Strategisk och ekonomisk plan 2014-2016 Reviderad 2013-11-13 (revideringar i fet och kursiv text) Fastställd av KF 2013-11-27
ORGANISATIONSÖVERSIKT Arboga kommun 2013 Box 45 732 21 Arboga Telefon: 0589-870 00 Organisationsnummer: 212000-2122 Besöksadress: Smedjegatan 5 Web: www.arboga.se E-post: arboga.kommun@arboga.se - 2 -
INNEHÅLL BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE... 4 UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN... 5 VART GICK PENGARNA ÅR 2012?... 6 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 6 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN OCH KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2014-2016... 7 Vision... 7 Strategiska områden... 7 Övergripande mål och mått... 7 Inspirerande livsmiljö... 8 Inspirerande lärande... 18 Inspirerande arbete... 20 Inspirerande organisation... 25 KOMMUNGEMENSAM STYRNING... 29 OMVÄRLDSORIENTERING... 31 ARBOGA I JÄMFÖRELSE MED ANDRA... 34 EKONOMISK ÖVERSIKT... 38 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, NÄMNDERNAS FÖRUTSÄTTNINGAR SAMT EKONOMISKA RAMAR... 45 Driftredovisning... 46 Driftramar per nämnd... 47 Investeringsplan... 48 Investeringsramar per nämnd... 49 Kommunfullmäktige, revision, valnämnd samt överförmyndare... 50 Kommunstyrelse... 51 Barn- och utbildningsnämnd... 53 Fritids- och kulturnämnd... 55 Socialnämnd... 57 Teknisk nämnd... 59 KOMMUNÄGDA FÖRETAG OCH ORGANISATIONER... 61 Kommunens åtaganden i företag och organisationer... 62 Arboga Energi AB... 63 Seniorbostäder i Arboga AB (SEBO)... 64 Sturestadens Fastighets AB (koncern)... 65 Rådhuset i Arboga AB (koncern)... 66 Västra Mälardalens Kommunalförbund... 67 Västra Mälardalens Myndighetsförbund... 68 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR... 69 Resultaträkning... 69 Kassaflödesanalys... 70 Balansräkning... 71 ORDLISTA OCH FÖRKLARINGAR... 72-3 -
B E S L U T I K O M M U N F U L L M Ä K T I G E BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE Skattesatsen för år 2014 fastställs till oförändrade 21,86 kronor. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av i budgeten för år 2014 upptagna investeringar uppta följande långfristiga lån: Va-verksamhet 10 750 000 kronor. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år 2014. Pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. Styrelsen och nämnderna ska senast i november månad 2013 upprätta måldokument för perioden och budget för år 2014 inom den ekonomiska ramen. Måldokument och budget ska anmälas till kommunfullmäktige i december månad 2013. Förslag till taxor och avgifter för år 2014 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad 2013. Tekniska nämnden ska i samband med beslut om taxa för vaverksamheten särskilt redovisa hur 2014 års investeringar påverkar taxenivån för vakollektivet. Kommunfullmäktige beslutar, att kommunstyrelsen under år 2014, har rätt att omsätta lån d v s låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år 2014. Förslag till reviderad Strategisk och ekonomisk plan för åren 2014-2016 antas. - 4 -
U T R E D N I N G S U P P D R A G A T T H A N T E R A S A V K O M M U N S T Y R ELSEN UTREDNINGSUPPDRAG ATT HANTERAS AV KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen ger nämnderna följande uppdrag Nämnderna uppmanas att se över vilka medlemsavgifter förvaltningarna betalar och vidta lämpliga åtgärder. Redovisas till respektive nämnd senast 2013-09-30. Kommunstyrelsen ger kommunchefen följande uppdrag Tillförsäkra att kommunen alltid kan lägga ned kanalisation när andra ledningar läggs ned i marken. En kartläggning över vilka medlemsavgifter kommunstyrelseförvaltningen betalar samt förslag till avveckling av vissa medlemsavgifter ska upprättas. Redovisas till styrelsen senast 2013-09-30. Riktlinjer för exploateringsredovisning ska finnas framtagna senast 2013-09-30. Nedanstående mått ska utredas och lämnas alternativa förslag till. Klart senast 2013-09-30. Mått 1:4 Antal hushåll med barn under 18 år som uppbär ekonomiskt bistånd. Måttet bibehålls oförändrat. Mått 3:2 Antalet transportkilometer. Måttet byts ut till andel miljöbilar av totala antalet bilar inom Arboga kommunorganisation. Mått 6:1 Nöjd kund index NKI, Insikten, SKL. Måttet tas upp i samband med Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017. Mått om personalomsättning ska utredas och lämnas förslag till. Eventuellt mått tas upp i samband med Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017. Förtydliga hur kommunägda företag och kommunalförbund kan styras. Nytt mått om folkhälsa tas upp i samband med Strategisk och ekonomisk plan 2015-2017. - 5 -
V A R T G I CK P E N G A R N A Å R 2 0 1 2? F E M Å R I S A M M A N D R A G VART GICK PENGARNA ÅR 2012? FEM ÅR I SAMMANDRAG Allmänt 2008 2009 2010 2011 2012 Antal invånare 31/12 13 301 13 302 13 285 13 302 13 353 Skattesats, totalt 32,39 32,24 32,24 32,24 32,24 Skattesats, kommunen** 21,74 21,74 21,74 21,74 21,86 Skattekraft i förhållande till riket, procent 92 92 92 91 91 Antal tillsvidareanställda 995 984 967 921 977 Ekonomi Årets resultat kommunen, mkr 3,4 2,6 17,6-20,6 28,5 Årets resultat koncernen, mkr 5,2 3,8 14,8-22,0 27,7 Verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelsestörande poster, mkr 593 611 631 632 651 Verksamhetens nettokostnader, tkr/invånare 45 46 47 47 49 Nämndernas budgetavvikelser, mkr 8 6-15 3 3 Verksamhetens nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, procent 99 100 98 106 98 Nettoinvesteringar, mkr 60 44 51 40 39 Nettoinvesteringar, tkr/invånare 4,5 3,3 3,8 3,0 2,9 Balansomslutning, mkr 920 939 942 986 995 Eget kapital, mkr * 523 525 195 174 203 Likviditet, mkr 24 54 15 0,7 16,6 Långfristiga lån, mkr 234 218 206 268 261 Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser, procent 19 19 21 18 20 Soliditet exklusive pensionsförpliktelser intjänade före 1998, procent 57 56 55 54 55 Lönekostnader inklusive arvoden exklusive pålägg, mkr 292 290 299 296 310 * Från år 2010 redovisar Arboga kommun pensioner enligt fullfondsmodellen, det vill säga samtliga pensionsförpliktelser finns redovisade i balansräkningen. **Arboga kommun skatteväxlade med landstinget Västmanland år 2012. Det innebar att kommunens skattesats ökade med 0,12 kr. - 6 -
V I S I O N 2 0 2 6, S T R A T E G I S K A O M R Å D E N O CH K O M M U N F U L L M Ä K T I G E S Ö V E R G R I P A N D E M Å L O C H M Å T T 2 0 1 4-2 0 1 6 VISION 2026, STRATEGISKA OMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅTT 2014-2016 Vision Arboga plats för inspiration Visionen 2026 är Arboga plats för inspiration vilket också är Arbogas varumärke. Varumärket arbetades fram av en grupp representanter för näringslivet, kommunen och kultur- och föreningslivet under år 2007. Varumärkesarbetets syfte var att hitta en gemensam nämnare att samlas kring. Utmaningen med visionen är att i alla sammanhang och över tid uppnå Arboga-plats för inspiration. Strategiska områden Visionen fylls med de strategiska områdena och dess inriktningstext. De strategiska områdena är de områden som är viktigast för kommunen för att uppnå visionen. Genom inriktningstexterna inom de strategiska områdena förtydligas den politiska viljan. De strategiska områdena: Inspirerande livsmiljö Inspirerande lärande Inspirerande arbete Inspirerande organisation Övergripande mål och mått Inom de strategiska områdena finns nio övergripande mål och 21 mått för de kommande åren. Flera av målen och måtten utgår från de undersökningar som gjorts som till exempel medborgarundersökningen och Kommunens kvalitet i korthet, där Arboga kommun jämförelsevis är sämre än andra eller där utmaningen är att bibehålla resultaten. I de kommande avsnitten redovisas varje strategiskt område, inriktningstext samt mål och mått. - 7 -
