SAMRÅDSREDOGÖRELSE TRAFIKSTRATEGI



Relevanta dokument
Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Minnesanteckningar dialogmöte Rörö

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Remissvar på nationell plan för transportsystemet KS-2013/634

Detta dokument är ett utkast för samråd. Lämna dina synpunkter på dokumentet till Samhällsbyggnadsförvaltningen via

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 8 (24)

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Inkomna remissynpunkter Landstinget och länets kommuner

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

YTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Policy för cykling i Örnsköldsviks centralort

Regionala utvecklingsnämnden

Synpunkter på Remissutgåva augusti 2011 av Trafikplan för Nynäshamns

Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Rävåsskolan GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.

ARBETSMATERIAL MARS Gång- och cykelvägsplan

FÖRSTUDIE Väg 1000, delen från Fryksåsvägen (väg 1002) till och med Lillågatan i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Mötesplats Skåne 2013 Så kan kollektivtrafiken utveckla Skåne två goda exempel

Trafikföringgsprinciper i byggskedet Arbetshandledning

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län

Regional cykelstrategi för Sörmland. Kortversion utan fördjupade analyser

Regionala utvecklingsnämnden

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Upprättad av: Elin Delvéus

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Nordvästsvenska Initiativet. Förslag till infrastruktursatsningar för fortsatt utveckling i Södra Bohuslän

3 Remissvar angående Förslag till Botkyrkas nya översiktsplan

Kullsvedens handels- och småindustriområde

Samlad effektbedömning

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

YTTRANDE. Datum Dnr

Varför ska vi planera för gång- och cykeltrafiken? Vad händer just nu inom detta område? Trivector Traffic AB

Storstadspaket för infrastruktur i Skåne

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Hållbart resande. Lisa Ström GR, GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

Allmän trafikplikt gällande regionaltågtrafik

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret

Trafikstrategi destination ÅRE

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Satsa på kollektivtrafiken

Samrådet Sakägare. Miljönämnden Trafikverket. Socialnämnden Öresundskraft Kultur- och. fritidsnämnden Länsstyrelsen. de inkommit.

Manual till skolvägsplan

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

idéskiss Trafik och parkering

Samrådsredogörelse Länsplan för regional transportinfrastruktur Västmanlands län

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

Budkavle från Stockholm till Alvesta

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet

Nykvarns Kommun. Gång- och cykelplan. Stockholm SCANDIACONSULT SVERIGE AB Mark. Antagen av Kommunfullmäktige 20 mars

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

FÖR UPPSALA STAD KORTVERSION

RAPPORT FRÅN ETT:

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Skånetrafiken. Under remisstiden har 8 yttranden inkommit vilka sammanfattas nedan och numreras 1-8.

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

Så här vill Stockholms politiker öka cykeltrafiken

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Remissvar angående Skellefteå 2030 utkast till prioriteringar i strategin

Aktion för spårvägsfritt Lund. Lund den 27 september Regeringskansliet. Näringsdepartementet Stockholm

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

Cykelstaden. Cykelsatsningar för en attraktiv stadskärna. Malin Månsson, trafikkontoret

I funktionsanalysen har följande variabler, vilka utgår från tillgänglighetsmålets preciseringar, analyserats:

Så här gjorde Falun Borlänge

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

VISION, VÄRDEGRUND OCH MÅL

Transkript:

SAMRÅDSREDOGÖRELSE TRAFIKSTRATEGI

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 2/31 INLEDNING Syftet med trafikstrategin är att fördjupa de delar i översiktsplanen som berör trafikfrågor. Trafikstrategin ska samordna trafikfrågor och tydliggöra dessa i förhållande till andra intressen i planering. Den är ett planeringsdokument med helhetssyn som visar hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart trafiksystem med en gemensam målbild. Som en del av övriga inriktningsdokument ska trafikstrategin bidra till att utveckla vår kommun i önskad inriktning. Strategin är en del av kommunens långsiktiga planering och ger alla aktörer möjlighet att vidta rätt åtgärder syftande till en önskad utveckling och minskad risk för suboptimering. Öckerö kommuns trafikstrategi har utvecklats med stöd av TRAST trafik för en attraktiv stad framtagen av Sveriges kommuner och landsting och Trafikverket i nära samarbete med Energimyndigheten. Förslaget till trafikstrategi har varit föremål för remiss under tiden 2014-09-24 till och med 2014-10-23. Från remissinstanserna och övriga sakägare har det under remisstiden inkommit 21 yttranden. Dessa sammanfattas och kommenteras nedan tillsammans med förslag till bemötande och eventuell åtgärd. Remissinstanserna delas in i fyra grupper: Statliga och regionala myndigheter Kommuner och kommunalförbund Kommunala nämnder och enheter Intresseorganisationer SAMMANFATTNING Nedan följer en sammanfattning av de statliga och regionala myndigheternas samt kommunalförbundets kommentarer på trafikstrategin samt de åsikter som har återkommit i samtliga yttranden och på så vis behöver lyftas fram. Trafikverket, länsstyrelsen, Göteborgregionens kommunalförbund och Göteborgs Stad anser samtliga att trafikstrategin är ett viktigt steg i det framtida förbättringsarbetet inom trafik, gata och kollektivtrafik. De anser att trafikstrategin är ett nyckeldokument i utvecklingen av handlings- och åtgärdsplaner som tydligare belyser mål och satsningar genom relevanta mått, indikatorer och nyckeltal. God uppföljning är också viktigt för att kartlägga effekten av strategin. En viktig åtgärd för att förbättra säkerheten på de kommunala vägarna samt för att minska biltrafiken är att utöka antalet gång- och cykelvägar men även att förbättra de befintliga. Trafikverket och länsstyrelsen anser att gång- och cykeltrafik bör beaktas som ett trafikslag i sig. Trafikslagen bör separeras från varandra där så är möjligt och lämpligt. De bör skiljas från

