5 0,8 4 4 3 2 5 2 960 768 Bebyggelse enskilda avlopp Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Stora Färgen 5 4 5 0,8 4 4 3 2 5 2 960 768 Vägdagvatten från övriga vägar Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Lilla Färgen 4 5 5 0,8 4 5 5 2 2 2 800 640 Vägdagvatten från väg 180 Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Lygnöån 4 5 5 0,8 4 2 5 2 5 2 800 640 Olycka med farligt gods på övriga vägar Miljöfarliga ämnen från lasten Maryd å 1 4 5 0,16 4 4 5 5 10 1 4000 640 Olycka med farligt gods på övriga vägar Miljöfarliga ämnen från lasten Stora Färgen 1 4 5 0,16 4 4 5 5 10 1 4000 640 Olycka med farligt gods på väg E20 Miljöfarliga ämnen från lasten Stora Färgen 1 4 5 0,16 4 4 5 5 10 1 4000 640 Olycka med farligt gods på väg 180 Miljöfarliga ämnen från lasten Maryd å 1 4 5 0,16 4 4 5 5 10 1 4000 640 Olycka med farligt gods på väg 180 Miljöfarliga ämnen från lasten Stora Färgen 1 4 5 0,16 4 4 5 5 10 1 4000 640 Dagvatten från bebyggelse Miljöfarliga ämnen från byggnader och fordon Stora Färgen 4 5 5 0,8 4 4 5 2 5 1 800 640 Vägdagvatten från övriga vägar Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Maryd å 4 5 5 0,8 4 4 5 2 2 2 640 512 Vägdagvatten från övriga vägar Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Stora Färgen 4 5 5 0,8 4 4 5 2 2 2 640 512 Dagvatten från bebyggelse Miljöfarliga ämnen från byggnader och fordon Maryd å 4 4 5 0,64 4 4 5 2 5 1 800 512 Olycka på övriga vägar Petroleumprodukter (drivmedel) Lilla Färgen 1 4 5 0,16 4 5 5 5 5 1 2500 400 Olycka på väg 180 Petroleumprodukter (drivmedel) Lilla Färgen 1 4 5 0,16 4 5 5 5 5 1 2500 400 Bebyggelse hemkemikalier Miljöfarliga ämnen Lilla Färgen 4 1 5 0,16 1 5 5 10 5 2 2500 400 Vägdagvatten från väg 1751 Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Stora Färgen 4 5 5 0,8 4 3 5 2 2 2 480 384 Bebyggelse enskilda avlopp Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Lygnöån 5 4 5 0,8 4 2 3 2 5 2 480 384 Olycka på övriga vägar Petroleumprodukter (drivmedel) Maryd å 1 4 5 0,16 4 4 5 5 5 1 2000 320 Olycka på övriga vägar Petroleumprodukter (drivmedel) Stora Färgen 1 4 5 0,16 4 4 5 5 5 1 2000 320 Olycka på väg E20 Petroleumprodukter (drivmedel) Stora Färgen 1 4 5 0,16 4 4 5 5 5 1 2000 320 Olycka på väg 180 Petroleumprodukter (drivmedel) Maryd å 1 4 5 0,16 4 4 5 5 5 1 2000 320 Olycka på väg 180 Petroleumprodukter (drivmedel) Stora Färgen 1 4 5 0,16 4 4 5 5 5 1 2000 320 Olycka med farligt gods på övriga vägar Miljöfarliga ämnen från lasten Lygnöån 1 4 5 0,16 4 2 5 5 10 1 2000 320 Olycka med farligt gods på väg 180 Miljöfarliga ämnen från lasten Lygnöån 1 4 5 0,16 4 2 5 5 10 1 2000 320 Dagvatten från bebyggelse Miljöfarliga ämnen från byggnader och fordon Lygnöån 4 5 5 0,8 4 2 5 2 5 1 400 320 Bebyggelse hemkemikalier Miljöfarliga ämnen Maryd å 4 1 5 0,16 1 4 5 10 5 2 2000 320 Bebyggelse hemkemikalier Miljöfarliga ämnen Stora Färgen 4 1 5 0,16 1 4 5 10 5 2 2000 320 Bebyggelse fordonstvätt Petroleumprodukter + ämnen från vägar, t.ex. PAH Lilla Färgen 4 4 5 0,64 4 5 5 2 2 1 400 256 Vägdagvatten från