Rivkraft 10 Kultur Myndigheten för delaktighet



Relevanta dokument
Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Det är trappor till nästan alla affärer tyvärr. Om man som jag har en permobil är det omöjligt att komma in!

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Rapport Vad tycker äldre om äldreomsorgen Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2014-

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Bilaga 9. Fråga 1 Bas: alla Flera alternativ möjliga Alternativ 1-4 uppläses

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Nöjd Hyresgäst Byggebo 2011 Helhetsbedömning

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Vad tycker du om din hemtjänst?

Analys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Vad tycker du om din hemtjänst?

It-politik Fakta i korthet

Resultatet av Flest röster på 20 minuter

Till dig som bryr dig

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Åshammars. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

USK UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTORET STOCKHOLMS KULTURFESTIVAL 2007

Chefen kollar dig på webben

NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

ZA5968. Flash Eurobarometer 408 (European Youth) Country Questionnaire Sweden

Handikappolitiskt program för

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Vasaparkens förskola

Studiefrämjandet skapar meningsfullhet för asylsökande i Farsta Strand

Panelfråga angående Kungsbacka Torg

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

SEKTIONEN SVERIGES ARBETSMILJÖINSPEKTÖRER SSAI

Låt mig inledningsvis citera en dikt av Bengt Bratt:

Intervju med Elisabeth Gisselman

Förslag på. aktiviteter

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

ORO FÖR PERSONLIG INTEGRITET PÅ NÄTET ANNIKA BERGSTRÖM

Kvalitetsmätning. Dag- och korttidsverksamhet våren 2015

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Vad tycker du om ditt äldreboende?

Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst

Föräldraenkät Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff Innehåll

Partybrudarna som vaskade allt!

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Praktiska tips i kollektivtrafiken

Fråga om en socialnämnd fullgjort sin utredningsskyldighet i ett ärende om upphörande av vård enligt LVU.

Solarietillsyn i Luleå 2008

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola.

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Vad vill boende ha för tjänster och vad är de beredda att betala för

Linnégymnasiet samrådsutgåva

STUDENTER I JOBBKRISEN

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Rådet för funktionshinderfrågor

MEDBORGARPANEL Nummer 1 - Juli 2013 Tillgänglighet i vården

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid utskrivning och uppföljning efter rehabiliteringen

A" utny"ja digitala resurser för ak4vitet och hälsa. Helena Hemmingsson Professor i arbetsterapi, Linköpings universitet

För snart 15 år sedan (1999) tvingades Sundbybergs Folkets Hus-förening av

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Normkritiskt perspektiv på förändringsarbete Fokus på diskriminerande normer och strukturer (istället för att försöka ändra på de som drabbas)

Här ser ni Ebba, ett av många exempel. Hon gillar oss och förstår varför vi finns men tycker att vi inte hängt med. Det här är ganska vanligt.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Frågor inför öppen frågestund vid årsstämma den 13 maj

Lathund för webbredaktörer. Så skriver du på webben

Stockholm i mitt hjärta

VALLENTUNA KOMMUN. 116 Synskadeanpassning av byggnader (KS ) Beslut

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

LUPP-undersökning hösten 2008

Hällekis Skola, Fritidshemmet Kullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd)

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Föräldramöte Gläntan. November 2015

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

Taxiundersökning Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken Analys & Strategi

Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Källskolans och fritidshemmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Studenthälsan vid Malmö högskolas undersökning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nationella resultat 2013

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Regelefterlevnad yrkestrafik på väg. Redovisning av regeringsuppdrag N2012/1374/TE

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Transkript:

Rivkraft 10 Kultur Enkätomgång tio i undersökningen Rivkraft ställde frågor om kultur. Enkäten gick att besvara under oktober månad 2015. Rivkraft 10 innehöll också frågor om hjälpmedel. De svaren redovisas av Socialstyrelsen 1 april 2016, i ett regeringsuppdrag om kartläggning av tillgång till hjälpmedel. Undersökningen Rivkraft tar reda på vad som fungerar bra eller dåligt och vilka förändringar som behöver göras för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i samhället. Fyra till sex gånger om året läggs enkäter ut på webben. Enkäterna utgår från de prioriterade områdena i funktionshinderstrategin för Sverige. Sammanfattning 1 226 personer med funktionsnedsättning svarade på frågor om att besöka och utöva kulturella aktiviteter. 31 procent av de som svarade besöker kulturaktiviteter minst någon gång i månaden. De som är nöjda med möjligheterna (44 procent) besöker oftare kulturella aktiviteter än de som är missnöjda (22 Det har inte skett någon förändring i nöjdhet sedan förra undersökningen år 2014, varken när det gäller att besöka eller utöva kulturella aktiviteter. De som upplever stora hinder i vardagen är mer missnöjda med sina möjligheter (45 procent) än övriga. Kvinnorna är mer missnöjda (35 procent) än männen (20 Drygt hälften av de svarande utövar själva kulturella aktiviteter. Om tillgängligheten ökar skulle fler kunna tänka sig att göra det. Diskriminering En dryg fjärdedel (28 procent) av de som svarade på enkäten har upplevt sig diskriminerade i samband med kulturella aktiviteter. Det kan jämföras med 24 procent 2014. Ju större hinder man har i vardagen desto oftare upplever man sig ha blivit diskriminerad. För de allra flesta handlar diskrimineringen om fysiska förutsättningar som trappor, brist på hörslingor, inga rullstolsplatser och avsaknad av hiss. 17 procent upplevde att de inte hade blivit respekterade för sin funktionsnedsättning. Besöker kulturella evenemang 31 procent i enkätundersökningen besöker kulturaktiviteter minst någon gång i månaden. De som är nöjda med möjligheterna (44 procent) besöker oftare kulturella aktiviteter än de som är missnöjda (22 12 procent besöker aldrig kulturella aktiviteter. Skälen de anger är ointresse eller att de inte har råd. Andra skäl är bristande tillgänglighet, att aktiviteterna inte är tillgängliga eller att det är problem med transporter. Vill besöka kulturella aktiviteter oftare 65 procent av kvinnorna och 45 procent av männen vill besöka kulturella aktiviteter oftare än vad de gör idag. Bland de som inte redan är flitiga kulturbesökare vill 58 procent besöka kulturella aktiviteter 1

oftare än vad de gör idag. 88 procent av de som är missnöjda med sina möjligheter och 67 procent av de med stora hinder i vardagen vill också besöka kulturella aktiviteter oftare. Tillgängligheten brister 13 procent svarade att de obehindrat kan besöka kulturella aktiviteter utan att hindras av brister i tillgängligheten. Männen (32 procent) upplever inte dessa brister lika ofta som kvinnorna (45 Cirka en tredjedel hindras ofta av brister i tillgängligheten vid kulturella aktiviteter som konserter, teater, dans, bio, museum och konst. Även nöjda upplever att de alltid eller ofta stöter på brister när det gäller tillgänglighet (24 Personer med hörselskada upplever ofta hinder när de är på teater- och dansevenemang men inte lika ofta när det gäller museum och konst. Bristande tillgänglighet vid kulturella aktiviteter är alltid hindrande enligt några av de svarande. Något fler personer som upplever stora hinder i vardagen, anger i årets enkätundersökning att bristande tillgänglighet alltid eller ofta hindrar dem 60 procent år 2015 mot 54 procent 2014. Brister att åtgärda Bristerna handlar framför allt om svårigheter att ta sig in i och runt i lokaler (35 procent) och svårigheter att hitta i lokaler (28 Många är missnöjda med skyltning och personlig service. 3 av 10 är missnöjda med informationen om tillgänglighet, på kulturella aktiviteter. 7 procent är mycket missnöjda och 23 procent ganska missnöjda. Personer med nedsatt rörelseförmåga är mest missnöjda (37 Missnöjet kan också handla om problem med allergiframkallande produkter (13 procent) och brister i tillgängligheten vid bokning och uthämtning av biljetter. 32 procent känner att de obehindrat kan boka och hämta biljetter. Medan andra alltid (3 procent) eller ofta (19 procent) hindras på grund av bristande tillgänglighet när de ska boka och hämta biljetter. 34 procent av de som upplever att de har stora hinder i vardagen hindras alltid eller ofta på grund av brister i tillgängligheten när de ska boka eller hämta biljetter. 32 procent av de blinda/synskadade. Många svarande saknar också hörselslingor (23 procent) personlig service (19 procent) belysning och kontrastmarkeringar (19 procent) tecken- eller syntolkning (13 procent), Även de som är nöjda med sina möjligheter att besöka kulturella aktiviteter upplever brister. 16 procent av dem upplever alltid eller ofta brister vid bokning eller utlämning av biljetter. 2