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 3/31 övrig trafik och inte existera på biltrafikens villkor. Även andra åtgärder bör beaktas för att förbättra trafiksituationen för alla trafikanter, till exempel kan hastighetsbegränsningar och farthinder införas. Den hållbara utvecklingen som trafikstrategin fokuserar på är en god utgångspunkt men den behöver kompletteras med andra perspektiv så som barnperspektivet, integration och jämställdhet samt med ett resonemang kring funktionshindrade. De idéer kring den vattenburna trafiken som framförs i trafikstrategin anses intressanta. Linbana är också en intressant idé. Även personfärjor mellan skärgårdssamhällena kan avlasta de kommunala vägarna. Dessa åtgärder i sig kommer dock inte stävja den situation som idag råder på väg 155 med hög belastning och buller för omgivningen. Arbetet med trafikstrategin handlar därför i hög grad om attitydförändringar, hur motiverar man personer som traditionellt sett kör bil till att använda sig utav kollektivtrafiken eller att cykla? Det behövs tydliga marknadsföringsåtgärder för att skapa ett önskat färdmedelsval. Slutligen anser dessa instanser att en del diagram, bilder och grafer skulle behöva förstoras och förtydligas för att bättre kunna förstås/läsas i sitt sammanhang. En översiktskarta bör finnas med inledningsvis där ortsnamnen framgår. Det hade underlättat orienteringen för läsaren. I övriga instansers yttranden återkommer följande synpunkter: Behov av trygga gång- och cykelbanor. Tillgänglig kollektivtrafik avseende tider, resrutter och kapaciteter. Bättre samordning mellan bussar och färjor. Förtydligande kring den framtida planeringens utgångspunkt; bro eller färja? Utveckla incitament för resor med kollektivtrafiken, exempelvis genom reducerade priser för pensionärer eller skolgungdomar. Trygga och vindskyddade hållplatser. Förstora och förbättra diagram/bilder så att de är lättare att läsa. REVIDERING AV FÖRSLAGET Trafikstrategin har efter samrådstiden justerats och förbättrats med hänsyn till de synpunkter som inkommit. Rapportstrukturen har förtydligats med exempelvis numrering av rubriker och bildtexter. Nulägesanalysen är kompletterad med en karta och där ny data funnits är den uppdaterad. Rapporten är utökad med barnperspektiv, integration, jämställdhet och de funktionsnedsatta. En omarbetning av trafikstrategin har skett där delar av material från nulägesanalysen och målen har lagts i kapitel 4 Utmaningar. Målen har omformulerats och utgår från kommunens vision en levande skärgårdskommun med människan i centrum. De tidigare framtagna målen har legat som bas i arbetet med att ta fram mål som kan måttsättas och i framtiden mätas i uppföljningsarbetet.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 4/31 STATLIGA OCH REGIONALA MYNDIGHETER Trafikverket Trafikstrategier är verktyg för att utveckla den kommunala trafikplaneringsprocessen. En bra trafikstrategi ger en större helhetssyn på kommunens trafikplanering och kopplar samman trafiken med övriga mål för att uppnå en hållbar utveckling. Det finns ett värde i att ta fram trafikstrategin parallellt med kommunens översiktsplan, eftersom respektive dokument utgör en strategisk funktion och påverkar varandra. Samordningen med fysisk planering är av särskild vikt för trafikstrategin. Trafikstrategin bör därför inte isoleras till rena trafikfrågor utan omfatta hela begreppet hållbarhet, kopplat till den samlade samhällsplaneringen. Öckerö kommun har tagit fram en trafikstrategi, som formulerar mål och inriktning för kommunens trafikplanering och omfattar samtliga trafikslag. Strategin är formulerad på en översiktlig nivå och ska kompletteras med program och planer för att konkretisera åtgärder och genomförande. Öckerö kommun ska skapa ett långsiktigt hållbart trafiksystem. Det ska göras genom att de negativa konsekvenserna av biltrafiken minskar och att förutsättningarna för alternativa färdmedel och lokala arbetstillfällen förbättras. Som en del av övriga inriktningsdokument ska trafikstrategin bidra till att utveckla kommunen i önskad riktning. För en positiv utveckling är det nödvändigt med ett förändrat resbeteende och synsätt på biltrafiken. Sammanfattning av Trafikverkets synpunkter Det är utmärkt att Öckerö kommun tar fram en trafikstrategi och att den tydligt kopplas till kommande översiktsplan och annan strategisk planering. Strategin lyfter avgörande utmaningar, innehåller framåtsyftande delstrategier och relevanta åtgärder. Dokumentet är därtill logiskt disponerat och lättillgängligt. Förutsättningarna för den framtida planeringen utgår från fortsatt färjedrift och detta ställer särskilda krav på samhällsplaneringen och trafikområdet. Trafikstrategin innehåller tydliga ambitioner för att klara en befolkningstillväxt utan att öka biltrafiken. Med en precisering av mål, mått och åtgärder finns goda möjligheter att klara utmaningen. Trafikverket välkomnar inriktningen. För att fungera i enlighet med den högt ställda ambitionen behöver trafikstrategin förstärkas med tillstånd, mål och indikatorer för exempelvis färdmedelsfördelning och transportsnål samhällsplanering. Trafikverket lämnar några exempel på tänkbara indikatorer. Trafikverket ser fram emot att i nära samarbete med kommunen delta i det fortsatta arbetet med trafikstrategi och översiktsplan. Förutsättningar och nuläge Öckerö kommun poängterar att förutsättningarna för den framtida planeringen utgår från fortsatt färjedrift och att detta ställer särskilda krav på trafikområdet. Kommunen har i ÖP05 skrivit kontrakt med staten och vår grannkommun om att genomföra två utredningar syftande till att kartlägga framtida trafikmängder och åtgärder för att bemöta dem. Detta har inte genomförts varför länsstyrelsen nu meddelar att man överväger att ta in detaljplaner för prövning om inte dessa bidrar till att minska konsekvenserna av framförallt pendlingstrafiken. I projektplan för ny översiktsplan har kommunstyrelsen angett att planeringen ska utgå ifrån fortsatt färjedrift, inte bro. Ytterst handlar därmed Öckerö kommuns trafikstrategi om en bro eller inte och att hantera konsekvenserna av detta. (s 13)

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 5/31 Detta är föredömligt klarsynt och trafikstrategin innehåller tydliga ambitioner för att klara en befolkningstillväxt utan att öka biltrafiken. Med en precisering av mål, mått och åtgärder finns goda möjligheter att klara utmaningen. Åtgärder i området (trängselskatt, direktbussar etc.) har också bidragit till att bryta trenden om en ökande biltrafik. Detta pekar på vikten av en sammanhållen strategi på trafikområdet och ett aktivt samarbete med grannkommuner. Trafikverket välkomnar inriktningen. Utmaningar, mål och delstrategier Öckerö kommun väljer att presentera utmaningar så som något direkt kopplat till det lokala trafiksystemet. De redovisade nationella och regionala målen kan också brytas ner till lokala mål, som då till del också utgör utmaningar för en kommun. Trafikstrategin präglas av hållbar utveckling, där den utmaning som klimatpolitiken utgör för samhällsplaneringen är en bärande del. Andra utmaningar (och delar av hållbar utveckling) är trafiksäkerhet, energiomsättning, resursförbrukning och jämställdhet värda att utveckla i trafikstrategin. En utmaning som är aktuell för en lång rad kommuner är det faktum att hela eller delar av kommunen minskar i befolkning. Att enbart hålla sig till en strategi för tillväxt kan vara mindre effektivt. Att även utveckla en strategi för anpassning kan vara en nog så klok metod. Kvantifierade mål om tillgänglighet, färdmedelsfördelning etc. bör inkluderas i trafikstrategin. Vidare bör den även kompletteras med någon form av system för uppföljning, förslagsvis indikatorer. Lämpliga mål och indikatorer bör spegla viktiga funktioner eller tillstånd, exempelvis: andel av befolkningen med viss nivå på tillgänglighet av funktioner färdmedelsfördelning trafiksystemets grad av anpassning till funktionshinder antalet dödade och svårt skadade i trafiksystemet transportsystemets energiomsättning per invånare Övriga synpunkter, utan rangordning Strategin är övervägande väl disponerad och lättläst. Om inledningen kompletteras med en översiktskarta med alla ortsnamn ger det en ökad orienterbarhet och förståelse. En del bilder och grafer skulle vinna på att göras större. Det kan tyckas självklart för en skärgårdskommun, men det är bra att vattenvägarna lyfts fram som en del av möjligheterna för att skapa ett hållbart transportsystem. Strategin saknar perspektiv på barn, integration och jämställdhet och kan även utveckla synen på funktionshindrades möjligheter att röra sig i samhället. Det är bra att identifierade intressekonflikter och utmaningar lyfts fram, både i nulägesbeskrivning och i delstrategier. Strategin har vidare den goda ambitionen att klarlägga och avväga ett antal målkonflikter dessa kan utvecklas och med fördel placeras invid utmaningarna. Strategin talar varmt om att utveckla förutsättningar för sunda resvanor. Dessa behöver även marknadsföras, en viktig del i en trafikstrategi. Hållbara resor och transporter kan växa, men hur stor potentialen är för olika former av resande framgår inte. Vilka avstånd finns mellan målpunkter och vilken potential finns för