I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Inspirerande livsmiljö I Arboga finns plats för inspiration, här finns plats att utveckla idéer och tänka nya tankar. Fritids- och kulturlivet är rikt och erbjuder något för alla. De unika miljöerna i Arboga tas till vara och utvecklas. Här finns många alternativ för boende och pendlingsmöjligheterna är bra. Det gör att allt fler väljer att bosätta sig i Arboga. Det känns tryggt att bo och vistas i Arboga. Kommunen arbetar förebyggande mot brott genom att skapa trygga miljöer och stärka de sociala nätverken både på grupp- och individnivå. En god social välfärd erbjuds utsatta grupper. Servicen till invånarna är bra, i staden och på landsbygden. Arbogaborna känner att de bor i en kommun med tillgängliga och väl fungerande verksamheter som bidrar till god livskvalitet i livets alla skeden. Det finns möjlighet för alla att vara med och påverka kommunens verksamheter. Arboga är ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Här råder hög tolerans och människor är jämlika och jämställda. Naturresurser som vatten och luft skyddas och används på ett varsamt sätt. Mål och mått Mål 1. Arbogaborna ska ha en god livskvalitet. Mått 1:1: Arbogas befolkning ska öka. Mätning: SCB, befolkningsstatistik 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Utfall 2013-06-30 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 13 302 13 353 13 404 Öka jfrt föreg år Öka jfrt föreg år Öka jfrt föreg år Öka jfrt föreg år Mått 1:2: Andelen medborgare i kommunen som känner sig trygga, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn. 2013 Utfall 2013 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 46 60 41 Öka jfrt 2011 Ingen mätning Öka jfrt 2013 Ingen mätning - 8 -
I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 1:3: Antal vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar, ska bli färre. Mätning: Egen mätning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Snitt KKiK 2012 16 15 14 Målnivå 2013 Minska jfrt 2011 Målnivå 2014 Minska jfrt 2012 Målnivå 2015 Minska jfrt 2012 Målnivå 2016 Minska jfrt 2012 Mått 1:4: Antal hushåll med barn (under 18 år) som uppbär ekonomiskt bistånd ska minska. Mätning: Egen mätning i december årligen. Samordningsansvar: Socialnämnden Adressering: Socialnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 169 (nov) Minska jfrt föreg Minska jfrt föreg Minska jfrt föreg Minska jfrt föreg 127 256 (dec) år år år år Mål 2. Arboga kommun ska verka för att invånarna upplever att de har inflytande i kommunen. Mått 2:1: Nöjd Inflytande Index (NII), enligt medborgarundersökningen, ska öka. Mätning: SCB:s medborgarundersökning, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt medborgarundersökn. 2013 Utfall 2013 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 42 39 42 Öka jfrt 2011 Ingen mätning Öka jfrt 2013 Målnivå 2016 Ingen mätning Mål 3. Arboga kommun ska verka för en ekologisk hållbarhet inom alla områden. Mått 3:1: Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. Mätning: Egen mätning årligen, MWh/kvadratmeter. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2009 Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 0,212 MWh/kvm 0,205 MWh/kvm Minska jfrt 2009-5 % jfrt 2009 Minska jfrt 2014 Minska jfrt 2015-9 -
I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Mått 3:2: Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunkoncernen ska öka. Mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Tekniska nämnden Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt KKiK 2012 Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 42 % 44 % 51 % Öka jfrt 2012 Öka jfrt 2012 Öka jfrt 2012 Öka jfrt 2012 Mål 4. Det ska finnas goda möjligheter till pendling med kollektivtrafik till och från Arboga. Mått 4:1: Antalet tåg till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan per vardag och järnvägsbana, ska öka. Mätning: Egen mätning, årligen. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall 2012 Målnivå 2013 Prognos 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 11/13 Svealandsban 14/16 Mälarbanabanan 11/13 Svealandsban 14/16 Mälar- 14/16 Svealandsbanan 11/13 Mälar- 15+15 banan 15+15 15+15 15+15 Nuläge Befolkning Från att befolkningen stadigt har minskat sedan 1990-talet börjar befolkningsminskningen att plana ut. De senaste fem åren har befolkningen legat på omkring 13 300 invånare men för år 2012 har en ökning skett med 51 personer till 13 353. Det som påverkar befolkningsförändringar är födelsenettot, det vill säga skillnaden mellan antalet födda och antalet döda samt flyttningsnettot. Att befolkningsutvecklingen har stabiliserats och ökat något de senaste åren beror på att Arboga har haft ett positivt flyttningsnetto, det vill säga att det är fler som flyttar till Arboga än som flyttar från Arboga. Inflyttningen från utlandet är relativt låg i Arboga jämfört med andra kommuner i länet men inflyttningarna från utlandet har ändå sedan år 2000 klart bidragit till det positiva flyttnettot. Inflyttningsnettot har de senaste åren varit positivt i de flesta åldersklasser utom bland 15 till 24-åringar, då man ofta flyttar för bland annat studier. Befolkningsutveckling i Arboga 2000-2012 14 500 14 250 14 000 13 750 13 500 13 250 13 000 12 750 12 500 OBS! Bruten axel 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 1: Befolkningsutveckling i Arboga 2000-2012. Källa SCB. Figur 2: Befolkningsförändringar i Arboga kommun åren 2000-2012 - 10 -
I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Att födelsenettot är negativt beror främst på att kommunens invånare har blivit allt äldre. År 2000 var antalet invånare 65 år och äldre cirka 20 procent av befolkningen. År 2012 är cirka 25 procent av kommunens invånare 65 år eller äldre. Kvinnorna i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn trots detta minskar kan förklaras av att befolkningen i familjebildande ålder minskat i Arboga kommun. Den åldrande befolkningen medför att födelsenettot varit negativt under flera år i följd med mellan 40-60 personer per år. Åldersgruppen 25 till 64 år utgjorde år 2 000 cirka 52 procent av befolkningen. År 2012 utgjorde åldersgruppen cirka 47 procent av befolkningen. Befolkningsprognos I Arboga, liksom i många andra kommuner, kommer antalet äldre att öka kraftigt. Fram till år 2026 ökar invånarna som är 80 år och äldre med nästan 50 procent jämfört med år 2012. Det ställer stora krav på ökade resurser till vård och omsorgsverksamheten. Nedan visas den prognostiserade befolkningsutvecklingen för barn och äldre i Arboga. Befolkningsökningen mellan åren 2011 och 2012 beror i huvudsak på oförändrat antal födda och färre antal döda. Inflyttningen har under året fortsatt att öka mer än antalet utflyttade. Inflyttningsnettot från övriga län i riket har ökat betydligt och är positivt jämfört med de flesta län i riket. Flyttningsnettot gentemot utlandet är i stort sett oförändrat. Figur 4: Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos 2013-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Figur 3: Inrikes/utrikes flyttningar efter ålder 2012 En jämförelse av de flyttandes ålder mellan år 2011 och 2012 visar att antalet inflyttade i åldern 20 till 24 år ökat betydligt. Flyttningsbenägenheten är stor i åldersgruppen men till skillnad mot tidigare år är flyttningsnettot positivt under år 2012. Det fanns år 2012 625 barn som är mellan 1-5 år i Arboga kommun. Enligt prognosen med antagande om en oförändrad befolkningstillväxt år 2026 kommer antalet barn 1-5 år att öka med 8 procent fram till år 2016. År 2026 har antalet barn ökat med 9 procent sedan prognosens start. Befolkningsstrukturen har stor betydelse för om kommunen får eller får lämna bidrag i kostnadsutjämningen. Många barn och ungdomar samt många äldre innebär högre kostnader vilket kostnadsutjämningen mellan kommuner ska kompensera för. - 11 -
I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Figur 5: Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos 2013-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år I åldern 6-15 år fanns år 2012 1 436 barn. Antalet barn i åldersgruppen beräknas minska med 2 procent fram till år 2016. År 2026 beräknas antalet barn vara 1 procent fler än vid prognosens start. Figur 7: Befolkningsutveckling 65-79 år i Arboga samt prognos 2013-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen mellan 65-79 år är en stor åldersgrupp och är vid prognosens start år 2012 2 453 personer och beräknas öka med omkring 7 procent fram till år 2016. Efter år 2016 minskar antalet i åldersgruppen igen och fram till år 2026 är gruppen lika stor som vid prognosens start. Figur 6: Befolkningsutveckling 16-18 år i Arboga samt prognos 2013-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Antalet ungdomar i gymnasieåldern är vid prognosens start år 2012 528 och beräknas minska med 11 procent fram till år 2016. Mellan åren 2016 och 2019 ökar antalet ungdomar. På längre sikt, fram till år 2026, förväntas antalet ungdomar minska med 13 procent. Figur 8: Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos 2013-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen över 80 år är vid prognosens start år 2012 851 personer och är oförändrad fram till år 2016 för att fram till år 2026 öka med 48 procent. En prognos med en befolkningsökning med 50 personer per år fram till år 2026 innebär ett positivt inflyttningsnetto till kommunen med cirka 80 personer per år. Fördelat på olika åldersklasser innebär det att antalet barn inom barnomsorgen bedöms öka med 12 procent fram till år 2026. Antalet barn i åldern 6-15 år beräknas öka med 2 procent medan ungdomarna i gymnasieåldern beräknas minska - 12 -
