Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser



Relevanta dokument
Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Individens psykosocialutveckling under migra5on - och anpassningsprocess Presenta(on av Dr. Riyadh Al- Baldawi

Individens psykosocialutveckling under migration - och anpassningsprocess

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

Psykosociala utmaningar under Migration och anpassningsprocesser Orientering kurs

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Strategi för integration i Härnösands kommun

Titel Integration på lika villkor.

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Barn- föräldra- och familjeperspektiv

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Pedagogisk Verksamhetsidé

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Likabehandlingsplan Munsö förskola

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Statens skolverks författningssamling

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Läroplan för förskolan

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

När världen kommer till vårdcentralen. Joakim Lindqvist distriktsläkare Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare Transkulturellt Centrum

Integrationsprogram för Västerås stad

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

hälsofrämjande skolutveckling

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Nyanlända elever. Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängbybarnens förskolor

Samverkan i Laxå kommun

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Förstasamtal på BUP en källa som grumlas i onödan?

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Integrationsstrategi Tusen års historia. Tusen möjligheter framåt. INTEGRATIONSSTRATEGI

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Lokal arbetsplan 14/15

Bilaga 7: OH-underlag

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Verksamhetsinriktning SULF:s kongress 2018 Bilaga 19. Förbundsstyrelsens proposition

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Sexualitet och migration

Ånge Kommun LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN PARKBACKEN

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)

OLIKA, ÄNDÅ LIKA. Integrationspolicy för Åstorps kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Plan för Överenskommelsen i Borås

Malmbryggshagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2019/2020

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.

Interkulturalitet i förskolan. Mathilda Eddestål, Skiftingehus förskola Eleonor Klint, Krongatans förskola Ylva Wiklund, Lagrådsgatans förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Träningsskolan

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

1. NYA KRAV PÅ MEDARBETARE OCH LEDARE

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning hos flerspråkiga och nyanlända elever. Denho Özmen 1

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

201?-' O-1- (21ET. anta "Viljcinriktning för Sala kommuns samverkan med civilsaml1éillet"

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

PFA och Active Support -en jämförelse

Transkript:

Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med. Dr. Universitet lektor Verksamhetschef för Orienthälsan i Stockholm r.baldawi@orienthalsan.nu

Migration Process Form frivillig Planerad påtvingad oplanerad Typ Intern international Regional Sätt Indirekt Transfer fas Fas Hemland fas Direkt Mottagandeland fas

Migrationär en komplicerad, dynamisk och i vissa fall långvarig process. Migration är en rörelse i tid och rum samt en resa mellan olika kulturer och samhälleliga socioekonomiska system. -Migration aktualiserar flera utmaningar som påverkar den psykosociala hälsan av individen. Mötet med en ny kultur, samhällets organisation och arbetsmarknadsstruktur räknas bland dem mest krävande för anpassning -Anpassning kräver ett samspel mellan processer som kräver -individuell motivation/ beredskap, flexibilitet inom familjen och det socialnätverket samt ett dynamiskt och mångfaldigt mottagande. Al-Baldawi 2001

Individuella Resurser, Brister Motivation - Beredskap Mångfaldig, Dynamisk och flexibel Mottagandenivå Anpassning process Familjens Socialnätverksbakgrund samt dess nuvarande sociokulturella utvecklingsnivå Al-Baldawi R.

Migrationsrelaterade faktorer som påverkar individens anpassningsprocess Hemlandsfas Transfers fas Mottagandelandets fas 1-Ålder 2-Den formella utbildningsnivå 3-Socioekonomisk backgrund 4-Boendeområde 5-Typ av syssla och arbete 6-Den reella anledningen till migration och förväntningar 1-längden 2-Karaktären av boende under resan 3-antal länder man har flyttat till 3-socio-ekonomiska Påfrestningar och svårigheter 4-Kulturella utmaningar 1-Omgivningansattityd till invandrare 2- Samhällets mottagandenivå och tolerans 3-Ekonomiska situation i landet 4-Möjlighet till egen försörjning och arbetsmöjlighet 5-Vistelselängd och uppfyllande av förväntningar 6-Boendeområdet och karaktär av sociala relationer Individens socio-kulturellt flexibilitet, tolerans och motivation Al-Baldawi för anpassning R.

Mega Makro Mikro Miljö Mikromiljö Makromiljö Megamiljö Individen med dess biologiska och genetiska grunder, personlighet, egna historia och livserfarenhet. Familjen, släkten och det lokala samhället (dvs. vänner, skolkamrater, grannar och skolan.) Ursprungslandets kultur, traditioner, normer, religion och historia. Öppen interaktion mellan alla dessa miljöer ger individen en känsla av trygghet att kunna tolka omvärlden samt bli rättolkad. Detta skapar ett tillstånd av välbefinnande. Al-Baldawi R.

