Lerums kommun budget 2012 Verksamhetsplan Årsredovisning 1
Omslaget: Under 2012 lanserades En hållbar matkasse som är en recepttjänst från Lerums kommun med tips på klimatsmart mat. En möjlighet att både inspirera och samarbeta kring en av framtidens viktigaste frågor vår livsmedelsförsörjning. Omslagscollage: Mattias Christenson 2
Övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år 2025. Vilja och mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige viljeinriktning och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. Budget Utifrån vilja och mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. vilja och mål årsredovisning vision budget verksam hetsplan Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått, utifrån budgeten. 3
Innehåll Året i korthet 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Vision 2025 7 Förvaltningsberättelse Lerum och omvärlden...9 Verksamhetsuppföljning...11 Mål och uppdrag...14 Kommunens personal...16 Ekonomisk analys...16 Ekonomisk analys koncern...25 Resultaträkning...28 Driftredovisning...28 Balansräkning...29 Finansieringsanalys...30 Noter...31 Investeringsredovisning...35 Exploateringsredovisning...35 Redovisningsprinciper...37 Kommunens vatten och avlopp...39 VA-redovisning...41 Bilagor Måluppfyllnad...42 Revisionsberättelse... 4
Året i korthet Så här används 100 kr i kommunalskatt 27,22 27,05 15,39 10,43 6,52 6,11 2,72 2,07 1,68 0,81 Äldre- och omsorg om funktionshindrade Grundskola Barnomsorg Gymnasieskola och vuxenutbildning Gator, vägar och samhällsplanering Bibliotek, kultur och fritid Övrigt Individ och familjeomsorg Räddningstjänst Politisk verksamhet Intäkter Kostnader Statsbidrag och utjämning 9,1 % Personal 54,3% Bidrag 2,8 % Avgifter 7,2 % Köp av verksamhet 19,8 % Bidrag 5,4 % Övrigt 5,9 % Lokaler 6,8 % Skatter 72,4 % Övrigt 16,3 % Fem år i sammandrag 2008 2009 2010 2011 2012 Antal invånare 38 085 38 301 38 580 38 788 39 070 Skattesats kommunen 21,08 21,08 21,08 21,08 20,65* Antal årsarbetare 2 300 2 253 2 230 2 344 2 318 Antal tillsvidareanställda 2 508 2 457 2 429 2 550 2 511 Årets resultat (mnkr) 35,1 26,4 51,0 87,1 3,1 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 1 558 1 617 1 652 1 840 1 776 Skatter, statsbidrag och utjämning (mnkr) 1 606 1 644 1 722 1 773 1 805 Eget kapital (mnkr) 296 322 341 254 257 Nettoinvesteringar (mnkr) 221 110 106 313 317 Skulder per invånare (kr) inklusive hela pensionsåtagandet 38 456 40 968 40 845 47 146 52 647 exklusive hela pensionsåtagandet 18 433 19 180 19 715 23 889 29 552 Borgensåtagande per invånare (kr) 2 104 1 794 1 744 1 673 1 664 * En skatteväxling skedde mellan regionen och kommunen i samband med att regionen blev ensam ägare av Västtrafik 1/1 2012. 5
Kommunstyrelsens ordförande Det blir alltmer tydligt att visionen att bli Sveriges ledande miljökommun är en väg som är både nödvändig och önskvärd. Klimatförhandlingarna i Doha 2012 blev för många en besvikelse. Under hösten kom en larmrapport om en fyrgradig uppvärmning av jorden, i stället för två grader. En fördubbling av medeltemperaturen som riskerar att få katastrofala följder. En trygg och hållbar energiförsörjning är avgörande för samhällets utveckling. Visionsrapporten 2012 visar att minskningen av energianvändningen har avstannat de senaste två åren. För att nå målet om effektiv energianvändning behöver arbetet fortsätta. Vi satsar på ny energiplan, plan för hållbara transporter och att på att förverkliga vindbruksplanen. Vi har gjort en hel del åtgärder under året i riktning mot vår vision. När höstterminen startade kunde vi öppna portarna för tre hållbara, klimatsmarta skolor i Gråbo. Med gemensamt mål och gemensamma krafter står de klara att möta framtidens krav. Skolorna är byggda för att i möjligaste mån klara sin egen energiförbrukning. Med allt från solfångare på taken, till energisnåla lösningar som sensorstyrd ventilation och belysning. Efter ett drygt tvåårigt arbete med stort engagemang och en genomlysning av hela organisationen är förvaltningen snart miljödiplomerad. I den här satsningen har alla medarbetare fått gå miljöutbildning. Under hösten var utomstående miljörevisorer i kommunen och granskade vårt arbete. Inom kort kan Lerum vara en av få svenska kommuner med hela sin förvaltning miljödiplomerad. Det är med stolthet jag hör att miljörevisorerna var imponerade av allt miljöarbete som görs ute i våra verksamheter. För att lyckas med visionen behöver vi få med kommunens invånare och företag. Under 2012 lanserades En hållbar matkasse en recepttjänst från Lerums kommun med tips på klimatsmart mat. Där finns möjlighet att både inspirera och samarbeta kring en av framtidens viktigaste frågor, nämligen vår livsmedelsförsörjning. Under året har styrkor och utvecklingsområden i kommunens jämställdhetsarbete kartlagts. Det har bland annat lett till förbättrade rutiner när det gäller jämställd medborgardialog. Hela organisationen har också påbörjat ett arbete för att kunna göra uppföljningar fördelade på kön. På så sätt kan vi bättre se att vi fördelar resurser på ett jämställt sätt. Skillnaden i lön mellan kvinnor och män som är anställda i kommunen fortsätter att minska. Det ekonomiska läget har varit turbulent i världen under året. Det påverkar även vår kommun. Beräkningar visar att år 2015 kommer 90 procent av världens tillväxt att genereras av länder utanför EU. År 2030 beräknas utvecklings- och tillväxtländer svara för 60 procent av världens BNP. Vi står inför stora utmaningar på lokal, nationell och EU-nivå. Resultatet för Lerums kommun 2012 är ett litet plus på 3,1 miljoner kronor, men vi har ett minus på sektorerna. Det som räddar årets resultat är att kommunen fick in mer skatteintäkter än väntat och en återbetalning av den så kallade AFA-försäkringen där vi fick tillbaka 29,6 miljoner kronor. Det är ett mycket tufft arbete vi har framför oss. Vi behöver se över våra kostnader och fortsätta att försöka få unga i jobb, gärna gröna jobb. Vi behöver underlätta för företag att etablera sig och kunna stanna i vår kommun, och vi behöver få till stånd fler bostäder så att fler har möjlighet att flytta hit. Anna-Lena Holberg Kommunstyrelsens ordförande 6
