Detaljplan för Irsta Kyrkby 10:2, Västerås

Ola Wikström Tel 021-39 15 01 DP 1726 2010-08-17 Dnr 07:10202-BN 540 Detaljplan för Irsta Kyrkby 10:2, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, genomförandebeskrivning och illustrationskarta. Syfte och huvuddrag Planens syfte är att för fastighetsägarens räkning pröva möjligheten att bygga ytterligare lägenheter med hög tillgänglighet i flerbostadshus samt garage/carport inom planområdet samt åstadkomma en allmän upprustning av miljön i enlighet med Planprogram för Irsta ; Här är Irstas centrum med bensinstation, en pizzeria och de få flerbostadshus som finns. Området är en naturlig mötesplats. Här kan högre hus och en tätare bebyggelse ytterligare förstärka områdets karaktär. Närhet till service gör områdets lämpat för t.ex. lägenheter för äldre. Bebyggelse i högst fyra våningar ger möjlighet att bygga lägenheter med hiss och ger därmed ökad tillgänglighet. En upprustning av utemiljön i området är också angelägen. Många människor besöker bensinstationen dagligen för olika ärenden. Det finns behov av mötesplatser där man kan sitta ner och synas. Återvinningsstationen är också en mötesplats men har i dag ett dominerande läge vid infarten. Utformningen av området runt bensinstationen, Sveaborgsvägen och Ullvigatan studeras vidare i samband med kommande detaljplanarbete. PLANDATA Läge och omfattning Planområdet ligger centralt i Irsta/Ullvi strax väster om skolan och norr om gamla Stockholmsvägen. Planområdet innefattar fastigheterna Irsta Kyrkby 10:2, samt del av 10:1 och dela av 7:2.1. Planområdet har en areal på totalt ca 1,4 ha. 1/13

Översiktskarta Markägoförhållanden Fastigheterna inom planområdet ägs av Per Bjerkehag och Västerås stad. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan Detaljplanen överensstämmer med översiktsplanen för kommunen, ÖP 52, som anger Irsta som område för tät bebyggelse. För den fortsatta utvecklingen av Irsta har ett planprogram tagits fram. (Se nedan.) Detaljplan För området gäller detaljplanerna Dp 1052J samt Bpl 520J. Marken är i dag planlagd för bostadsändamål. Mot gamla Stockholmsvägen finns vägreservat mot buller. Detaljplanernas genomförandetid har passerats. Planuppdrag Byggnadsnämndens beslutade 2009-08-27, 196, att ge stadsbyggnadskontoret i uppdrag att upprätta förslag till ny detaljplan för det aktuella området. Planprogram Planens syfte överrensstämmer med Planprogram för Irsta" godkänt av Kommunfullmäktige 14 maj 2009, 66, varför ett särskilt planprogram inte upprättats. (Se utdrag sid 1.) Bostadsförsörjningsprogram Projektet är inte medtaget i Västerås Bostadsstrategiska program 2010-2012. 2/13

Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan Byggnadsnämnden har i beslut 2009-08-27, 196, tagit ställning till att detaljplanen inte ger en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken. En miljöbedömning, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, har därför inte upprättats enligt kraven i plan- och bygglagen 5 kap. 18. Planens genomförande kommer dock att innebära en påverkan på miljön, då mark tas i anspråk för ytterligare bostäder, parkeringar samt garage. I avsnittet Konsekvenser av planens genomförande görs en beskrivning av planens konsekvenser, i enlighet med de riktlinjer som Västerås kommunfullmäktige beslutat. BAKGRUND OCH FÖRÄNDRING Mark och vegetation Inom planområdet är marken förhållandevis plan med mindre kullar som är bevuxna med rik vegetation där den inte ianspråktagits för byggnader eller hårdgjorda ytor. Här finns olika sorters lövträd som björk till körsbär. Inslaget av ek bedöms ha betydande värde och skall speciellt beaktas. En inventering av större träd lämpliga att sparas har genomförts. Den visar på att det finns ett tiotal enheter med skiftande stamstorlekar av värde. Ett par av dem kommer att avverkas vid genomförande av förslaget. Efter Sveaborgsvägen finns en vacker gammal ekallé som planterades när rikselvan mellan Västerås och Stockholm gick här. Träden och allén, som finns kvar, har stora miljövärden. Sveaborgsvägen från söder. Här gick Riksväg 11 en gång i tiden! 3/13

