Relevanta dokument
VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Agneta Pettersson

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Förebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn

DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/ evamari@mac.

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

Hans Löfgren Barn och ungdomspsykiatriska enheten. Elevers (o)hälsa

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Protecting YOU Protecting ME

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Behandling av depression hos äldre

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

En rimlig teori räcker inte

Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

Om risk- och skyddsfaktorer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar Psykiatriska kliniken Ryhov

Föräldrastöd i Skåne Metoder och spridning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Nationella riktlinjer för diabetesvården Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

KAPITEL 7 program som används i sverige

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Psykisk ohälsa bland äldre

FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?

Komplementär behandling vid ADHD

Projektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

SBU:s sammanfattning och slutsats

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Ledsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? Olika typer av självskadande

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Ett stärkt föräldrastöd för barnets rätt till trygga uppväxtvillkor

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

ANTD-förebyggande arbete

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Bättre insatser vid missbruk och beroende Individen, kunskapen och ansvaret (SOU 2011:35)

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

Skolperspektivet Elevhälsa

Frågor och svar om överenskommelsen sjukskrivning och rehabilitering 2016

Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Evidens för diagnostik och behandling av ADHD Om ett SBU-projekt

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Kommittédirektiv. Åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet. Dir. 2014:20. Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

SBU:s sammanfattning och slutsatser

POPULATION OCH BORTFALL

DISA din inre styrka aktiveras

Föräldrautbildningsprogrammet STRATEGI. för föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år Agneta Hellström

Från riktlinjer till effekter

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Evidensbaserad medicin

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS

Psykiatrilagsutredningen

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

B R I S - R A P P O R T E N

Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Förebyggande åtgärder mot fetma

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Barns och ungas hälsa

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Transkript:

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE KARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning värderas och sammanfattas

Varför r gör g r man systematiska översikter? Som del i ett beslutsunderlag för att införa/utmönstra en metod För att minska praxisskillnader För att utreda kontroversiella frågor om åtgärder Som underlag för vidare forskning

Kom ihåg! Även ett begränsat vetenskapligt underlag är ett vetenskapligt underlag! Om det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, vet vi inte om metoden är bra eller dålig. Men det vetenskapliga underlaget kan visa att en åtgärd är ineffektiv: Bad och vattenlek ökar inte risken för rörflytningar (om man har rör i örat)

Evidensbaserad kunskap är inte Åsiktsbaserad kunskap Praxis Ärvd kunskap Kommersiella intressen och inte alltid baserad pårct

Forskningsresultat som kan användas ndas Bästa studiedesignen beror påfrågan Intern validitet Extern validitet

Slutsatserna dvs svaret påp frågorna Bygger på de mest tillförlitliga studierna SLUTSATS

Program för f r att förebygga f psykisk ohälsa hos barn Vilken evidens finns det för att de har effekt? Finns det några risker? Är de kostnadseffektiva? Finns det etiska aspekter?

Några definitioner Psykisk ohälsa hos barn Symtom som är Varaktiga Hindrar den unge från att fungera och utvecklas optimalt Orsakar lidande Preventionsprogram Bygger påförändring av beteende, tankesätt och relationer strukturerade med manual Ofta flera komponenter Riktat mot barnet och/eller föräldrarna Barnpsykiatrikommittén SOU 1998:31

Program en rutinmetod > 125 program används i Sverige 130 MSEK i implementeringsstöd Vad vet vi om dem?

Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten Anttila SBU:s kansli

Förebygger program psykisk ohälsa hos barn? Vaccinationseffekt som varar minst sex månader Minskad psykisk ohälsa främsta målet Barn mellan 2 och 19 år och utan psykiatrisk diagnos

Urval 13953 abstrakts i sökningarna 1361 artiklar beställdes i fulltext Uppfyller inte kriterierna Inte relevanta (kontext) 149 artiklar granskades noggrant Låg kvalitet Det vetenskapliga underlaget: 60 studier

ANALYS: Hur stor är r effekten? Study or Subgroup 2.5.1 Gillham 2007 Gillham07 CDI PRP AB 06m Gillham07 CDI PRP C 06m Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Chi² = 2.35, df = 1 (P = 0.13); I² = 57% Test for overall effect: Z = 0.66 (P = 0.51) Experimental Control Std. Mean Difference Std. Mean Difference Mean SD Total Mean SD Total Weight IV, Fixed, 95% CI IV, Fixed, 95% CI 5.68 7.9 6.2 7.32 96 70 166 7.01 6.97 5.29 8.76 83 77 160 14.3% 11.8% 26.1% -0.23 [-0.52, 0.07] 0.11 [-0.21, 0.44] -0.07 [-0.29, 0.14] 2.5.2 Pössel 2005 Pössel05 CES-D hiself 06m Pössel05 CES-D loself 06m Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Chi² = 4.52, df = 1 (P = 0.03); I² = 78% Test for overall effect: Z = 1.86 (P = 0.06) 2.5.3 Pössel 2008 Pössel08 SBB-DES boy 06m Pössel08 SBB-DES girl 06m Subtotal (95% CI) 12.75 12.68 0.67 0.55 7.87 6.4 0.66 0.48 71 52 123 91 72 163 Heterogeneity: Chi² = 1.03, df = 1 (P = 0.31); I² = 3% Test for overall effect: Z = 1.85 (P = 0.06) 12.77 17.2 0.74 0.71 8.65 8.21 0.66 0.45 45 37 82 70 68 138 8.9% 6.7% 15.5% 12.8% 11.1% 23.9% -0.00 [-0.38, 0.37] -0.62 [-1.05, -0.19] -0.27 [-0.55, 0.01] -0.11 [-0.42, 0.21] -0.34 [-0.68, -0.01] -0.22 [-0.44, 0.01] 2.5.4 Horowitz 2007 CBT Horowitz07CBT CES-D 06m 17.82 12.31 Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Not applicable Test for overall effect: Z = 1.42 (P = 0.15) 2.5.5 Horowitz 2007 ITP Horowitz07IPT CES-D 06m 17.42 11.55 Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Not applicable Test for overall effect: Z = 0.01 (P = 0.99) 88 88 84 84 15.51 11.64 17.4 11.64 142 142 142 142 17.5% 17.5% 17.0% 17.0% 0.19 [-0.07, 0.46] 0.19 [-0.07, 0.46] 0.00 [-0.27, 0.27] 0.00 [-0.27, 0.27] Total (95% CI) 624 664 100.0% Heterogeneity: Chi² = 15.35, df = 7 (P = 0.03); I² = 54% Test for overall effect: Z = 1.37 (P = 0.17) Test for subgroup differences: Chi² = 7.45, df = 4 (P = 0.11), I² = 46.3% -0.08 [-0.19, 0.03] -1-0.5 0 0.5 1 Favours experimental Favours control men ofta är studierna så heterogena så metaanalys är meningslös