Vision 2025 Under 2012 har kommunstyrelsen valt att jobba med fem huvudinriktningar för visionen: ändra energianvändningen, byt fokus i samhällsbyggandet, skapa nya hållbara jobb, sök samarbete för att nå visionen och gör det lätt att leva klimatsmart. Utvärdering av visionsprocessen har resulterat i prioriteringsbeslut i kommunstyrelsen: om utveckling av hållbart resande offensiv energirådgivning utveckling av hållbar livsmedelshantering inom Pilot Gråbo utveckling av framtidens återbrukssystem inom Pilot Gråbo Pilot Gråbo Sedan kommunstyrelsen har pekat ut Gråbo som pilot i visionsarbetet har projekt och utveckling som rör visionen koncentrerats kring tätorten. Tre nya skolor öppnade i Gråbo under 2012. Skolorna har en viktig del i utvecklingen av Gråbo som en hållbar tätort. Chalmersarbetet som syftar till att hitta nya sätt att utveckla Gråbo avslutades i januari 2012. Ett nytt centrum för Gråbo är under utveckling. Samarbete med medborgare medskapande För att förverkliga fullmäktiges initiativ i samarbete med de som bor och verkar i Gråbo bildades en medskapandegrupp under våren 2012. Till att börja med kommer medskapandet att inriktas på utveckling av nya skolvägar som ska binda samman de tre skolorna samt på att utveckla Gråbo som besöksort för ekoturism. SVERIGES LEDANDE MILJÖKOMMUN HÅLL- BAR- HET LERUMS VISION 2025 KREA- TIVI- TET IN- FLYT- ANDE Miljödiplomering av kommunens förvaltning En avgörande pusselbit för att nå visionen är att engagera hela kommunförvaltningen i visionsarbetet. Miljödiplomeringen startade hösten 2010 med syfte att mobilisera alla goda krafter och idéer som finns bland de anställda. Processen avslutades i november 2012 med en extern revision. Några anmärkningar riktas mot kommunen, men i huvudsak är revisionens omdöme mycket positivt. Samarbete med omvärlden Under 2012 har omvärldens intresse för Lerums arbete börjat märkas i takt med att kommunen förstärkt och utökat samarbetet utanför kommungränsen. Exempel på det är Tällbergs konferens om nya handlag i Sigtuna, partnerskap med ÅF, studiebesök från andra kommuner och artiklar och nyhetsinslag i media. Att samarbeta med andra är en central strategi för att nå visionen. 7
Allt fler väljer energieffektiva lösningar när de bygger nytt. Resultat i visionsrapporten Klimat och energi Den energianvändning och de klimatutsläpp som varje Lerumsbo ger upphov till har minskat successivt sedan år 1990. På senare år har tyvärr minskningen avstannat, och den behöver ta fart igen för att Lerum ska nå målet som formulerats i klimat strategin: att ansluta till det så kallade tvågradersmålet. Hållbart näringsliv Än så länge kan man inte se något resultat i andelen jobb inom miljösektorn för tillfället går trenden åt fel håll. Förhoppningen är att det ska vända till en positiv utveckling under de närmaste åren. Visionen om en ledande miljökommun förutsätter samarbete långt utanför kommunens organisation. Näringslivets roll är grundläggande och om affärsnytta, det vill säga möjlighet att tjäna pengar på hållbar utveckling, kan mobiliseras kommer näringslivet att bli en stark kraft i att förverkliga visionen. Under 2012 avslutades utredningar om och hur kommunen kan stödja en utveckling av näringslivet i den riktningen. I nästa steg tas en handlingsplan fram, vilket kommer att ske under 2013. Ekologisk mat Lerum utmärker sig när det gäller ekologisk mat. I den nationella rankingen hamnar kommunen på fjärde plats. Foto: Per-Ola Johannesson Energieffektiva hus Lerums satsning för att anpassa taxor och avgifter efter hur energisnålt man bygger har uppmärksammats av omvärlden under året. Analysen visar tydligt att systemet har haft god effekt och cirka femtio procent av alla nya hus är lågenergihus. Ändra energianvändningen Kommunstyrelsen prioriterar arbetet med att skapa ett hållbart energisystem för Lerums kommun, eftersom en trygg och tillräcklig energiförsörjning är avgörande för samhällets utveckling. Visionsrapporten visade att energianvändningen har minskat mycket sedan 1993, men att minskningen har avstannat de senaste två åren. För att nå målet om effektiv energianvändning behöver arbetet fortsätta. Kommunstyrelsen satsar på ny energiplan, på en plan för hållbara transporter och på att förverkliga vindbruksplanen. Delaktighet Delaktighet hos medborgarna är ett av visionens ledord och helt centralt för att få visionen att leva. Kommunstyrelsen har gjort Gör det lätt att leva klimatsmart till en övergripande inriktning. För att lyckas med det är det helt avgörande att delaktigheten hos medborgarna är hög. Delaktigheten har inte mätts under året, men nästa år kommer det att finnas siffror på hur känslan av delaktighet har utvecklats. 8