övriga vägar Miljöfarliga ämnen från däckslitage (PAH mm), vägsalt etc. Lygnöån 4 5 5 0,8 4 2 5 2 2 2 320 256 Olycka med motordrivet fordon på sjö eller is Petroleumprodukter (drivmedel) Lilla Färgen 1 1 5 0,04 5 5 5 5 10 1 6250 250 Breddning kommunalt VA Mikrobiella föroreningar + näringsämnen Lilla Färgen 1 5 5 0,2 4 5 3 2 5 2 1200 240 Bebyggelse fordonstvätt Petroleumprodukter + ämnen från vägar, t.ex. PAH Maryd å 4 4 5 0,64 4 4 5 2 2 1 320 205 Bebyggelse fordonstvätt Petroleumprodukter + ämnen från vägar, t.ex. PAH Stora Färgen 4 4 5 0,64 4 4 5 2 2 1 320 205 Bebyggelse fordonstvätt Petroleumprodukter + ämnen från vägar, t.ex. PAH Lygnöån 4 4 5 0,64 4 2 5 2 2 2 320 205 Skogsbruk kalhyggen Markpartiklar, organiska ämnen, näringsämnen Lilla Färgen 3 5 5 0,6 4 5 1 1 5 3 300 180 Olycka på övriga vägar Petroleumprodukter (drivmedel) Lygnöån 1 4 5 0,16 4 2 5 5 5 1 1000 160 Olycka på väg 180 Petroleumprodukter (drivmedel) Lygnöån 1 4 5 0,16 4 2 5 5 5 1 1000 160 Bebyggelse hemkemikalier Miljöfarliga ämnen Lygnöån 4 1 5 0,16 1 2 5 10 5 2 1000 160 Jordbruk/skogsbruk hantering av petroleumbränslen Petroleumprodukter (drivmedel) Lilla Färgen 3 1 5 0,12 1 5 5 5 10 1 1250 150 Skogsbruk kalhyggen Markpartiklar, organiska ämnen, näringsämnen Maryd å 3 5 5 0,6 4 4 1 1 5 3 240 144 Skogsbruk kalhyggen Markpartiklar, organiska ämnen, näringsämnen Stora Färgen 3 5 5 0,6 4 4 1 1 5 3 240 144 Jordbruk/skogsbruk hantering av petroleumbränslen Petroleumprodukter (drivmedel) Maryd å 3 1 5 0,12 1 4 5 5 10 1 1000 120 Jordbruk/skogsbruk hantering av petroleumbränslen Petroleumprodukter (drivmedel) Stora Färgen 3 1 5 0,12 1 4 5 5 10 1 1000 120 Bebyggelse upplag/förvaring av avfall Miljöfarliga ämnen i avfallet Lilla Färgen 3 4 5 0,48 1 5 5 5 2 1 250 120 Olycka med motordrivet fordon på sjö eller is Petroleumprodukter (drivmedel) Lygnöån 1 1 5 0,04 5 2 5 5 10 1 2500 100 Jord- och skogsbruksmaskiner Petroleumprodukter (drivmedel) Lilla Färgen 1 1 5 0,04 1 5 5 5 10 2 2500 100 Energianläggningar i ytvatten Läckage och spill av köldbärarvätska Lilla Färgen 1 1 5 0,04 4 5 5 5 5 1 2500 100 5=Utsläpp 0-0,5 km från vattenintag 4=Utsläpp 0,5-1 km från vattenintag 3=Utsläpp 1-5 km från vattenintag 2=Utsläpp 5-10 km från vattenintag 1=Utsläpp >10 km från vattenintag 5=PAH, tungmetaller, petroleumprodukter (drivmedel), miljöfarliga ämnen, CFC 4=Bekämpningmedel, läkemedel, petroleumprodukter (uppvärmning) 3=Fenoler, mikrobiell förorening 1=Näringsämnen, rester från vattenberedning, kalk, markpartiklar 1 "Liten" 2 "Måttlig" 5 "Stor" 10 "Mycket stor" 5=Diffus riskkälla större delen av området 3=Diffus riskkälla, mindre delar av området 2=Enskild diffus riskkälla/större el flera punktriskkällor 1=Enskilt punktriskobjekt Alingsås kommun Vattenskydd Färgensjöarna SWECO Environment AB Projekt nr: 1311075 P:\1313\1311075 Vattenskydd Färgen\10ARBETSMTRL_DOK\Tekniskt underlag\bilaga2b_riskanalys_ 150812