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 6/31 resor med exempelvis (el-)cykel? Som den klart största arbetsgivaren bör Öckerö kommun överväga att utveckla incitament för sina anställda för hållbart resande. Samma möjlighet finns i dialog med andra stora arbetsgivare. Öckerö kommun har sedan tidigare goda erfarenheter av distansarbete och andra former av resfri samverkan. Det är utmärkt att kommunen identifierar detta som ett viktigt åtgärdsområde. Som stor arbetsgivare kan kommunen gå före och även införa andra former av arbetsvecka, om det kan ge en god effekt på arbetspendlingens avigsidor. En viktig del i samhällsplaneringen är att arbeta för förtätning av bebyggda områden förtätning, som i sig ger ett minskat resbehov. Detta kan utvecklas i översiktsplanen, men kan med fördel även beröras i trafikstrategin. Strategin innehåller en rad kreativa delstrategier och åtgärder, men få incitament. Att överväga någon form av trängselskatt om inte övriga delstrategier får önskad effekt, vittnar dock om den beslutsamhet som präglar strategin. Delstrategin Trygga och tillgängliga transporter behandlar de viktiga godstransporterna. I Öckerö kommun finns sannolikt goda möjligheter att utveckla en lokal, energisnål och lågstörande godsdistribution. Det finns skillnader mellan antalet på öarna ägda bilar och antalet trafikrörelser på Lilla Varholmen. En möjlig förklaring är att en betydande del av arbetspendlingen sker i förmånsbilar, något som vore intressant att analysera. Föräldrars skjutsande av barn till skola och förskola presenteras insiktsfullt i strategin ett område värt att återkommande arbeta med. Utöver att påverka attityder och beteende bör kommunen ta fram goda alternativ till bilskjuts. Gående skolbuss, cykelskolskjuts och samåkning borde vara några möjliga alternativ för skolorna att erbjuda. Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådstiden arbetat vidare med formuleringen av utmaningar och mål. Målen har preciserats och kvantifierats. I det kommande arbetet med att ta fram program och planer kommer system för att följa upp målen att ingå. Trafikstrategin har kompletterats och beskriver nu trafik utifrån barns och funktionshindrades perspektiv samt integration och jämställdhet. Rapporten har även kompletterats med en översiktskarta.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 7/31 LÄNSSTYRELSEN Öckerö kommun har i sin översiktplan från 2005 tagit ställning mot en fast förbindelse till Hisingen. Konsekvensen av detta ställningstagande är att trafiken på RV 155 och på färjan behöver minska på grund av dagens överbelastning med långa köer som följd. Öckerö kommuns trafikstrategi är ett sätt att möta behovet av att minska trafiken på färjan och på RV 155, utveckla öarnas kommunikationer på ett hållbart sätt samt att uppfylla visionen om en levande skärgårdskommun med människan i centrum. Allmänt om nulägesanalys Öckerös trafikstrategi har tagit sin utgångspunkt i Öckerös vision om att vara en levande skärgårdskommun med människan i centrum. För att uppnå visionen har man identifierat tre förbättringsområden: att minska de negativa konsekvenserna av biltrafiken att främja alternativa färdmedel, såsom gång, cykel och kollektivtrafik att skapa förutsättningar för lokala arbetstillfällen Tyngdpunkten för åtgärder ligger på de båda första punkterna. Trafikstrategin innehåller konkreta förslag för att klara en befolkningstillväxt utan att öka biltrafiken. För att kunna följa utvecklingen skulle det i det fortsatta arbetet vara önskvärt att definiera mål, mått och åtgärder. Länsstyrelsen instämmer i huvudsak i beskrivningen av nuläget. I det fortsatta arbetet med trafikstrategin skulle en bättre karta underlätta för förståelsen. Vissa diagram är också svåra att läsa. Det skulle vara värdefullt att kartläggningen av antal fordon som utgår från öarna kompletteras med förmånsbilar. Kartläggning av pendlarnas målpunkter utanför öarna bör förfinas: Göteborg är stort. Vart i Göteborg pendlar folk? Vid vilka tider? Hur fungerar kollektivtrafiken för dem? Det framkommer också att folk kör för fort mellan de olika färjorna. Det hade varit intressant med en analys av vad det beror på: stämmer färjetiderna dåligt med varandra? Är det svårt att få plats på färjan? er till förslag till åtgärder Sammantaget är det en ambitiös och framtidsinriktad trafikstrategi som hanterar många av de utmaningar som finns för framtidens transporter. Länsstyrelsen vill dock betona att de kommande stegen i arbetet, för att förverkliga intentionerna i strategin är avgörande för hur väl detta lyckas. En tydlig handlingsplan, prioriterad implementering och en tydlig uppföljning av arbetet kommer att vara avgörande för om strategins intentioner kommer att få genomslag. Strategin innehåller många konstruktiva förslag på åtgärder som är tänkta realiseras i en rad kommande planer som ska prövas enligt fyrstegsprincipen. Det är bra, men Länsstyrelsen instämmer i Trafikverkets yttrande om att strategin saknar barnperspektiv, integration och jämställdhet och bör utveckla resonemang kring funktionshindrade. En tydligt utpekad prioriteringsordning där gående, cyklister och kollektivtrafik prioriteras före bilen skapar förutsättningar för hållbara transportval. Parkeringsnormen har visat sig ha en starkt styrande effekt och det är viktigt att denna behandlas i trafikstrate-

