Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23
Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling Psykosociala stödinsatser Boendeinsatser Vuxna anhöriga Samsjuklighet Behandling av ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem
Ansvarsområde Av 1 HSL framgår att hälso- och sjukvården har ansvar för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Missbruk och beroende ingår i detta (Socialstyrelsen). I SoL finns särskilda bestämmelse för - att förebygga missbruk av alkohol och andra beroendeframkallade medel, - att aktivt sörja för att den enskilde med missbruk får den hjälp och vård hen behöver - samt 4 kap 1 SoL rätt till bistånd för försörjning och sin livsföring i övrigt om inte personen kan tillgodo se dem själv eller på annat sätt.
Samarbete Många personer med missbruk och beroende behöver vård, stöd och behandling från flera myndigheter och verksamheter samtidigt. Riktlinjerna rekommenderar därför att olika vård- och stödinsatser såsom socialtjänstens missbruk- och beroendevård, hälso- och sjukvårdens psykiatri, beroendevård samt primärvården samarbetar. Små kommuner kan också behöva samarbeta för att erbjuda ett bredare utbud av insatser.
Evidensbaserad praktik Utöver rekommendationerna behöver personal även ta hänsyn till patientens, brukaren eller klientens särskilda förutsättningar och önskemål samt den egna professionella expertisen. Detta i enlighet med EBP som innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser.
Ny benämning i ICD-10, DSM-5 Tidigare DSM samt ICD-10 ingår diagnosen substansberoende. I DSM -5 ersätts missbruks- och beroendediagnoserna med det samlade begreppet substansbrukssyndrom. För alkohol talar man även om riskbruk (är ej en diagnos) - avser högkonsumtion av alkohol eller intensivkonsumtion.
Tillstånds- och åtgärdslistan Innehåller 153 rekommendationer om vård och stöd vid missbruk och beroende. Vill man ha tillgång till det vetenskapliga underlaget kan man läsa mer på www.socialstyrelsen.se/nationella riktlinjer - Samlad information om samtliga rekommendationer.
Psykologisk och psykosocial behandling Vid missbruk och beroende av alkohol rekommenderas i första hand - MET motivationshöjande behandling (prioritet 1) - KBT kognitiv beteendeterapi (prioritet 2) - CRA- community reinforcement approach (prioritet 2) - SBNT social behaviour network (prioritet 2) - 12-stegsbehandling (prioritet 2) Alla ovanstående har bevisad effekt.
MET Motivationshöjande behandling- (motivational enhancement therapy ) MET, den psykosociala behandlingsmetod som får högsta prioritering vid alkoholberoende. MET är en behandling som är mindre omfattande och inte kräver psykoterapiutbildning. Det innebär att den kan användas av fler inom hälso- och sjukvården och erbjudas inom bland annat primärvård och företagshälsovård (Maria Branting, utredare på Socialstyrelsen).
CRA Community Reinforcement Approach (CRA) är en manualbaserad metod för missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika. Den bygger på inlärningspsykologi och kognitiv beteendeterapi och utvecklades i USA på 1960-talet. Behandlingen sker huvudsakligen utanför terapirummet och är praktisk till sin karaktär. Tanken är att en individ som vet vad som utlöser missbruksbeteenden kan hitta andra sätt att undvika eller hantera de utlösande händelserna (triggers). Samtidigt får individen hjälp att utveckla alternativa beteenden, som har önskvärda, positiva konsekvenser.
SBNT Social behaviour network therapy (SBNT) bygger på en integrering av olika insatser, det vill säga kognitiv beteendeterapi eller återfallsprevention, nätverksterapi och sociala aspekter av Community reinforcement approach (CRA). Interventionen utgår från att social interaktion och stöd från det sociala nätverket är centralt för ett positivt behandlingsutfall och för att en individ ska kunna upphöra med sitt missbruk.
Psykologisk och psykosocial behandling Vid missbruk och beroende av bensodiazepiner, cannabis, centralstimulerande preparat eller opiater bör hälso- och sjukvård och socialtjänsten erbjuda psykologisk och psykosocial behandling. Metoder med hög prioritet är (Lite olika prioriteringar beroende av vilket narkotiskt preparat.) - KBT - ÅP återfallsprevention (med tillägg av MI eller KBT) - CRA, 12-steg - MATRIX-programmet (kombinerar 12-steg och ÅP med socialt nätverksstöd)
Psykologisk och psykosocial behandling Opiater (morfin, kodein, heroin) opioider (buprenorfin, metadon, tramadol, oxikodon (morfinderivat) Läkemedelassisterade behandling av opiatberoende ordineras tillsammans med psykosocial behandling. Läkemedel: buprenorfin, buprenorfin i kombination med naloxon (suboxone) eller metadon Kriterier: - Över 20 år - Dokumenterat opiatmissbruk under ett år - Inget blandmissbruk
Psykosociala stödinsatser Riktlinjerna innehåller rekommendationer om insatser för att främja boendestabilitet och sysselsättning för personer med missbruk och beroende Till psykosociala stödinsatser räknas - Tillgång till arbete - Stabilt boende Riktlinjerna innehåller rekommendationer med arbetsförberedande träningsmodeller utformade för att öka anställningsbarhet, förmedling av kunskaper, praktiska färdigheter som behövs inom ett visst yrke. Även strategier för att söka arbete, insatser som ökar självkänsla och motivation till att arbeta..
Boendeinsatser För att stödja personer med missbruk att få eller behålla ett boende finns olika insatser såsom - stöd i boendet - olika modeller för boendeinsatser - Socialstyrelsens rekommendation är att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör erbjuda boendeinsatser i form av vårdkedja eller bostad först till personer med missbruk eller beroende som är hemlösa. Detta för att öka boendestabilitet.
Vuxna anhöriga För att stödja närstående till en person med ett missbruk och beroende rekommenderar riktlinjerna till psykosocialt stöd till vuxna anhöriga. Det utgår även rekommendationer till anhöriga som vill motivera närstående till behandling. I riktlinjerna ingår inte anhörigstöd till barn. Detta ingår istället i det nationella arbetet med att samordna och stimulera ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa, sjukdom, psykisk funktionsnedsättning eller där våld förekommer: Barn som anhöriga samt Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruk och beroendevården..
Samsjuklighet Med samsjuklighet menas person med samtidig diagnos för missbruk/beroende samt för någon annan form av psykisk störning. Bland personer som vårdas för missbruk har 30 50 % samtidig psykisk sjukdom. Bland personer som vårdas för psykisk sjukdom har 20 30 % samtidigt ett missbruk eller beroende. - Socialstyrelsen rekommenderar individuell CM (case manager) till personer med samsjuklighet - Socialstyrelsen rekommenderar CM i form av integrerade eller samverkande team till personer med samsjuklighet.
Behandling av ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem För ungdomar krävs särskilda interventioner som är utarbetade och prövad på ungdomar och deras förutsättningar. Med ungdomar i riktlinjerna avses åldern 12-18 år. Enligt Socialstyrelsen bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem - Kort intervention eller MET - MET i kombination med KBT - ACRA eller ACC = kombinerade insatser mot substansproblem, boende, arbete, fritid, sociala kontakter.
För mer information rekommenderas:
Tack för visat intresse!