I N S P I R E R A N D E L I V S M I L J Ö med 8 procent. Antalet invånare mellan 65 och 79 år beräknas öka med 2 procent. Antalet invånare över 80 år beräknas öka med 48 procent till år 2026. Utveckla det brottsförebyggande arbetet för ungdomar och fånga upp ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet och utanförskap. Upplevd trygghet och brottsutveckling I SCBs medborgarundersökning, som genomfördes hösten 2011, fick frågan om upplevd trygghet i Arboga ett ganska lågt betygindex i jämförelse med andra medverkande kommuner. Svaren kan delvis ha speglat den rapportering som skett i media av brottsligheten under första halvåret av 2011. Under våren 2011 ökade nämligen antalet anmälda brott i Arboga ganska kraftigt. Ökningen var främst kopplad till mängdbrott, det vill säga ett fåtal personer som stod för ett flertal brott. När dessa personer hade identifierats och knutits till brotten sjönk, under det andra halvåret, brottsstatistiken till nivåer under hur det har varit vid samma tid tidigare år. Andra nationella trygghetsundersökningar visar att Västmanland, tillsammans med Örebro och Skåne län, är län där invånarna känner sig mer otrygga än i andra delar av landet. Brottsstatistiken i flera kommuner i Västmanlands, Sörmlands och Örebro län är också något högre än snittet för riket. Det lokala brottsförebyggande rådet (BRÅ) i Arboga är ett samverkansorgan för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete i Arboga kommun. Rådet utgörs av tjänstemän från alla förvaltningar, kommunstyrelsens presidium samt representanter från ungdomsfullmäktige, VMMF, Arboga i centrum, Företagarna i Arboga och polisen. Det brottsförebyggande rådet tar årligen fram en verksamhetsplan som grund för rådets arbete. Verksamhetsplanen är även handlings- och åtgärdsplan för den samverkansöverenskommelse som kommunen och polisen har tecknat i syfte att samordna sina resurser och göra gemensamma prioriteringar för att effektivt minska brottsligheten och öka tryggheten i Arboga kommun. Utifrån den officiella brottsstatistiken, trygghetsundersökningar och i samarbete med representanterna i det lokala brottsförebyggande rådet har fem inriktningsområden valts ut. Utveckla samarbetet för att begränsa tillgängligheten av alkohol och andra droger. Öka tryggheten i offentlig miljö. Förebygga stölder och snatterier. Utifrån varje område ska åtgärdsplaner tas fram där problembilden analyseras och aktiviteter och ansvarsfördelning specificeras. I samband med BRÅ:s verksamhetsberättelse, vid årets slut, redovisas en uppföljning av arbetet, både en uppföljning om vad som har gjorts och en uppföljning av brottsstatistik, trygghetsundersökningar med mera. Hemtjänsten Antal äldre personer med beviljad insats av hemtjänst har ökat sedan år 2011. Under hösten 2012 har ett övertagande av hemsjukvården från landstinget genomförts och detta har delvis medfört att mer personalkrävande hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i ordinärt boende än tidigare. Att minska antalet vårdare hos brukaren under en 14-dagars period, är en utmaning i och med hemtjänstens utökning och förändring av uppdrag i framtiden. För att förbättra planering och genomförande av beviljade hemtjänstinsatser kommer bland annat en översyn av samtliga genomförandeplaner att göras. Planeringstavlor kommer att användas inom varje enhet för att tydliggöra varje brukares behov av insatser över dygnet utifrån brukarens perspektiv. Fokus ska läggas på kontinuitet och kvalitet. Barnperspektivet I socialnämndens riktlinjer till försörjningsstödet kan utläsas följande: Regeringen har uttalat att barns situation bör uppmärksammas när vuxna vänder sig till socialtjänsten med en ansökan om ekonomiskt eller annat bistånd till familjen. I samma proposition anges att även om barnets bästa inte alltid är avgörande för vilka beslut som fattas, ska det alltid beaktas, utredas och redovisas. För att få in barnperspektivet när en familj ansöker om ekonomiskt bistånd bör bland annat följande dokumenteras; om barnet/barnen varit med på besöket, går i skola, har dagis, har stödåtgärder, om föräldrarna inte bor - 13 -
I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ tillsammans samt hur barnen bor. Ur riktlinjer för livsföring i övrigt kan utläsas följande avseende fritidssysselsättning för barn och ungdomar: Bidrag kan beviljas till fritidssysselsättningar för barn och ungdomar i familjer som under längre tid (minst ett år) varit beroende av försörjningsstöd. Bidrag kan utgå med högst 4 procent av basbeloppet per barn/ungdom i familjen, per år. Service och påverkansmöjlighet I SCB:s medborgarundersökning som genomfördes hösten 2011, ställdes frågan om hur man som medborgare upplevde sitt inflytande i kommunen. Arboga fick ett Nöjd Inflytande Index (NII) på 42 och genomsnittet för de kommuner som genomfört undersökningen var ett index på 40. Betygsindex varierar mellan 0-100, ju högre värde desto bättre. Det finns flera olika sätt att påverka kommunens verksamhet. Bland annat genom att vara medlem i en intresseorganisation som är rådgivande inom något av de kommunala råden eller att lämna in ett medborgarförslag där man som enskild person kan komma med förslag på förändring. På Arboga kommuns webbplats finns också möjligheten att lämna synpunkter och göra felanmälan. Protokoll från sammanträden finns också att hitta på arboga.se. Numera finns Arboga kommun även på Facebook. Olika former av öppna dialoger med medborgare har hållits, bland annat trygghetsvandringar, pendlarmöten, snömöten, blogg om Vasastaden med mera. Allt fler kommuner satsar på att utveckla dialogen med medborgarna. En viktig bakgrund till det ökade intresset handlar bland annat om ett minskat intresse för medlemskap och engagemang i politiska partier. Valdeltagandet i Sverige når inte heller längre upp till 1970- och 1980-talens höga nivåer. Att komplettera de möten som sker mellan enskilda politiker och medborgare med former där ett större antal människor möts kring angelägna frågor kan vara ett sätt att utveckla det demokratiska arbetet. Den allmänna trenden är också att medborgarna ställer högre krav på inflytande och anpassning av den kommunala servicen efter olika behov och önskemål. En medborgardialog handlar om frågor som berör människor i rollen som medborgare eller invånare i kommunen. Det kan exempelvis handla om situationen i ett bostadsområde, trafikplanering eller barn och ungdomars fritidsaktiviteter. De vanligaste argumenten för att utveckla medborgardialoger är att det kan bidra till ett ökat förtroende, engagemang och ansvarskänsla hos medborgarna och ge medborgarna ökad kunskap om de demokratiska processerna. Medborgardialoger kan också bidra till en bättre förståelse för kommunernas komplexa ansvar och bakgrunden till de beslut som fattas. Det kan i sin tur öka det upplevda förtroendet för kommunens verksamheter. Energi- och klimatarbetet Under år 2009 antogs en Energi- och klimatstrategi för Arboga kommun. Strategin syftar till att lokalt visa vilket ansvar Arboga kommun vill ta för att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser de närmaste åren. Strategin kompletterades under år 2011 med en handlingsplan för kommunen som organisation. Handlingsplanen redovisar en nulägesanalys av energianvändningen i kommunens fastigheter och transporter, men också konkreta mål för åren 2014 och 2020 med år 2009 som basår. Syftet med handlingsplanen är att Arboga kommun aktivt ska arbeta för att energieffektivisera verksamheten, framförallt inom transport- och fastighetsområdet. Handlingsplanen syftar också till att arbeta för att minska användningen av fossila bränslen i riktning med den antagna Energi- och klimatstrategin. Under år 2012 togs foldern Klimatklok på jobbet fram. Syftet med foldern är att ge anställda i Arboga kommun tips på hur man kan energieffektivisera sin vardag och vara lite mer klimatklok, både på jobbet och hemma. Energianvändningen i kommunens fastigheter ska minska enligt Energi- och klimatstrategin. Genom att ha välisolerade byggnader och effektiv ventilation kan energiförbrukningen sänkas avsevärt. Ett arbete med att energieffektivisera kommunens fastigheter pågår men det är ett mycket omfattande arbete som krävs. I vissa fall måste åtgärder vidtas som istället ökar energiförbrukningen, till exempel installation av kylanläggningar i kök så att arbetsmiljön blir dräglig på sommaren. Antalet transportkilometer ska minska för kommunens personbilar samt privata bilar i tjänsten enligt Energi- och klimatstrategin. Ett stort antal tjänsteresor företas årligen inom kommunens verksamheter. Det är många gånger nödvändigt för att få en bra - 14 -