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 8/31 gin, liksom tillgången till bra och nära cykelparkering. Frågan om barns väg till skola nämns kort, här skulle en utveckling av denna punkt varit önskvärd. Detsamma gäller tillgång till bil på annat sätt än genom eget ägande. Planerad bebyggelse Bostads- och verksamhetsbebyggelse bör planeras på ett sätt som uppmuntrar till gång, cykel och kollektivtrafik. Ett förslag är att införa en checklista vid planering för att styra mot en bebyggelse med människan i centrum. För att utjämna pendlingstrafiken skulle det vara värdefullt om Öckerö skapar möjligheter för verksamheter på öarna i bra lägen. En undersökning av vilka typer av verksamheter som skulle vara lämpliga skulle vara bra att ta fram. Öckerö kommun har genom sitt läge nära Göteborg och sin vackra natur, goda förutsättningar för turism och besöksverksamheter. För att dessa inte ska generera ytterligare biltrafik, kan kommunen verka för att resan till Öckerö blir en del av upplevelsen. Trafikförsörjning Kommunen uttrycker att de vill bygga ut separata cykelbanor, vilket generellt är en säker lösning. I trånga och kulturhistoriskt känsliga miljöer kan det vara så att det inte är en framkomlig väg. Här bör man överväga andra lösningar såsom fartbegränsning eller gångfartsgator. Gång- och cykelbanor bör vara funktionella och vackra för att det ska vara attraktivt att gå och cykla. Man bör känna sig prioriterad som gång- och cykeltrafikant. Till, från och på färjan finns förbättringspotential för cyklister och gående. Exempelvis bättre möjligheter att ställa cykeln på färjan, trevligare passagerarrum på färjan och väntrum på land. Kommunen kan verka för att invånarna ska få möjlighet att testa elcykel och packcykel. Kommunen kan utreda om anropstrafiken också skulle kunna fungera för transporter av varor mellan butiker och boende. I samband med åtgärder på de delar av vägnätet som är bullerutsatta bör man se över möjligheterna att minska bullernivåerna, exempelvis genom sänkt hastighet eller ändrad beläggning. Samråd bör ske med polisen för råd om lämplig utformning och möjligheten till stöd vid kontroll av efterlevnad av åtgärder. Beredning Detta samrådsyttrande har beslutats av Jesper Adolfsson efter föredragning av arkitekt Kajsa Reimers. Samrådsyttrandet utgör statens samlade uppfattning om planförslaget. Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådstiden arbetat vidare med nulägesbeskrivningen. Strategin har kompletterats med en översiktskarta och vissa grafer har förtydligats. Nulägesbeskrivningen har kompletterats med en kartläggning av pendlingsresor utförda av de förvärvsarbetande i Öckerö kommun.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 9/31 Formuleringen av utmaningar och mål har preciserats och kvantifierats. I det kommande arbetet med att ta fram program och planer kommer system för att följa upp målen att ingå. Trafikstrategin har kompletterats och beskriver nu trafik utifrån barns och funktionsnedsattas perspektiv samt integration och jämställdhet.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 10/31 GRANNKOMMUNER OCH KOMMUNALFÖRBUND GÖTEBORGS STAD Yttrande Göteborgs stad ser positivt på Öckerö kommuns förslag till trafikstrategi. Öckerö har tagit fram en trafikstrategi med ett brett innehåll av åtgärder för ett ändrat resebeteende. Öckerös trafikstrategi formulerar på ett tydligt sätt övergripande mål och strategier för att möta de utmaningar som man identifierat, där pendlingstrafiken med bil på väg 155 utpekas som en av de största. Öckerös trafikstrategi ligger i linje med målsättningarna i Göteborgs trafikstrategi om en ökad gång-, cykel- och kollektivtrafikandel av resandet. Det är också positivt för trafiksituationen på Hjuviksvägen. Göteborgs stad skulle gärna se mätbara målsättningar i Öckerös trafikstrategi, vilket skulle göra den tydligare och möjligt att följa upp på ett transparent sätt. Öckerö trafikstrategi identifierar kopplingen mellan kommunens önskade befolkningstillväxt, pendlingstrafik med bil och frågan om broförbindelse med fastlandet. Även ur detta perspektiv skulle mätbara målsättningar för pendlingsresandet öka möjligheten till tydlighet i kommande planering och samverkan mellan Göteborg och Öckerö. Göteborgs stad ser gärna att en social konsekvensanalys görs. Göteborgs stad saknar en översiktskarta över Öckerö kommun och kopplingarna till fastlandet i trafikstrategin. Göteborgs stad noterar att Öckerö nämner stadens förstudie om linbana i trafikstrategin. Det är intressant att även Öckerö ser möjligheter med linbana som kollektivtrafik eller komplement till kollektivtrafik och vi ser möjlighet till fortsatt kontakt i frågan. Göteborgs stad noterar också att Öckerö nämner möjligheten att införa trängselskatt om inte övriga strategier får önskad effekt. Även inom detta område samverkar staden gärna om frågan skulle bli aktuell. Sammanfattning av förfarande Vid behandlingen i Göteborgs Stads kommunstyrelse fanns skiljaktiga meningar. En tilläggsskrivelse med ett välkomnande av återinförandet av broreservatet samt en positiv inställning till att Öckerö kommun ska verka för att skapa fler attraktiva alternativ till bilen röstades ner och yttrandet från Göteborgs Stad är enligt ovan. Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådstiden arbetat vidare med formuleringen av utmaningar och mål. Målen har preciserats och kvantifierats. Strategin har kompletterats med en översiktskarta. I det kommande arbetet med att ta fram program och planer kommer system för att följa upp målen att ingå. Framtagande av sociala konsekvensanalyser kan i det skedet bli aktuella. Trafikstrategin har kompletterats med en riktlinje där Öckerö kommun ska bedöma behovet av både sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser i kommande planering.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 11/31 GÖTEBORGREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bakgrund och syfte Öckerö kommun vill skapa ett långsiktigt hållbart trafiksystem. Kommunen har valt färjetrafik framför bro varför konsekvenserna av detta val nu måste hanteras samtidigt som befolkningen ökar. Det ska göras genom att de negativa konsekvenserna av biltrafiken minskar och att förutsättningarna för alternativa färdmedel och lokala arbetstillfällen förbättras. Öckerö kommun har därför låtit ta fram en strategi för trafiksystemets utveckling. Trafikstrategin syftar till att fördjupa de delar i översiktsplanen som berör trafikfrågor, samt att samordna dessa i förhållande till andra intressen i planeringen. Trafikstrategin ska visa hur kommunen ska arbeta för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart trafiksystem med en gemensam målbild. Trafikstrategin har sex delstrategier. Genomförandet kommer att beskrivas i ett trafikprogram med planer. Framtagandet av trafikprogram med planer sker i fristående dokument. Sammanfattning Strategin bygger på nationella transportpolitiska mål, regionala mål såsom GRs Strukturbild och K2020 samt lokala målsättningar och strategier. Med utgångspunkt i de ovanstående målen ska trafikstrategin medverka till att ge alla invånare en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till kommunens utvecklingskraft. Öckerö kommun ska vara en levande skärgårdskommun med människan i centrum. Utifrån dessa målsättningar har följande utmaningar pekats ut: Förändrat resbeteende Öka andelen cyklande och gående Öka andelen som nyttjar kollektivtrafik Hantera konsekvenserna av befolkningsökningen och utveckling av de icke sammanbyggda öarna Minska pendlingstrafiken på väg 155 Skapa förutsättningar för etablering, utveckling och tillväxt hos företagen Nyttja bilens flexibilitet men minska bilåkandets negativa konsekvenser Skapa förutsättningar för utvecklad besöksnäring Strategier För att möta de utmaningar som kommunen står inför har sex delstrategier tagits fram som bl.a. innehåller följande: Satsa på bättre tillgänglighet och trygghet för gång-, cykel- och kollektivtrafiken Satsa på en snabbfärja till och från Göteborg där även en lokal linbana kan vara ett framtida alternativ/komplement till utbyggd personbåtstrafik Satsa på funktionell infrastruktur och effektiva logistiklösningar Satsa på attraktiva centrum som noder i kollektivtrafiken med effektiva parkeringslösningar Vid planering av nya boende- och verksamhetsområden ska förutsättningar för alternativa färdmedel till bilen prioriteras