Lerum och omvärlden År 2009 antog Lerums kommun utmaningen och visionen att bli Sveriges ledande miljökommun. Kommunens arbete med att stärka de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsdimensionerna påverkas och växelverkar ofrånkomligt med omvärlden. Trender och skeenden i omvärlden påverkar också Lerum. Klimatfrågan hänger fortfarande olöst över mänskligheten. För att inte riskera att hamna i ett läge med farliga klimatförändringar uppskattar det globala forskningskollektivet att utsläppen av växthusgaser måste minska med cirka femtio procent till år 2050 jämfört med år 2000. Än så länge är vi långt ifrån det målet. De klimatförändringar som sker i södra Sverige stämmer väl överens med lagda prognoser som pekar på ökade temperaturer och oförändrade nederbördsmängder. Lerum har jobbat fokuserat och länge på att minska utsläppen av växthusgaser. Ett viktigt steg togs när Lerum Fjärrvärme AB bytte energikälla, från fossil olja till förnybar pellets, och därmed väsentligt minskade utsläppen från kommunen. Epoken med billig olja är över Under 2012 stod det allt mer klart att oljetoppen är passerad och att epoken med billig olja är över. Det innebär ökade kostnader för det mesta och för de flesta, i synnerhet för dem som kör bil och värmer sitt hus med olja. För att ett samhälle ska blomstra i framtiden krävs att invånarna har möjlighet att skapa ett gott liv utan att vara beroende av fossil olja. För att möjliggöra detta arbetar Lerum bland annat med att stimulera byggnationen av energieffektiva hus. Skuldkris i Europa och svag konjunktur BNP-tillväxten i OECD var fortsatt svag 2012. Den enskilt viktigaste förklaringen är den stora osäkerheten kring skuldkrisen i Europa som håller tillbaka investeringar och konsumtion. Indikatorer tyder på en fortsatt svag tillväxt. Den europeiska krisen påverkar också Sverige i form av svagare export och större försiktighet i konsumtionen. Efter ett starkt första halvår försvagades tillväxten i Sverige under hösten 2012. BNP-tillväxten landade på 0,8 procent för helåret, vilket kan jämföras med drygt 4 procent år 2011. För 2013 förväntas BNP öka något till 1,8 procent enligt SCB, Konjunkturinstitutet och konjunkturbarometern för Västra Götalandsregionen. Konjunkturbarometern för november 2012 sjönk till 86, en siffra som indikerar att tillväxten i den svenska ekonomin är betydligt lägre än normalt. Särskilt har konjunkturen inom bygg- och anläggningsbranschen försvagats. Även hushållens syn på ekonomin är svagare än normalt. Inte heller Göteborgsregionen är förskonad från den dämpade konjunkturen. Den tidiga optimismen från våren har inte kunnat upprätthållas. Särskilt låg är konjunkturen inom den kemiska industrin och inom transportbranschen. 9
Kvinnor i åldern 25-24 och 55-65 stod för den största befolkningsminskningen i kommunen. Totalt ökade antalet invånare med 282 personer under året. Foto: Shutterstock Stigande arbetslöshet i västvärlden och i Lerum Arbetslösheten i Sverige steg under 2012 från 6,6 procent i december 2012 till 6,9 procent i december 2012 och beräknas öka ytterligare under 2013. Först 2015 bedöms arbetslösheten åter sjunka för att nå jämvikt under 2017. Lerum har historiskt sett haft en låg arbetslöshet. Arbetslösheten i Lerums kommun i åldersgruppen 16 64 steg år 2012 med 0,4 procent till 3,1 procent. Trots ökningen hade Lerum i december 2012 den lägsta arbetslösheten i hela Västra Götaland. Även ungdomsarbetslösheten är låg i förhållande till övriga kommuner i regionen. Arbetslösheten för män är högre än för kvinnor och har också ökat mer bland män än bland kvinnor under 2012. För en blivande ledande miljökommun ligger självklart fokus på att öka andelen jobb på hemmaplan, och då med särskilt fokus på gröna jobb, det vill säga arbeten inom branscher och företag som stöder en hållbar utveckling. Genom näringslivsstrategin arbetar Lerum för att öka andelen gröna jobb i kommunen och förhoppningsvis ser vi snart resultat av ansträngningarna. Hittills är emellertid trenden vikande och Lerum har en lägre andel sysselsatta i miljösektorn än regionen i stort; 2012 var andelen 0,6 procent. Befolkningen ökar sakta Befolkningstillväxten i kommunen ökade under året med 282 personer eller med cirka 0,7 procent och antalet invånare i slutet av året uppgick till 39 070. Det innebär att kommunen inte når upp till målsättningen om en befolkningstillväxt på en procent per år över en tioårsperiod. Medelvärdet de tio senaste åren ökade dock något och hamnar strax under en procent. Födelsenettot ökade med 160 personer samtidigt som flyttnettot stannade på 122 personer, enligt Statistiska centralbyrån. Kommunen har under flera år haft ett högt födelsenetto. Däremot har flyttnettot minskat under de senaste åren, vilket är en trend som nu tycks vara bruten. Lerums kommun har en åldrande befolkning och under de senaste fem åren har befolkningstillväxten ökat mest inom kategorierna 45 54 år samt 65 år och uppåt. Inom kategorierna 25 44 år och 55 65 år har Lerum haft en negativ befolkningstillväxt. Befolkningstillväxten bland män är något högre än bland kvinnor, även om de demografiska förändringarna är marginella. Kvinnor i åldern 25 34 och 55 65 står för den största befolkningsminskningen. 10