Riksväg 11 mot Västerås sett från kyrktornet på Irsta kyrka i början på 1900-talet Geotekniska förhållanden och markradon Planområdet ligger inom Irsta som är lågriskområde för markradon enligt Markradonutredning för Västerås, 1987. Enligt grundundersökningar som är gjorda i samband med att den nuvarande bebyggelsen uppfördes finns här ett en meter tjock lager av torrskorpelera över morän. I samband med detaljplanens genomförande krävs en kompletterande grund- och radonundersökning. Förorenad mark Ingen förorening bedöms finnas inom planområdet. Fornlämningar Irsta är en av landets fornlämningslikaste socknar. Inom området som gränsar till planområdet finns många fornlämningar. Vid den undersökning som genomfördes i samband med att det röda huset uppfördes, i slutet av 80-talet, påträffades varken kända eller okända fornlämningar. Enligt länsantikvarien visade dock riksantikvarieämbetets fosfatmarkering från 1969 1970 på en viss förhöjning av fosfathalten. I dag görs bedömningen att inga kända fornlämningar finns inom det område som berörs av detaljplanen. Även okända fornlämningar är dock skyddade enligt 2 kap. i lagen om kulturminnen mm. (KML) (1988:950) Om fornlämningar påträffas i samband med exploateringen måste arbetet omedelbart avbrytas och anmälan göras till länsstyrelsen i enlighet med KML 2 kap. 10. 4/13

Bebyggelseområden Bostäder I Irsta finns ca 860 bostäder varav ca 10 % finns i flerbostadshus. I dag finns på den aktuella fastigheten några av de få flerbostadshus med hyreslägenheter som finns i Irsta. Det är två flerbostadshus i två våningar med totalt 27 lägenheter varav två lägenheter används av Landsting och Hemtjänst. Det röda huset, som uppfördes 1989, har bra tillgänglighet (hiss) till samtliga lägenheter (15 st). Det gul-beiga huset, som saknar hiss, uppfördes 1968 och har acceptabel tillgänglighet till lägenheterna på bottenvåningen. Ny bebyggelse i form av mindre flerbostadshus och punkthus planeras. Upplåtelseformen är ännu inte bestämd. Mot gamla Stockholmsvägen föreslås två punkthus med fyra fulla våningar och ytterligare två indragna takvåningar (50% av BYA). Punkthusens bottenvåning kan innehålla verksamheter eller bostäder eller både ock. Det vill säga så kallade bokaler! Varje punkthus beräknas kunna innehålla 18 lägenheter varav två till fyra bokaler. Husen är försedda med hiss. Detaljplanen medger att ett eller två mindre flerbostadshus i två våningar kan uppföras mot gamla Stockholmsvägen. (Uppförs två hus utgår ett punkthus!) Varje hus innehåller fyra lägenheter och är försett med hiss. Huset parallellt med Ullvigatan är uppfört 1968 med så kallat platt tak. Kortsidor/gavlarna har gult fasadtegel och långsidor har beige puts. 5/13

Det andra huset, placerat söder om det förutvarande, är uppfört i slutet av 1980-talet i form av en vinkel. Tak i form av sadeltak med rött betongtegel. Fasaderna har träpanel i varierande riktningar och målade i röd färg med vita omfattningar, detaljer samt linjeringar som markerar respektive bjälklag. 6/13

Planförslaget ger också möjlighet till en påbyggnad av det befintliga huset från 1960- talet under förutsättning att huset görs tillgängligt med hiss. På det tillkommande våningsplanet kan uppskattningsvis fem lägenheter tillkomma som vindsvåning. Totalt kan ett 40 tal lägenheter tillkomma på den utökade fastigheten. Arbetsplatser Antalet arbetsplatser i Irsta är i dag begränsat till dem som finns i verksamhetsområdet vid Norra Ymergatan samt servicefunktioner som skola, omsorg och kommersiell service. Att tillföra lokaler möjliga att använda som kontor, handel eller dylikt är därför angeläget. Planförslaget redovisar därför att de båda punkthusen kan förses med bokaler på bottenplanet. Övrig bebyggelse Förutom bostäder finns i Irsta den intilliggande skolan med idrottshall samt ett fåtal servicebyggnader. Offentlig service Utbudet av offentlig service i Irsta är begränsat och behöver förbättras. Nu består den offentliga servicen av hemtjänst, skola, förskola och Svenska kyrkan. Kommersiell service Utbudet av kommersiell service i Irsta är också begränsat och behöver förbättras. Med åren har det kommersiella utbudet minskat främst på grund av det stora utbud som finns i Hälla-området ca 3 km väster om samhället mot Västerås successivt ökat. Nuvarande kommersiell service finns i en bensinstation med ett mindre utbud av livsmedel samt i före detta livsmedels-, bank- och post- huset i form av en matservering/pizzeria. Detaljplaneförslaget medger att en mindre centrum - byggnad på 7/13

sikt upp förs på platsen där återvinningsstationen i dag finns. Detta tillsammans med ev. verksamheter i de sk. bokalerna kan ge ett visst tillskott till dagens utbud. Tillgänglighet Ett av de två befintliga hyreshusen har hiss. Den nya bebyggelsens utformning ska säkerställa en god tillgänglighet till husens lägenheter, entréer, gång- och cykelvägar samt friytor enligt gällande lagstiftning. Förutom de helt nya byggnaderna ger planen även möjligheten att göra en påbyggnad på det raka flerbostadshuset med en våning. Därigenom kan förutsättningarna för installation av hiss i denna byggnad förbättras. Byggnadskultur och gestaltning Ny bebyggelse ska anpassas till områdets förutsättningar vad gäller storlek, färg, form och material enligt PBL 3 kap 1 samt stadsbyggnadskontorets rekommendationer: Mot Sveaborgsvägen och centrum skall bebyggelsen förstärka områdets karaktär står det i planprogrammet. Planförslaget medger dels en huslänga i ett plan för tex. kioskliknande verksamheter där återvinningsstationen i dag är placerad och dels två högre byggnader utformade med en allmän bottenvåning närmast centrum. Bottenplanet föreslås innehålla lokaler eller bokaler som kan utnyttjas som lokal såväl som bostad eller både och. Lämpligen glasas denna våning upp mot infarten för att åstadkomma just karaktären av ett mindre centrum. De nya byggnaderna kan gestaltningsmässigt ses som nya tillskott i en ny tid. Kulturlandskapet söder om gamla Stockholmsvägen är klassat som riksintresse! Utformning, material- och färgval på de nya byggnaderna mot gamla Stockholmsvägen är därför extra viktig. Här skall material och färgval anpassas till den bebyggelse som redan finns mellan planområdet och Irsta kyrka så att en helhet går att uppfatta. För att binda ihop centrum med kyrkan och avgränsa landskapsrummet söder om gamla Stockholmsvägen föreslås en nyplantering av ek efter vägens norra sida. Rester av en gammal ek-allé som planterades efter Riks-11:an för mer än hundra år sedan kan observeras efter Sveaborgsvägen och väster om Irsta mot Västerås. Effektiv energianvändning Västerås stad har som mål att nya byggnader uppförs enligt principerna för lågenergihus. Enligt beslut Kommunfullmäktige är följande nivåer de högst tillåtna för att definieras som lågenergihus i Västerås; 1. För bostäder som uppvärms på annat sätt än elvärme (ex. fjärrvärme), är den högsta tillåtna specifika energianvändningen 75 kwh/m²/år. 2. För bostäder som värms upp med elvärme, är den högsta tillåtna nivån 50 kwh/m²/år. 3. För lokaler som uppvärms på annat sätt än elvärme (ex. fjärrvärme), är den högsta tillåtna specifika energianvändningen 70 kwh/m²/år. 4. För lokaler som värms upp med elvärme, är den högsta tillåtna nivån 50 kwh/m²/år. Skyddsrum Skyddsrum behöver inte anordnas för närvarande. 8/13

Friytor Lek- och rekreation I dag finns ytor för lek på kvartersmark söder om det putsade gul/ beiga huset. Rekreationsytor på allmän mark finns i skogspartiet norr om planområdet och större bollplaner finns vid den intilliggande Irstaskolan. En allmän parkyta norr om nuvarande pizzerian kan bli en rekreationsresurs men bör först efter att den ges en ansiktslyftning! Inom planområdet har lekplatser prioriterats framför parkeringsplatser. I samband med genomförandet kommer lekytorna på fastigheten, att få en översyn. (Se genomförandebeskrivningen.) Naturmiljö (Se mark- och vegetation.) Gator och trafik Gatunät, gång- och cykeltrafik Nuvarande angöring till tomten sker från Ullvi- och Muncktellgatan. I anslutning till tillfarterna finns gemensamma parkeringar. Inom fastigheten finns gång- och cykelvägar med anslutning till varje bostadsentré. Planförslaget förändrar inte dagens angöring till fastigheten mer än att ett par yt t erl i- gare en anslutning görs. En till Muncktellgatan och en till Sveaborgsvägen. Nya anslutningar till bostäder och bokaler kommer att anläggas. Det är viktigt att dessa anpassas för personer med funktionshinder! Angöring till Irstaskolan sker i dag till större del via Munktellgatan. Här finns också en större parkering. Allt detta sker i dag på kvartersmark men som föreslås i detaljplanen att övergå till gatumark och bli lokalgata. Aktuella servitut över Munktellgatan till angränsande fastigheter skall när detaljplanen vinner laga kraft annulleras. Kollektivtrafik Busslinje 41 trafikerar Sveaborgsvägen. Närmaste busshållplats finns vid infarten till bensinstationen på ca.50 m gångavstånd från planområdet. Även landsvägsbussar trafikerar Irsta sommartid. Parkering Parkering anordnas på kvartersmark. Parkeringsnormen med ca 1,2 p-platser per lgh. ska gälla för bostäderna. På centrumfastigheten finns 14 parkeringar redovisade för en kiosk på ca 200 kvm. Till bokalerna i punkthusen finns 19 p-platser som nås över centrumfastigheten. Det är troligt att ett större antal mindre hushåll kommer att söka sig till de nu aktuella bostäderna och därmed skulle det kunna bli färre antal bilar per hushåll och de redovisade på illustrationen. 9/13

STÖRNINGAR Buller Trafikflödet på gamla Stockholmsvägen är i dag ca 5 000 fordon varav 6 % utgör tunga fordon. Med gällande hastighetsbegränsning på 50 km/tim måste ny bebyggelse placeras 25m eller mer från vägmitt för att rekommenderade bullervärden på 55dB(A) skall underskridas vid fasad. Ytterligare information om bullerutredning, från vilka dessa uppgifter är hämtade, finns att finna i Planprogram för Irsta. Det har inte gjorts trafikflödesmätningar på Munktellgatan. En uppskattning är att trafikflödet är ca 600 fordon/dygn och andelen tung trafik 5 %. Då ligger gränsen för ekvivalentnivå 55 db(a) och minimiavstånd för husplacering ca 4 meter från vägmitt. För uteplatser gäller riktvärdet 70 db(a) maximalnivå. Om detta inte kan uppnås för samtliga balkonger/uteplatser skall de boende ha tillgång till en gemensam uteplats på gård med buller under maximalnivå 70 db(a). Olycksrisker Enligt Mälardalens brand och räddning, MBR, finns inga verksamheter i angränsande områden som kan medföra olycksrisker annat än på intilliggande fastighet Ullvi 3:159 (bensinstationen) som har tillståndspliktig mängd brandfarlig vara. Förutsättningar för räddningsingripande Framkörningstider Enligt Mälardalens brand och räddning, MBR, överskrids inte den aktuella framkörningstiden, om 15 minuter, som angivits i det aktuella kommunala handlingsprogrammet. Brandvattenförsörjning Enligt Mälardalens brand och räddning, MBR, har befintligt brandpostnät tillräcklig kapacitet. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten och avlopp Fastigheten är ansluten till kommunalt ledningsnät för vatten och avlopp i Ullvigatan. Till spillvattenledning lär pumpning ske. Privat dagvattenledning finns i Munktellgatan. För att inte negativt förändra grundvattennivån är det angeläget att infiltrera dagvatten lokalt i den omfattning som bedöms lämpligt. Värme Bostäderna på fastigheten uppvärms i dag med bergvärme. Fjärrvärme saknas i Irsta. Fastighetsägarens ambition är att uppföra de nya husen som lågenergihus/passivhus. Det senare innebär att lägenheterna i princip inte behöver någon tillskottsvärme. I och med att exploatören förvärvar mark av Västerås Stad kommer stadens krav på begränsad energiåtgång (lågenergihus) för uppvärmning att gälla. (För bostäder som värms upp med elvärme, är den högsta tillåtna nivån 50 kwh/m²/år.) 10/13

El Fastigheten är ansluten till elnätet. Ny transformatorbyggnad uppförs i planområdets södra del. Tele Fastigheten är ansluten till telenätet. Bredband Planer finns på att ansluta fastigheten till bredbandsnät. Avfall Avfall ska hanteras enligt Västerås stads lokala renhållningsordning. Organiskt avfall och restavfall ska sorteras inom varje fastighet i miljöbod eller liknande. I dag finns soprum på bostadsfastigheten. Planförslaget föreslår två nya fristående miljöbodar placerade mot Ullvigatan. Återvinningsstationen mot Sveaborgsvägen ansvarar fti ab (förpacknings & tidningsinsamlingen AB) för genom ett avtal med Västerås stad som äger marken. En ev. flytt av återvinningsstationen kräver att en ny plats kan erbjudas. En upprustning av miljön i Irsta centrum innebär att återvinningsstationen flyttas och annan verksamhet som är förenlig med planprogrammets syfte etableras på platsen. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella konsekvenser Samlad bedömning Detaljplanen innebär att ett tillskott av nya lägenheter med hiss kan tillföras Irsta. En centrumanläggning, kiosk, samt eventuellt mindre butiker eller kontor i bokalerna kan tillkomma liksom en allmän upprustning av den yttre miljön. Förändringarna kan av somliga uppfattas som förbättringar och av andra som försämringar. Åtgärderna som kan komma ske förbättrar några staplar efter genomförandet och någon stapel försämras i diagrammet. Den samlade bedömningen är dock att hållbarheten förbättras! Hårdgjorda ytor Ingreppen på i dag naturmark kommer att bli stora för att uppföra de nya bostäderna. Kvarterets omdaning kommer att vara omfattande. Så kallade hårdgjorda ytor i form av asfalterade parkeringar och hus med dagvattenavrinning upptar stora ytor. Detta innebär att förutsättningar för biologisk mångfald minskar liksom infiltration av dagvatten. Kompensation Ett sätt att förbättra möjligheten till infiltration av dagvatten är att inte ansluta avlop- 11/13

pen till dagvattensystemet utan ordna fördröjningsdammar eller magasin vilket rekommenderas. Ett annat sätt att kompensera för nya hårdgjorda ytor är att förse diverse tak, som carport och förråd, med gröna tak som sedum (mossa) i stället för papp eller takplåt. Hållbarhetsfyran för platsen och den yttre miljön Hållbarhetsfyran är stadsbyggnadskontorets verktyg för att visa om planer och projekt uppfyller målen för en god bebyggd miljö. Av hållbarhetsfyran framgår det grafiskt eventuella förbättringar eller försämringar utifrån de fyra hållbarhetsaspekterna. Socialt Genom att ytterligare lägenheter med bra tillgänglighet byggs i Irsta kan såväl äldre par som ensamstående få ersättningsbostad på hemorten när småhuset blir för tungt att sköta eller för stort. Även i Irsta separerar par med barn och genom att det kommer att finnas mindre lägenheter i kvarteret ökar möjligheten för dessa familjer att finnas kvar i Irsta och i den av barnen invanda miljön. Tätare bebyggelse Byggnationen kommer att innebära en tätare kvartersbebyggelse på ont och gott. Tryggheten kommer att öka då fler finns på gården eller har uppsikt över den. Lika- 12/13

så kommer insynen att öka vilket kan upplevas störande om man varit van vid skog utanför fönstret. Även utblickarna påverkas när det uppförs nya byggnader. Placeringen av husen är dock gjord så att utblickar mellan husen finns. Ekonomiskt Samhällsekonomiskt är uppförandet av lägenheter här fördelaktigt. Fler som annars skulle vara tvingade att lämna Irsta när villan blir för betungade kan nu bo kvar fast i en mer lättskött lägenhet! Uppförande och förvaltning skapar sysselsättning vilket kan ses som en positiv injektion i Irsta. KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE Genomförandet av detaljplanen bedöms inte medföra att gällande miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år från den dag planen vinner laga kraft. Ändrad bygglovplikt / bygglov med villkor Följande åtgärder är befriade från krav på bygglov: Solfångare och solceller i takfall. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Detaljplanen har upprättats av stadsbyggnadskontoret genom arkitekt SAR/MSA Ola Wikström. Stadsbyggnadskontoret Lennart Gustafsson Planchef Ola Wikström Stadsarkitekt 13/13