det viktiga är att lyckas sluta mot alla odds

Kriminologiska institutionen det viktiga är att lyckas sluta mot alla odds En kvalitativ studie om att avbryta en kriminell karriär Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Höstterminen 2012 Rose-Marie Özipekci

2

ABSTRACT Studiens syfte är att undersöka vad som får personer som har begått brott att avsluta sina kriminella karriärer. Min frågeställning är: Vilken/vilka händelser har legat till grund för upphörandet av brottslighet för intervjudeltagarna? Jag har utgått från Laub och Sampsons teorier om Turningpoints, Situated Choice och Cumulative disadvantage/continuity samt Travis Hirschis teori om sociala band. Resultatet kopplas även till tidigare forskning på området, som mestadels tar upp aspekter som krävs för att en individ ska upphöra med brottslighet och vilka faktorer som kan bidra till att en individ börjar begå brott från första början. För att besvara min frågeställning har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer, där tre före detta kriminella har intervjuats, varav alla är män i åldrar mellan 36-41 års ålder, och har avtjänat minst ett fängelsestraff. Intervjudeltagarna har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och sedan ett snöbollsurval. Resultatet är i linje med de teorier jag har valt att utgå ifrån, samtidigt som det går att koppla till den tidigare forskningen. Det som visat sig vara avgörande för intervjudeltagarnas beslut att upphöra med brottslighet är; ökad ålder, rädsla att förlora sin partner och en tragisk händelse i samband med det sista brottet som begicks. Dessa beslut och händelser bidrog även till andra förändringar i deras liv; byte av bostadsområde och ett nytt lagligt arbete, vilket i sin tur även förstärkte de sociala banden. Motivationen som deltagarna fick av sina flickvänner/fru och familj efteråt, var avgörande för en varaktig beteendeförändring. Nyckelord: Kriminell karriär, livslopp, upphörande, sociala band, vändpunkter, livshistorier. 3

4

Innehållsförteckning 1. Inledning 7 2. Syfte och frågeställning 7 2.1 Definitioner och Avgränsningar 8 3. Tidigare forskning 8 3.1 Kriminalitet och livschanser 8 3.2 Fånge i marginalen 9 3.3 Före frigivning 10 3.4 Att upphöra med brott. Vägar ut ur den kriminella karriären 10 3.5 The Decision to Give up Crime 11 4. Teoretiska utgångspunkter 12 4.1 Sociala band 12 4.1.1 Anknytning 13 4.1.2 Åtagande 13 4.1.3 Delaktighet 14 4.1.4 Övertygelse 14 4.2 Cumulative Disadvatage, Turningpoints, Situated choice 14 4.2.1 Cumulative Disadvatage of Deliquency 15 4.2.2 Turningpoints (Vändpunkter) 15 4.2.3 Situated choice 16 5. Metod 16 5.1 Val av metod 16 5.2 Urval och generalisering 17 5.3 Intervjudeltagare 18 5.4 Förförståelse och vetenskapsteoretiskt utgångspunkt 19 5.5 Intervjuguide 20 5.6 Etik 20 5.6.1 Forskningsetik 21 5

5.7 Genomförande 21 5.8 Validitet och reliabilitet 23 5.9 Behandling av material 23 5.10 Analysmetod 24 6. Resultat och analys 25 6.1 Uppväxtförhållanden 25 6.1.1 Första brott 27 6.2 Livet under kriminella karriären 28 6.3 Fängelsetiden 30 6.4 Slutet av den kriminella karriären 31 7. Slutdiskussion 35 8. Vidare forskning 37 9. Litteraturförteckning 38 10. Bilaga intervjuguide 41 6

1. Inledning Det har genomförts många studier kring vilka faktorer som bidrar till individers utveckling av kriminalitet, däremot vet vi förhållandevis lite om vad som får personer att upphöra med brottslighet (Laub & Sampson, 2001, s. 1). Longitudinella studier visar även vad som särskiljer de som slutar med brottslighet och de som fortsätter (Soothill, Fitzpatrick & Francis, 2009). Detta kan bero på att vissa vändpunkter inte är tillräckligt starka för att motivera en brottsling till att avbryta brottsligheten, medan andra vändpunkter är så pass starka att en person motiveras till att avsluta den kriminella karriären. Trots att de flesta brottslingar upphör, är upphörandeprocessen inte tillräckligt undersökt (Laub & Sampson, 2001, s. 1). Om vi hade tillräckligt med kunskaper om hur processerna ser ut för de brottslingar som upphör, kanske man kan dra lärdom av dessa för att understödja andra kriminella att avsluta sin brottsliga karriär. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med tre män som har upphört med sin brottslighet. Genom deras berättelser vill jag undersöka vad som har gjort att dessa individer avbrutit sin kriminella karriär, samt om upphörandet beror på en händelse/faktor eller en lång process? Har upphörandet en koppling till tidigare händelser i livet? Kan man hitta ett mönster i intervjudeltagarnas berättelser samt var det någon speciell händelse som motiverade dem att sluta begå brott eller fick de hjälp/stöd från någon/några? Kriminalvården försöker exempelvis öka kunskapen kring vilka faktorer och livssituationer som får en individ att avbryta sin kriminella karriär, för att kunna hjälpa andra individer att ändra på sitt kriminella beteende (Rydén-Lodi, 2005, s. 5). Denna studie kan därmed bidra till denna kunskap genom en närstudie med tre före detta kriminella som har upphört med brottslighet. Undersökningen bidrar därmed till forskningen om vad som får personer att sluta begå brott. 2. Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka vad som fått intervjudeltagarna att upphöra med brottslighet, och se ifall upphörandet bland annat beror på en händelse eller om det är en lång process. Min frågeställning blir således: Vilken/vilka händelser ligger till grund för upphörandet av brottslighet för intervjudeltagarna? 7