Verksamhetsberättelse Lerums kommun uppfyller målen för god ekonomisk hushållning. Lerum tillhör den fjärdedel av Sveriges kommuner som har högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Ett brett arbete görs i alla verksamheter för att kunna erbjuda bra service till kommunens invånare. Arbetet i verksamheterna genomsyras av målet att bli Sveriges ledande miljökommun. Jämställdhetsarbete pågår också på olika sätt i hela förvaltningen. Men ett tufft ekonomiskt läge i Europa och övriga världen slår igenom och visar sig också här, med ökande kostnader för bland annat försörjningsstöd. God ekonomisk hushållning Under 2012 har kommunen uppfyllt de finansiella målen för god ekonomisk hushållning och tillhör den fjärdedel av Sveriges kommuner som har högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Även om kommunen klarar de finansiella målen för både soliditet och långfristiga skulder per invånare är trenden för de finansiella nyckeltalen negativ. Det beror på flera år av för låga resultat. Det är däremot glädjande att arbetet med att nå uppställda mål och uppfylla uppdrag för verksamheten har visat bra resultat. Cirka 65 procent är uppfyllda eller delvis uppfyllda, vilket bedöms som ett gott resultat. Resultatet för 2012 är lågt, 3,1 mnkr, vilket är lägre än vad som prognostiserats. Kommunens modell för finansiella nyckeltal innebär att nyckeltalen tillåts variera över tid beroende på konjunktur. Med de förutsättningar som kommunen haft under 2012 är resultatet inte tillräckligt högt. För att kunna ha sämre resultat i lågkonjunktur måste kommunen ha högre resultat när bättre förutsättningar råder, vilket kommunen inte lyckats med under 2012. Trots att kommunen fick en återbetalning av AFA-premier och högre skatteintäkter än förväntat uppgick resultatet till 3,1 mnkr. Det låga resultatet beror på att flera verksamheter inte når en ekonomi i balans vilket är oroväckande. Även prognossäkerheten har varit låg, vilket inneburit att underskott uppkommit sent på året. För att komma tillrätta med detta och öka budgetföljsamheten i verksamheterna har förvaltningen vidtagit flera åtgärder inför 2013. Kommunen har behov av samhällsutveckling, särskilt byggande av lokaler för kommunens verksamheter som förskolor, skolor och äldreboenden. Under året har flera stora investeringsprojekt pågått och kommunen har under året investerat för över 300 mnkr. Den största andelen av investeringarna ligger inom skolor och förskolor. Kommunen har stora behov av investeringar inom äldreomsorgen. Under året har en byggnation av ett nytt äldreboende i Gråbo påbörjats. Bland investeringarna i infrastrukturen har det största projektet under året varit stabiliseringsåtgärder på Alingsåsvägen samt gång- och cykelvägar. Arbetet med Vision 2025 går framåt Vision 2025 genomsyrar på olika sätt arbetet ute i verksamheterna. Under 2012 öppnade tre nya skolor i Gråbo. En miljö som byggts av giftfria material med klimat och hållbarhet i fokus, samtidigt med ett nytt sätt att arbeta. Gråbo har lyfts som pilot i visionsarbetet. Medskapandegrupper skapades under våren 2012 för att få invånare, företagare och andra intressenter delaktiga i arbetet med att skapa en hållbar tätort och en besöksort för ekoturism. För att nå visionen är det viktigt att engagera hela kommunförvaltningen i visionsarbetet. Miljödiplomeringen startade hösten 2010 för att samla alla goda krafter och idéer som finns bland de anställda. I november 2012 genomfördes en extern revision för att ta pulsen på förvaltningens miljöarbete. I huvudsak är revisionens omdöme mycket positivt och förhoppningen är att inom kort vara en av få kommuner i landet med hela sin förvaltning miljödiplomerad. 11
Bättre kontroll på inköp av varor och tjänster Under året har kommunen arbetat för att kvalitetssäkra förvaltningens inköps- och upphandlingsbeteende och ett omfattande utvecklings- och kvalitetsarbete har genomförts. Den interna kontrollen har förstärkts, attestreglementet reviderats och ett nytt digitalt inköpssystem har implementerats. Målsättningen är att öka andelen inköp av upphandlade varor och tjänster. För att ytterligare förbättra och kvalitetssäkra hela inköpsrutinen har ett nytt fakturasystem med förbättrade säkerhetsfunktioner införts. Båda systemen ska integreras och utgör tillsammans en viktig del för att skapa ett effektivt och korrekt inköpsbeteende i hela organisationen. Jämställdhet Arbetet med kommunens handlingsplan för jämställdhet, och det av Sveriges Kommuner och Landsting finansierade utvecklingsarbetet Hållbar jämställdhet i Lerums kommun fortsätter enligt plan. Styrkor och utvecklingsområden har kartlagts med hjälp av Sveriges Kommuners och Landstings verktyg makequality och har använts som utgångsläge i förbättringsarbetet. Jämställdhetsarbetet har fokuserats runt tre målområden: Ökad kunskap Folkhälsoprojektet Livsrum gavs 2012 temat jämställdhet. Utöver ett antal föreläsningar och aktiviteter som direkt behandlade temat uppmärksammades det även i samband med andra programpunkter samt via tidningsartiklar, annonser, hemsida, intranät och sociala medier. Vidare har information, handledning och riktade utbildningsinsatser hållits för bland annat nyanställda, ledningsgrupper, arbetsgrupper och kommunens genuspedagoger. Som resultat av insatserna märks en ökande medvetenhet om frågornas prioritering i organisationen. Integrering av jämställdhet i styrningen Åtgärderna har främst fokuserats på könsuppdelad statistik och utveckling av befintliga styrdokument. En tydlig efterfrågan från politiskt håll kombinerat med viss handledning och utvecklade anvisningar har bidragit till att bland annat årsredovisningen för 2012 innehåller en större andel könsuppdelad statistik än tidigare år. Även antalet könsuppdelade brukarundersökningar har ökat. Målen i verksamhetsplanen för 2013 har formulerats om för att att bättre stödja en uppföljning fördelad på kön. Vidare har ett arbete med att utveckla mallen för tjänsteskrivelser inletts för att förtydliga kravet på jämställdhetsperspektiv i ärendeberedningen. Jämställd service I samband med översynen av de indikatorer som mäter kvalitet i verksamheterna har dessa bekönats och i vissa fall kompletterats med ytterligare indikatorer som ska synliggöra relevanta