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 12/31 Satsa på båttransporter till och från Göteborg och södra skärgården som kan bidra till att minska belastningen på väg 155 er GR ser positivt på det strategidokument som tagits fram och som fördjupar de delar av översiktsplanen som berör trafikfrågor. Det är dock otydligt vilken status dokument kommer att få och vad politiskt långsiktigt innebär. Trafikstrategin har processats i dialog med många olika aktörer vilket ger en bra grund för ett gemensamt synsätt och en samsyn kring grundläggande principer. Strategin följer i stora drag intentionerna i GR:s regionala mål- och strategidokument Hållbar tillväxt och Strukturbild för Göteborgsregionen. Trafikstrategin ska bidra till att Öckerö kommun långsiktigt utvecklas positivt socialt, ekonomiskt och miljömässigt vilket innebär ett antal utmaningar. Att satsa på bättre tillgänglighet för gång-, cykel och kollektivtrafik är positivt. Idag sker cykeltrafik ofta på biltrafikens villkor och här finns mycket att göra då det finns potential i gång- och cykelnätet och då Öckerö kommun, relativt sett, inte är en biltät kommun. I trafikstrategin nämns att gång- och cykeltrafiken ska, där så är möjligt, separeras från varandra. GR vill i detta sammanhang lyfta fram att cykel är ett eget trafikslag som behöver sin egen struktur, tydligt separerad från övriga trafikslag, både bil, kollektivtrafik och fotgängare. Ett baskrav för de flesta cyklister är att kunna cykla tryggt och säkert på egen cykelbana. Ur trygghets- och trafiksäkerhetsperspektiv är det därför viktigt att tillgodose såväl fotgängares som cyklisters anspråk på en funktionell och väl definierad yta, där cykelvägnätet mycket tydligt separeras från gångvägnätet. GR ser positivt på satsningar som båttransporter, för att knyta samman områden med kollektiva tvärförbindelser. GR ser dock inte hur den föreslagna satsningen på båtförbindelse till södra skärgården och centrala Göteborg kan ha en nämnvärd avlastningseffekt på t.ex. pendlingstrafiken på 155:an. Strategin tar höjd för ökad befolkningsutveckling och ökad trafik och kommunen har i tidigare beslut valt färjetrafik framför bro vilket även får konsekvenser för Göteborgs Stad och deras bebyggelseplanering längs med 155:an och dess omland. Det är därför av vikt att finna en långsiktig lösning för den planering som påverkar och ger effekter på 155:an och att det sker i samverkan mellan Öckerö kommun och Göteborgs Stad. Vad gäller att satsa på snabbfärja eller utbyggd personbåtstrafik mellan Hönö och centrala Göteborg krävs en samordning och utveckling av övrig kollektivtrafik för att denna typ av kollektivtrafik ska fungera framgångsrikt. Argumenten för detta är flera. Kollektivtrafik behöver vara frekvent för att vara ett attraktivt alternativ till en egen resa med bil. Kollektivtrafiken behöver dessutom vara snabb mellan hem och målpunkt. En snabbfärja kan inte ha alltför många hållplatser eftersom på- och avstigning tar relativt lång tid. Enbart snabbfärja kan inte nå många målpunkter utan resan behöver kompletteras med annan kollektivtrafik. Sammantaget kan en snabbfärja endast bli ett komplement till övrig kollektivtrafik. Är då persontrafik på vatten en dålig idé? Nej, tvärtom. Snabba personbåtar som ersätter bilfärjors funktion mellan skärgårdssamhällena kan vara mycket effektiv. I det nationella projektet Koll på vatten tydliggörs dessa möjligheter och dess nyttor. Reguljär kollektivtrafik ansluter i dag vid Lilla Varholmen, men