BILAGA 2b Riskanalys - Tabell Färgensjöarna vattentäkt Risk Sannolikhet Sannolikhet P= (P1 P2 P3)/ 125 Konsekvens Kvantifiering av barriärförmåga Kvantifiering av emmission Konsekvens K= (K 1 K 2 K 3 K 4 K 5 K 6 ) Poäng (P K) Sannolikhet för riskförekomst inom skyddsområdet (P1) Sannolikhet för emission vid riskförekomst inom skyddsområdet (P2) Sannolikhet för ogynnsam transportmöjlighet till vattentäkt P3= (P4 P5)/5 Sårbarhet (K1) Markens och vattnets sårbarhet uttryckt som systemets inneboende känslighet för påverkan Närhet (K2) Avståndets inverkan på reduktion av föroreningen genom nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget Emissionens inneboende förmåga att motstå nedbrytning och fastläggning (K3) 1 Emissionens farlighet (K4) Enl. SNV "Riskbedömning för förorenade områden" 2 Belastning, mängd, volym (K5) Enl. SNV "Riskbedömning för förorenade områden" 3 Utbredning av riskförekomst (K6) Riskkälla Huvudsaklig riskemission Avrinningsområde 5=Kontinuerligt förekommande 4=Tillfälligt och/eller regelbundet förekommande 3=Tillfälligt och/eller sällan förekommande 1=Tillfälligt och/eller sällsynt förekommande/ Olycka 5=Barriär saknas 4=Viss barriär kan finnas 1=God barriär finns P4. Sannolikhet för att ogynnsam gradient finns till vattentäkt 5=Inom tillrinningsområdet P5. Sannolikhet för att transporttväg finns till vattentäkt 5=Inom tillrinningsområdet 5=Utsläpp i vattentäkt 4=Utsläpp i ytvatten/dagvatten 1= Utsläpp i mark 5=Utsläpp 0-0,5 km från vattenintag 4=Utsläpp 0,5-1 km från vattenintag 3=Utsläpp 1-5 km från vattenintag 2=Utsläpp 5-10 km från vattenintag 1=Utsläpp >10 km från vattenintag 5=PAH, tungmetaller, petroleumprodukter (drivmedel), miljöfarliga ämnen, CFC 4=Bekämpningmedel, läkemedel, petroleumprodukter (uppvärmning) 3=Fenoler, mikrobiell förorening 1=Näringsämnen, rester från vattenberedning, kalk, markpartiklar Emissionens ursprungliga egenskaper att påverka miljön 1 "Låg" 2 "Måttlig" 5 "Hög" Liten Måttlig Stor Mycket stor Mycket hög - - några kg tiotals kg Hög - några kg tiotals kg hundratals kg Måttlig några kg tiotals kg hundratals kg ton 10 "Mycket hög" Låg tiotals kg hundratals kg ton tiotals ton < 1000 1000-10000 10000-100000 >100000 m 3 m 3 m 3 m 3 1 "Liten" 2 "Måttlig" 5 "Stor" 10 "Mycket stor" 5=Diffus riskkälla större delen av området 3=Diffus riskkälla, mindre delar av området 2=Enskild diffus riskkälla/större el flera punktriskkällor 1=Enskilt punktriskobjekt Bebyggelse parkering och uppställning av fordon Miljöfarliga ämnen från bilarna, t.ex. läckage av bränsle Lilla Färgen 5 1 5 0,2 1 5 5 5 2 2 500 100 Bebyggelse upplag/förvaring av avfall Miljöfarliga ämnen i avfallet Maryd å 3 4 5 0,48 1 4 5 5 2 1 200 96 Bebyggelse upplag/förvaring av avfall Miljöfarliga ämnen i avfallet Stora Färgen 3 4 5 0,48 1 4 5 5 2 1 200 96 Jordbruk/skogsbruk upplag av timmer etc. Fenoler Lilla Färgen 3 5 5 0,6 1 5 3 5 2 1 150 90 Jordbruk/skogsbruk hantering av växtnäringsämnen Näringsämnen Lilla Färgen 3 5 5 0,6 1 5 1 2 5 3 150 90 Golfbana hantering av växtnäringsämnen Näringsämnen Lilla Färgen 3 5 5 0,6 1 5 1 2 5 3 150 90 Jord- och skogsbruksmaskiner Petroleumprodukter (drivmedel) Maryd å 1 1 5 0,04 1 4 5 5 10 2 