jämställdhetsaspekter. Exempel från det praktiska jämställdhetsarbetet redovisas i Bilaga 1. Ökad styrning i samhällsplaneringen Under 2012 har flera steg tagits för att öka kommunens styrning och utveckling av samhällsbyggnadsprocessen. Arbetet är en tydlig indikation på att kommunen är på väg att byta fokus till en mer hållbar samhällsplanering. Ett första steg är en prioriteringsmodell för inkommande planprojekt där planerna granskas och prioriteras utifrån kommunens målbild. Ett annat strategiskt steg är antagandet av en markanvändningsplan. Bägge styrdokumenten svarar upp till plan- och bygglagens nya krav att kunna svara på frågan när en detaljplan ska vara klar. Det tredje steget i en ökad styrning är den markstrategi som har antagits. Tillsammans utgör de här tre styrdokumenten en viktig förutsättning för en ökad styrning av bostadsplaneringen i kommunen. Under året har arbetet med kommunens tre centrumutvecklingar fortsatt enligt plan och första detaljplanen för Lerums centrumutveckling har antagits. Utvecklingen är avgörande för handelns möjlighet till utveckling och nyetablering samt näringslivets tillväxt. Miljörabatter för bygglov är populära och en fjärdedel av ansökningarna klarar de mycket tuffa kraven för dessa. Det bidrar till energisnål byggnation. Kombinationen av rabatterade bygglovsavgifter för dem som bygger energisnålt och kommunens styrning av försäljning av mark har gett ett gott resultat. 50 procent av all nybyggnation klarar de energikrav som ställs med god marginal. Andelen energieffektiva nyproducerade byggnader har gått från 19 procent år 2009 till cirka 50 procent år 2012. 12
Bra resultat i skolorna Det är mycket glädjande att Lerum har goda resultat och en av de högsta behörigheterna till gymnasiet i hela landet. Ansvariga för skolan i Lerums kommun har ett bra utgångsläge för att fortsätta utveckla skolan. Det positiva uttalandet kommer från Skolinspektionen efter granskningen av alla kommunens utbildningsverksamheter, där flera av skolorna är helt utan anmärkning. Granskningen visar också på elevernas fortsatt goda studieresultat och att det systematiska kvalitetsarbetet fungerar väl. Eleverna i både grundskolan och gymnasiet ger Lerums kommun goda eller mycket goda resultat i den gemensamma undersökning som genomförs bland Göteborgsregionens kommunförbund, GR, om hur elever upplever skolan på en rad områden. Ny organisation inom stöd och omsorg Arbetet med att skapa en organisation av två sektorer inleddes den 1 januari 2012. Kommunstyrelsen beslutade i december 2011 att sektorns fortsatta utvecklingsarbete vad avser kostnadseffektivisering ska utgå från förvaltningsledningens rapport om kostnadsbesparande åtgärder. Det har präglat årets utvecklings- och förändringsarbete, särskilt inom hemtjänsten där: det ekonomiska ansvaret för hemtjänsten har lagts på myndighetsavdelningen. utvecklingsarbete kring införande av planeringssystem/ruttoptimering och funktionsindelning har fortsatt. Delar av rapportens rekommendationer är redan genomförda. Idag är hemtjänst i egen regi kostnadseffektiv och verksamheten klarar att bedriva uppdraget inom hemtjänstpeng. Dock kvarstår mycket arbete innan alla rekommendationer är genomförda. Det gäller bland annat teknikutveckling. Stora behov av vård och försörjningsstöd Under året har behovet av institutionsvård av unga och vuxna varit högt. Det handlar om barn med svår problematik där placering i familjehem inte är möjlig, och om ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk. Inom myndighetsutövning SoL/LSS (socialtjänstlagen och lagen om stöd och service) föreligger totalt en avvikelse mot budget med 16,8 miljoner kronor. Arbetslösheten i Lerums kommun, liksom i riket, steg under 2012. Det innebar höga kostnader för försörjningsstöd samt att målet med att minska antalet medborgare som är beroende av försörjningsstöd och korta bidragstiden inte har kunnat uppfyllas under året. En oroande trend är att antalet ungdomar som söker försörjningsstöd ökar. År 2010 utgjorde 33 procent av nybesöken individer upp till 30 år. Motsvarande siffra för år 2011 var 36 procent och för år 2012 är siffran 47 procent. 13
Mål och uppdrag Vilja och mål är kommunfullmäktiges mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2011 till 2014. Helårsuppföljningen för 2012 är den andra helårsuppföljningen av mandatperioden. Arbetet med att uppfylla uppsatta mål och uppdrag har fortsatt under 2012 och resulterat i att cirka 65 procent är uppfyllda eller delvis uppfyllda, vilket får bedömas som ett gott resultat eftersom endast halva mandatperioden gått. Med detta anses verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning vara uppfyllda. Jämfört med 2011 har andelen mål och uppdrag som inte är uppfyllda minskat och inget av målen eller uppdragen, undantaget målet för befolkningstillväxt, har haft en negativ utveckling. Andelen mål som är klassade som uppfyllda har ökat från sex procent i årets första kvartalsuppföljning till över tjugo procent i årets fjärde och under samma period har andelen ej uppfyllda mål och uppdrag minskat från tio procent till tre procent. Samtliga mål och uppdrag som är klassade som ej uppfyllda är nya för året och arbetet med att uppfylla dem har inte påbörjats än. Totalt har 16 av 70 mål och uppdrag uppnåtts. Av dessa kan bland annat följande nämnas: Parboendegaranti ska införas inom äldreomsorgen. 