Det vetenskapliga underlaget (medelhög kvalitet) 38 randomiserade studier (68 artiklar) om att förebygga utagerande problem 21 randomiserade studier (36 artiklar) om att förebygga ångest och depression En randomiserad studie om självmordsbeteende Inga studier om självskadehandlingar eller ätstörningar

Vilka föräldrastf ldrastödsprogram dsprogram har vetenskapligt stöd? Incredible Years till riskgrupper Triple P till riskgrupper Family Check Up till individer med förhöjd risk Familjestödsprogram för familjer med inre påfrestningar Effekterna är oftast små!

Vilka skolbaserade program har vetenskapligt stöd d för f r effekt? Good Behavior Game (universellt) FRIENDS (universellt) Coping Power (till riskindivider) Coping with Stress (till riskindivider) Effekterna är oftast små!

Evidens för f r program som används nds i Sverige Ett begränsat vetenskapligt stöd för liten effekt Incredible Years, som används rutinmässigt i Sverige Tvåprogram som testas i liten skala i Sverige (Triple-P och Family Check Up) CWS som används rutinmässigt i Sverige men för annan preventionsnivå(disa) En studie vardera Effekt för KOMET (svensk studie) och COPE Ingen effekt för Second Step (StegVis) och ingen tilläggseffekt för Beardslees familjeintervention Övriga program är inte vetenskapligt utprövade för prevention

Avvägningar gningar Liten effekt eller okänd effekt Biverkningar ofullständigt utredda Kommersiella intressen Etiska aspekter får stor inverkan

Att fundera påp Rättvis fördelning? Universella program kan nådelar av befolkningen som annars inte skulle få hjälp => utjämnande effekt Men samtidigt mindre stöd till dem som har högst risk Finns alternativ som skulle vara bättre i det enskilda fallet? Frivilligt? De som bäst behöver stöd tackar i högre utsträckning nej Universella skolprogram: man utgår från att samtycke föreligger

Att fundera påp forts Påverkas föräldrarollen? experter tar över (både positivt och negativt) Passar det standardiserade formatet alla familjer? Underliggande värderingar Risk för icke avsedda effekter för barnen? Timeout, ignorering, belöningssystem stigmatisering

Nya projekt Dyslexi Upptäckt, prevention och behandling av missbruk och beroende hos barn och unga

Kunskapscentrum för r hälsoh lso-och sjukvården www.sbu.se

Vetenskapligt underlag för f r Komet En studie* där Komet jämfördes med Komet med självstudier och väntelista Ingen uppföljning av väntelistegruppen ECBI förbättrades mer med fullständig Komet Alla barnen hade klinisk nivå uppförandestörning vid start (ECBI > 137) En studie** där Skol-Komet jämfördes med CHARLIE och väntelista Ingen uppföljning av väntelistegruppen Hyperaktivitet, kamratproblem och negativ uppmärksamhet bättre i skol-komet än i CHARLIE-gruppen *Kling et al 2010; ** Forster et al 2010

*Kimber et al 2008 Vetenskapligt underlag för f r SET En kontrollerad studie (skolnivå, ledd av ordinarie lärare)* Många utfallsmått (mobbning, droganvändning, psykisk ohälsa) > 50 % av barnen besvarade inte enkäten och det var skillnader mellan dem som föll bort och var kvar Småeffekter påsjälvrapporterad aggressivitet och attention seeking (YSR)

Svensk utvärdering av De otroliga åren En studie* utan kontroll Axberg U et al 2007

Svensk utvärdering av DISA* Kontrollerad studie* Flickor i årskurserna 7 och 8 från 8 skolor i Stockholm Uppföljning efter ett år Flickor i interventionsgruppen hade lägre nivådepressiva symtom (CES-D) än i kontrollgruppen * Treutiger, examensarbete 2006

Thorell et al 2009 Svensk utvärdering av COPE* Fyra grupper med olika nivåer av beteendestörningar, varav en väntelistekontroll med låga nivåer av beteendestörningar < 50 % fullföljde programmet Ingen uppföljning Post test förbättrades ODD-symtom, hyperaktivitet och dagliga problem för barn utan diagnos men med höga nivåer symtom jämfört med väntelista.

Ett exempel, SET Svenskt program Utvärderad i högskoleuppsatser resp en kontrollerad studie utan uppföljning SET = inget informerat samtycke inhämtas Infört i många skolor. Kostnader (ex Huddinge): 12 MSEK för att introducera programmet och därefter 1 MSEK årligen för att bibehålla kompetensen. Tillkommer kurslitteratur