I N S P I R E R A N D E LIVSMIL JÖ verksamhet, till exempel inom hemtjänsten. Kommunens miljöbilar prioriteras alltid i möjligaste mån och det största antalet transportkilometrar körs med miljöklassat drivmedel. Hur mycket som körs i framtiden påverkas dels av vilken typ av projekt och uppdrag kommunen arbetar med och dels av vilken ambitionsnivå och utformning kommunen väljer för sina verksamheter. Kommunikationer Arboga kommuns utvecklingspotential tar sitt avstamp i det strategiska läget mitt i västra Mälardalsregionen. Järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan trafikerar Arboga och tillsammans med vägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. Kommunikationerna har förbättrats rejält sedan 1990-talet. För Arbogas del har det inneburit att utpendlingen till andra närliggande arbetsmarknader och högskoleorter har ökat med närmare 50 procent fram till idag. Totalt passerar hälften av alla in- och utpendlare en länsgräns för att arbeta. Det är därför väldigt viktigt att få till stånd ett enhetligt utbud och enhetliga taxor, oberoende av länsgränsen. Tågtrafik antal turer År 2012/2013 avgår 44 turer med tåg per dag från Arboga. Enligt Arboga kommuns årliga resanderäkning var det i genomsnitt omkring 800 påstigande och nästan lika många avstigande per dag på tågen under år 2012. Svealandsbanan och Mälarbanan På Svealandsbanan finner varken SJ, eller någon annan tågoperatör, det kommersiellt lönsamt att köra tågtrafik. Landstinget i Södermanland finansierar därför i stort sett all trafik mellan Stockholm- Eskilstuna och Västmanlands län finansierar i stort sett all tågtrafik mellan Eskilstuna-Arboga. Örebro läns landsting har fram till det nya tidtabellskiftet 2012/2013 inte varit med och finansierat tågtrafik på Svealandsbanan. Efter påtryckningar kommer landstingen i Örebro, Västmanland och Södermanland inleda ett arbete om en förbättrad tidtabell från och med år 2015. Antalet avgångar på Svealandsbanan är oförändrade sedan föregående år. Det avgår 11 tåg från Arboga mot Eskilstuna/Stockholm medan antalet ankommande tåg är 13. Det innebär ungefär varannan timmestrafik förutom i arbetspendlingstid morgon och kväll då antalet avgångar är något fler. Från december 2009 körs flertalet turer mellan Arboga och Eskilstuna med en lillpendel. Det innebär ett byte i Eskilstuna för resenärer mellan Stockholm och Arboga. Det har inneburit en försämring för resenärerna som inte alltid hinner med anslutningen i Eskilstuna till och från Stockholm. På Mälarbanan körs tågtrafiken helt kommersiellt, det vill säga ingen trafik är upphandlad av länen. Möjligheterna att påverka utbudet är små då SJ endast kör den tågtrafik de finner lönsam. I december 2012 skickade samtliga kommuner längs Mälarbanan ett skriftligt upprop till SJ och Trafikverket med krav på önskade förbättringar i infrastruktur och tågtrafik. Båda aktörerna lovade bättringar, framförallt när det gäller punktlighet och tågtrafikutbud, inför tidtabell år 2014. I februari 2013 skickade återigen alla kommuner längs Mälarbanan ett brev till SJ och Trafikverket och beskrev samhällsnyttan av att även den långväga tågtrafiken prioriteras in till Stockholm. Idag samsas både pendeltåg och Arlanda express på samma banor som den långväga trafiken in till Stockholm. Antalet avgångar på Mälarbanan har ökat med två mitt-på-dagen ankomster/avgångar mot Örebro respektive mot Västerås sedan föregående år. Det ankommer 16 tåg från Örebro mot Stockholm medan det åt motsatt håll, från Stockholm och Västerås, ankommer 18 tåg. Avregleringen av tågtrafiken Avregleringen av järnvägen ger möjlighet för fler tågoperatörer att köra tåg i Mälardalen och kan därmed bidra till ökad konkurrens. Det skapar dock osäkerhet om utbudet i det framtida trafiksystemet. Ännu har inga andra aktörer visat intresse av att köra kommersiell tågtrafik i Mälardalen. Ett nytt samverkansavtal mellan SJ och MÄLAB, anpassat till avregleringen av järnvägstrafiken som nu är genomförd, gäller från och med juni 2010. Det nya avtalet innebär att det inte finns något reglerat minimiutbud av trafik. Likaså har MÄLAB:s restriktion att inte medverka till konkurrerande trafik försvunnit. Avtalet gäller till december 2016. Tillköp eller skattesubventionering av tågtrafiken för att säkerställa den regionala tågtrafiken kan därmed vara en nödvändighet. MÄLAB har därför tagit fram - 15 -
I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ en utredning om framtidens behov av tågtrafik både på Mälarbanan och på Svealandsbanan kallad Trafikplan 2017. I planen beskrivs att en turtäthet om 18 tåg per dag och bana eftersträvas, med timmestrafik på vardagar mellan 06-23 och därutöver insatståg i arbetspendlingstid morgon och kväll. Kollektivtrafikmyndigheten har låtit en konsult titta på möjligheterna att utveckla den lokala tätortstrafiken i vissa kommuner. I Arboga är det framförallt linje 2 mellan Arboga resecentrum och Arboga Teknikpark som föreslås få ett mer permanent upplägg istället för att som idag, anropsstyras. Förslaget kommer att arbetas vidare med. I november 2012 tecknade de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Söderrmanland, Uppsala, Västmanland, Östergötland och Örebro län en avsiktsförklaring avseende utvecklingen av den regionala tågtrafiken. I denna avsiktsförklaring deklarerar parterna att de har som avsikt att efter Citybanans öppnande säkerställa etablerandet av ett storregionalt stomnät baserat på regionaltågstrafik för arbets- och vardagsresande mellan orterna i Stockholm-Mälardalsregionen. Ett arbete pågår nu med att upphandla nya tåg. Busstrafik Arboga kommun svarar för den lokala busstrafiken inom kommungränsen och landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommunhuvudorter. Lindesbergs kommun finansierar dessutom stomlinjetrafik över länsgränsen mellan Arboga och Lindesberg. För att alla kommuninvånare bekvämt ska kunna nå Arboga tätorts serviceutbud har kompletteringar med anropsstyrd trafik införts från kommunens större tätorter, Medåker och Götlunda, in till Arboga tätort. För boende på landsbygd utanför linjesträckning finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till Arboga tätort. I Arboga tätort bedrivs anropsstyrd tätortstrafik som kan nyttjas måndag till lördag mellan klockan 09.00-15.30. Det EU-finansierade projektet Mer Koll, där bland annat Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen har deltagit, slutfördes under år 2012. I Västra Mälardalen har delprojektet Starka stråk ännu inte redovisats. Projektet syftar till att utreda om det finns möjlighet att samordna olika kollektivtrafikslag, exempelvis linjetrafik och skolskjutstrafik, på ett effektivare sätt för att möjliggöra en bättre kollektivtrafikförsörjning. En redovisning av ett förslag kommer att ske under år 2013. Arboga station Det är viktigt att stationsmiljön upplevs trygg och attraktiv för att resenären ska välja att resa kollektivt och på så sätt skapa ett större resandeunderlag. En station är ofta själva navet i kollektivtrafiken och en viktig mötesplats för resenärerna och då har utformningen av stationen en stor betydelse. För besökare eller turister som reser med tåg eller buss är stationen också det första intrycket av en plats Bostäder Boendeplanen har reviderats och gäller för åren 2012-2016. Boendeplanen består av delarna planeringsunderlag, riktlinjer för boendeplaneringen och en bilaga med byggbara tomter, pågående planer och framtidsprojekt. Syftet med planen är att ge en samlad bild av bostadssituationen i Arboga, bostadsbehov nu och framöver men också visa pågående och möjliga utbyggnadsområden. En arbetsgrupp kring boendefrågor har inrättats för att främst arbeta vidare med hur man kan marknadsföra Arbogas boendeutbud till olika målgrupper, exempelvis nyinflyttade, inpendlare med flera. Riktlinjer för boendeplanering i Arboga Främja nyproduktion, främst i centrala och attraktiva lägen. Detta ger förutsättningar för flyttkedjor och frigör befintliga småhus. Främja kvalitet och nytänkande i boendeformer och gestaltning för att inspirera människor att välja Arboga som bostadsort. I samarbete och genom dialog med bostadsbolagen väcka intresset för att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet. Tillgodose behoven av särskilt boende för äldre och funktionsnedsatta. - 16 -