80 procent av brukarna ska vara nöjda med särskilda boenden och hemvården. Lerums kommun ska redovisa en samlad bild av folkhälsan och en plan för hur folkhälsan ska förbättras. Fler ska stimuleras att bygga energieffektiva byggnader. Av de mål som är uppfyllda kan särskilt framhållas det fokus och genomslag som klimat- och miljöarbetet har fått. Målet att stimulera att fler bygger energieffektiva byggnader och mer aktiv rådgivning om alternativa energilösningar i samband med nybyggnationer är uppfyllt. Målet för året är att 30 procent av de nyproducerade bostäderna ska ha ett energibehov på max 75 procent av Boverkets krav. Den senaste mätningen visar ett resultat på cirka 50 procent. Genom aktiv rådgivning om alternativa energilösningar och högre krav på energieffektivitet för nybyggda fastigheter i kombination med lägre bygglovsavgift väljer fler privatpersoner och byggföretag att bygga energieffektivt. Också en högre andel nyproducerade byggnader är energieffektiva med lägre energibehov. Kommunens mål om en årlig befolkningstillväxt på en procent över en tioårsperiod har inte uppfyllts i år, varför måluppfyllelsegraden har justerats ner till kategori till ej uppfyllt/negativ trend. Medelvärdet de tio senaste åren ökade dock något och hamnar strax under en procent. Den svaga utvecklingen bedöms som oroande utifrån att den inte säkerställer en regional och kommunal tillväxt. Status Antal kv 1 Procent Antal kv 2 Procent Antal kv 3 Procent Antal kv 4 Procent Uppfyllt 4 6 % 9 13 % 12 17 % 16 23 % Delvis uppfyllt/positiv trend 24 34 % 26 37 % 30 43 % 32 46 % Arbetet inlett 35 50 % 30 43 % 25 36 % 20 28 % Ej uppfyllt/negativ trend 7 10 % 5 7 % 3 4 % 2 3 % Totalt 70 100 % 70 100 % 70 100 % 70 100 % 14
Ett mål som delvis är uppnått är att användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan. Satsningen Att skriva sig till läsning, där eleverna börjar skriva med hjälp av dator innan de börjar använda papper och penna, har följts upp och visar mycket goda resultat. I årskurs 2 når alla elever på den deltagande skolan upp till målen. Andelen elever som kan läsa och skriva efter årskurs 2 är 95 procent. Målet, att alla ska kunna läsa och skriva efter årskurs 2, nås inte fullt ut men andelen är något högre jämfört med både 2010 och 2011. Även målet att alla elever ska lämna varje årskurs med tillräckliga kunskaper i svenska, matematik och engelska för att kunna tillgodogöra sig nästa års undervisning är delvis uppnått. Andelen elever som når upp till nivån för godkänt är hög, men inte tillräcklig för att målet ska nås. Högst måluppfyllelse når både flickor och pojkar i årskurs 9. Lerums kommuns skolor når goda resultat i jämförelse med riket och jämförbara kommuner. Andra arbeten som fortsatt under året är målet att minska energiförbrukningen inom kommunens verksamheter. Här finns goda förutsättningar för fler energisparandeprojekt och för en minskad energiförbrukning i kommunens lokaler. Ett av kommunens mål är att försöka få fler att samåka eller åka kollektivt. Mot slutet av året började nya pendeltåg trafikera Alingsåspendeln. I Lerum har perrongen för pendelresenärer förlängts och vid stationen Aspen och Aspedalen har nya pendelparkeringar byggts. Foto: Per-Ola Johannesson 15
Kommunens personal Antalet anställda, de anställdas åldersstruktur samt andelen kvinnor och män ser i stort sett ut som tidigare. Däremot har andelen personer som går i pension före 65 års ålder ökat. Sjukfrånvaron har ökat under året och är 6,3 procent. Glädjande är att löneskillnaden mellan könen minskar sett över alla anställda är kvinnors medianlön nu 90 procent av männens. Antalet anställda minskar Antalet tillsvidareanställda har minskat marginellt med 39 personer till 2 511 personer. Förändringen i antalet tillsvidareanställda beror i huvudsak på att kommunens städorganisation lades ut på entreprenad i början av 2012. Antalet årsarbetare har minskat i motsvarande omfattning och är nu 2 318. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är fortsatt 92 procent för hela kommunen. Den förändring som skett är att kvinnors sysselsättningsgrad har ökat något och är 92 procent, att jämföra med 96 procent för män. Andelen heltidsanställda kvinnor är 66 procent (65 procent 2011) och andelen heltidsanställda män är 87 procent (88 procent 2011). Totalt är andelen heltidsanställda 69 procent (69 procent 2011). Av tillsvidareanställd personal är 83 procent kvinnor och 17 procent män, vilket är detsamma som de senaste åren. Av andelen personer i chefsbefattning är 64 procent kvinnor och 36 procent är män. Antalet arbetade timmar som utförts av timavlönade eller som övertid och mertid har ökat mot föregående år, vilket kan förklaras genom ett ökat behov av vikarier och extra personal på grund av den ökade sjukfrånvaron 2012. Totalt arbetade timmar oavsett anställning över ett år motsvarar 2 591 årsarbetare. Fler gick i pension före 65 års ålder Åldersstrukturen bland de anställda ser ut i stort sett som tidigare år med en medelålder på 46 år. Kvinnors medelålder är 45,6 år och mäns medelålder är 46,0. Andelen personer över 60 år är 12,8 procent, men varierar mycket mellan olika yrkesgrupper. Under året avgick 86 personer med ålderspension, vilket är mer än dubbelt så många jämfört med den prognos som gjorts för 2012. Den huvudsakliga anledningen är att en ovanligt stor grupp valt att gå i pension före 65 års ålder. 2012 fanns personer som avgick med ålderspension i åldrarna 61 Andelen heltider och deltider 2012 Åldersstruktur bland anställda 2012 (%) 100 80 60 40 20 7,7 22,3 69,4 9,3 25,3 65,8 4,9 7,5 86,9 (%) 30 25 20 15 10 5 7 24 30 26 13 0 Totalt Heltid Kvinnor Deltid 75-99 % Män Deltid 50-74% 0-29 30-39 40-49 50-59 60-år 16