2000 80 Jord- och skogsbruksmaskiner Petroleumprodukter (drivmedel) Stora Färgen 1 1 5 0,04 1 4 5 5 10 2 2000 80 Energianläggningar i ytvatten Läckage och spill av köldbärarvätska Maryd å 1 1 5 0,04 4 4 5 5 5 1 2000 80 Energianläggningar i ytvatten Läckage och spill av köldbärarvätska Stora Färgen 1 1 5 0,04 4 4 5 5 5 1 2000 80 Energianläggningar i ytvatten Läckage och spill av köldbärarvätska Lygnöån 1 1 5 0,04 4 2 5 5 5 2 2000 80 Bebyggelse parkering och uppställning av fordon Miljöfarliga ämnen från bilarna, t.ex. läckage av bränsle Maryd å 5 1 5 0,2 1 4 5 5 2 2 400 80 Bebyggelse parkering och uppställning av fordon Miljöfarliga ämnen från bilarna, t.ex. läckage av bränsle Stora Färgen 5 1 5 0,2 1 4 5 5 2 2 400 80 Bebyggelse oljecisterner för uppvärmning Petroleumprodukter (främst till uppvärmning) Lilla Färgen 1 1 5 0,04 1 5 4 5 10 2 2000 80 Skogsbruk kalhyggen Markpartiklar, organiska ämnen, näringsämnen Lygnöån 3 5 5 0,6 4 2 1 1 5 3 120 72 Jordbruk/skogsbruk upplag av timmer etc. Fenoler Maryd å 3 5 5 0,6 1 4 3 5 2 1 120 72 Jordbruk/skogsbruk upplag av timmer etc. Fenoler Stora Färgen 3 5 5 0,6 1 4 3 5 2 1 120 72 Jordbruk/skogsbruk hantering av växtnäringsämnen Näringsämnen Maryd å 3 5 5 0,6 1 4 1 2 5 3 120 72 Jordbruk/skogsbruk hantering av växtnäringsämnen Näringsämnen Stora Färgen 3 5 5 0,6 1 4 1 2 5 3 120 72 Golfbana hantering av växtnäringsämnen Näringsämnen Stora Färgen 3 5 5 0,6 1 4 1 2 5 3 120 72 Bebyggelse oljecisterner för uppvärmning Petroleumprodukter (främst till uppvärmning) Maryd å 1 1 5 0,04 1 4 4 5 10 2 1600 64 Bebyggelse oljecisterner för uppvärmning Petroleumprodukter (främst till uppvärmning) Stora Färgen 1 1 5 0,04 1 4 4 5 10 2 1600 64 Jordbruk/skogsbruk hantering av petroleumbränslen Petroleumprodukter (drivmedel) Lygnöån 3 1 5 0,12 1 2 5 5 10 1 500 60 Bebyggelse parkering och uppställning av fordon Miljöfarliga ämnen från bilarna, t.ex. läckage av bränsle Lygnöån 5 1 5 0,2 1 3 5 5 2 2 300 60 Bebyggelse upplag/förvaring av avfall Miljöfarliga ämnen i avfallet Lygnöån 3 4 5 0,48 1 2 5 5 2 1 100 48 Jord- och skogsbruksmaskiner Petroleumprodukter (drivmedel) Lygnöån 1 1 5 0,04 1 2 5 5 10 2 1000 40 Jordbruk/skogsbruk upplag av timmer etc. Fenoler Lygnöån 3 5 5 0,6 1 2 3 5 2 1 60 36 Jordbruk/skogsbruk hantering av växtnäringsämnen Näringsämnen Lygnöån 3 5 5 0,6 1 2 1 2 5 3 60 36 Bebyggelse oljecisterner för uppvärmning Petroleumprodukter (främst till uppvärmning) Lygnöån 1 1 5 0,04 1 2 4 5 10 2 800 32 Alingsås kommun Vattenskydd Färgensjöarna SWECO Environment AB Projekt nr: 1311075 P:\1313\1311075 Vattenskydd Färgen\10ARBETSMTRL_DOK\Tekniskt underlag\bilaga2b_riskanalys_ 150812

Bilaga 3 Detaljkarta primär skyddszon A Gärdsken Mjörn AR BE TS M AT ER IA L Maryd Hjälmared 0 50 100 200 m Lilla Färgen Lyngnösjö Hulabäck Stora Färgen Ryd Lugnared Förslag till vattenskyddsområde Färgensjöarna Alingsås kommun 2015-08-12 Vattenskyddsområde Edsås Primär skyddszon A Primär skyddszon StoreNären Hemsjö 0 0,5 1 Sekundär skyddszon Tertiär skyddszon/ vattenskyddsområdets gräns 2 3 4 5 km ¹