I N S P I R E R A N D E L I V S M I L JÖ Planera för småhustomter i attraktiva lägen. Nybyggnation bör ske i lägen som kan bidra till att stärka underlaget till kollektivtrafiken och övrig infrastruktur samt gynna utvecklingen av handeln. Vid upprustning av befintliga och planering av nya bostadsområden, skapa trygga och trivsamma boendemiljöer och förutsättningar för en fysiskt aktiv livsstil för vardagliga aktiviteter. Riktade marknadsföringsinsatser till olika grupper om kommunens möjligheter till bra boende och bostadsbyggande i Arboga. Miljö- och folkhälsoarbetet Ett ökat intresse för miljöfrågor och folkhälsofrågor och deras betydelse för mänsklighetens och miljöns framtid sätter fokus på hållbar utveckling. Människans hälsa och dess relation till miljön lyfts fram i svensk och internationell lagstiftning samt i nationella och internationella överenskommelser. Uppnås miljökvalitetsmålen skapas förutsättningar för en god hälsa och genom hälsosamma val gynnas miljön. Arboga kommun arbetar med att ta fram ett planeringsunderlag för hållbar utveckling. Underlaget beräknas vara klart under år 2013. Planeringsunderlaget bygger på nyckeltal som visar hur kommunens invånare och miljön mår utifrån ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Nyckeltalen utgår i sin tur från de nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsopolitikens målområden. Ambitionen med miljökvalitetsmålen är att kommunen till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att nå det målet krävs ett långsiktigt arbete inom de sektorer som påverkar människors hälsa. - 17 -
I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Inspirerande lärande Trygghet, delaktighet, kreativitet och kompetens är ledord för Arbogas förskolor, fritidshem och skolor. Alla barn och elever blir sedda och får uppmärksamhet. Arbogas skolor inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Kompetenta lärare och ett bra ledarskap på alla nivåer bidrar till en god lärmiljö där eleverna utmanas, utvecklas och lyckas utifrån egna förutsättningar. Mötet, samspelet och dialogen mellan pedagog, barn, elev och föräldrar genomsyrar hela skoltiden. Vasagymnasiet håller hög kvalitet och det goda samarbetet med näringslivet utvecklas ytterligare. Det ger eleverna goda kunskaper och bra förutsättningar att gå vidare till högre studier eller arbete efter avslutad utbildning. Vuxenutbildningen bidrar till det livslånga lärandet och ger alla en ny chans. Mål och mått Mål 5: Arbogas förskolor och skolor ska ha hög kvalitet och vara trygga. Mått 5:1: Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska öka. Mätning: Egen mätning årligen, skala 1-4, där 4 är bäst. Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 Förskola: 3,56 Åk 2: 3,64 Åk 8 och gymn: 3,68 Ingen mätning Öka jfrt 2012 Ingen mätning Öka jfrt 2014 Mått 5:2: Den planerade personaltätheten inom förskolan ska öka. Mätning: Skolverket samt egen mätning (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 5,3 planerarad 5,3 plane- 4,3 verklig 4,5 verklig Snitt KKiK 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 5,4 planerad Färre Färre Färre Färre barn/personal barn/personal barn/personal barn/personal 4,3 verklig jfrt 2011 jfrt 2012 jfrt 2013 jfrt 2014 Mått 5:3: Andel elever i årskurs 3 som i de nationella proven nått kravnivån för samtliga delprov i svenska och matematik, ska öka. Mätning: Skolverket, årligen (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Snitt KKiK 2012 54 % (Svenska 58,2 %, Matematik) 83% 50,0 % 69 % Utfall 2013 80 % (Svenska 79,1%, Matematik 80,8%) Målnivå 2013 Öka jfrt 2011 Målnivå 2014 Öka jfrt föregående år Målnivå 2015 Öka jfrt föregående år Målnivå 2016 Öka jfrt föregående år - 18 -
I N S P I R E R A N D E L Ä R A N D E Mått 5:4: Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, ska öka. Mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 Snitt KKiK 2012 Utfall 2013 95,0% 85,6 % 87,7 % 91,0 % Målnivå 2013 Öka jfrt föregående år Målnivå 2014 Öka jfrt föregående år Målnivå 2015 Öka jfrt föregående år Målnivå 2016 Öka jfrt föregående år Mått 5:5 Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen, ska öka. Mätning: Skolverket (KKiK). Samordningsansvar: Barn- och utbildningsnämnden Adressering: Barn- och utbildningsnämnden Utfall 2011 Utfall 2012 77 % 76 % 78 % Snitt KKiK 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Öka jfrt föregående år Öka jfrt föregående år Öka jfrt föregående år Målnivå 2016 Öka jfrt föregående år Nuläge Upplevelsen av en god och trygg arbetsmiljö i förskolan och skolan ska öka. Det finns en rad åtgärder som främjar en god och trygg arbetsmiljö. I förskolan kan det till exempel handla om att dela in barnen i mindre grupper, ha barnråd, uppmärksamma positiva händelser och att ha fasta och välkända rutiner som synliggörs på ett tydligt sätt för barnen. I skolan kan det handla om att ha fungerande trygghetsteam och kompisstödjare i verksamheterna. Målmedvetet arbete med värdegrundsfrågor via aktuell forskning samt fortbildning av personalen är viktiga faktorer för att förbättra resultaten ytterligare. Den planerade personaltätheten inom förskolan ska öka. Kommunen har haft en glädjande men något oväntad hög inflyttning av familjer med barn i förskoleåldern på senare tid. Med ett ökat tryck in i verksamheten är det svårt att samtidigt sänka antalet barn per personal. Efterfrågan på platser i förskolan har ökat i sådan omfattning att kommunen fått skapa ett antal platser i tillfälliga lokaler. En ny förskola kommer att startas till hösten 2013. Antal elever i årskurs 3 som i de nationella ämnesproven nått kravnivån, för samtliga delprov i svenska och matematik, ska öka och antalet behöriga elever, till något nationellt program på gymnasiet, ska öka. Tätare uppföljningstillfällen och förbättrad analys av elevresultat samt satsningar på bland annat styrning och ledning är några åtgärder som vidtas för att förbättra resultaten. Även fortbildning och tydliga rutiner kring åtgärdsprogram införs. Det kommer även att bli ett utökat antal timmar i matematik i grund- och grundsärskolan från och med hösten 2013. Arbetet med DigiLär (en dator per elev i högstadiet) kommer att utvecklas. - 19 -
I N S P I R E R A N D E A R B E T E Inspirerande arbete Arboga erbjuder en varierad arbetsmarknad inom många olika branscher. En god service från kommunens alla verksamheter och organisationer uppmuntrar till företagande och bidrar till att näringslivet växer och utvecklas. Attraktiva etableringsområden och god tillgång på arbetskraft skapar förutsättningar för nya branscher och företag. Arbogas unika kulturmiljö, rika historia och goda värdskap lockar besökare, vilket gör besöksnäringen till en allt större näringsgren. Mål och mått Mål 6. Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun. Mått 6:1: Nöjd Kund Index (NKI), ska öka. Mätning: SKL, Insikten, vartannat år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt KKiK 2011 57 66 Utfall 2012 Snitt Insikten 2013 Utfall 2013 Ingen mätning 66 66 Målnivå 2013 Öka jfrt 2011 Målnivå 2014 Ingen mätning Målnivå 2015 Öka jfrt 2013 Målnivå 2016 Ingen mätning Mått 6:2: Antalet arbetstillfällen i Arboga ska öka varje år. Mätning: SCB, totalt antal förvärvsarbetande från 16 år med arbetsplats i Arboga kommun (RAMS), mäts 31/12 varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 5 312 5 480 Dec 2013 Öka jfrt 2010 Öka jfrt föregående år Öka jfrt föregående år Målnivå 2016 Öka jfrt föregående år Mått 6:3: Andel av kommunens invånare, 20-64 år, som förvärvsarbetar ska öka. Mätning: SCB:s arbetsmarknadsstatistik, mäts 31/12 varje år (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 74,6% 75,8 % 78,4 % Öka jfrt 2011 Snitt KKiK 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Öka jfrt föregående år Öka jfrt föregående år Målnivå 2016 Öka jfrt föregående år - 20 -