till 67 år. För kommande femårsperiod beräknas 306 personer avgå med ålderspension vilket går i linje med tidigare prognoser. Antal pensionsavgångar 2012 30 25 20 15 10 5 0 61 Ålder 2 3 62 10 63 Personalomsättningen under 2012 var 11,6 procent. Personalomsättningen mäter andelen medarbetare som slutat i kommunen under året jämfört med antalet anställda vid årets ingång. Löner Medianlönen för samtliga anställda har ökat med 2,0 procent. Skillnaden mellan könen har minskat. Kvinnors medianlön har ökat med 2,5 procent och mäns medianlön har ökat med 0,5 procent. Kvinnors medianlön är numera 90 procent av männens, vilket är en ökning med 2 procentenheter från föregående år och den högsta siffran så långt vi kan se bakåt i tiden. En av anledningarna till detta är ett strategiskt och medvetet jämställdhetsarbete under flera år. 18 64 27 65 11 66 15 67 Sjukfrånvaron stiger Sjukfrånvaron har, efter att ha minskat under flera år, börjat stiga uppåt igen. Den uppåtgående trenden är densamma över hela landet. I Lerums kommun ökar sjukfrånvaron mest bland förskollärare, undersköterskor och annan vårdpersonal. Stora ökningar syns också för dem som arbetar inom måltidsservice. De grupper vars sjukfrånvaro ökar mest är stora kvinnodominerade yrkesgrupper. Både den långa och den korta sjukfrånvaron ökar. Sjukfrånvaron uppgick till 6,3 procent för år 2012, att jämföra med 5,2 procent för år 2011. Andelen personer som inte haft någon sjukdag under 2012 är 36 procent. Andelen helt friska män är 51,6 procent och andelen helt friska kvinnor är 32,4 procent. Skillnaden mellan könen ökar. Lerum Energi AB Den 1 november 2012 hade Lerum Energi 29 personer med tillsvidareanställning och antalet årsarbetare var också 29. Av de anställda är 79 procent män och 21 procent kvinnor. Medelåldern är 48 år och den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 99 procent. Sjukfrånvaron under 2012 uppgick till 3 procent. Medianlöneutveckling (kr) 30000 27000 24000 21000 25 600 22 300 26 400 24 000 23 500 27 000 24 600 24 000 27 600 24 900 24 400 27 750 25 400 25 000 18000 15000 2008 Tot 2009 Kvinnor 2010 2011 Män 2012 Nyckeltalen, utom sjukfrånvaro, redovisas per den 1 november 2012. Sjukfrånvaro redovisas per den 31 december. 17
Ekonomisk analys Årets resultat uppgick till 3,1 mnkr. Trots att kommunen gör ett överskott totalt visar både Sektor lärande och Sektor stöd och omsorg stora negativa avvikelser. Dessa har kunnat hanteras genom ett överskott på finansenheten. Målen för god ekonomisk hushållning uppfylls 2012, men trenden är negativ på grund av de senaste årens svaga resultat. Årets resultat uppgick till 3,1 mnkr. Resultatet är 6,9 mnkr bättre än justerad budget för 2012, men sämre än vad prognoserna under året visat. Sektorerna avviker totalt mot lagd driftsbudget med 42,1 mnkr. Avvikelsen skiljer sig stort mellan de olika sektorerna. Den största avvikelsen ligger på Sektor stöd och omsorg som avviker med 26,0 mnkr. Även Sektor lärande har en stor negativ avvikelse på 21,4 mnkr, som till stor del uppstod under årets sista månader. 2012 års negativa avvikelser på sektorerna har kunnat hanteras genom ett överskott på finansenheten som framför allt beror på återbetalning av AFA-premier, med 29,6 mnkr, samt högre skatte intäkter än budgeterat. Totalt avviker finansförvaltningen positivt mot budget med 48,9 mnkr. Årets nettoinvesteringar i kommunen uppgår till 316,5 mnkr. Det är en historiskt sett hög investeringsnivå för kommunen, men ändå betydligt lägre än bud- geterad investeringsvolym 2012. Kommunen har under året tagit upp nya lån på 200 mnkr för att finansiera investeringarna. Måluppfyllnad Från och med 2011 tillämpar Lerum en ny styrmodell för god ekonomisk hushållning. Styrmodellen omfattar fyra nyckeltal: årets resultat, soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. För varje nyckeltal formuleras mål. Soliditet: Målet är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet. Långfristiga skulder per invånare: Målet är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med lägst långfristiga skulder per invånare. Årets resultat efter extra ord. poster/skatteintäkter, Lerums kommun exklusive ansvarsförbindelsen Nettokostnadsandel i kommunen inklusive ansvarsförbindelsen (%) 6 4 Lerum (%) 106 104 102 Lerum 2 100 98 Mål 0 0-resultat 96 94-2 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 92 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 18
Nettokostnadsandel: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsåtaganden avseende ansvarsförbindelsen. Andelen ska vara 98 procent i genomsnitt över rullande tioårsperioder. Årets resultat: Att uppfylla balanskravet. Ovanstående definitioner för soliditet och långfristiga skulder innebär att kommunen ska befinna sig inom ett intervall där den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner sätter både golv och tak för respektive nyckeltal. Det innebär att om nyckeltalen för den valda gruppen förändras, så att golv- respektive taknivån ändras, ändras också Lerums kommuns målintervall. Lerums kommun uppfyller målen för god ekonomisk hushållning Lerums kommun uppfyller målen för god ekonomisk hushållning år 2012. Resultatet enligt balanskravsutredningen är positivt för 2012 och Lerums kommunkoncern tillhör den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Mål Målintervall Utfall 2012 Soliditet, koncern 44 80 % 46 % Långfristiga skulder per invånare, koncern 0 28 700 kr/ invånare 21 241 kr /invånare Årets resultat exklusive Balanskravet 0,4 % ansvarsförbindelse/skatteintäkter, kommun ska uppnås över en rullande 10-årsperiod Nettokostnadsandel inklusive finansnetto och ansvarsförbindelse 98 % i genomsnitt över