Individcentrerad social organisation skuldpräglad kultur Individen är autonom och oberoende. Gruppen ska bevara för individen sitt integritet och social utveckling. Individen skall vara socialt aktiv och ansvarar för sina handlingar - Skuld Kontroll mekanism internt genom samvetet. Gruppcentrerad social organisation Skampräglad kultur Individen är odelbar del av gruppen. beroende av gruppen i sin existens och utveckling. Gruppen i sin helhet ansvarar för individens handlingar utåt Skam Kontrollmekanism extern. Målet Att stärka gruppen internt och bevara dennes anseende utåt Al-Baldawi R.

Individens position i relation till kärnfamilj, grupp och samhälle Samhällets sociokulturella, ekonomiska och politiska ramar/ Institutioner Samhällets sociokulturella, ekonomiska och politiska ramar/ institutioner Individ Grupp Socioetnisk- Religiös kärnfamilj kärnfamilj Socioekonomisk grupp Attityder Individ Normer Individcentrerad relation Gruppcentrerad relation Al-Baldawi R.

Känsla status Positiv Hopp och förväntan tvivel Framtida visioner Delaktighet Aktiv Uppehållstillståndet i det nya landet Nostalgi återhämtning passiv Negativ Nostalgisk fixering 6 månader 1År 2År 3År 4År

Ram av uppfostransnormer i relation till individens åldersutveckling i kontext till skam och skuld präglade kulturer Skuldpräglad kultur Skampräglad kultur 0-7 8-12 13-16 Unga vuxna 17-21 Ram av Uppfostransnorm 0-7 8-12 13-16 Unga Vuxna Vuxna Vuxna

Modeller att hantera elevens sociala - och skolrelaterade problem Familj Skola Familj Skola Barnet Ensidighet Barnet Budbärare Familj Skola Barnet Öppen dialog Al-Baldawi R. Enl.. J.A. Micucci The Adolescent in family Therapy 1998

Skolan som en social plattform för integrationen -1 Skolan har alltid varit en arena för olika möten. Mötet mellan skolan och elevens familj är bland de viktigaste. Mötet mellan personalen och elevens föräldrar är alltid en lärorik utmaning. Denna utmaning blir mer komplicerad när personalen och föräldrarna tillhör till olika sociokulturell och religiösa bakgrund. Personalens kunskaper om familjens backgrund och dennas nuvarande socioekonomiska situationen samt föräldrarnas förståelse till skolans professionella ramar och regelverk skapar en trygg och fungerande allians. Al-Baldawi R.

Skolan som en social plattform för integrationen -2 Ett av skolans viktiga mål är att utveckla elevernas medvetenhet om de humana och demokratiska grunder som samhället står för. För att nådetta mål kräver ett omssidigt samarbete mellan skolan och elevens familj. Skolans goda kunskaper om familjens sociokulturell, ekonomisk och religiös backgrund förebygger missförstånd. Skolan kan fungera som plattform för integration, genom att förmedla kunskapar om det nya landets sociokulturella principer inte bara till eleverna utan även till deras föräldrar. Att nådetta mål kräver vissa strukturella, organisatoriska och personalmässiga förändringar inom skolan. Sådant arbete behöver ett långvarigt sociopolitiskt och ekonomiskt stöd till skolan i allmänhet och till personalen i synnerhet. Al-Baldawi R.

Individ- och gruppcentrerat tankesätt i relation till socioekonomiska kategorier, boendeplatser, utbildningsnivå Individcentrerat tankesätt Högutbildade tekniker och akademiker Hög utbildning Låg utbildning Industriarbetare Hantverkare Bönder Nomader Gruppcentrerat tankesätt Urbanområden Ruralområden Al-Baldawi 2003

Psykosocial Utveckling av Ungdomar med Utländsk bakgrund i åldern 13-18 Antalet (N)-26 Födda eller kom till det nya landet innan skolålder (< 7år). N-10 Ungdomar som kom till det nya landet efter skolålder( >7år). N-16 Familjer med god socioekonomisk situation Familjer med brister i den socioekonomiska situationen Familjer med god socioekonomisk situation Familjer med brister i den socioekonomiska situationen 1-Identifierar sig mest med det nya landets kulturella och sociala livsstil 2-Behåller ett öppet och nyfiket förhållande till föräldrarnas ursprungskultur. 3-Sökande efter en balans mellan hemmet och samhället. 1-Dubbel men ytlig socio-kulturell tillhörighet 2-Skepticism och ilska gentemot det nya landet. 3-Sökande efter snabba framgångar, mest materialistiska Al-Baldawi R. 1-Dubbel socio-kulturell tillhörighet 2-Sökande efter en mångfald av olika framgångar i det nya landet. 3-Ambivalens i sin lojalitet till hemmets och samhällets Traditioner. 1-Identifierar sig mest Med ursprungslandets Kulturella, sociala och religiösa Livsstil, trots bristande kännedom om det. 2-Svagt intresse för involvering i det nya landets kulturella och social livsstil. 3-Idealisering av det ursprungliga sociokulturella och religiösa förhållandet.