Skriva uppsats på registermaterial

Relevanta dokument
Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:

Grav hörselnedsättning Vuxna

Grav hörselnedsättning hos vuxna. Per-Inge Carlsson Överläkare, med dr

Hörselrehabilitering - Så funkar det

5. Nytta av hörapparat

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

Cochleaimplantat för vuxna möjlighet för ökad oberoende

Sakrospinosusfixation vid vaultprolaps

REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

Psykosociala behov och åtgärder

Psykisk hälsa och social situation under graviditet

Testa din hörsel. - det är inte svårt

KOD # INITIALER DATUM. Civilstånd: Ogift (0) Skild (2) Gift (3) Står pat på något antikonvulsivt läkemedel? (tex Ergenyl, valproat, Lamictal)

Hur hör högstadielärare?

Grav hörselnedsättning Vuxna

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Definitioner Hjälpmedel som fästs på en persons klädsel eller hängs runt nacken och som förstärker ljud.

Telefonrådgivning för sjuksköterskor

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Hörselvetenskap B, Tillämpad hörselvetenskap I [HÖ1410]

Uppföljning av hemsjukvård i ordinärt boende i Östergötland

Hvordan kan tilrettelegging bidra til mestring av arbeidsdagen?

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

CI-kommunikation och teknik

Grav hörselnedsättning Vuxna

Hörselnedsättning hos skolbarn Inger Uhlén. Hörsel- och Balanskliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Alla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp

A Agera. P Planera. S Studera analys. D Do, utför test

Bakgrund & Genomförande

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Information. Fördjupad uppföljning av Kom Hem vård, omsorg och rehabilitering nära dig

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Flexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen?

Dina patienträttigheter

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

En sjukförsäkring i förändring

Resultat efter rehabilitering

Nyckeltal Rapport Hörselvård

Våga prata om dina erektionsproblem

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Personcentrerad vård Jämlik hälsa

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 högskolepoäng Fördjupningsnivå 1

Skillnader mellan kvinnor och män i den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Resultat Smärtkliniken

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Välkommen till jämställda och jämlika sjukskrivningar hur når vi dit? Globen

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

Äldreomsorgskontoret. Hälsosamt åldrande. Projektplan. Projektledare Eva Nykvist Wallberg. Projekthandläggare Ylva Rasmuson Anna Axelsson

Bruksanvisning PA5. Innehållsförteckning. Grundläggande funktioner Kontrollpanel - beskrivning Stimuluspanel - beskrivning...

Hörsel, Kognition & Åldrande

Upprättande av journal på vård- och omsorgsboende, korttidsvård, servicehus dagverksamhet och socialpsykiatriska boenden

Björn Lennhed ST-läkare i Geriatrik Falu Lasarett

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Att bli bemött med respekt och lyhördhet i kontakten med ASIH-teamet

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

PM Kvalitetsuppföljning Färingsöhemmet 2013 SN13/ Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS

MANUAL kvalitetsregister

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

Planeringskonferens april Livsstilsförändring. Christina Kicki Fjellström

Ej färdigt förslag Förslag till nytt kvalitetssäkringssystem. Presentation

htp:/wz.se/v Innehål Hörsel Vad innebär det at inte höra? Varför hör vi? Hämta bildspel: Hur kan vi höra? Varför hör vi? Varför hör vi inte?

Lokalt brukarråd Hörselverksamheten Fyrbodal

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Seminarium ÖNH momentet, TEMA Hörsel och kurvor

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom. Alert 2015

RIKTLINJER TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - hörselnedsättning

Minnesanteckning. Lokalt brukarråd, Hörsel- och dövverksamheten FyrBoDal

Introduktion - Svevac

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Träning under cancerbehandling. Forskningsprojektet Phys-Can. Vad vet vi om fysisk träning vid cancer?

Hur går utredningen till?

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Hörselverksamheten DOKUMENTATION VID AUDIOLOGISK DIAGNOSTIK. Habilitering & Hälsa version 1.2

Lev utan Stress & Oro

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Innehåll i vårdtjänsten

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

Transkript:

Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008.

D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna patienter med grav hörselnedsättning inte rehabiliteras med cochleaimplantat? Handledare Per-Inge Carlsson

Inklusionskriterier för att deltaga i kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning: Patienten har ett tonmedelvärde på frekvenserna 500, 1000, 2000 och 4000 Hz som är lika med eller sämre än 70 db HL på bästa örat. och/eller har en maximal taluppfattning (FB) i tyst miljö på 50 %(nytt) eller sämre på bästa örat. Patienten ska vara 19 år eller äldre. Hörselverksamheten Göteborg och Södra Bohuslän

Medicinska indikationer för CI: Tonmedelvärdet är sämre än 70 db HL på det bästa örat och.. Resultatet vid talaudiometri är sämre än 50 procent på det bästa örat. Tonaudiometri i ljudfält med optimalt anpassade hörapparater, vid 4 khz, är lika med eller sämre än 50 db HL eller Resultatet vid talaudiometri i ljudfält med optimalt anpassade hörapparater är sämre än 50 procent.

Vad innebär det att ha en grav hörselnedsättning: Enligt Försäkringskassan att en person med hörapparater utan läppavläsningsstöd inte uppfattar ord och meningar på en meters avstånd i vardagsmiljö.

