Hans Löfgren Barn och ungdomspsykiatriska enheten. Elevers (o)hälsa

Transkript

1 Hans Löfgren Barn och ungdomspsykiatriska enheten Elevers (o)hälsa

2 Preventiva åtgärder Primär prevention kallas också universell prevention och är riktad mot grundläggande orsaker till ohälsa - Inom sjukvården menar man åtgärder för alla. Sekundär prevention (riktad prevention) har som mål att stoppa eller förhindra redan uppkommen ohälsa genom tidig upptäckt och ändamålsenlig behandling, eller minska återfall genom effektiv rehabilitering - Inom sjukvården menar man åtgärder för individer som ligger i riskzonen för sjukdom.

3 Preventiva åtgärder Geoffrey Rose: Preventive medicin, 2008, Oxford. Populationsåtgärd Högriskåtgärd % Konfidensintervall

4 Evidensbaserade preventiva program Ett eller flera program har bevisad effekt Helst i en vetenskaplig tidskrift som är granskad av andra forskare Svårt att få forskningsmedel, alla vill ha resultaten men få vilja stöda resultatarbetet Programmet måste ha detaljerad beskrivning En manual som förenklar lokalt utförande Lokala utförare måste utföra programmet utan förändringar Ingen forskning har bevisat att lokala förbättringar ger bra resultat Kommer lokalt utförande av programmet att ge samma effekter? Eldsjälars värme

5 Otillräckligt stöd för Programmet Inte signifikant skillnad mellan kontroll och intervention Otillräckliga effektmått Otillräcklig förklaringsprocent Rätt mätmetoder Jämförbara mätmetoder på upprepade försök Rätt studiedesign Rätt storlek på populationen Rätt kontext (inte accepterar resultat ifrån annan kultur)

6 Otillräckligt stöd för Forskning om programmen För olika grupper Inte tillräckligt stora grupper Inte bra kvalitet Inte rätt kontext Inte rätt statistik Forskning som undersöker forskning om programmen (metastudier) För snäva kvalitetsramar Otillräckliga sökmetoder För få och för olika, och för små studier

7 Depression global börda (Figuren återgiven med tillstånd ifrån tidskriften Psykisk Hälsa, )

8 Depression global börda (Figuren återgiven med tillstånd ifrån tidskriften Psykisk Hälsa, )

9 Depressionsförebyggande Flera olika program SET (Socio Emotionell Träning) DISA (Depression intervention for Swedish Adolecents) CHAT (Choosing Healthy Actions and Thoughts)

10 CHAT Choosing healthy actions and thoughts Utformades för att hjälpa skolbarn att hantera social och skolrelaterad stress och att förebygga nedstämdhet Skaparen av programmet är Leslie Cunningham Metoden har utvecklas av professorer på UCLA, Harvard (USA) och McMaster University (Canada)

11 Fördelar med CHAT Genusneutral Lättillgängliga videos för eleverna Seriösa bakgrundsproblem Realistiska och hanterbara situationer Bygger på den kognitiva teoretiska grunden som är förankrad i Sverige Enskilda elever utsätts inte för stigmatisering Strikt lärarmanual Förbättrade studieresultat och annat bemötande från elever mot lärare

12 Kognitiv teorigrund Tankar Förändring Känslor beteenden 12

13 Tankar Selektiv uppmärksamhet Förhastade slutsatser Övergeneralisering Förstoring och förminskning Dysfunktionella tankar Personalisering Allt eller intettänkande Känslotänkande Etikettering 13

14 Känslor Två positiva: glädje (joy) och intresse (interest) En neutral: förvåning (surprise) och fem negativa: ilska (anger), rädsla (fear), obehag/ångest (distress), avsky (disgust) och skam (shame) 14