tio år 99,8 Årets resultat och balanskrav Årets resultat uppgick till 3,1 mnkr. Jämfört med 2011 är det en förbättring med 90,2 mnkr, då resultatet uppgick till 87,1 mnkr. Förra året påverkade en sänkning av diskonteringsräntan pensionskostnaderna negativt med 59,7 mnkr. I år påverkade en återbetalning av avtalsförsäkringarna för åren 2007 2008 i stället resultatet i positiv riktning med 29,6 mnkr. Balanskravet, som gäller från och med år 2000, innebär att kommunen ska bedriva sin verksamhet på ett sätt som gör att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Balanskravsresultatet innebär att kostnader för pensioner intjänade före 1998 (ansvarsförbindelsen) samt realisationsvinster och -förluster ska dras ifrån resultatet. Eftersom Lerums kommun redovisar pensioner enligt fullfonderingsmodellen måste de kostnader som avser ansvarsförbindelsen (pensionsavsättningar före 1998) räknas bort. Ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt ökade 2012 med 4,1 mnkr. De exkluderas från resultatet, liksom nettot på totalt 6,4 mnkr för reavinster. Det ger ett balanskravsresultat på 0,8 mnkr. Därmed uppfylls balanskravet för 2012. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme och visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Förändringarna i detta finansiella mått är beroende av investeringstakt, nyupplåning, andra skuldförändringar och det ekonomiska resultatet. Ju högre soliditet desto större är andelen av tillgångarna som finansierats med egna medel. Kommunens mål är att tillhöra den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner, vilket innebär att kommunens soliditet över tid ska ligga inom intervallet 44 80 procent, exklusive ansvarsförbindelsen. Soliditet Sveriges kommuner, koncern jämfört med 25 procent av kommunerna med högst soliditet Långfristiga skulder per invånare, Sveriges kommuner, koncern jämfört med 25 procent av kommunerna med lägst långfristiga skulder per invånare (procent) 90 Tak 80 70 60 Lerum 50 40 Golv 30 20 10 0 200020012002003200420052006200720082009201020112012 (kr) 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2000 2002 2004 2006 Tak Lerum Golv 2008 2010 2012 19
Kommunkoncernens soliditet för 2012 uppgår till 46 procent, vilket är en minskning i förhållande till föregående år med fyra procentenheter. Minskningen är ett resultat av den planerade nyupplåningen på 200 mnkr som skett under året för att finansiera kommunens investeringar, och årets resultat. Även om soliditeten har minskat under året så tillhör Lerums kommun fortfarande den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner vad gäller soliditet. Långfristiga skulder De långfristiga skulderna per invånare följer i princip soliditetsutvecklingen. För att uppfylla målet, som utgår från koncernperspektivet, ska antalet kronor per invånare ligga inom intervallet 0 28 700 kronor per invånare. De långfristiga skulderna uppgår till 21 241 kronor per invånare 2012, vilket är en ökning med drygt 5 000 kronor per invånare jämfört med 2011. Kommunens långfristiga upplåning har ökat från 0 kronor 2001 till drygt 700 mnkr 2012. Enligt plan kommer ytterligare nyupplåningar att ske under de kommande åren för nyinvesteringar. Nettokostnadsandel En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det råder balans mellan löpande intäkter och kostnader. Den långsiktiga ekonomiska målsättningen är att kommunens resultat ska utgöra minst två procent av summan av skatteintäkter och statsbidrag (cirka 35 mnkr) sett över en 10-årsperiod. Historiskt goda resultat medför att kommunen under något år kan visa ett lägre resultat och ändå klara tvåprocentsmålet som gäller över en tioårsperiod. Redovisat resultat för 2012 innebär 0,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Den genomsnittliga netto kostnadsandelen under perioden 2002 till och med 2012 uppgår till 99,2 procent, vilket är för högt i förhållande till det uppställda målet på 98 procent. Resultatanalys Minskade kostnader och ökade intäkter Kommunens kostnader minskade från 2 096,2 mnkr 2011till 2 081,9 mnkr 2012. Kostnadsminskningen beror framför allt på att vi under 2011 hade en mycket stor ökning av pensionsskulden på grund av en förändrad diskonteringsränta, medan årets förändring av pensionsskulden är mycket liten. 2011 ökade pensionsskulden med 86,9 mnkr jämfört med en ökning på endast 0,2 mnkr 2012. Elimineras pensionsskuldens effekt på kostnadsutvecklingen har kommunens kostnader ökat med 72,4 mnkr mellan åren. Ser man enbart till personalkostnaderna så ökar de från 1 161,7 mnkr till 1 214,8 mnkr mellan 2011 och 2012, om man bortser från pensionsskuldens förändring. I procent motsvarar det en ökning på 4,6 procent. Personalkostnadsökningen beror främst på löneökningen, men även på att kommunen övertog driften av två särskilda boenden i slutet av 2011. Kommunens intäkter uppgick till 398,0 mnkr 2012 vilket motsvarar en ökning på 52,3 mnkr jämfört med 2011. Ökningen beror i första hand på återbetalningen av AFA-premier för åren 2006 2008 på 29,6 mnkr. Avskrivningarna ökade Avskrivningarna ökade enligt budget från 89,4 mnkr 2011 till 92,5 mnkr 2012. De tio senaste åren har avskrivningarna ökat från 60 mnkr 2003 till 92,5 mnkr 2012. De ökade avskrivningarna hänger ihop med nettoinvesteringarnas ökning under motsvarande period. Nettoinvesteringar och avskrivningar Finansnetto (mnkr) 350 300 250 200 150 100 50 0 221,2 109,8 106,2 89,4 90,1 91,9 2008 2009 2010 Nettoinvesteringar 313,4 316,5 89,4 92,5 2011 2012 Avskrivningar (mnkr) 30 20 10 0-10 -20-30 13,6-12,5-0,5-19,2-19,9-25,6 2008 2009 2010 2011 2012 20