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 13/31 alternativa lägen skulle kunna studeras. Lägen som ger en kortare, men effektivare resa på vattnet, och stark koppling till reguljär kollektivtrafik möjliggör vidare resa till alla målpunkter. Antalet snabbfärjor minimeras därmed och likaså investeringskostnaderna. Den tunga trafiken har på senare år ökat vilket ställer krav på väl fungerande godstransporter och logistik vilket är en förutsättning för en konkurrenskraftig industri och handel. Tillgängligheten till hamnar får då en stor betydelse inte minst vid planering av verksamhetsområden då tillgången på mark är begränsad. Parkeringsfrågan är stor både i samband med pendling och vid verksamhetsetableringar. Det är bra att strategin tar höjd för att vid planering av nya boende- och verksamhetsområden skapa förutsättningar som prioriterar alternativa färdmedel till bilen. GR ser mycket positivt på att strategin tar upp satsningar kring förändrade resvanor och viljan att arbeta med beteendeförändringar på ett långsiktigt sätt. Dagens teknik medger skräddasydda lösningar på ett individuellt plan. Öckerö kommun för också fram förslag på att komplettera båttrafiken med linbana, vilket GR finner intressant att kommunen utvecklar vidare. Som ö-kommun ställs Öckerö kommun inför den speciella utmaningen att lösa fungerande kollektivtrafik mellan öarna. I kustzonen kan det vara svårt att skapa en kapacitetstark infrastruktur vilket måste beaktas i samband med bostads- och verksamhetsplanering. Enligt Hållbar tillväxt från 2013 skall kustzonens större tätorter stärkas för att skapa en stark och långsiktigt hållbar struktur. Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådsperioden förtydligat kapitlet med utmaningar och mål. Ytterligare fokus ligger på de oskyddade trafikanterna. Det är i detta dokument viktigt att peka ut riktningen för det fortsatta arbetet och att kommande planer och styrdokument följer den. Förbättringar för de oskyddade trafikanterna ska utgå från behov och det är viktigt att ta hänsyn till att olika krav och behov finns från olika grupper i samhället. En anpassning av åtgärder måste alltid ske med hänsyn till plats, målgrupp, markanvändning samt att den viljestyrda planeringen får vara en del i hanteringen. Eftersom kollektivtrafik till sjöss är attraktivare än kollektivtrafik på land finns det god potential för medborgarna att välja att göra sin resa med kollektivtrafiken till förmån för biltrafiken om möjligheten att resa till sjöss ökar. Ett ökat resande med kollektivtrafiken leder till ett minskat resande med bil. Detta påverkar trafiken inom Öckerö kommun, men även på den enda väg som leder till och från kommunen, väg 155. Arbete pågår för att öka samarbetet med Trafikverket och Göteborgs Stad. Bland annat har de tillsammans med Västtrafik och Trafikverket Färjerederiet tagit fram en gemensam Åtgärdsvalsstudie för väg 155 mellan Lilla Varholmen och Gossbydal. Andra exempel på samarbete är ett arbete i uppstartsfasen för linbana i området.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 14/31 KOMMUNALA NÄMNDER OCH ENHETER BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Bygg- och miljönämnden har fått en remiss från kommunstyrelsen på ett utkast till trafikstrategi för Öckerö kommun. Dokumentet skall vara vägledande för kommunens framtida arbete i trafikfrågor och med trafiksäkerhet. Yttrande Bygg- och miljönämnden anser att trafikstrategin är ett viktigt dokument för kommunens framtida utveckling och man ställer sig bakom den med följande tillägg enligt förvaltningens förslag till yttrande; Nulägesanalysen bör utvecklas så att den även belyser nordöarnas betydelse i sammanhanget. Utvecklingen av parkeringen på Burö är viktigt i sammanhanget. Avsnittet gång-, cykel-, och mopedtrafik saknar beskrivning av förhållandena på de bilfria öarna. När det gäller miljöpåverkan är inte kopplingen mellan lokala miljömål och energimål tillräckligt tydlig. De negativa effekterna av en eventuell linbana belyses ej till tillräckligt. Delstrategier, övergripande trafikprogram och planerat ska utarbetas. Det nämns inte vem som ska ta fram dem eller vilken omfattning som avses. Det saknas tidplan och prioriterade åtgärder. Strategi för i vilken utsträckning kommunen avser vara huvudman för vägar och gc-vägar framgår ej. Nämnden önskar även göra följande tillägg; Trafikstrategin bör belysa kollektivtrafiken ur olika målgruppers perspektiv. Man bör skapa incitament för de olika grupperna att använda sig utav kollektivtrafiken, exempelvis genom att erbjuda reducerade priset för pensionärer. Gång- och cykelvägar är en förutsättning för en minskning av trafiken. De bör vara väl avskiljda från biltrafiken. Man bör utveckla diskussionen kring miljömålen ytterligare för att belysa de olika trafikslagens möjligheter och begränsningar ur olika perspektiv. Trafikstrategin bör skilja på inomkommunala och utomkommunala frågor. Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och nulägesbeskrivningen har kompletterats med bland annat parkering. Flera av punkterna kommer att omhändertas i de kommande skedena, exempelvis i arbetet med planer och program. Genom att försöka nå de uppsatta målen i trafikstrategin och därmed förändra resandet hos öckeröborna bidrar strategin till att kommunens uppsatta miljömål nås. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Ett långsiktigt hållbart trafiksystem är nödvändigt för kommunen. Det är även av ett kulturhistoriskt värde med en anpassad infrastruktur som bibehåller öarnas unika karaktär.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 15/31 Öckerö kommun strävar efter att vara en levande skärgårdskommun med människan i centrum. Genom att skapa en trafikstrategi som fokuserar på både möjligheter att fortsätta dagens resande men även skapa möjligheter till nya färdmedel kan kommunen behålla och förstärka sin unika karaktär. BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har inga invändningar mot förslaget till trafikstrategi för Öckerö kommun. Tillstyrkanden Barn- och utbildningsnämnden önskar tillstyrka två i Trafikstrategi Öckerö kommun nämnda strategier, nämligen: Trygghet, tillgänglighet och trivsel för gående och cyklande Faktisk och upplevd trygghet på och vid kommunens gång- och cykelvägar ska successivt öka. Barn- och utbildningsnämnden instämmer i beskrivningen av att föräldrar i mycket hög grad transporterar sina barn till och från skola, förskola och fritids med hjälp av bil, vilket innebär ökad trafik, samt stora risker vid hämtning och lämning. För de äldre barnen skulle en del av denna trafik och dessa riskmoment kunna undvikas om föräldrarna upplevde det som säkert för barnen att själva ta sig till skolan till fots eller med hjälp av cykel. Säkerhetsaspekterna inbegriper inte endast trafiksäkra lösningar som goda och väl avskilda gång- och cykelvägar, utan även andra säkerhetsaspekter som god belysning, trygg genomsikt med mera. Tillgänglig och trivsam kollektivtrafik. Det måste vara attraktivt att åka kollektivt. En del i attraktiviteten är att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig. Många barnfamiljer upplever idag tid som en bristvara och gör många och svåra överväganden för att få livspusslet att gå ihop. Barn- och utbildningsnämnden vill understryka att för att Öckerö kommun skall kunna växa och attrahera barnfamiljer är möjligheterna till goda kommunikationer inom kommunen och inte minst kommunikationerna från kommunens alla öar in till fastlandet av yttersta vikt. Om inte stor vikt läggs vid detta kan befolkningsstrukturen för kommunen i allmänhet och för småöarna i synnerhet komma att utvecklas i en för framtiden ogynnsam riktning. De scenarier som beskrivs på s.10 belyser på ett bra sätt denna möjliga utveckling, vilket redan idag kan spåras i ett över tid vikande elevunderlag på de mindre öarna. Att även kommunikationerna inom kommunen är av största vikt belyses av att vissa elever på Björkö idag efter årskurs 6 fortsätter sin skolgång i Torslanda. Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådsperioden kompletterats med en riktlinje där Öckerö kommun ska bedöma behovet av både sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser i kommande planering. Detta görs för att

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 16/31 fånga upp aspekterna kring barn och deras upplevda säkerhet och trygghet. SOCIALNÄMNDEN Kommunens karaktär Befolkningsstrukturen visar på en förhållandevis hög medelålder och andelen äldre förväntas öka (s. 13) Tillgänglig och trivsam kollektiv trafik Det måste vara attraktivt att åka kollektivt. En del i attraktiviteten är att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig (s. 26) Med tanke på demografiutvecklingen, med en ökande andel äldre, står äldreomsorgen inför utmaningen att även i framtiden kunna erbjuda samma goda service och omsorg som man gör i dagsläget. Goda pendlingsmöjligheter och välutvecklad infrastruktur gör Öckerö kommun mer attraktiv som boendekommun även för en yngre befolkning. För att kunna rekrytera och behålla personalen inom socialförvaltningen (såväl chefer, handläggare som vård- och omsorgspersonal), behöver Öckerö kommun vara en attraktiv plats att arbeta på. En viktig faktor i detta är att det finns bra förbindelser som skapar goda pendlingsmöjligheter från och till intilliggande kommuner. Tillgänglighet Med tillgänglighet avses hur medborgare, näringsliv och offentliga organisationer kan nå de aktiviteter som de har behov av (s. 19) För äldre och personer med funktionsnedsättning är tillgänglighetsperspektivet extra viktigt. Det bör finnas goda möjligheter att åka kollektivt inom kommunen (och även till Göteborg) för dem som inte har tillgång till bil och inte har förutsättningar att ta sig fram på cykel eller till fots. Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådsperioden kompletterats med en riktlinje där Öckerö kommun ska bedöma behovet av både sociala konsekvensanalyser och barnkonsekvensanalyser i kommande planering. Riktlinjen syftar till att tillvarata de behov som finns hos alla medborgare i Öckerö kommun. VA-ENHETEN Va-enheten har inget att erinra. -