2.1 Definitioner och avgränsningar Med kriminell karriär avses en person ha varit verksam i kriminalitet över en tid, det kan vara från några aktiva år i tidig ålder eller till ett liv som kriminell; the longitudinal sequence of offences committed by an individual offender (Soothill, Fitzpatrick & Francis, 2009, s. 2). Även benämningen kriminell kan definieras på olika sätt, dock väljer jag att definiera, i denna studie, som en person som har begått ett eller flera brott, medan icke kriminella är sådana som inte har begått några brott alls (Sarnecki, 2009, s. 152). Benämningen av före detta kriminell är enbart baserad på den information jag fått av mina intervjudeltagare, jag kan således inte veta helt säkert om individerna idag är helt fria från all form av brottslighet. Anledningen till att studien är baserad på få intervjudeltagare beror på att studien är baserad på ett livslopp (life-course). Ett livsloppsperspektiv ger en möjlighet att " is manifested in expectations and options that impinge on decision processes and the course of events that give shape to life stages, transitions, and turning points" (Sampson & Laub, 1993, s. 8). Genom att använda mig av ett livslopperspektiv så har jag haft möjlighet till att fokusera mig på detaljerna i intervjuerna. På grund av min urvalsmetod har jag blivit begränsad enbart till män i åldern 36-41 och personer som kommer från liknande socioekonomiska förhållanden (se metoddelen). Det skulle dock vara intressant att även inkludera kvinnor, eftersom resultatet troligtvis skulle se annorlunda ut (Steffensmeier & Allan, 1996, s. 460). Jag återkommer till detta synsätt under rubriken vidare forskning. 3. Tidigare forskning Nedan följer en presentation av tidigare forskning som jag anser kan vara till hjälp, när jag ska tolka och analysera mitt insamlade intervjumaterial. 3.1 Kriminalitet och livschanser Nilsson har tillsammans med Estrada (2009) gjort en studie, som går ut på att studera vilka konsekvenser brottslighet i unga åldrar har i vuxen ålder. De studerar både pojkar och flickor, och använder sig av individdata, the Stockholm Birth Cohort Study (SBC), som har gett dem en möjlighet att följa en kohort födda 1953 fram till 48 års ålder (ibid. s. 2). Författarna konstaterar att för stor del av de brott som kohorten begått står personer som har registrerats för brott både som unga och vuxna, och att personer som haft en resurssvag uppväxt har i större utsträckning fortsatt med brottslighet (ibid. s. 33). 8

De menar att personer som fortsätter med brottslighet ofta har sämre uppväxt- och välfärdsförhållanden i förhållande till personer som upphörde med brottslighet (ibid. s. 32-35). Man kan även konstatera att dessa personer har en mer utsatt social situation, till exempel arbetslöshet och brist på sociala band till familjen (ibid.). Dock bör man påpeka att starka sociala band till familjen även kan vara en faktor för en individ att fortsätta med brottslighet, exempelvis om det finns en familjemedlem som är kriminell. Joan McCord (1973: 211-212) har i sin studie visat att en person kan ha större risk att fortsätta med brottslighet om det finns kriminella personer i familjen. I denna studie har jag valt att titta tillbaka på uppväxtförhållanden för att bland annat få en inblick hur intervjudeltagarna började med brottsligheten, samt för att se hur starka de sociala banden till familjen var. Detta kan hjälpa mig att se om upphörandet har en koppling till det förflutna. Resultatet visar även att arbete och giftermål är två vändpunkter som anses vara faktorer som hjälper en person (oftast män) att avbryta ett brottsligt beteende oavsett missgynnsam uppväxt. Detta skriver även Laub och Sampson (2003) om, och menar att vändpunkter som arbete, giftermål och militärtjänst är händelser som är tillräckligt starka för att en person ska avsluta sin kriminella karriär (Nilsson & Estrada, 2009, s. 35). Även i denna studie (som är baserad på tre män) vill jag se om arbete och giftermål har varit två vändpunkter som hjälpt intervjudeltagarna att upphöra med brottslighet. 3.2 Fånge i marginalen Anders Nilsson har i sin avhandling Fånge i marginalen. Uppväxtvillkor, levnadsförhållanden och återfall i brott bland fångar (2002), studerat återfall och vad som får personer att återfalla i brott. Han intervjuade totalt 411 inskrivna fångar, varav 362 var män och 49 var kvinnor. Författaren menar att brottslighet och brist på resurser är kopplade till varandra. Exempel på resurser kan vara arbete, boende och sociala relationer. Dessutom menar han att fängelsestraff kan minska chansen för att kunna förstärka sina resurser. Andra nackdelar som fängelsestraff kan medföra är att det blir svårare för dessa personer att ordna bostad och att det minskar chansen att få ett lagligt arbete (Nilsson, 2002, s. 131). Teorin Cumulative disadvantage menar att olika problem i livet (oftast åt det sämre hållet) hänger samman med varandra (Sampson & Laub, 1997). Exempelvis kan fängelsestraff vara ett sätt att kapa av de sociala banden, och minimera chansen att få ett lagligt arbete (ibid. s. 15). Detta kan leda till att en person, på grund av arbetslöshet och bristen på sociala band, fortsätter med kriminalitet (se 4.2.1 nedan). 9

Andra studier konstaterar att sociala relationer, arbete och var man bor är avgörande för om man upphör med brottslighet eller inte (Nilsson, 2002, s. 136). Fångarna som Nilsson studerade menar att ordnad ekonomi, bostad, ordnad familjesituation, egen vilja och sociala kontakter är viktiga för att inte fortsätta med brottslighet. Alltså tydliggörs det att bristande resurser starkt påverkar återfallsrisken (ibid.). 3.3 Före Frigivning Birgitta Rydén-Lodi (2005) har gjort en kvalitativ studie, där hon genom en longitudinell studie intervjuat 100 återfallsförbrytare. Studiens syfte är att ta reda på hur man avbryter ett brottsligt beteende, och vad som särskiljer personer som upphör med brottslighet från dem som fortsätter. I linje med andra studier menar Rydén-Lodi (2005) att för att upphöra med brottsligt beteende, får personen inte ha ett okontrollerat missbruk, eftersom det kan vara svårt för personen som är aktiv missbrukare att avsluta sin kriminella karriär. Dessutom menar författaren att personens sociala nätverk är en viktig faktor för upphörandet, att han/hon har trygga sociala band till individer som inte är kriminella eller missbrukare. Hon poängterar även betydelsen av bostad för en person som överväger att upphöra med brott (ibid.). Personer med grova kriminella karriärer kan behöva förändra sina värderingar till mer lagliga sådana, rörande hur man exempelvis försörjer sig, för att undkomma den kriminella identiteten som har utvecklats under tiden (Rydén-Lodi, 2005, s. 29). Dessa förändrade värderingar kan vara en viktig faktor i upphörande processen. 3.4 Att upphöra med brott. Vägar ut ur den kriminella karriären Pawel Chylicki (1992) har i sin studie visat hur vissa personer som var aktiva brottslingar upphörde med den kriminella karriären. Han betonar bland annat hur viktig samhällets roll är för den kriminelle, eftersom han såg att de individer som fortsatte med brottslighet var utsatta för samhällsingripanden jämfört med personer som inte återföll (ibid. s. 102). Det är viktigt att samhällsingripanden innehåller varaktiga relationer mellan den kriminelle och den som ska hjälpa. Han har även påpekat att personer som sitter i fängelse en längre tid har större risk att återfalla, vilket kan kopplas till Sampson och Laubs (1997) teori om att fängelse är en mekanism som klipper av de sociala banden till samhället och ökar risken att fortsätta med brottslighet (se avsnitt 4 nedan). Ett krav för intervjudeltagarna att delta i denna studie var att 10

dessa måste ha suttit i fängelse minst en gång, med andledning av att tiden i fängelset kan försvåra upphörandet av brottslighet. 3.5 The Decision to Give Up Crime Cusson och Pinsonneault (1986) har studerat ett intervjumaterial med 17 före detta rånare i Kanada, om vad som fick dem att upphöra med sin brottslighet. Materialet är enbart baserat på män (ibid.). För att förklara de olika händelserna som fick personerna att upphöra med brottslighet, väljer författarna att använda sig av benämningen desistance- shock, vilket innebär, att en person upplever en chock (en plötslig händelse) och avslutar sin kriminella karriär, på grund av den (ibid. s. 72, 74-75). Resultatet visar bland annat att, upplevelsen av s. k shock uppstår i samband med det sista brott som begås (Cusson & Pinsonneault, 1986, s. 74-75). Det kan vara händelser där man själv eller ser sin partner bli skjuten av polisen under ett bankrån, och/eller att ena partnern försöker döda den andra, på grund av fördelningen av pengar. Författarna menar att i samband med en shock, så känner brottslingarna panik, vilket påverkar dem så starkt att de inte vill begå brott igen (ibid. s. 73-75). Författarna tror på idén att det är en plötslig händelse (oftast en tragisk händelse i samband med sista brottet man begår) som oftast får en individ att upphöra med brottslighet. Denna idé strider emot tanken om att upphörandet med brottslighet är en process. Cusson och Pinsonneault (1986: 75-77) menar att brottslingar får mycket tid över när de sitter inlåsta, och tänker mycket på vad livet går ut på. Författarna menar att dessa personer inser med tiden att det bara är slöseri med tid (de förstör sina liv) genom att sitta inlåsta, bara för ett par tusen dollar. Rädsla för långa fängelsestraff uppstår bland brottslingarna. Även rädsla att deras fru/partner lämnar dem, på grund av deras kriminella karriär, är också en avgörande faktor för upphörandet av brottsligt beteende (ibid. s. 75). Författarna menar att det finns ett samband mellan ålder och upphörande, och skriver att brottslingar som startar sin kriminella karriär vid 18 års ålder, upphör vid 40 års ålder (Cusson & Pinsonneault, 1986, s. 72-73). Blumstein och Cohen konstaterar att upphörandet mellan åldrarna 20 till 30 är ganska vanligt, men att det minskar mellan åldrarna 30-41, för att sedan öka igen mellan 42-60 års ålder (ibid.). Författarna menar att brottlighet är en tuff bransch som tär på en person både fysisk och psykisk, och tvingar en att gå i pension (ibid.). Cusson och Pinsonneault (1986: 79) skriver att brottslingar blir mer realistiska, försiktiga och mogna med åldern. Enligt vissa intervjudeltagare var det under fängelsetiden 11

som de blev mer mogna; att läsa fler böcker och få en utbildning i fängelset, var faktorer som intervjudeltagarna framhävde som ett sätt att se på saker och ting annorlunda (ibid. s. 79). Enligt författarna, så kan faktorer både avhålla en person från att begå brott och leda en person till brott. De menar att ekonomiska problem och arbetslöshet leder en person tillbaka till brottslighet, medan bra jobb med bra lön och familj avhåller en person från att begå brott (Cusson & Pinsonneault, 1986, s. 79-80). 4. Teoretiska utgångspunkter Nedan följer en redogörelse för de teorier som jag har utgått ifrån när jag bland annat skapade min frågeställning och intervjuguide. Enligt min förförståelse kan dessa teorier på ett bra sätt hjälpa mig att förstå och tolka mina resultat, eftersom de tar upp relevanta aspekter kring ämnet och som jag kan applicera på denna studie. Jag har valt att analysera och tolka mina resultat utifrån John H. Laub och Robert J. Sampsons teorier (2003) Turning points, Situated Choice och Cumulative disadvantage/continuity och Travis Hirschis (1969) teori om sociala band. Den först nämnda teorin beskriver de förändringar som sker i brottslighet, varför man fortsätter och vad som leder till upphörandet. Den andra teorin beskriver vad som avhåller människor från att begå brott och i linje med denna studie även förklarar varför människor inte återfaller. I generella drag kan man beskriva Hirschis (1969) syn på brottslighet som mer statisk, liksom oföränderlig och konstant under hela livet. Medan Laub och Sampson (2003) ser brottsligheten som dynamisk. Beroende på vilka valmöjligheter som träder fram under livet, påverkar dessa brottsligheten. Laub och Sampson (2003) applicerar sociala bandteorin i ett livslopp medan Hirschi (1969) gör en närmare distinktion mellan de olika aspekterna inom teorin, vilket även är en anledning till varför jag valt att ha med denna teori min studie. 4.1 Sociala band Teorin om sociala band presenterades av Travis Hirschi 1969 i boken Causes of Delinquency och innebär att människor med starka band till det konventionella samhället inte begår brott. Teorin om sociala band ingår under kategorin kontrollteorier och fick ett stort inflytande bland kriminologer under 1970- och 1980 talet. Sarnecki (2009: 239,242) menar att tidigare forskare har lagt allt för mycket fokus åt forskningsfrågan om varför människor begår brott, medan Hirschis sociala bandteori fokuserar sig på frågan om varför människor inte begår brott. 12

Relationer inom grupper, som individen hör till, kallas för sociala band. Avsaknaden av sådana band ger individen möjlighet att begå handlingar som ligger i dennes intresse, men som dock strider mot samhällsnormerna, exempelvis brott (Hirschi, 1969, s. 16-26). Teorin bygger på en empirisk undersökning av självrapporterad brottslighet och har funnit stöd då den testats mot andra empirisk grundade undersökningar, bland annat Sutherlands teori om differentiella associationer (ibid. s. 143). Teorin har även haft stor betydelse för utvecklandet av boken Crime in the Making (1993) av Robert J. Sampson och John H. Laub. Hirschis teori inriktar sig på varför man inte begår brott, och betonar betydelsen av sociala band som avhåller en person från att begå brott. Jag vill med hjälp av denna teori se vilken betydelse teorin haft för mina intervjudeltagare och deras upphörande med brottslighet, eftersom denna teori gör en distinktion mellan dess olika aspekter; anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse. Dessa fyra aspekter, binder individer till samhället och avhåller dem från att begå brott. Med hjälp av dessa kan jag se både varför intervjudeltagarna började begå brott från första början, och se om sociala band var en bidragande faktor till deras upphörande. 4.1.1 Anknytning 1 (attachment) Med anknytning avser Hirschi (1969) anknytning till andra personer och konventionella aktiviteter, det kan röra sig om relationer mellan vänner, arbete och föräldrar. Han menar helt enkelt de relationer individen har med människor och till samhället samt hur bra kommunikationen som förs i dessa relationer är. Hirschi (1969: 83) menar att ju starkare banden är, desto mindre risk är det att individen begår brott eller har ett avvikande beteende. 4.1.2 Åtaganden (commitment) Åtaganden handlar om de investeringar man gör i livet. Att individen investerar tid och energi på olika aktiviteter, så som utbildning, arbete men också ett hederligt liv. Hirschi menar att individer som överväger att begå brott, väger även de konsekvenser som följer med handlingen, liksom de investeringar man gjort mot det som ska tjänas när man bryter mot lagen. Han menar också att en individ med starka åtaganden har svårare att falla för ett avvikande beteende, eftersom de inte tycker att det är värt risken att förlora sina investeringar (Williams & McShane, 1998, s. 291-293). 1 Jag väljer att använda mig av samma översättning som Jerzy Sarnecki gör i sin bok. 13

4.1.3 Delaktighet (Involvement) Begreppet handlar om delaktighet i konventionella aktiviteter så som arbete, engagemang i skola etc. Hirschi menar att delaktigheten gör att individen inte har tid eller energi att begå brott (Williams & McShane, 1998, s. 293-294). Man kan säga att begreppen åtaganden och delaktighet är sammankopplade, eftersom Hirschi helt enkelt menar att delaktighet innebär styrkan av de åtaganden som individen har, liksom hur mycket tid och energi som individen lägger ner på sina åtaganden. 4.1.4 Övertygelse (Belief) Begreppet handlar om individens syn på samhället och dess medborgare. Att man exempelvis har positiva attityder gentemot lagstiftningar, myndigheter etc. och negativa till brottslighet och missbruk. Hirschi menar att alla människor i ett samhälle delar på ett värdesystem, dock menar han att individers övertygelser om att värdesystemet är rätt, varierar från person till person. Ju svagare övertygelsen är, desto större sannolikhet är det att individer bryter mot dem (Williams & McShane, 1998, s. 294-296). Hirschi (1969: 27) skriver att alla dessa punkter är sammankopplade, och menar att ju närmare en individ är till det konventionella samhället, på någon av dessa ovanstående punkter, desto större sannolikhet är det att individen är bunden till resterande punkter. 4.2 Turningpoints, Situated choice och Cumulative Disadvantage/continuity I boken Shared Beginnings, Divergent Lives (2003) studerar John H. Laub & Robert J. Sampson 500 ungdomar från USA Boston och deras brottskarriärer samt livsförlopp fram till 70 års ålder. De utgår från ett dynamiskt perspektiv och försöker förklara förändringar i brottslighet och vad som leder till upphörandet. Individens brottsbenägenhet är enligt dem något som förändras över tid, och inte någon oföränderlig/statisk personegenskap. Därför menar de att det är viktigt att se på förhållanden och livshändelser under hela livet för dessa pojkar, för att kunna förstå de skilda karriärerna och upphörandet i brott. De menar att även om individuella egenskaper och uppväxtförhållanden är viktiga för upphörandet så har erfarenheter och händelser senare i livet också betydelse. Individuella val, vändpunkter, situationella faktorer, rutinaktiviteter, områdesförhållanden etc. är områden som författarna bland annat tar upp i boken (ibid.). 14

4.2.1 Cumulative Continuity of Disadvantage En teori som kan förklara framtida brott med tidigare händelser är teorin cumulative continuity of disadvantage 2 (Sampson & Laub, 1997, s. 12). De menar att olika problem 3 i livet hänger samman med varandra och ökar stigmatisering; delinquency incrementally mortgages the future by generating negative consequences for the life chanses of stigmatized and institutionalized youth (Laub & Sampson, 2003, s. 51). Således har brottslighet i ungdomen indirekt koppling till fortsatt brottslighet i vuxenålder (Sampson & Laub, 1997, s. 12-13). Sampson och Laub (1997) menar exempelvis att fängelsestraff är en viktig mekanism som försvagar sociala banden, och därigenom ökar risken för fortsatt brottslighet och social exkludering. Det skär av eller begränsar valmöjligheter i framtiden, och bidrar till en framtid med bristande skolgång, arbetslöshet och svaga band till det konventionella samhället. Laub och Sampson (2003: 38) skriver att fortsatt brottslighet under olika livsfaser beror främst på instabilitet, inga övertygelser man vill skydda och avsaknad av band till samhället. 4.2.2 Turningpoints/vändpunkter Laub och Sampson (2003) skriver, som tidigare nämnt, att brottsligheten är dynamisk, att individer kan förändras över tid. En individ som begår brott idag behöver inte göra det imorgon, utan förändringar sker och människor väljer att inte fortsätta med brottslighet. Genom att studera livshistorier kan man förstå varför vissa brottslingar slutar och andra fortsätter med den kriminella karriären. För individer som upphör med brottslighet inträffar det s.k. vändpunkter (turningpoints), händelser som påverkar individens liv i positiv riktning. Det rör sig oftast om händelser som bland annat stärker sociala banden. Laub och Sampson (2003: 39-40) skiljer ut vissa generella processer, det vill säga vändpunkter; giftermål, militärtjänst, byta bostadsområde och arbete. Vändpunkter hjälper till att klippa banden till det förflutna, och ger stöd till nya rutiner och nya förändringar, till exempel giftermål 4 (ibid. s. 41-43). Författarna menar att vändpunkter ständigt uppstår under livets gång, och ger goda skäl för individen att ta beslutet att upphöra med brott eller eventuellt påverka upphörande processen. Christoffer Carlsson (2012: 12) har utvecklat Laub och Sampsons teori, och använder 2 Nilsson och Estrada har valt att använda sig av översättningen kumulativ ofärd, dock har jag valt att inte översätta benämningen på grund av risker för misstolkningar. 3 Problem som hänger samman med varandra kan i detta sammanhang exempelvis vara, att en person tidigare, på grund av ekonomiska svårigheter, begått brott. Detta kan i sin tur försvåra för honom att hitta en anställning på ett jobb m.m. 4 För samtida kontext kan även ett stabilt kärleksförhållande placeras i denna kategori (Carlsson, 2012, s. 11-12). 15

begreppet vändpunkter som ett verktyg för att förstå delarna av förändringsprocesser ifrån ett kriminellt beteende. Han beskriver hur en vändpunkt utgör en förändring i livet, vilket i sin tur utgör en annan förändring i individens felande. Carlsson (2012: 12) poängterar att man inte ska falla för en helhetssyn, då ingen process eller händelse är viktigare än någon annan, och menar även att man inte ska isolera en händelse från den omgivande sociala kontexten. Carlsson (2012: 3) menar dessutom att det inte är arbete, militärtjänstgöring, bostad eller äktenskap som leder till upphörandet av brottslighet, utan snarare att dessa förändringar, under vissa omständigheter kan leda till andra förändringar. Exempel på förändringsprocesser kan vara att en individ byter bostadsområde vilket kan ge upphov till nya icke kriminella vänner, att spendera mer tid med familjen och/eller ett nytt lagligt arbete. 4.2.3 Situated Choice Laub och Sampson (2003: 38) poängterar i sin bok att alla har olika valmöjligheter, alltså även en person som har haft en svår uppväxt och anses ha svaga sociala band kan fortfarande välja och känna motivation att inte begå brott. Dessa val menar författarna görs under olika sociala omständigheter, vilket kallas för situated choice. De individer som upphörde med brottslighet hade liknande uppväxtförhållanden som dem som fortsatte men valde att avbryta den kriminella karriären. De menar att alla har olika valmöjligheter, trots omständigheterna väljer vissa att inte begå brott (ibid.). 5. Metod 5.1 Val av Metod För att svara på min frågeställning, valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Kvale och Brinkmann (2009: 43) menar att syftet med kvalitativa forskningsintervjuer är att erhålla beskrivningar av intervjudeltagarens 5 liv, samtidigt som intervjuaren registrerar och tolkar det som sägs. Jag har intervjuat tre före detta kriminella 6 om deras upplevelser och tankar kring den egna brottsligheten och vad som fick dem att sluta. Jag har valt semi- strukturerade intervjuer som intervjuform, och utgick från ett antal frågor, det vill säga en intervjuguide med specifika teman (Bryman, 2001, s. 301-302). Dessa teman hjälpte mig att få fram de detaljer i personernas berättelser som kunde vara 5 Jag väljer att använda mig av begreppet intervjudeltagare istället för intervjuperson/informant, då jag inte ser dessa personer som enbart informant, utan en person som jag under intervjun skapar kunskap tillsammans med (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 322-323). 6 Enligt den information jag har fått från intervjudeltagarna ska de vara fria från brott och eventuella missbruk. 16

användbara för studien, alltså att förstå brottsligheten och vad som har fått dem att avbryta den kriminella karriären. Frågorna skapades således utifrån det studerade området, med hjälp av tidigare konstruerade frågor med viss inriktning. Följfrågorna formulerades utifrån intervjudeltagarnas svar (Aspers, 2011, s. 143). För att undvika och/eller minska tolkningsproblem, som kunde uppstå med denna metod, var det viktigt att vara tydlig i formuleringar, och därför valde jag mina ord med omsorg och försiktighet (Bryman, 2001, s. 147-148). Intervjuformen kan även underlätta sammanställningen och kodningen av materialet. Den kritik som oftast riktar sig mot kvalitativ forskning är att den sällan går att generalisera till en större population (Karlsson & Petterson, 2003, s. 62), dock menar Kvale och Brinkmann (2009: 43) att metoden inte har kvantifiering som ett mål utan oftast riktar sig mot att enbart söka kvalitativ kunskap. Kvantifiering är inte heller något som jag hävdar att uppnå med denna studie. 5.2 Urval och Generalisering Jag har valt att göra intervjuer med tre före detta kriminella män, som enligt dem själva har upphört med sin kriminella karriär av olika anledningar. Jag har använt mig utav ett bekvämlighetsurval och sedan ett snöbollsurval (Bryman, 2001, s. 114-115). Med ett bekvämlighetsurval menar man att man intervjuar en person som finns tillgänglig för forskaren. Min första intervjudeltagare var en bekant till en närstående till mig 7 och därmed en tillgänglig person som jag kunde intervjua. Efter min första intervjudeltagare utgick jag från ett snöbollsurval, som innebär att man genom en intervjudeltagare kommer i kontakt med andra deltagare (Bryman, 2001, s. 115). Detta är ett bra sätt att få tillgång till andra intervjudeltagare eftersom det annars kan vara svårt att få tag på dessa individer (ibid. s. 313). Jag fick således kontakt med min andra intervjudeltagare genom den första, och därefter kom i kontakt med den tredje via min andra intervjudeltagare. En nackdel med urvalsmetoden var att det var andra personer som bestämde/hjälpte till med (beroende på hur man ser på det) vilka personer som skulle intervjuas. Jag riskerade alltså att få kontakt med en viss typ av intervjudeltagare som hade liknande egenskaper. Jag fick exempelvis enbart personer som var ungefär lika gamla, och som huvudsakligen begått 7 Personen ifråga fick under en middag kännedom om att jag sökte efter före detta kriminella för mitt examensarbete, och talade om för mig att han var bekant med en person som hade varit inblandad i brottslighet och kunde hjälpa mig att komma i kontakt med denne. En vecka senare fick jag ett telefonnummer, som tillhörde personen. Jag kontaktade honom dagen efter och fick tillåtelse att intervjua honom. 17

brott av ekonomiska skäl, samt personer som har samma socioekonomiska bakgrund. Jag blev således tvungen att förhålla mig till detta under hela undersökningen eftersom det inte var säkert att jag hade fått samma resultat om variationen i åldern var större, exempelvis 30- vs 55-åring, eller om den socioekonomiska bakgrunden var annorlunda för varje intervjudeltagare. Nedan följer en tydligare beskrivning av intervjudeltagarna. Mina resultat kan således inte generaliseras till andra före detta kriminella, vilket inte heller var meningen. Jag var intresserad av hur mina intervjudeltagare upphörde med sin brottslighet. Som tidigare nämnt är det inte heller eftersträvat i kvalitativa undersökningar att generalisera, utan det handlade mer om att hitta speciella och informationsrika fall (Karlsson & Pettersson, 2006, s. 62). 5.3 Intervjudeltagare Intervjudeltagarna var män mellan 36 och 41 års ålder som haft ett kriminellt förflutet under 16-25 års tid. Enligt dem själva har de avslutat den kriminella karriären 8, och har ett arbete för tillfället, och ett stabilt förhållande. Männen hade liknande socioekonomisk bakgrund och kom från samma kommun. De begick sitt första brott när de var mellan 12 och 13 år, vilket definieras som early onset. Enligt Soothill, Fitzpatrick och Francis (2009: 3) kan onset definieras som när ett barn första gången tar pengar från hans/hennes mamma utan tillstånd, eller så kan brottet vara mer officiellt, det vill säga att polisen exempelvis är inblandad och arresterar en person första gången 9. Dock menade intervjudeltagarna att de började tjäna pengar via kriminaliteten när de var 16-17 år, vilket enligt dem, var då de började med den kriminella karriären. Intervjudeltagarna hade huvudsakligen begått brott för ekonomiska syften, och poängterade att de inte haft ett annat jobb utöver brottsligheten, då det varken fanns tid för det och/eller för att andra jobb inte gav samma lön. De har alla suttit mer än en gång i fängelse. Intervjudeltagare 1, som jag valt att kalla SY, kom jag i kontakt med via en bekant. SY är 37 år gammal, gift med en kvinna och har barn. Han jobbar både som rörmokare och hjälper ibland syskonen som är egenföretagare. SY uppgav att han försörjt sig via kriminaliteten sedan han var 16 år, och har även avtjänat flera fängelsestraff och enligt honom 8 Hur intervjudeltagarna definierar brott kan vara annorlunda från det juridiska, för dem kanske det inte är ett brott att exempelvis jobba svart, men att det juridiskt sett är ett brott. På så sätt kan jag inte veta helt säkert om dessa personer har avslutat med alla former av handlingar som juridiskt definieras som brottsliga. 9 Enligt författarna är det inte enkelt att definiera begreppet onset, då man kan definiera det på många olika sätt (Soothill, Fitzpatrick & Francis, 2009, s. 3). 18

är han helt fri från brott sedan 2-3 år tillbaka (sedan sista fängelsestraffet). SY uppgav även att han främst hade varit inblandad i rån, vapenbrott och narkotikarelaterade brott. Intervjudeltagare 2, som jag har valt att kalla JU, kom jag i kontakt med genom SY. Han är 36 år gammal och bor tillsammans med sin flickvän. JU är en egenföretagare sedan 3 år tillbaka. Han uppgav att han försörjt sig via kriminaliteten sedan han tog studenten, och har varit fri från brott sedan 5 år tillbaka (sedan han blev skjuten). Han hade precis som SY, avtjänat flera fängelsestraff. Till skillnad från SY hade JU förutom de ovan nämnda brotten, även varit inblandat i människosmuggling. Intervjudeltagare 3, även kallad AL, kom jag i kontakt med genom JU, då AL är en bekant till honom. Han är 41 år och bor tillsammans med sin sambo. Till skillnad från JU och SY, så har AL sedan barndomen haft starka band till familjen men varit, enligt honom, blyg för personer utanför familjen. Idag driver han ett företag tillsammans med sina syskon men har dock ingen kontakt med sin far. Han har, enligt honom, avslutat sin kriminella karriär sedan 2009, men försörjt sig via kriminaliteten sedan han var 15-16 år. 5.4 Förförståelse och Vetenskapsteoretiskt utgångspunkt Den egna förförståelsen har varit en viktig aspekt inom ramen för studien, då förförståelsen påverkat studien genom mina kunskaper och tankar kring ämnet. Förförståelsen kring ämnet grundade sig på min kriminologiska utbildning och teoretiska förankring, förförståelsen kring ämnet var, att en individ som har avslutat ett brottsligt beteende har påverkats av en eller flera händelser, s.k. vändpunkter (Laub & Sampson, 2003, s. 39). Min förförståelse har även påverkat min intervjuguide, vilka frågor jag ställde och hur jag förhöll mig till uttalandena i intervjun. I denna studie har jag utgått ifrån en hermeneutiskt ansats. Hermeneutiken, även kallad tolkningsläran, handlar om att tolka och förstå olika texter i vid mening (Bryman, 2001, s. 370, 25). Genom att ha pratat med mina intervjudeltagare så försökte jag förstå och tolka deras beskrivningar och uppfattningar. Hermeneutisk tolkning är viktig när man ska förstå människor, dess handlingar och resultatet av handlingarna (Thurén, 2007, s. 103). Thurén (2007) menar att vi genom inkännande och empati förstå hur andra människor tänker och känner. Detta synsätt har givetvis påverkat min tolkning av tidigare forskning, teori samt intervjuer, då jag utifrån min förförståelse har försökt tolka dessa olika texter. Eftersom mitt resultat är byggt på en analys relaterad till både tidigare forskning samt empiri som har tolkats, så har resultatet givetvis påverkats av min tolkning och förförståelse. 19

5.5 Intervjuguide I min intervjuguide valde jag att utgå ifrån olika teman. Dessa teman bestod av; uppväxtförhållanden (familj, skola, vänner, alkohol/droger), början av den kriminella karriären, fängelsetiden och livet som kriminell (upphörandet med brottsligt beteende) (se bilaga). Mitt syfte med studien var att få reda på vad som fått mina intervjudeltagare att upphöra med brott, dock har jag för att få en mer utförlig bild av deras upphörande med brottslighet även valt att fråga om uppväxtförhållanden och fängelsetiden, då tidigare händelser kan ha ett samband med upphörandet av brottslighet. Jag försökte hålla mig till intervjuguiden för att inte gå utanför ramen, liksom syftet och förförståelsen, dock ställde jag inte frågorna i samma numrering som i guiden (förutom de inledande frågorna om hur gamla de är och bakgrund). Enligt Kvale och Brinkmann (2009: 150) är det viktigt att frågorna ska vara korta och enkla, och att den inledande frågan kan gälla en konkret situation. Jag försökte formulera frågor som var korta och enkla, för att minska missuppfattningar. Mina uppföljningsfrågor var sonderande frågor vilket innebär att följdfrågorna i generellt bestod av kan du säga mer om det? eller kan du förklara mer i detaljer? (ibid. s. 151). Andra uppföljningsfrågor var strukturerade frågor, som innebär att jag som forskare har ett ansvar under intervjun att inte gå utanför ramen. När jag la märke till att intervjudeltagarna började prata om något som inte var relevant för min studie, och därmed syftet och min förförståelse så ställde jag, för att återvända till ämnet, följfrågor som: Jag skulle nu vilja ta upp ett annat ämne (ibid.). Det jag ser som irrelevant för min studie kanske är något viktigt för intervjudeltagaren, och tog därför hänsyn till det och lät honom berätta klart och ostört 10. 5.6 Etik I Vetenskapsrådets rapportserie God forskningssed tas två viktiga begrepp upp, forskningsetik och forskaretik. Utifrån forskningsetiska kriterier var det viktigt att personer som medverkat i forskningen, det vill säga intervjudeltagarna i denna studie, behandlats på rätt sätt. Intervjudeltagarna ska ha skyddats från skador och kränkningar som kunde uppstå i anslutning till deras medverkan i forskningsprojektet (Hermerén m.fl., 2011, s. 156). God 10 Exempelvis, beskrev en av intervjudeltagarna en brottslig handling på ett detaljrikt sätt, vilket inte var nödvändigt. Dock lät jag, som ovan nämnt, intervjudeltagaren berätta klart. 20

forskaretik handlar om att föra resonemang kring etiska frågor som gäller verktyget, alltså forskarens ansvar gentemot forskningen och forskarsamhället. 5.6.1 Forskningsetik Vetenskapsrådets etiska krav har beaktats i denna studie, med motivering att de gett en bredare etisk referensram. Dessa var; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet utgår ifrån att forskaren informerar intervjudeltagarna om syftet med studien samt vad det empiriska materialet kommer att användas till (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Jag meddelade mina intervjudeltagare både innan och vid intervjutillfället om studiens syfte, samt erbjöd dem att titta på den intervjuguide som var till grund för samtalet precis innan intervjustart. Detta för eventuell ökad tankeverksamhet hos intervjudeltagaren och för att det endast var en guide utan dolda syften. Jag informerade även att intervjun skulle spelas in, enbart för att hjälpa mig som forskare att överföra tal till text. Även konfidentialitet uppfylldes genom att jag informerade intervjudeltagarna innan och vid intervjutillfället att deras identiteter och personuppgifter kommer skyddas, dock nämnde jag att kön, ålder, deras socioekonomiska tillstånd samt vad de arbetar med (utan att avslöja företagsnamn), kommer att nämnas, vilket jag fick deras samtycke till. Konfidentialitetskravet står även för att forskaren har en skyldighet att materialet inte hamnar i orätta händer, vilket jag som tidigare nämnt har tagit stor hänsyn till genom att sätta in materialet i en privat mapp i min privata dator som förvaras oåtkomligt för utomstående, och dessutom avidentifierade jag mina intervjudeltagare. Vidare uppfylldes nyttjandekravet genom att samlad empirisk data endast nyttjas i denna studie (ibid. s. 14). Genom att låta intervjudeltagaren veta att denne också kan avbryta intervjun när som helst och välja att inte besvara frågor uppfylldes även samtyckeskravet (ibid. s. 9) 5.7 Genomförande Intervjuerna skedde på intervjudeltagarnas arbetsplats och caféer, vilket var deras önskemål. Jag tycker att det är viktigt att intervjudeltagaren själv bestämmer intervjuplatsen och där denne känner sig som mest bekväm. Detta kan även bidra till en mer avslappnad stämning (Kvale, 1997). Intervjuerna varade mellan 70-90 minuter. Jag försökte skapa en förtroendegivande stämning mellan oss, genom att bland annat vara lyhörd och ställa följdfrågor. Hur jag satt, betedde mig osv. spelar stor roll för intervjudeltagaren och intervjusituationen. Jag ville inte betraktas som ointresserad, ofokuserad eller allmänt trött 21

eftersom detta kunde påverka intervjudeltagaren. Kvale och Brinkmann (2009: 79) menar att för att undvika konsekvenser som till exempel att intervjudeltagaren upplever stress under intervjun, lyssnade jag på dem och lät de prata ostörd utan att avbryta. För att undvika störningar användes ljudinspelningsprogram med hjälp av en smarttelefon. Detta för att möjliggöra att intervjun blev mer som ett samtal, att jag kunde ha ögonkontakt och ställa valida följdfrågor till de intervjuade, istället för att upptaget notera det som sägs under intervjun. För att på bästa sätt skydda det inspelade materialet så överförde jag det genast till datorn där jag sparade det i en privat mapp som ingen annan förutom jag kunde komma åt, där förvarades det tills undersökningen var klar och därefter raderades dessa. Eftersom jag använde mig av en mobil för att spela in intervjuerna så kan man tänka sig att intervjudeltagarna delvis glömde bort att de intervjuades, eftersom att en mobil på bordet är ett vanligt inslag i människans vardag. Jag märkte dessutom inte att någon av intervjupersonerna blev obekväma, eller besvärade av att intervjun spelades in. Till intervjutillfället klädde jag mig neutralt med jeans och en svart polotröja, för att inte påverka intervjudeltagaren genom min klädsel. Skrinjar (2003: 108) menar att genusföreställningar kan påverka intervjusituationen, liksom vad som är manligt och vad som är kvinnligt, jag försökte därför minska på detta i den mån jag kunde. Om jag istället hade burit en kort kjol, så hade jag möjligtvis iscensatt ett tydligare feminint genus, vilket jag ville undvika. 11 Kvale och Brinkmann (2009) skriver i sin bok att man inte bör betrakta en forskningsintervju som en fri dialog mellan jämlika parter, eftersom en forskningsintervju är ett professionellt samtal som har en tydlig maktasymmetri mellan forskare och intervjudeltagare. Det är intervjuaren som bestämmer intervjuämnet, jag som inleder intervjun och avgör vilka frågor som ska ställas etc. (ibid. s. 48-49). Dock har intervjudeltagaren en annan sort makt, liksom makten att undanhålla information och berätta det han vill för mig (ibid. s. 49). 11 Jag utgick från att dessa personer var heterosexuella, en inte oviktig del av min förförståelse. Dock ville jag inte ta risken att påverka intervjusituationen genom min klädsel, oavsett deras sexuella identitet. 22

5.8 Validitet och Reliabilitet I kvalitativ forskning handlar validitet om jag undersöker det som jag avser att undersöka (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 264), och att valideringen bör genomsyra alla stadier i en intervjuundersökning (ibid. s. 259). Man måste alltså ständigt kontrollera, ifrågasätta och teoretiskt tolka resultaten (ibid. s. 266, 268). Jag har försökt under hela processen att ifrågasätta vad syftet med studien var, och om intervjuguiden, mina följfrågor, teoretiska val etc. besvarade mitt syfte, och detta för att inte hamna utanför ramen. Reliabilitet handlar om forskningens tillförlitlighet och konsistens, det vill säga om man kommer att få samma resultat vid ett annat tillfälle (Kvale & Brinkmann, 2009, 263). Ett problem med reliabilitet inom kvalitativ forskning kan vara att den sociala miljön förändras, och då även de sociala rollerna (Bryman, 2002, s. 257). Man kan tänka sig att intervjudeltagarna kommer att ge annorlunda svar vid ett annat tillfälle beroende på vem som intervjuar dem. Eftersom jag valde semi - strukturerade intervjuer så hade inte en annan forskare ställt exakt samma frågor, och då inte heller tolkat svaren på samma sätt som jag (alla har olika förförståelser). 5.9 Behandling av material Efter att intervjuerna genomförts, transkriberade jag de inspelade intervjuerna, det vill säga intervjun fördes över till textform. Karlsson och Pettersson (2006: 71) menar att transkriberingen inte bara ska ses som överföring från tal till text utan också som ett sätt för forskaren att fundera över vad som sägs, hur det sägs och även se hur samspelet mellan intervjuare och intervjudeltagare har varit. Det transkriberade materialet gav även en tydligare bild av vad intervjudeltagarna sa, eftersom man utöver det som sägs anger skratt, pauser och vissa betonade ord (ibid. s. 72). Dock menas det att ingen transkribering är precis, utan ändringar och justeringar uppstår (ibid. s. 71). Jag exkluderade vissa meningar, ord och pauser som jag inte ansåg vara meningsbärande, vilket underlättade läsningen och kodningen av materialet (Aspers, 2011, s. 156). Dock valde jag att inkludera vissa skratt och pauser eftersom det kan tänkas göra det lättare att förmedla den känsla som fanns vid intervjutillfället till läsaren (Kvale, 1997, s. 155-156). Efter transkriberingen gick jag noggrant igenom samtliga intervjuer och tolkade samt sorterade materialet efter teman. 23

5.10. Analysmetod I linje med den vetenskapsteoretiska positionen har jag valt att analysera mitt material utifrån meningstolkning (Kvale & Brinkmann, 2009, s 223). Det innebär att man utöver det direkt sagda utvecklar mening och struktur som inte direkt framträder i texten, det vill säga utifrån det som sägs och sättet det sägs på, gör djupare tolkningar av texten, på så sätt försöker man förstå de underliggande och omedvetna uppfattningarna som förmedlas (ibid. s. 223). Karlsson och Pettersson (2009: 73-75) använde sig av tematisering som analysmetod, de använde med andra ord olika teman för att analysera ett material från fokusgruppsintervjuer. Efter att ha genomlyssnat och hört olika tonfall, så formas olika teman utifrån vad som var återkommande i materialet, och efter det gjordes tolkningar och kopplingar till de teoretiska utgångspunkterna. Innan jag övergick till tolkning och förståelse av text så delade jag in, precis som Karlsson och Pettersson (2009), materialet i teman. Detta för att dels underlätta struktureringen av de citat jag skulle använda mig av, dels för tolkningen av materialet. Jag valde att analysera mina transkriberingar utifrån fyra teman; uppväxtförhållanden (första brott, skola, familj etc.), den kriminella karriären (upp och nedgångar), fängelsetiden och slutet av den kriminella karriären (upphörandet med brottslighet). Syftet med dessa teman var bland annat att förtydliga vad som har lett intervjudeltagarna in på den brottsliga banan från början och vad som fått dem att upphöra med brottslighet. Genom att ha fängelset som ett tema så kunde jag se om fängelset haft ett avskräckande effekt, och haft en koppling till upphörandet. Som tidigare nämnt ser jag livsloppet dynamiskt, där olika händelser i livet avgör i vilken riktning man förs, samt att olika händelser i livet har ett samband med varandra. Genom ovanstående teman fick jag en övergripande bild om vad som fått intervjudeltagarna att upphöra med brottsligt beteende. Illustrativa citat plockades utifrån ovanstående teman och tolkades. Sedan kopplades dessa citat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Jag strukturerar upp svaren under rubriken resultat och analys för att lättare analysera och jämföra resultaten. 24

6. Resultat och analys 6.1 Uppväxtförhållanden Inom dessa områden bad jag intervjudeltagarna att svara på frågor kring deras uppväxt; familj, syskon, skola och droger, men även om deras första brott. Detta för att en sådan inblick på det förflutna kan anses vara av vikt för att förstå varför intervjudeltagarna börjat med kriminalitet och även hjälpa mig att se ifall det förflutna har haft en koppling till upphörandet. Jag har valt att ha första brott som en underrubrik i detta tema. Alla intervjudeltagare uppgav att de inte har skilda föräldrar, utan växt upp tillsammans med både föräldrarna. Två av deltagarna, AL och SY, menade att det inte var acceptabelt med skilsmässa i deras kultur, utan föräldrarna var tvungna att leva ihop oavsett omständigheterna. Dock menade två av tre intervjudeltagare att relationen med föräldrarna inte var så bra under uppväxten, särskilt under högstadiet och gymnasiet, utan mycket tjafs och bråk uppstod på grund av olika anledningar. SY och JU beskriver det såhär: de la mycket press på mig, det var jobbigt för jag ville inte göra sånt som de ville (paus) jag ville göra saker som jag själv var intresserad av. Och när jag sa emot mina föräldrar kunde det uppstå krig hemma (haha). (SY) farsan var en diktator (haha), allt skulle ske i hans villkor och allt jag gjorde var fel i hans ögon. Eeh så vi hade mycket tjafs och bråk jag och han. (JU) SY och JU beskrev sina relationer med sina föräldrar något ostabilt, jag tolkade det som att SYs föräldrar hade förväntningar på honom eftersom han var äldst och skulle ta hand om familjen senare. Min tredje deltagare, AL, beskrev däremot familjeförhållandet mer stadigt och starkt: Relationen med mamma och syskon var bra, men jag var skit nära farsan. Han sa alltid att jag var andra bossen i huset [ ] han höll på med kriminella grejer så jag träffade inte honom så ofta (paus) men vi hade bra relation, jag var hans stolthet [ ] jag gjorde nästan allt han bad mig om. (AL) Det intressanta med ALs uppväxt var att han hade en familjemedlem som var kriminell, nämligen hans pappa, som han hade väldigt bra relation med. McCord (1973) menar att en person har större risk att börja begå brott om han/hon har en familjemedlem som är kriminell. AL beskrev relationen med sin pappa som väldigt stark, han menade att han gjorde allt som 25