Ringdahl & Grimby (2000): Brist på energi, känslomässiga reaktioner och social isolering. Barlow et al (2009) Patienten hamnar mellan två världar: De tillhör inte den hörande världen och inte den teckenspråkig döva världen. Carlsson et.al. Patienterna har högre besvärsgrad av oro och depression än populationen i allmänhet.

Vad säger litteraturen om Cochleaimplantat till vuxna?

Mäki-Torkko et.al. (2014) Patienter får ökad livskvalitet och ett rikare socialt liv. Olze et.al. (2011) Patienter med CI får förutom bättre hörsel och talförståelse minskad tinnitus och att problem med oro, stress och depression minskade. Gaylor et.al. (2013) visar i en Metaanalys på signifikanta förbättringar av taluppfattning och livskvalitet.

CI till äldre?

Berrettini et.al. visar i en systematisk översikt: Hög ålder är inte en kontraindikation för CI. CI bör vara tillåtet utan någon övre åldersgräns. Hänsyn måste tas till generella hälsoproblem. Bedömning måste göras från fall till fall.

CI till barndomsdöva? Enligt flera studier är det relevant att erbjuda CI till personer som kommunicerar med teckenspråk om de kombinerar teckenspråk med tal.

Metod Del 1: Med deskriptiv statistik beskriva patienter som deltar i kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning i Göteborg och Södra Bohuslän. Del 2: Med hjälp av en innehållsanalys i avidentifierade journaler försöka finna orsaken till att patienten inte rehabiliterats med CI.

RESULTAT

CI n=85 Inte CI n=723 Totalt n=808 Ålder 19-39 8 9 % 72 10 % 80 Ålder 40-64 40 47 % 194 27 % 234 Ålder 65-37 44 % 457 63 % 494

Kommunikationsmetod Kommunikation CI n=85 Inte C n=723 Totalt n=808 Tal 81 (95 %) 623 (86 %) 704 Teckenspråk 9 (11 %) 168 (23 %) 177 TSS 13 (15 %) 37 (5 %) 50 Taktilt teckenspråk 0 3 (0,4 %) 3 *Skriftlig Hörselverksasmheten 7 Mölndal 8 % 69 10 % 76

PIRS CI n=85 LIVSKVALITET Inte CI n=723 Medelv ärde 53,5 58,2 EQ5D CI n=85 Inte CI n=723 Medel 0,81 0,73 värde

Orsak till att patienter inte rehabiliterats med CI? Medicinska skäl Hörselskäl Patientskäl Kommunikationsskäl Okänt skäl

Orsak till att patienter 65 år inte har CI n=37 12 10 10 9 8 8 6 4 4 4 2 2 0 CI e,er registrering Medicinska skäl Hörselskäl Pa=entskäl Kommunika=onsskäl Okänt skäl

Diskussion: Uppsatsen finns att läsa på:

Konklusion Orsaken till att patienter inte rehabiliteras med CI går att förklara med: Medicinska skäl Patientskäl Hörselskäl Kommunikationsskäl Det kan vara svårt att förklara orsaken utifrån ett stickprov i en journal

Nya frågor? Behöver vi nya riktlinjer? För äldre? För personer med barndomsdövhet som kombinerar teckenspråk med tal? Är alla audionomer medvetna om kriteriet för CI? Missar vi att skriva remiss för CI-team? Erbjuds alla patienter som är aktuella CI?

Tips: Alltid försöka göra talaudiometri med hörtelefoner. Alltid försöka göra talaudiometri i ljudfält med optimalt anpassade hörapparater.

Tips: Dokumentera alltid i journalen att du diskuterat CI med patienten. Skriv orsaken till varför patienten inte har CI eller varför CI-remiss inte är aktuell. Journal

Tips Delta i det nationella kvalitetsregistret för grav hörselnedsättning

Använder Cochleärt implantat höger öra? Ja Nej operationsår: Använder Cochleärt implantat vänster öra? Ja Nej operationsår: CI-utredning påbörjas Ja Nej Om patienten inte har CI, ange huvudskäl (endast ett skäl) Glöm inte att notera i journal! Medicinska skäl (sjukdomar) Hörselskäl (behov uppfyllt av nuvarande hjälpmedel) Patientskäl (tackat nej) Kommunikation (teckenspråkiga) Vet ej

CI är endast en del av den rehabilitering som är till nytta för patieinter med grav hörselnedsättning. Vårdrekommendationer www.entqualitysweden.se

Kompetensutveckling Stressa inte Det är aldrig för sent Tack för att ni lyssnade

Kommunikation TAL TAL + TECKENSPRÅK + TSS + TAKTILT TAL + SKRIFT TECKENSPRÅK TAL + TECKENSPRÅK + TAKTILT TAL + SKRIFT + TSS TAL + TECKEN SPRÅK TAL + SKRIFT + TECKENSPRÅK INGEN KOMMUNIKA TION TECKENSPRÅK + SKRIFT TAL + TSS + TECKENSPRÅK TAL + TSS TAL + SKRIFT + TSS + TECKENSPRÅK + TAKTILT TSS