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 17/31 KRETSLOPPSENHETEN Sid 25, Tillgänglighet: Det är av vikt att kommunens återvinningsstationer och återvinningscentraler är tillgängliga även för de som nyttjar andra färdmedel än bil. Det skall vara lättillgängligt och säkert att komma till ÅVS och ÅVC. Sid 28, Trygga och Tillgängliga Transporter: Viktigt att våra vägar klassas inte minst så att rätt fordon kan inköpas. Viktigt också att säkerställa plats för massahantering. Sid 29, Attraktiv Kustzon: Viktigt att vid byggnation säkerställa framkomligheten, ur arbetsmiljösynpunkt, för avfallshanteringen. Bra om avfallshanteringen kan ske i utkanten av bebyggelsen så att man slipper köra in i området. Övrigt; På sidan 9 står det att i arbetet med ny översiktsplan är inriktningen att att broreservat ska återinföras. På sidan 13 står: I projektplan för ny översiktsplan har kommunstyrelsen angett att planeringen skall utgå ifrån fortsatt färjedrift, inte bro. Dessa uppgifter kan tyckas motstridiga. Öckerö kommun avser att det fortsatta planeringsarbetet ska utgå från fortsatt färjedrift. Efter synpunkter från länsstyrelsen har broreservat återinförts för att i framtiden möjliggöra en fast förbindelse med Göteborg utan att göra stora ingrepp i exempelvis bebyggelse. Öckerö kommun planerar idag för fortsatt färjedrift. FÄRJETRAFIKEN Sid 9, åttonde stycket: oklart vad som syftas gällande utredningen. Sid 13: I projektplan för ny översiktsplan har kommunstyrelsen angett att planeringen ska utgå från fortsatt färjedrift, inte bro. I stycket nedanför blir man ändå osäker på vad som gäller. Öckerö kommun avser att det fortsatta planeringsarbetet ska utgå från fortsatt färjedrift. Detta beslut påverkar även boende i Göteborgs kommun. Det är därför nödvändigt att trafikstrategin bidrar till att hantera konsekvenserna av detta beslut. Efter synpunkter från länsstyrelsen har Öckerö kommun återinfört broreservatet. Det skulle i framtiden möjliggöra att en fast förbindelse till Göteborg kan anläggas utan att göra stora ingrepp i exempelvis bebyggelse. Öckerö kommun planerar idag för fortsatt färjedrift. PLAN-, BYGG-, OCH MILJÖENHETEN Trafikstrategin är ett mycket viktigt dokument för kommunens framtida utveckling. Plan-, bygg- och miljöenheten tycker att det är bra att dokumentet tas fram och att synpunkter inhämtas från många olika håll.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 18/31 Dokumentet är omfattande och saknar i nuläget en röd tråd samt en tydlig struktur. Enheten tror att dokumentet skulle bli mer lättläst och tydligt genom att: Innehållsförteckningen bör vara på en separat förstasida. Första stycket på sidan 3 bär ha en egen rubrik, exempelvis Inledning eller Rapportens upplägg. Varje kapitel bör börja på en ny sida. Korta ner bakgrundsdelen med förutsättningar och kunskapsunderlag samt nulägesanalys. Ändra rubrikernas utseende så att nivåerna blir tydligare (rubriker, underrubriker). I kapitlet förutsättningar och kunskapsunderlag bör en mer renodlad rubrik läggas till vid de stycken som redovisar vad som genomförts eller icke genomförts i Öckerö kommun. Lägga till en översiktsbild/tabell över de många olika styrdokument som finns och som ska tas fram för trafikstrategin. Tabeller, foton och bilder bör förses med tydliga rubriker och tabell-/bildtext så att de går att förstå utan att behöva läsa den sammanhållna texten. Bilder och foton bör vara större och av bättre kvalité. Månbilden under rubriken mål för trafiksystemet bör ses över. Cirkeln med minska negativa konsekvenser är att betrakta som en del av målet, medan lokala arbetstillfällen och alternativa färdmedel är medel för att nå målet. Kanske kan istället förändrade resvanor finnas med som medel. Sidan 29, strategin attraktiv kustzon för boende och rekreation känns överflödig och upprepande. Dokumentet saknar ett tydligt avslut. Enheten skulle också vilja se följande tillägg: Det måste framgå vem som tagit fotona i dokumentet. Detta bör stå på sidan 2. På sidan 9 bör stycket avslutas med hur utfallet av trafikmängderna faktiskt blev 2010-2014. I inledningen av nulägesanalysen nämns inte nordöarna. På sidan 18 bör ytterligare förklarande text tilläggas för de bilfria öarna. Tydligare koppling till nationella och lokala miljömål samt energimål. En faktaruta som redovisar/jämför andel utsläpp och hur stora ytor som behövs utifrån färdmedel så som cykel, bil, buss etc. Sidan 20, sista stycket miljöpåverkan, reducerad bränsleförbrukning är inte lika med reducerade kväveoxider. I dagsläget tolkas texten så. Sidan 32, genom att införa wifi inom kollektivtrafiken ges möjligheten för pendlare att jobba under resans gång. En utveckling av den sista delen som handlar om program och planer där det framgår vem som ska ta fram planerna, hur omfattande de ska vara, prioritering samt en tidplan för arbetet. En källförteckning i slutet av dokumentet.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 19/31 Övriga kommentarer: Konsekvent ordbruk vad gäller orden gc-vägar/-banor/-stråk/-nät. Sammanbyggda/sammanhängande/sammanhållande öar. På sidan 16 och 19, ej längre aktuellt med linfärja mellan Framnäs och Kalvsund. På sidan 19 sägs att trygghetsvandringar inte genomförts. Detta är inkorrekt. På sidan 30 nämns en ev. utbyggnad av linbana. Detta kommer att påverka landskapsbilden. Öckerö kommun har beaktat synpunkterna och har efter samrådsperioden gjort en översyn av rapporten med avseende på dess struktur, rubriksättning, bild- och tabellhantering, källförteckning, ordbruk, med mera. Trafikstrategins utmaningar och mål har arbetats om.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 20/31 INTRESSEORGANISATIONER BJÖRKÖ SAMHÄLLSFÖRENING Björkö Samhällsförening har studerat Trafikstrategi för Öckerö kommun. Vi har ombetts att reflektera över frågorna: Vad kan bidra till en attitydförändring när det gäller biltrafik och alternativa färdmedel och ge förutsättningar för ett attraktivt boende och lokala arbetstillfällen? Björkö Samhällsförening väljer att ge våra reflektioner såhär: Inför snabbåtsförbindelse till Göteborg. Utveckla och effektivisera kommunikationerna mellan Björkö och de sammanbundna öarna starta färjeförbindelse Knippla Björkö Öckerö. Det skulle också ge bättre underlag för busslinjen på Björkö. Björkö-bussen skall få utökade servicetider, på kvällar och helger. Bättre hållplatsmiljöer med fungerande t ex väntkurer. Bättre och samordnade bussturer på de sammanbyggda öarna. Ett medel för att få fler att använda busslinjerna i kommunen kan vara att under en period låta invånarna resa gratis på bussarna, på samma sätt som man har gjort i tex Göteborg. Alla de förslag vi har listat här ovan bidrar till att skapa goda förutsättningar för näringslivet, både när det gäller lokala företag, besöksnäringen och godstransporter. Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med förslagen i den fortsatta planeringen. ÖCKERÖ NORRA Ö-RÅD Styrelsen för Öckerö Norra Ö-råd har studerat rubricerade remiss och vill framföra följande kommentarer. 1. Dokumentet utgör en bra plattform för framtida planering av konkreta insatser och belyser väl relevanta alternativ. Vi kommer med intresse att se fram emot nästa steg med en högre precision av faktiska åtgärder. 2. Enligt vår uppfattning skulle dokumentet vinna på att tydligare separera trafiksituation och tänkbara insatser som är gällande för trafik/transporter INOM kommunen (a) och detsamma för trafik som går utanför kommunens gränser (b) och som har andra omvärldskrav på sig. 3. Insatser för (a) kan eventuellt tänkas vara årstidsberoende; t ex högre turtäthet och möjlighet att ha service senare på dygnet av Flexlinjen under sommarhalvåret än under vintern. 4. Vad gäller (b) är pendlarna det stora "problemet". Kan det på nytt tas fram möjlighet att ha dedikerad busstrafik till stora arbetsplatser t ex Volvo eller till trafiknoder? Inte minst i dagsläget när Volvo aviserar behov av ca 1300 nyanställningar skulle möjligheten drivas.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 21/31 5. Användning av en app för samåkning skulle i optimala fall innebära en minskning av fordon med 50-75%. Om även bussfilen skulle få användas om det är flera personer i bilen kan trängseln minskas ytterligare. Svårigheten här är förlusten av den privata bekvämligheten och vinsten är de lägre kostnaderna för arbetsresorna. Vi tror att en sådan app behöver stöttas från kommunalt håll och eventuellt förenas med någon annan "premie" för att ha framgång. 6. I dokumentet nämns möjlighet att ta ut en avgift för färja och/eller "trängselskatt". Detta kan eventuellt bidra till färre överfarter av turistfordon om man samtidigt underlättar parkering på fastlandssidan och fri transport på öarna. Detta skulle också kunna vara ett incitament för ökad samåkning bland pendlare. 7. Många av de förslag som framkommit från samråd med Fokusgrupperna finner vi utmärkta t ex taxekonstruktion som ger samma pris för kollektivtransport till öarna som till Lilla Varholmen. Ett annat bra exempel är en utökning av möjlighet att arbeta på distans t ex på kontorshotell. Här skulle kommunen kunna kontakta företag för att stötta i medgivande till distansarbete. 8. Från Öckerö norra Ö-råd vill vi ännu en gång understryka fördelar med GC-väg över Lammholmen, bra förbindelse mellan Öckerö och Björkö hamn och behovet av säkra, trevliga terminaler på Pinan och Lilla Varholmen för att öka den inomkommunala trafiken. Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med förslagen i den fortsatta planeringen. HYPPELNS SAMHÄLLSFÖRENING Man kan se att det finns två huvudområden ; pendlingstrafiken på 155:an som är det stora problemet, samt trafiksituationen i kommunen. Vi tror inte den föreslagna strategin kommer påverka trafiksituationen på 155 mer än marginellt. Öckerö definieras som glesbygd, och därmed är bilen en viktig faktor. Dessutom är kommunens möjlighet att påverka t.ex kollektivtrafiken på landsidan näst intill obefintlig. Gällande trafiksituationen inom kommunen är det betydligt lättare: 1. Göra kommunen attraktiv genom att skapa arbetstillfällen som lockar de nuvarande pendlarna. 2. Förbättra gång och cykelbanor/göra dom säkrare för skolbarnen resulterar i mindre bilkörning för hämta och lämna. 3. Skolskjuts för de minsta skolbarnen. 4. Utöka flexlinjen, och även användas av skolan utan krångel. Tex kunna förbeställa mer än för en tur åt gången. 5. Kollektivtrafiken måste bli bättre. 6. Enhetstaxa på bussarna. Specifikt för Nordöarna ; 1. Ett övervakat P-hus på Burö, med bl.a boendeparkering. 2. Förutsätter en uppvärmd vänthall. 3. Kan möjligen innebära en utökning av persontrafiken istället för biltrafik.