15 Beteenden Kognitiva triaden Jag.. Omgivningen.. Framtiden.. 15

16 CHAT Session A: Introduktion Lektionsinnehållen Session 1.1: Att lösa problem (del 1) Session 1.2: Att lösa problem (del 2) Session 2.1: Ta dig tid till något roligt (del 1) Session 2.2: Ta dig tid till något roligt (del 2) Session 3: Behåll fattningen Session 4.1: Visa dig från din bästa sida (del 1) Session 4.2: Visa dig från din bästa sida (del 2) (forts) 16

17 CHAT Session B: Repetition av Session 5.1: Identifiera dina negativa tankar (del 1) AGERA-färdigheter Session 5.2: Identifiera dina negativa tankar (del 2) Session 6: Förändra dina negativa tankar Session 7.1: Fler sätt att anpassa sig (del 1) Session 7.2: Fler sätt att anpassa sig (del 2) 17

18 Agera Anpassa STEPS Ta dig tid att göra något roligt Hjälpa till Behåll ditt lugn Visa dig från din bästa sida Identifiera dina negativa tankar BLUE Förändra dina negativa tankar Realistiska/inte realistiska tankar Socialt stöd och ljuspunkter Distraktion Fortsätt tills du mår bättre

19 STEPS S Say what the problem is T - Think of solutions E - Evaluate your solutions P - Pick one S - See if it works CHAT är nog bättre för dom som mår lite sämre, än för dom som mår ganska bra. Pojke, 13 år, interventionsgruppen.in 5.2

20 BLUE B Blaming your self L Looking for bad news. U Unhappy guessing. E - Exaggerating Kap. 5. (Sean Blakemore) Alkoholism och skilsmässa Kriminellt område, nära anhörigs palliativa väntan. Nyinflyttad, tappat Kontakten med mamma. 20

21 Förändring CDI (Depression). Pojkar & Flickor (T-värde) * 0,43 2,89 95 % Konfidensintervall

22 Förändring sociala problem. Flickor & Pojkar (T-värde) * 0,53 2,08 95 % Konfidensintervall

23 Förändring aggressivt beteende. Flickor & Pojkar (T-värde) 0,25 1,49 95 % Konfidensintervall

24 Nackdelar med CHAT Endast i Västerbotten på försökstadie Saknar implementeringsresurser Endast pilotstudie Inga forskningsmedel Inga kontrollskolor Ingen fastlagd utbildningsplan för de som vill införa metoden

25 Föräldrastöd Ger det något? Effektmätning Unga föräldrars intention Att skolas till förälder Strategier för integration Barnkonventionen i föräldrastöd Implementering av ny metod Hans Löfgren Jan Hjelte Anneli Ivarsson Karin Nilsson Ulf Hyvönen Rickard Garvare Solveig Petersen Anders Lindstöm Anna Westerlund Bruno Hägglöf Ulrika Widding Monica Nyström Johanna Olsson Eva Eurenius

26 Föräldrastöd 2010 Folkhälsoinstitutet utlyser forskningsmedel för att undersöka föräldrastöd. Familjepeppen i Umeå 8 universitet i Sverige 5 forskargrupper i Umeå

27 Känsla av kompetens i föräldrarollen

28 Känsla av tillfredsställelse i föräldrarollen

29 Hur skiljer sig interventionsgruppen mot kontrollgruppen? Interventionsgrupp Chef och ledningsarbete Specialist (Universitetsexa men > 3 års utb) Arbete som kräver högskoleutbildni ng (< 3 års utb) Kontors- och kundservicearbe te Service-,omsorgs- och säkerhetsarbete Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Bygg och tillverkningsarbe te Transport-, process och maskinoperatörs arbete Arbete Kontrollgrupp Chef och ledningsarbete Specialist (Universitetsexa men > 3 års utb) Arbete som kräver högskoleutbildni ng (< 3 års utb) Kontors- och kundservicearbe te Service-,omsorgs- och säkerhetsarbete Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Bygg och tillverkningsarbe te Transport-, process och maskinoperatörs arbete