I N S P I R E R A N D E A R B E T E Nuläge Regionen Utvecklingen i Arboga påverkas inte bara av vad som beslutas på lokal nivå utan i stor utsträckning också av vad som händer i omvärlden. I Arbogas fall handlar det om vad som sker i regionfrågan och Stockholm-Mälardalsregionen men också vad som sker på en global nivå exempelvis vad gäller den ekonomiska utvecklingen, klimatförändringar eller omstrukturering av stora arbetsplatser. Stockholm-Mälardalsregionen som omfattas av länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro och Västmanland har haft en stark tillväxt på senare år, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Här bor närmare tre miljoner människor, vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges befolkning. Enligt långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälarregionen förväntas befolkningen öka med 600 000-800 000 invånare fram till år 2030. Resandet i regionen är stort. Över hälften av landets kollektivtrafikresor och cirka 80 procent av tågresorna sker inom området. De senaste åren har arbetspendlingen ökat kraftigt. Utvecklingen av resandet förväntas öka i framtiden. De relativt höga bostadspriserna i Västerås och Örebro kombinerat med bra pendlingsförbindelser mot Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm kan, tillsammans med den prognostiserade befolkningsökningen i Stockholm-Mälarregionen, innebära en ökad efterfrågan på bostäder i kommunen. Nöjd Kund Index (NKI) Arboga kommun ingår i ett femårigt regionalt näringslivssamarbete inom Stockholm Business Alliance (SBA) tillsammans med drygt 50 andra kommuner. För att jämföra Arboga med andra kommuner i landet utifrån målet att Arboga ska vara känd som en företagsvänlig kommun används Nöjd Kund Index (NKI) inom SBA. Områden som mäts är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljö- och hälsoskydd och serveringstillstånd. Målet är att kunden alltid ska få ett bra bemötande och en bra återkoppling vid kontakt med kommunen oavsett vilken verksamhet som kontaktas. Antalet arbetstillfällen Arboga hade en nettoökning av 30 aktiva företag under år 2012 och 66 nystartade företag. I december 2012 fanns 1 073 aktiva företag i kommunen. Nettoökningen av antal arbetstillfällen för år 2011 var 168 stycken. Branscher som hade en ökning i antal arbetstillfällen år 2011 var: Jordbruk, skogsbruk och fiske Byggverksamhet Handel Hotell- och restaurangverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Andelen av kommunens invånare, 20-64 år som förvärvsarbetar ska öka Några viktiga faktorer som påverkar förvärvsfrekvensen är att det är enkelt och flexibelt att pendla till och från Arboga att det sker nyetableringar av företag och att befintliga företag är fortsatt starka. Inte minst har ungdomar fått arbete i större utsträckning i de nyetablerade företagen. Högskolecentrum och Vasagymnasiet är också viktiga faktorer för att trygga framtida kompetensförsörjning. Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en mycket stor arbetsmarknad. Inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med närmare 200 000 arbetstillfällen och inom 60 minuter nås cirka 325 000 arbetstillfällen. Arboga har en stor in- och utpendling. Antalet boende i Arboga med förvärvsarbete är fler än antalet arbetstillfällen. Antalet sysselsättningstillfällen i kommunen uppgick år 2011 till 5 480. Dagligen pendlar 1 761 personer eller 32 procent in till Arboga från andra kommuner för att arbeta. Den största inpendlingen kommer från Köping varifrån 7 procent pendlar in till Arboga för att förvärvsarbeta. Från Örebro pendlar 5 procent och från Kungsör 5 procent in för att förvärvsarbeta i Arboga. - 21 -
I N S P I R E R A N D E A R B E T E Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2011 till 5 860 personer. 2 141 personer eller närmare 36 procent av dessa arbetspendlar ut till andra kommuner. 11 procent arbetar i Köping och närmare 7 procent arbetar i Örebro. Inpendlingen till Arboga har ökat de senaste åren. Utpendlingen minskar mellan 2008 och 2009. Mellan åren 1996 och 2011 ökade antalet utpendlare med över 50 procent (se figur 9). Figur 9: Antal in- och utpendlare till och från Arboga 1995-2011. Källa SCB. Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1995 fanns totalt 6 359 arbetstillfällen, en minskning med 879 arbetstillfällen eller närmare 16 procent fram till år 2011 då antalet arbetstillfällen var 5 480. Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från 2 513 arbetstillfällen år 1995 till 1 289 arbetstillfällen år 2011. Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrat (Se figur 10). Figur 10: Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 1995-2011 efter näringsgren och totalt. Källa SCB. - 22 -
I N S P I R E R A N D E A R B E T E Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, 1 773 personer år 2011. Kommunen är den största arbetsgivaren med närmare 1 000 tillsvidareanställda. offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis tillverkning och utvinning, är män (se figur 11). Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Drygt 70 procent av antalet sysselsatta inom Figur 11: Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2011 efter kön och näringsgren. Källa SCB. Nettoökningen med 30 företag under år 2012 beror förutom på nyregistrerade företag även på ett stort antal nyinflyttade företag. Närmare två tredjedelar av företagen är enmansföretag och cirka 70 företag har fler än 10 anställda, 27 företag har mellan 20-100 anställda. Detta är positivt ur näringslivssynpunkt då det främst är i mindre och medelstora företag som tillväxten sker. Näringslivet blir också mindre sårbart med flera små företag istället för ett fåtal stora företag. Kommunens största företag har cirka 700 anställda. I februari 2013 var 8,9 procent av befolkningen arbetslösa eller i program i Arboga kommun. Motsvarande siffror för länet och riket var 8,3 respektive 7 procent. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) uppgick i Arboga till 14,9 procent, i Västmanland till 14,3 procent och i riket till 10,9 procent. Arbetslösheten för utrikes födda uppgick i Arboga till 20,2 procent medan motsvarande siffror i länet och i riket uppgick till 16,5 respektive 14,1 procent. Mellan åren 2005 och 2012 har i genomsnitt 60 företag per år nyregistrerats i Arboga kommun. - 23 -
I N S P I R E R A N D E A R B E T E Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket (se figur 12). Drygt en fjärdedel av kommunens invånare i åldern 25-64 år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 38 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. i procent Befolkning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning uppgift (%) 25-64 år kortare än 9 år 9 (10) år högst 2 år 3 år mindre än 3 år 3 år eller mer saknas Arboga 6 311 3 11 32 24 14 15 1 Länet 127 692 3 11 28 22 14 21 1 Riket 4 883 971 3 10 25 20 15 25 2 Figur 12: Utbildningsnivå Arbogas befolkning - 24 -
I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Inspirerande organisation Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna utvecklas och är delaktiga. Arbetsmiljön är god och hälsofrämjande. Ambitionen är att erbjuda alla den sysselsättningsgrad de önskar. Medarbetare som trivs och mår bra är en förutsättning för en inspirerande organisation. Kommunens organisation är effektiv, tillgänglig och tydlig för medarbetare, medborgare och företagare. Ett gott bemötande ger god service och inbjuder till dialog. Ekonomin är i balans och kommunens resurser används alltid på bästa sätt såväl på kort som på lång sikt. Mål och mått Mål 7: Arboga kommun ska ha effektiva och tillgängliga tjänster. Mått 7:1: Kommunens webbinformation är god till medborgarna år 2011 och nivån ska bibehållas. Mätning: SKL:s undersökning årligen (KKiK). Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Snitt KKiK 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 88,0 % 86,0 % 74,0 % Bibehålla 2011 Bibehålla 2012 Bibehålla 2012 Målnivå 2016 Bibehålla 2012 Mått 7:2: Medarbetarna ska bli mer nöjda med inflytandet över utvecklingen av verksamheten. Mätning: Medarbetarenkäten, vartannat år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 82,5% Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen mätning - 25 -
I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N Mål 8. Arboga kommun är och upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Mått 8:1: Medarbetarnas samlade betyg av Arboga kommun som arbetsgivare, ska ligga över det nationella jämförelseindexet. Mätning: Hållbart medarbetarengagemang (kommunens totalindex, nationell jämförelse SKL) Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Snitt mätning 2011 Utfall 2012 Målnivå 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 78 78 Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen mätning Öka jfrt 2011 Ingen mätning Mål 9. Arboga kommun ska ha en god ekonomisk hushållning. Mått 9:1: Resultatet ska under mandatperioden i genomsnitt årligen uppgå till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Mätning: Egen mätning i samband med bokslutet varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen och samtliga nämnder Utfall 2011 Utfall 2012 Målnivå 2013 Prognos 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016-3,3 % 4,5 % 1,0 % -3,2 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % Mått 9:2: Soliditeten, inklusive samtliga pensionsåtaganden, ska i slutet av varje mandatperiod vara lägst den nivå som gällde vid mandatperiodens början med oförändrade redovisningsprinciper. Mätning: egen mätning i samband med bokslutet varje år. Samordningsansvar: Kommunstyrelsen Adressering: Kommunstyrelsen Utfall 2011 Utfall 2012 Målnivå 2013 Prognos 2013 Målnivå 2014 Målnivå 2015 Målnivå 2016 17,7% 20,4% 18,5% 17,5 % 20,7% 19,6% 19,6% Nuläge Webbinformationen till medborgarna I undersökningen år 2012 blev resultatet för Arbogas kommuns del 86 procent. Det innebär att Arboga hamnade på 17:e plats av Sveriges 290 kommuner. För att kommunen ska hamna ännu högre i jämförelsen krävs dock att kommunen kan erbjuda fler funktioner för att jämföra service och kvalitet på tjänster och verksamheter. Det krävs även en utveckling av e-tjänster. Att få 100 procent bör dock inte ses som ett självändamål. Kommunen bör istället göra strategiska val vad gäller webbsatsningar. Medarbetarnas samlade betyg av Arboga kommun Den senaste medarbetarundersökningen genomfördes under år 2011 och redovisades under våren 2012. År 2013 kommer en ny medarbetarundersökning att genomföras. I medarbetarenkäten ställdes frågor ur perspektivet arbetsmiljö, kunskap och utveckling, chefs- och ledarskap, hälsofrågor, motivation och styrning. Dessa punkter handlar om bra ledarskap, god kommunikation, tydliga uppdrag och inflytande och också om hur kulturen eller klimatet upplevs. Mycket handlar om hur det vardagliga arbetet fungerar och upplevs, till exempel fungerande arbetsplatsträffar, gratis frukt/kaffe, bidrag för ar- - 26 -
I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N betskläder och skor, hälsoaktiviteter med mera. I majori-teten av områdena som mäts i enkäten uppnår kommunen en hög nöjdhet. Inom några områden som till exempel den fysiska arbetsmiljön och fysisk som psykisk belastning ligger dock värdena lägre. Framgångsfaktorer för fortsatt hög eller ökad måluppfyllelse handlar bland annat om att fortsätta utveckla: Medarbetarnas motivation arbetsförmedlingen eller ett avslut i kommunen. Ett kontinuerligt arbete att utveckla kommunens hälsofrämjande arbete, i syfte att minska sjukfrånvaron och öka frisknärvaron, pågår. Kommunen arbetar dels förebyggande för att minska risken för ohälsa inom specifika riskgrupper, dels främjande för att skapa förutsättningar för en bättre hälsa för alla. Alla anställda har möjlighet att välja mellan att använda en hälsotimma per vecka eller att använda en friskvårdspeng motsvarande 500 kronor per år. Fritidsklubben fortsätter att erbjuda många aktiviteter i friskvårdssyfte. Chefs- och ledarskapet Styrsystem Strategisk kompetensförsörjning Hälsofrämjande arbetsliv Ett bra avstamp för fortsatt utvecklingsarbete är att arbeta fram en gemensam värdegrund för kommunen, samt att stärka cheferna i deras roller som ledare. Total sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron Ålder 2010 2011 2012 2010 2011 2012-29 2,0 2,3 2,0 5,1 13,4 0,0 30-49 4,2 4,2 4,9 22,8 24,2 29,5 50-5,6 5,3 6,0 40,9 40,7 34,6 Medarbetarna Vid utgången av år 2012 var 977 personer tillsvidareanställda i Arboga kommun. Av de tillsvidareanställda var 85 procent kvinnor och 15 procent män. Medelåldern för kvinnor var 47 år och för män 49 år. Flest anställda finns inom barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Totalt uppgick personalkostnaderna år 2012 till cirka 429 mkr inklusive arvoden och pålägg för arbetsgivaravgifter med mera. Personalens hälsa Sjukfrånvaron ökade från 4,7 procent år 2011 till 4,9 procent år 2012. Den totala sjukfrånvaron har ökat både för män och kvinnor år 2012 jämfört med året innan. Sjukfrånvaron har år 2012 jämfört med år 2011 minskat inom åldersgruppen upp till 29 år medan den ökat i övriga åldersgrupper. Männen har en ökad och kvinnorna en minskad långtidssjukfrånvaro. Totalt har långtidssjukfrånvaron minskat något år 2012 jämfört med föregående år. Den fortsatt relativt låga sjukfrånvaron beror på flera faktorer, bland annat på försäkringskassans stramare regelverk. Regelverket innebär en tidsbegränsad sjukpenning som upphör successivt, vilket innebär antingen en tillbakagång till arbetet, överföring till Kvinnor 5,4 5,0 5,8 34,1 32,5 30,5 Män 2,1 3,1 3,2 10,9 39,2 44,0 Totalt 4,7 4,7 4,9 31,9 33,3 32,0 Figur 13: Sjukfrånvaro i procent. Källa Personec Ökad sysselsättningsgrad Vid utgången av år 2012 önskade totalt 140 anställda ökad sysselsättningsgrad (84 anställda vid utgången av år 2011). Under år 2012 har sex medarbetare erbjudits önskad sysselsättningsgrad tillsvidare och 39 har fått det tidsbegränsat. Pensioneringar Under den kommande tioårsperioden kommer 28 procent (278 personer) av kommunens anställda att gå i pension. En sammanställning av läget har redovisats till personalutskottet och förvaltningscheferna har bjudits in till utskottet för att redogöra för sitt arbete med kompetensförsörjningen. Procentuellt av antalet anställda per förvaltning finns flest pensionsavgångar inom tekniska förvaltningen. - 27 -
I N S P I R E R A N D E O R G A N I S A T I O N ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget mot medborgarna tydligt. För att uppnå en god ekonomisk hushållning krävs normalt ett resultat som är betydligt högre än ett resultat nära noll. Figur 14: Antal pensionsavgångar 2013-2022 Värdskapsutbildning Under hösten 2011 och våren 2012 har föreläsningar i värdskap hållits i samband med chefsforum för att förbättra kommunens bemötande både i externa kontakter och internt. Cirka 600 medarbetare har deltagit i föreläsningarna. God ekonomisk hushållning Målstyrning och rambudget stödjer arbetet med god ekonomisk hushållning. Syftet med ändrad styrmodell är att styra med målen inom den ekonomiska ramen som styrelsen och nämnderna erhåller. Modellen innebär en mindre detaljeringsgrad i de politiska besluten samt en ökad delaktighet för personalen och öppnar upp för en större kreativitet att lösa uppdraget inom den ekonomiska ramen. Styrmodellen innebär ett systematiskt arbete med mål, uppföljning samt ständig omprövning för att anpassa till förändrade förutsättningar. Modellen ger också möjlighet för invånarna att utvärdera politikens åtaganden till exempel vad gäller kvalitet och servicenivå. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och att hushålla över tiden. Det innebär en avvägning mellan ekonomi och verksamhet på kort respektive lång sikt. Om det under ett år förbrukas mer medel än vad kommunen erhåller, innebär det att kommande år eller generationer får betala för denna överkonsumtion. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen, det vill säga koppling mellan ekonomi och verksamhet. Verksamhetsmålen behövs också för att främja en kostnadseffektiv och En god ekonomisk hushållning ställer krav på att kommunen har en långsiktighet i sin planering. Det kräver till exempel en analys av verksamhetsförändringar på grund av den demografiska utvecklingen. Ett arbete med att ta fram resursfördelningsmodeller har påbörjats. Resultat Resultatet år 2012 i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning uppgick till 4,5 procent. Exklusive fullfondsmodellen för pensionsredovisning uppgick resultatet till 1,3 procent. Resultatutveckling i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (procent) År 2008 2009 2010 2011 2012 Inklusive fullfond - - - -3,3 4,5 Exklusive fullfond 0,6 0,4-0,6 1,3 3,3 Figur 15: Resultatutveckling i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning (procent) Soliditet Kommunens långsiktiga ekonomiska styrka, soliditeten, uppgick vid utgången av år 2012 till 20,4 procent. Om pensionsåtaganden intjänade före år 1998 exkluderas uppgick soliditeten till 55,3 procent. Soliditetsutveckling (procent) År 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet exkl pensionsförpliktelser intjänade före år 1998 57 56 55 54 55 Soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser 19 19 21 18 20 Figur 16: Soliditetsutveckling (procent) - 28 -
K O M M U N G E M E N S AM S T Y R N I N G KOMMUNGEMENSAM STYRNING Styrande principer Styrningen ska kännetecknas av att alla i organisationen politiker, ledare och medarbetare tar ansvar för helheten i den kommunala verksamheten samt känner delaktighet och engagemang i styrprocessen. Struktur för styrning och uppföljning Kommunfullmäktige styr framför allt med stöd av kommunstyrelsen och genom fastställande av Reglementen Strategisk och ekonomisk plan Policys Planer och program Bolagsordningar och ägardirektiv till de kommunala bolagen Förbundsordning för kommunalförbunden Direktiv i enskilda frågor Uppdrag Reglementen I reglementen reglerar kommunfullmäktige styrelsens och nämndernas uppgifter och ansvarsområden. Strategisk och ekonomisk plan Den strategiska och ekonomiska planen är kommunens långsiktiga styrdokument där visioner och övergripande mål för verksamheterna anges. Planen omfattar tre år och anger de ekonomiska ramarna för verksamheterna. Policys I policys beslutar kommunfullmäktige om intentionerna för viss verksamhet. Planer och program Kommunfullmäktige kan för ett visst område fastställa en plan eller ett program, innehållande långsiktiga inriktningar. Det gäller till exempel översiktsplan, boendeplan med mera. Bolagsordning och ägardirektiv Kommunfullmäktige fastställer i bolagsordning och ägardirektiv vad som ska gälla för bolagen. Bolagen ska bereda kommunfullmäktige tillfälle att ta ställning till frågor i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt innan bolagen fattar beslut. Förbundsordning för kommunalförbund Kommunfullmäktige reglerar genom förbundsordningen gränserna för förbundens verksamhet och ansvar. Direktiv i enskilda frågor Kommunfullmäktige kan också ge nämnderna direktiv i enskilda, specifika frågor. Uppdrag Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen kan ge styrelsen och nämnderna uppdrag. - 29 -
K O M M U N G E M E N S AM S T Y R N I N G Styrmodell Mål- och ramstyrning Arboga kommun tillämpar mål- och ramstyrning. Syftet med styrmodellen är att genom delegering av besluten bättre anpassa verksamheten till det specifika behovet. Därigenom fås en mer situationsanpassad verksamhet samtidigt som verksamheten blir mer flexibel. Genom tät uppföljning och tydliga mål kan de politiska intentionerna uppfyllas med en effektivare verksamhet. Den röda tråden i styrmodellen Utifrån visionen beslutar kommunfullmäktige om strategiska områden och inriktningstext för mandatperioden samt mål och mått inom dessa områden. Målen och måtten kan omprövas årligen. I inriktningstexten inom det strategiska området anges mera detaljerat kommunfullmäktiges inriktning inom respektive område. Kommunstyrelsen och nämnderna beslutar inom sina respektive områden om mål samt mått för att mäta måluppfyllelsen. Varje förvaltningsledning utarbetar strategier för hur målen ska nås. Enheterna inom varje förvaltning arbetar fram aktiviteter som ska stödja arbetet med att uppnå målen inom styrelsens och nämndernas områden. Rollfördelning Politikernas främsta uppgift är att ange och besluta om vision, mål och inriktning för verksamheten samt fördela resurser. Uppföljning och prognos Uppföljning av ekonomin och redovisningar av verksamheternas arbete inom kommunfullmäktiges strategiska områden, ska rapporteras till kommunfullmäktige tre gånger per år. Respektive nämnd fattar beslut om dessa prognoser. I två av dessa, årsredovisning och delårsbokslut, ska även uppföljning av verksamheten redovisas. Dessutom sker redovisning av varje strategiskt område i samband med kommunfullmäktigesammanträdena en gång per år. Syftet med årsredovisningen och delårsbokslut är en uppföljning av resultat och ställning för en given tidsperiod, en uppföljning av att verksamheten uppnår fastställda mål samt beslutsunderlag för fortsatt planering. Prognoserna är underlag för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen att följa verksamheten så de intentioner som politiskt fastställts uppnås. Uppkommer avvikelser mot mål eller tilldelade resurser, som inte kan hanteras av nämnden, ska detta rapporteras omgående till kommunstyrelsen. För att få en likvärdig hantering av styrelsens och nämndernas prognoser ska bedömningen som görs redovisa det förväntade resultatet vid årets slut inkluderat planerade eller vidtagna åtgärder för att nå balans i ekonomin. Styrelsen och nämnderna ska vid varje sammanträde följa sin ekonomiska utveckling. Förvaltningarna ska till kommunstyrelseförvaltningen månatligen rapportera sin ekonomi. Redovisning sker månatligen från kommunstyrelseförvaltningen till kommunstyrelsen. Dessa uppgifter kan vara tjänstemannabehandlade för att kommunstyrelsen ska få en så aktuell bild som möjligt av kommunens ekonomiska utveckling. Styrelsen och nämnderna ska även inom sitt verksamhetsområde fastställa ett uppföljningssystem för att kunna följa verksamhet och ekonomi. Prognos ett redovisas efter april månads utgång och prognos två i samband med delårsrapporten efter augusti månads utgång. - 30 -
O M V Ä R L D S O R I E N T E R I N G OMVÄRLDSORIENTERING Omvärldsorienteringen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka Arboga kommun. Statsskulder som andel av BNP Grekland är det land som har den högsta statsskulden i Europa, mätt i förhållande till Bruttonationalprodukten (BNP). Totalt uppgår Greklands statsskuld år 2012 till knappt 157 procent av BNP (år 2011 146 procent av BNP). Även Italien, som också har stora ekonomiska problem, ligger på en hög statsskuld som andel av BNP, 127 procent (120 procent). Under och efter krisåren i början på 1990-talet ökade den svenska statsskulden kraftigt och avstannade år 1998 då skuldkvoten uppgick till omkring 75 procent av BNP. Under senare år har den svenska skuldkvoten minskat till under 40 procent. Trots omfattande konjunkturella och strukturella problem har framtidsutsikterna ljusnat något och tilltron att eurokrisen ska kunna lösas under ordnade former har ökat. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning i ekonomirapporten (april 2013) ser dock framtidsutsikterna ganska mörka ut för flera av länderna i Sydeuropa med statsfinanser i oordning och bankkriser. I norra delen av Europa, speciellt i Tyskland, ser förutsättningarna ljusare ut. Tyskland är den största ekonomin i euroområdet och har därmed stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i hela Europa. Ett av ratinginstituten, Fitch, har beslutat att höja Greklands kreditbetyg från en låg nivå med ett steg och med stabila utsikter. Orsaken är att risken för utträde ur eurosamarbetet bedöms låg och att landet gjort framsteg med att minska budgetunderskottet. BNP år 2013 för euroområdet beräknas sjunka. Först år 2014 förväntas en vändning till positiv tillväxt med cirka 1 procent. I maj månad 2013 sänkte Europeiska centralbanken (ECB) sin styrränta med 0,25 procentenheter till 0,5 procent för att stimulera ekonomierna i euroområdet. Danmark, Finland och Storbritannien, som är viktiga svenska exportmarknader, har under år 2012 haft en sviktande ekonomi. I Finland har hushållen problem med för höga utgifter i förhållande till inkomsterna, vilket begränsar hushållens konsumtion och leder till att aktiviteten i finsk ekonomi hämmas. Storbritannien har problem med stora budgetunderskott och saneringen bedöms under lång tid begränsa den ekonomiska tillväxten i landet. Figur 17: Statsskuld som andel av BNP år 2011 (procent) Europa Under sista kvartalet 2012 backade BNP i stora delar av Europa orsakad av förnyad oro kring skuldproblemen i euroområdet, vilket fick till följd att BNP föll för helåret 2012 med 0,5 procent. I Norge, som är ett av Sveriges största exportländer, är både hushållens och statens finanser i god ordning och tillväxten förväntas fortsätta att ligga på cirka 3 procent. USA och övriga världen I USA sker en tydlig återhämtning av ekonomin. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker. Framtidstron bland amerikanska företagare och hushåll har stärkts och en stabilisering på bo- - 31 -