Datum 2015-04-08 Diarienummer 0279/13 Sida 22/31 Bro; En bro tror vi skulle underlätta möjligheten för att resa kollektivt framför allt för Nordöborna. Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med förslagen i den fortsatta planeringen. SPF TIO ÖAR (PENSIONÄR- OCH HANDIKAPPSRÅDET) Strategin nämner att vi boende i Öckerö Kommun skall förändra vårt beteende genom att åka mer attraktivt iordninggjord kollektivtrafik. SPF Tio Öar föreslår att alla pensionärer får åka kollektivt gratis eller med kraftigt reducerade priser under dagtid (liknande Göteborgs Kommun och många andra kommuner). SPF Tio Öar tror att beteendet att välja kollektivtrafik på dagen för pensionärer inte förändras såvida inte det blir riktigt attraktivt. I strategin talas det också mycket om trafiken från Björkö in till Varholmen. SPF Tio Öar föreslår att det snarast vidtas åtgärder för att binda ihop Björkö med de sammanhängande öarna. En stor del av trafiken från Björkö till Varholmen respektive tillbaka beror sannolikt på behov av service av olika slag (läkarbesök, tandläkare, shopping mm). Denna service kan förmodligen erhållas på de sammanhängande öarna. Detta skulle minska flödet av trafik in till väg 155 och skulle stärka sysselsättningen i kommunen. Öckerö kommun tar tacksamt emot reflektionerna och kommer att arbeta vidare med förslagen i den fortsatta planeringen. KALVSUNDS SAMHÄLLSFÖRENING Kalvsunds Allmännyttiga Samhällsförening (KAS) har gått igenom strategidokument med tillhörande referenser och bifogade frågeställningar besvaras med utgångspunkt både från övergripande kommunmål samt utifrån den boendesituation som finns specifikt på Kalvsund som en av två bilfria öar i kommunen. Med bakgrund av: Öckerö kommuns trafikstrategi har som målsättning att Minska de negativa konsekvenserna av biltrafiken Förbättra förutsättningarna för alternativa färdmedel till bilen Förbättra förutsättningarna för lokala arbetstillfällen En avgörande förutsättning för att kunna uppnå målsättningarna är att vårt beteende förändras. Det kräver en attitydförändring hos alla inblandade. 1. Ge exempel på åtgärd som kan bidra till en sådan attitydförändring: