EMDR TIDNINGEN. Föreningen EMDR Sverige. Årgång 16, Nummer 2 December 2015 Bästa EMDR tidningens läsare!

EMDR TIDNINGEN Föreningen EMDR Sverige Årgång 16, Nummer 2 December 2015 Bästa EMDR tidningens läsare! Flera fasansfulla terrordåd, flyktingkatastrof, förhöjd hotbild i Sverige, oro och rädsla. Vad säger man denna höst när orden inte räcker till? Försvara de demokratiska värderingarna och inte förlora hoppet. Att hjälpa människor att återhämta sig efter traumatiserande upplevelser. Efter händelserna i Paris har de olika europeiska EMDR föreningarna skickat sitt deltagande och erbjudande av stöd till den franska EMDR föreningen. Styrelsen för EMDR Sverige har också kontakt med hjälporganisationer för att planera insatser i flyktingsituationen. Det har även kommit förfrågningar om EMDR utbildningar i krisområden. Det svensk-norska HAP projektet fortsätter i Tanzania. Vi uppmanas ändå leva som vanligt. Du läser nu tidningens andra nummer 2015. Hoppas du blir EMDR inspirerad. Du hittar en intressant uppsats av Maud Nilsson från EMDR handledarutbildningen. Det finns också ett referat av höstens studiedagar med Arne Hofmann och Mikael Hase. Håll speciellt koll på Kalendariet 2016. Vi erbjuder mer än vanligt. I maj har vi en tvådagars konferens med Dolores Mosquera från Spanien om tillämpning av EMDR vid personlighetsstörningar och narcissism. Dolores är en mycket efterfrågad föreläsare över hela världen och är medförfattare till boken EMDR and Dissociation. I oktober har vi tvådagars konferens med Sandra Paulsen från USA. Denna gång kommer temat att vara EMDR vid tidig traumatisering. Rubrikerna specificeras senare. Båda konferenser hålls på Piperska Muren som blivit mycket uppskattat som konferensställe av våra deltagare. Till sist en påminnelse igen: om du byter mailadress, meddela oss på info@emdr.se! Många felaktiga mailadresser blockerar våra möjligheter att skicka medlemsutskick. På väg mot jul! Raili Hultstrand ordförande I detta nummer bl a: 1) Bästa EMDR-tidningens läsare! 2) Examinationsarbete handledarutbildning 4) Boktips 5) Workshop med Dolores Mosquera 6) Kalendarium 6) Referat studiedagar med Arne Hofmann och Michael 1 Hase

EMDR Sverige har nyligen arrangerat en handledarutbildning i EMDR, och som ett av examinationsmomenten har de blivande handledarna skrivit ett arbete om någon aspekt av EMDR arbetet. Nedan är ett av dessa arbeten, av Maud Nilsson. Hinder och varningssignaler vid EMDR EMDR går utmärkt att använda i behandlingen av många komplexa traumarelaterade störningar, såsom komplex PTSD, traumarelaterad BPO, DDNOS typ 1 och ibland för DID. Modifiering av EMDR standardprotokoll måste användas om målet inte enbart är att utveckla copingstrategier utan också att integrera traumatiska minnen i annat fall kan svårt traumatiserade patienter dekompensera då de har en nedsatt förmåga att klara känslomässigt starka påfrestningar. Övermäktiga barndomsupplevelser utgör grunden till det dissociativa tillståndet. DID representerar den svåraste dissociativa patologin där individen tidigt lärt sig att det inte finns fungerande hjälp att få i det mellanmänskliga vad gäller reglering av affekter och tillstånd. En sådan person kommer över tid att förlita sig på strukturer som blir alltmer automatiserade och oflexibla. Detta sker på en ofta helt omedveten nivå. Traumata och inre konflikter, som finns inom olika aspekter av självet hos en DID-patient, kan ta form antingen som en passiv påverkan eller som aktiva intrång i patientens medvetande eller genom att helt ta över personens exekutiva fungerande. Detta får till följd att individens upplevelse av att ingå i ett sammanhang/vara sammanhängande som människa störs eller avbryts. Behandling av dissociativa störningar med EMDR skall endast ske efter att terapeuten har tillräcklig kunskap och praktisk erfarenhet av att arbeta med patologisk dissociation, dvs kan diagnosticera tillstånden och titrera traumata samt i förekommande fall också har tillgång till handledning. Att kunna behandla personer med en svårare dissociativ problematik (DDNOS på gränsen mot DID och DID) förutsätter att terapeuten kan skapa en så trygg omgivning som möjligt samt förstå att det kan ta år innan patienten upplever en inre trygghet. På så sätt ges individen chans att utforska och överkomma smärtsamma och uppslitande inre konflikter. Patienten i sin tur behöver ha god förmåga att: kunna hantera starka affekter; lugna och trygga sig själv; behålla en inre känsla av samhörighet med andra; reglera stark självkritik och självförakt; hålla fast vid en positiv känsla av sig själv. Detta är exakt det som en person med svårare patologisk dissociation inte klarar och är orsaken till den fobi för den inre världen dessa patienter alltid uppvisar. Vid bedömning av vad som anses acceptabel affekttolerans hos individen behöver terapeuten dessutom ta i beaktande att specifika delpersonligheter kan ha olika grad av affekttolerans; hur systemet av delpersonligheter är uppbyggt och individens övergripande egostyrka. Terapeuten bör även vara vaksam på om det finns ett pågående självskadebeteende; aktiva självmordsplaner; okontrollerade flashbacks; snabba växlingar mellan delpersonligheter; ständiga medicinjusteringar; pågående misshandel i nuvarande relation; delpersonligheter som är starkt emot EMDR-bearbetning; pågående missbruksproblematik, etc. Under EMDR arbetet är det centralt att patienten får fatt i de känslor som finns knutna till målminnet, kan processa/bearbeta dessa och slutligen integrera det traumatiska materialet som en del av individens hela livshistoria. Dissociativa processer kan vara hindrande för att nå ett fullgott resultat. I de fall där terapeuten misstänker en pågående dissociativ process rekommenderar man att patienten åter screenas med DES och/eller diagnosticeras med SCID-D. En diagnosticering bör ha skett innan EMDR-arbete inleds. En fördel med EMDR-metoden är att den kan skynda på behandlingsprocessen. En nackdel är att om metoden används felaktigt kan detta leda till att patienter med komplexa dissociativa störningar dekompenserar, dvs patienten brister i sin förmåga att hantera de känslomässiga påfrestningar hen utsätts för. Att utveckla och installera copingstrategier för att bättre hantera PTSD-symtom erbjuder en icke hotande introduktion till EMDR. 2

Följande tekniker underlättar inre kommunikation och samarbete, minskar ångest, ökar på individens förmåga att vara i nuet under längre perioder Installation of Current Time and Life Orientation; Height Orientation; Installation of Clinician and the Clinician s Office (Twombly 2000). När sedan ett målminne har valts kommer detta målminne liksom arbetsprocessen att delas upp i mindre bitar (fractionated work). Tillsammans dekonstruerar terapeuten och patienten det traumatiska minnet i mindre beståndsdelar med mer hanterbar mängd av affektpåslag. Varje minnesfragment tjänar som separata målminnen och adresseras vid olika behandlingssessioner där minnesfragmenten på nytt återupplevs. Ett behandlingsupplägg som detta skyddar mot okontrollerbara affektbryggor (Watkins 1971, Watkins & Watkins 1997), dvs att EMDR skulle kunna aktivera och länka in annat traumatiskt material och således medföra att patienten blir överväldigad. Följande copingstrategier kan vara hjälpsamma för att klara/orka med och också titrera traumabearbetningen, vilket enligt Kluft (2013) förutsätter hypnoskompetens! 1. Trygg plats/fristad: tillhandahåller en plats för alla delpersonligheter som inte berörs av bearbetningsprocessen för tillfället. 2. Picture in a Picture (två program samtidigt): för att förhindra att patienten förlorar kontakten med nuet under traumabearbetningen. 3. Bankvalvsmetaforen: lära delar att skilja ut ofullständigt processade känslor och minnen till nästa session och på liknande vis hantera aspekter av traumat som ännu inte blivit föremål för bearbetning. 4. Dimmer switch imagery/metafor: för att hjälpa patienten att reducera starka känsloutslag och/eller kroppsliga sensationer till en hanterbar nivå. Enligt AIP-modellen kommer minnen från traumatiska erfarenheter att lagras på ett dysfunktionellt vis, dvs de kommer att avskiljas och förbli icke assimilerade i individens minnesnätverk (dissociation). En viss typ av minnen kan således vara oåtkomliga för individen. När man som behandlare kan misstänka att det saknas viktiga delar i patientens autografiska minne bör man ta in detta i sin bedömning. Likaså när patienten inte inser samband mellan traumatiska erfarenheter i livet och hur dessa hänger ihop med patientens nuvarande symtom. Patienten kan även ha svårt att identifiera triggers till den pågående problematiken. Allt detta bör ses som varningssignaler då en bristande insikt kring egna traumata kan vara en avgörande aspekt när det gäller svår traumatisering hos individen. Prevalens för odiagnosticerad dissociativ störning är uppskattad hög. Detta medför ofta svårigheter för EMDR-terapeuten såsom: behandlingsmisslyckanden; looping patienten fastnar på en hög nivå av inre oro utan någon lättnad i processandet av traumat; penetration av dissociativa barriärer kan leda till okontrollerbar destabilisering, akuta dissociativt psykotiska episoder och förhöjd självmordsrisk; aktivering av traumamaterial kan orsaka en hög grad av inre obehag och en affektbrygga kan bildas när materialet länkar till känslomässigt relaterat material i patientens minnessystem; oväntat friläggande av en dissociativ problematik kan bli konsekvensen av EMDR-behandling och skapa en destabilisering hos patienten men även i behandlingsprocessen; traumatiskt material förblir oåtkomligt pga dissociation om terapeuten underlåter att inkludera viktiga egostates eller delpersonligheter i förberedelsearbetet inför EMDR kan man förvänta att de inte är samarbetsvilliga i processen. De kan tillåta att det traumatiska materialet de hanterar görs tillgängligt, men förhindrar att hela personlighetssystemet kan gagnas av ett gott behandlingsresultat. 3

Under pågående traumabearbetning bör terapeuten också ta hänsyn till att många patienter inte förmår ge stopptecknet av flera olika skäl: patienten är inte känslomässigt närvarande under bearbetningsfasen, dvs de är omedvetna om det obehag de känner; patienten är så överväldigad av det hen upplever att hen är oförmögen att överhuvudtaget ge uttryck för någonting, då hen är utanför sitt toleransfönster (Siegel 1999) och har hamnat i en freezerespons (Porges 2001, 2011); patienten kanske inte känner sina egna gränser; att säga stopp kan vara helt omöjligt för en person som inte kunnat säga nej till andras önskemål/krav; patienten kan inta en undergiven hållning gentemot terapeuten som då speglar patientens hållning till egna tidiga trauma. Referenslitteratur: Forgash, C & Copeley, M (red.) (2008): Healing the heart of trauma and dissociation with EMDR and ego states therapy. New York: Springer. Kluft, R.P. (2013): Shelter from the storm: Processing the traumatic memories of DID/DDNOS patients with the fractionated abreaction technique. North Charleston: CreateSpace. Porges S.W. (2001). The Polyvagal Theory: Phylogenetic substrates of a social nervous system. International Journal of Psychophysiology, 42:123-146. Porges, S.W. (2011): The Polyvagal theory. New York: Norton & Company. Shapiro, F (2001): Eye movement desensitization reprocessing: Basic principles, protocols and procedures. New York: Guilford Press. Siegel, D.J. (1999): The developing mind: Toward a neurobiology of interpersonal experiences. New York: Guildford Press. Twombly, J (2000). Incorporation EMDR and EMDR adaptations into the treatment of clients with dissociative identity disorder. Journal of Trauma & Dissociaton, Vol. 1(2), 61-81. Watkins, J.G. (1971): The Affect Bridge: A hypnoanalytic technique. The International Journal of Clinical and Experimental Hypnosis, 19, 21-27. Watkins, J.G. & Watkins, H.H. (1997): Ego States. New York: Norton & Company. //Maud Nilsson, EMDR/handledarutbildning 2014/2015 Boktips! Inför workshop under våren 2016, passa på och läs: Borderline Personality Disorder and Emdr Therapy, Dolores Mosquera Emdr and Dissociation: The Progressive Approach, Anabel Gonzalez och Dolores Mosquera 4

EMDR for Personality Disorders, Complex Trauma and Narcissism Presenter: Dolores Mosquera Two-day workshop: May 13 & 14, 2016 Stockholm After many early cautions about the potential dangers of using EMDR with individuals suffering from complex trauma, limited proposals have been offered for adapting EMDR procedures to specific populations such as Personality Disorders, complex traumatization or complicated issues such as Narcissism. A variety of attachment disturbances with primary caregivers can lead to lack of selfregulation in some cases and lack of empathy and self-centeredness in others. Being able to identify, understand (and reprocess) the etiological experiences at the roots of the symptoms is crucial for an adequate case conceptualization. To conceptualize EMDR therapy in these cases it is important to understand the developmental pathways from early experiences to present problems. Narcissism is associated with selfish behaviors and lack of empathy towards others. Clients with this diagnosis show a self-centered profile and a (sometimes only apparent) lack of concern about the suffering that they can cause in other people but this is only part of the picture. Narcissistic features can be final outcomes of a neglecting environment, chronic abuse or other adverse experiences. In some cases it can even be related to excessive appraisal. In this workshop, clinical case examples and video fragments will be used to illustrate interventions with EMDR for Personality Disorders, complex traumatization and Narcissism. Through video examples we will demonstrate how EMDR clinicians can safely utilize a wide range of EMDR interventions from early in the preparatory phase of treatment for patients with personality disorders and complex trauma. EMDR therapists will learn to integrate new interventions into their clinical work at different phases of treatment. In particular, they will learn to implement specific clinical interventions for Personality disorders related to complex traumatization such as Borderline Personality Disorder and Narcissism. Dolores Mosquera, is psychologist and psychotherapist. She is the director of the Institute for the Study of Trauma and Personality Disorders (INTRA-TP), a private institution where she has worked with EMDR for many years on cases related to severe traumatization. She is an EMDR Europe Consultant and Facilitator. She has extensive teaching experience, leading seminars, workshops and lectures internationally. She has published many books and articles on personality disorders, complex trauma and dissociation and is a recognized expert in this field. Fördjupa dina kliniska kunskaper och färdigheter! Intressant artikel om Carol Forgash och EMDR och Ego State Terapi i ett tidigare nummer av EMDR tidningen nr 02-2005. Du hittar den på hemsidan ihop med andra tidigare nummer av tidningen. 5

Kalendarium 2016 10-12 februari och 1 april Grundkurs del 2 i Uppsala 16-18 mars + uppföljning 22 april Grundkurs del 1 i Uppsala 14-16 sept + uppföljning 11 nov Grundkurs del 2 i Uppsala 19-21 okt + uppföljning 2 dec Grundkurs del 1 i Umeå Boka redan nu! EMDR Sverige ger under 2016 två workshops med internationellt erkända föreläsare 13-14 maj - Dolores Mosquera, EMDR for Personality Disorders, Complex Trauma and Narcissism 7-8 oktober - Sandra Paulsen, När det saknas ord EMDR vid tidiga trauman Lokal: Piperska muren, Stockholm Missa inte! 17 19 juni Konferens EMDR Europe i Haag, Holland. EMDR Sveriges studiedagar med Arne Hofmann och Michael Hase Precis när hösten anlänt och semestern för de allra flesta var avslutad så blev det en riktig Kickstart för de EMDR medlemmar som sökt sig till Piperska muren på Kungsholmen i Stockholm den 4 och 5 september för att lyssna på två välmeriterade, duktiga och sympatiska tyska forskare och kliniker. De delgav oss sin forskning och pågående enorma kunskap gällande depression respektive missbruk och hur EMDR kan användas vid dessa tillstånd. De resultat som hittills kommit fram visar på goda resultat för de patienter som erbjöds treatment as usual + EMDR. Större randomiserade studier är nu på gång. Vi vet alla från vårt kliniska arbete att såväl depression som missbruk kan följa på svåra livshändelser. Mitt intryck blev att alla som deltog fick med sig något matnyttigt hem. Detta både utifrån hur jag själv upplevde det matnyttiga och det faktum att få med sig hem föreläsningarna i pappersform (eller kvar i en mapp i datorn), EMDR in the Treatment of Depressive Disorders och EMDR & Addiction. 6

Arne Hofmann internmedicinare i grunden, som sadlade över till psykosomatik och som sedan utbildade sig hos Francine Shapiro 1991 i Palo Alto och blev den som introducerade EMDR i Europas tyskspråkiga länder. Psykosomatik och depression och länken till hur svåra livhändelser och hårda ord under lång tid producerar depressionen, som kan ses som en stress regulation disease, stress i hjärnan helt enkelt. Anknytningstrauman påverkar den växande individens hjärna mer än hot-trauman. Allvarlig depression är en av våra vanligaste psykiska sjukdomar och drabbar generellt 5-15 % av befolkningen under en livstid. Traditionell behandling med medicinering och samtal visar fortsatt på ett återfall av 50 %. I Arne Hofmann och hans teams forskning som startade 2007 är två pilotstudier gjorda som visar att den grupp som även erhöll EMDR behandling, visar på färre återfall än kontrollgruppen. En större multicenter RCT studie pågår. Några resultat av studien är ännu inte tillgängliga, men vi fick ta del av det kliniskt intressanta som man hittills observerat. Jag väljer här att kort referera den videoinspelning av en EMDR session med en deprimerad man som för mig tydligt visade kopplingen stressande svåra livsändelser och psykosomatik. Mannen upplever stor press och stress i sin nuvarande arbetssituation. Jag kallar honom Mannen med det överfulla skrivbordet, vilket var hans målminne (bild). Hans negativa kognition är Jag måste vara perfekt. När desensibiliseringen startades (ögonrörelser) fick vi följa en mängd olika kroppssensationer som flyttade sig. Där man som åskådare kunde börja tänka händer det något här?. Det gjorde det! Genom terapeutens tålmodiga och varsamma hanterande av att fortsätta fokusera på det kroppsliga fick klienten kontakt med en inkapslad sorg över sin mammas död. Utifrån händelsen med mammas död och sorgen ledde fortsatt arbete med ögonrörelser ( och float-back, tror jag) till kärnhändelse där han som liten pojke bestämt sig för att inte gråta. Det var en fin, tydlig och lärorik video. Även Michael Hase har sin skolning i psykosomatik. Han är chefsläkare på enheten för psykosomatik i Bad Bevensen (norra Tyskland). Han är specialist i psykiatri och utbildad psykoterapeut. Samsjuklighet mellan PTSD och substansberoende ger oss skäl att arbeta med EMDR och bearbeta de traumatiska händelserna. Vi fick en tydlig bild av missbruk och även olika drogers påverkan på människans hjärna och hur olika symtombilden kan bli. Kortfilmen utifrån hur man med olika droger i kroppen blir som bilförare var oerhört tydlig. Den var skrämmande och rolig. Vore bra som undervisningsmaterial på skolor. Hur som helst det är många vägar som leder till missbruk och PTSD är en av dem. Utifrån detta så blev två behandlingsstrategier tydliggjorda. Den ena vägen är att man arbetar utifrån standardprotokollet och arbetar med det trauma som lett till beroende av någon drog. Den andra strategin är att ta sig an behandlingen via AM. Det handlar då om första minnet av när man första gången tog drogen. Målminnet är här AM The Addiction memory. Som behandlare och utifrån den kunskap du fått avseende patientens besvär bestäm dig för om du ska börja med PTSD eller addiction. Gör en bedömning av AM (varför, hur, alla känslor, alla tankar mm?). Bedömningen görs som i standardproceduren. Det handlar om att komma åt suget/begäret och på sikt den bakomliggande anledningen. Det som skiljer från standardproceduren när man arbetar med AM är att istället för SUD så används LoU, Level of Urge. Även när det gäller trauma och adiction fick vi ta del av instruktiva videofilmer. Detta blev ett komprimerat axplock från studiedagarna. Till alla er som inte var med, håll ögonen öppna om ni framöver får möjlighet att delta på någon workshop med dessa två herrar. Vi kan hoppas att de kommer till Haag den 17-19 juni 2016 på EMDR Europas konferens. Rapporterat av: Marie-Louise Löfstaf 7

TIPS Sök på Google: Francine Shapiro Library eller https://emdria.omeka.net/ Skriv in t ex EMDR SWEDEN på Search item En av Föreningens uppgifter är att informera allmänheten och professionella om EMDR TRAUMADAGEN 9/9-15 I STOCKHOLM EXPO MEDICA Föreningen EMDR Sverige deltog i Traumadagen med en välplacerad egen monter, som bemannades av föreningens medlemmar. Bland föreläsarna var också våra medlemmar väl representerade. Kerstin Bergh Johannesson hade tre föreläsningar; dubbelpass om EMDR: EMDR för behandling av traumarelaterade störningar och EMDR i klinisk praktik. Samt en föreläsning om Vad bör vi göra efter allvarliga händelser. Per Calleberg med kollegan Magnus Brolin föreläste om Psykologisk krishantering på arbetsplatser. Anna Gerge hade en dubbelföreläsning om Anknytning att förstå människan. Föreläsningarna var välbesökta och i montern hade vi många besökare som var intresserade av EMDR. Raili Hultstrand ordförande Redaktion: Lennart Alm, Kerstin Bergh Johannesson, Charlotta Lindahl, Sofia Strand, Ewa Johansson Ansvarig utgivare: Raili Hultstrand Lennart Alm Kerstin Bergh Raili Hultstrand Charlotta Lindahl Sofia Strand Ewa Johansson Johannesson 8