Diagram 1: Problem med att boka eller hämta biljetter. Vad brukar problemen vara när du ska boka eller hämta biljetter. N= 636 sammanställd av Demoskop Bättre och sämre det senaste året Det har skett vissa förändringar i tillgängligheten, men inte alltid till det bättre. 56 procent har inte upplevt någon förändring vid de kulturella aktiviteter man besökt under det senaste året. 9 procent har upplevt förändringar som gjort det bättre för dem och 5 procent förändringar som gjort det sämre. De som är nöjda med sina möjligheter att besöka kulturella aktiviteter har i högre grad upplevt positiva förändringar (12 procent) än de som är missnöjda (5 Den vanligaste förbättringen handlar om att det blivit lättare att ta sig in och/eller ta sig runt i lokalen Samtidigt finns det andra som anser att det har blivit svårare. Skyltningen är dålig och den personliga servicen har blivit sämre enligt dem. Utöva kulturella aktiviteter Drygt hälften av de svarande utövar själva kulturella aktiviteter. 8 procent flera gånger i veckan, 17 procent någon eller några gånger i månaden och 31 procent någon eller några gånger om året. 3

13 procent är mycket nöjda med sina möjligheter att utöva kulturella aktiviteter. De som är nöjda med möjligheterna utövar också oftare kulturella aktiviteter. 53 procent av de nöjda utövar aktiviteter minst en gång i månaden. Bland de missnöjda 32 procent. 3 av 10 är missnöjda med möjligheterna att själv kunna utöva kulturella aktiviteter. 24 procent är ganska missnöjda och 6 procent mycket missnöjda, lika som år 2014. Bland de som upplever att de har stora hinder i vardagen är missnöjet störst (45 Om tillgängligheten ökar kan fler utöva kulturella aktiviteter. Knappt hälften av de som aldrig själva utövar någon kulturell aktivitet hindras av bristande tillgänglighet. Framförallt för att man inte hittat någon aktivitet som fungerar med funktionsnedsättningen (23 Vill utöva kulturella aktiviteter oftare Många vill utöva kulturella aktiviteter oftare än vad de gör idag. Efterfrågan är större bland kvinnorna (50 procent) än bland männen (31 Bland de som inte redan är flitiga kulturutövare skulle 44 procent vilja utöva kulturella aktiviteter oftare än vad de gör idag. 85 procent av de som är missnöjda med sina möjligheter att utöva kulturella aktiviteter vill kunna ägna sig åt sådana aktiviteter oftare än de gör idag. 52 procent av de med stora hinder i vardagen skulle vilja utöva sådana aktiviteter oftare. Många hindras 14 procent upplever inte att de hindras när de vill utöva kulturella aktiviteter, lika som år 2014. Men 1 av 3 upplever alltid eller ofta att de hindras i att utöva kulturella aktiviteter. Kvinnorna (36 procent) oftare än männen (24 Bland de som har stora hinder i vardagen upplever 52 procent att de alltid eller ofta hindras. Bland de som är missnöjda med möjligheterna att utöva kulturella aktiviteter upplever 77 procent att de alltid eller ofta hindras att utöva sådana aktiviteter. Brister att åtgärda Det som efterfrågas mest är framförallt att det måste bli lättare att ta sig in i och runt i lokaler (25 procent) bättre personlig service (21 procent) enklare att hitta i lokalerna (21 Många saknar också olika typer av hjälpmedel som hörselslingor (16 procent) belysning och kontrastmarkeringar (15 procent) minska allergiframkallande produkter (14 procent) tecken- eller syntolkning (10 15 procent efterfrågar fler aktiviteter som fungerar för deras funktionsnedsättning. Bättre och sämre det senaste året 57 procent har inte upplevt någon förändring under det senaste året i tillgängligheten till de kulturella aktiviteter man själv utövar. De flesta förändringar man lagt märke till har varken inneburit någon förbättring eller försämring. Lika många har upplevt förändringar till det bättre som till det sämre (5 4

De som är missnöjda med sina möjligheter att utöva kulturella aktiviteter har i högre grad upplevt negativa förändringar (13 Av de som är nöjda med sina möjligheter har 1 procent upplevt negativa förändringar. De vanligaste förbättringarna handlar om att det blivit lättare att ta sig in och/eller ta sig runt i lokalen och att personliga servicen blivit bättre. De vanligaste försämringarna handlar om att det finns färre aktiviteter som fungerar för den svarande. Diagram 2: Behov av bättre framkomlighet Vad krävs för att det ska fungera bättre för dig att själv utöva kulturella aktiviteter? N=723 Sammanställd av Demoskop 5