30 Exempel på frågor Mätinstrument GHQ General Health Questionnarie (generell psykisk hälsa) Efficacy (känsla av kompetens) Rollbegränsning Social isolering Emotionella svårigheter Normbrytande beteende Hyperaktivitet Lydelse på ex. frågor Har du haft svårt att sova på grund av oro de senaste veckorna? Jag tror jag är en bra förebild som förälder Sedan vi fick barn har vi inte lika mycket tid för varandra Jag känner mig ensam och helt utan vänner. Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd Slåss/ bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem. Lättstörd, tappar lätt koncentrationen

31 Beror det på föräldrastödet? För att kunna avgöra detta måste man jämföra data med en kontrollgrupp, så inte kontrollgruppen har samma förändring som föräldragrupperna. Man måste ha tillräckligt många deltagare i varje föräldrastödsmetod för att kunna säga om någon metod skiljer sig ifrån den andra. Skillnaden kan inte förklaras bättre med någon annan orsak.

32 Sänkning av stress i föräldrarollen 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 COPE Active parenting Family Workshop Family-Lab I love you but... Control group 0,

33 Barnens välmående (t-värde) Skillnad före och efter kurs samt skillnad mellan föräldrastödsmetoder ÄFT - 0,61 Kontrollgrupp 0,42 Family-Lab 0,88 Familjeverkstan - -0,78 Grön kurva = Alla grupper före COPE 1,25 Active parenting 3,83 95 % konfidensintervall Den gröna kurvan är utgångsläget (T1) för alla grupper. Ju längre ut åt höger desto större förändring (förbättring). (Observera att kurtosis och skevhet i fördelning ej är beskrivna).

34 Kan det förklaras bättre med någon annan orsak? Fråga nr 10: Under tiden du/ni har deltagit i föräldragrupper, har det då inträffat något annan händelse som påverkar er starkt? De som svarat ja, hade ingen förbättring i stress och ingen förbättring för barnen

35 Hur mycket förklarar modellen? Model Summary Model R R Square Adjusted R Square Std. Error of the Estimate 1 0,353 a 0,125 0,100 3,92785 a. Predictors: (Constant), Jag har haft mer bekymmer för mitt/mina barn än vad jag tror är normalt, respondentens kön, arbete, mammans härkomst, mammans utbildning, kön på barn, barnantal, pappans härkomst, pappans utbildning, civilstånd, svarssätt. b. Alla variabler förklarar bara 35 % av skillnaden mellan föreoch efterenkäten.

36 Mår föräldrar lika bra som kontrollgruppen efter kurserna? Paired Samples Statistics Pair 1 Pair 2 Pair 3 Pair 4 Pair 5 Nej Efter Satisfaction (Högt värde bra) Efter Efficacy (Högt värde bra) Efter GHQ (Lågt värde bra) Efter Total SPSQ (Lågt värde bra) Efter SDQ (Lågt värde bra) Medelvärde kontroll-grupp Medelvärde föräldrastödsgrupp 43, , , ,9512 8, ,2698 2,3599 2,5363 6,0438 9,6235

37 Slutsatser CHAT Elevers (flickors) depressivitet minskar med förebyggande program. Elevers (flickors) sociala problem minskar med förebyggande program. Elevers (pojkars) aggressivitetsproblem minskar troligen med förebyggande program. Effekten skiljer sig mot likvärdigt program (SET) genom att CHAT sänkte depressivitet, sociala problem och ångest. SET sänkte normbrytande beteende mer för pojkar på lång sikt (inte på kort sikt) mer än CHAT.

38 Slutsatser Elevers depressivitet minskar med förebyggande program. Föräldrars känsla av kompetens och tillfredsställelse i föräldrarollen förändras positivt av föräldrastöd. Barnens svårigheter minskar (med en liten effekt). Effekten kan inte förklaras med andra bakgrundsvariabler än föräldrastöd, men endast till 35 %. Varje föräldrastödsmetod har olika fördelar. Existerande metoder bör föredras och stärkas.

39