P E D A G O G M A T E R I A L

P E D A G O G M A T E R I A L

Den blå ön För barn 9-12 år. En hoppfull föreställning om miljö, ansvar och mänsklig förmåga. Framtiden. En pojke är strandsatt på en ö gjord av skräp. Pojken har en magisk förmåga: han kan möta människor från nutiden och han ger dem en chans att rädda jorden. Men kommer de att lyssna? Den blå ön är en föreställning i monologform av och med Jakob Stefansson. Den blå ön vill inspirera till nyfikenhet, handling, innovation och fria tankar. Teater Tre erbjuder även workshop kopplat till föreställningen med fokus på miljö, hopp och kreativa lösningar. Föreställningen är utvecklad för att enkelt kunna spela i ditt klassrum. Pedagogmaterialet är gjort av Lena Yxner, auktoriserad dramapedagog, Jakob Stefansson, skådespelare och manusförfattare, Robert Pukitis regissör och teaterpedagog och Emmy Lilliehorn, kommunikatör och formgivare. Jakob Stefansson, skådespelare och manusförfattare Av och med.. Jakob Stefansson Regi. Robert Pukitis Scenografi och kostym.. Lina Serning Scenografi-assistent. Anne-marie Bernhardt Musik.. Staffan Lindberg Koreografi. Maria Selander Textdramaturgi. Lena Stefenson Föreställningsdramaturgi Lena Nylén Dramapedagog Lena Yxner Teknik.. Simon Ahlgren Mask.. Helena Bernström Illustration.. Maria Nilsson Foto. Martin Skoog Producent.. Susanna Gustavsson

TILL ER LÄRARE Teaterupplevelser väcker tankar och känslor. Vi vet att Den blå ön kan väcka både nyfikenhet och rädslor. Den kan också väcka sorg och uppgivenhet. Naturligtvis är det för barnen en stark identifikation med den lilla ensamma pojken och det obehagliga av att leva på en skräpö. Vår förhoppning är att Den blå ön också väcker en lust och vilja att lära mer. Bland annat om miljö och om hållbarhet. Vi vuxna bär ett ansvar för miljön som vi absolut inte skall lägga på barnen. Därför är efterföljande samtal, arbete med lärarmaterialet eller workshopen så enormt viktiga. Vi vill ge hoppet tillbaka till barnen. Samtidigt vill vi understryka att det är viktigt att inte blunda för allvaret i situationen. Jakob (skådespelare och dramatiker) illustrerar det metaforiskt: Det man behöver är två insiktsbägare. Det är superallvarligt, det är den ena. Den andra är att det finns hopp, det går att ändra, det finns tid. Det går inte att bara ha den ena bägaren. För det är inte bara mörkt, vi kan inte bara hamna i uppgivenheten. Hoppet är det viktigaste. Att barn kan få känna hoppfullhet och optimism på djupet. Vi hoppas att detta lärarmaterial skall ge dig inspiration och att du hittar matnyttiga, roliga och innovativa övningar att göra tillsammans med dina elever. Kanske arbetar ni tillsammans i arbetsgruppen och att efterarbetet görs bredare och omfattar flera ämnen. Skriv gärna i veckobrev (eller liknande) till föräldrarna om föreställningen ni skall se och arbeta med. Så att samtalen om upplevelsen, om miljö och hållbarhet också fortsätter hemma vid köksbordet. Syftet med lärarmaterialet För oss är utgångspunkten för allt dramapedagogiskt arbete ett förhållningssätt som är lekfullt, enkelt och bejakande till barnens fantasi och eget skapande. Efterarbetet tillsammans med den konstnärliga upplevelsen blir en viktig del i barnens emotionella, språkliga och sociala utveckling men likväl en del av ert arbete med måluppfyllelse och ert dagliga arbete med läroplanen. Att se teater med sina elever är ett viktigt inslag i skolans arbete och där de estetiska läroprocesserna skall genomsyra i stort sett alla ämnen. Ulla Wiklund skriver om estetiska läroprocesser: ett sätt att arbeta på i skolan som gynnar en kunskapsutveckling där eleven får knyta samman känslor, upplevelser, kunskaper, erfarenheter och analys till en helhet. (Ur När kulturen knackar på skolans dörr, 2009).

Genom olika övningar öppnar vi upp för vad upplevelsen fört med sig, om de tankar och känslor berättelsen men också tematiken väcker. Vi använder oss av värderingsövningar vars syfte är att få igång tankar och samtal. Där formulerade frågeställningar öppnar upp för elevens egna tankar och ställningstaganden. I övningarna tar eleverna fysiskt ställning och därigenom skapas insikter och möjligheter att värdera och ventilera sina åsikter och tankar. En av grunderna i är att du som pedagog vågar göra enkelt och håller en positiv attityd till det som eleverna berättar. Därigenom förstärks deras upplevelse och det blir lättare att våga och att minnas. Att du är bejakande hjälper eleverna att lättare få nya idéer och tankar. Tänk på att inte delta för mycket själv och vara lagom personlig i samtalen. Se detta lärarmaterial som en inspiration, ett smörgåsbord att smaka på. Vilka rätter vill du prova på tillsammans med dina elever? Vi vill ge er inspiration att fortsätta arbeta med miljö och hållbarhetstematiken och detta material har till syfte att knyta an det till er gemensamma teaterupplevelse. Arbetet med Den blå ön kan vävas in i flera olika ämnen som till exempel svenska, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Ni kan använda hur mycket eller lite ni vill, ta en eller flera lektioner i anspråk, att göra det som er skol- planering ger möjlighet till. I lärarmaterialet finner ni bland annat små faktarutor som antingen kan ses som inspiration för dig eller som intressant fakta för dina elever. Efter den dramapedagogiska delen följer tips på experiment och övningar som kan passa bra in i ämnen av naturvetenskaplig karaktär eller ses som ämnesövergripande. Den avslutande delen är baserad på material från Naturskyddsföreningen och Håll Sverige Rent. ÖVNINGAR Lilla boken Den lilla boken som varje elev har fått efter föreställningen är tänkt att vara ett stöd under efterarbetet med Den blå ön. Boken är barnets egen. Barnens reflektioner och tankar om bra saker man kan göra för jorden kan fylla sidorna. På första sidan i boken finns några exempel på vad barnen kan skriva eller rita. Det är upp till varje elev vad de vill fylla den med.

Vad minns ni? Sitt tillsammans i en ring och låt eleverna komma ihåg. Använd gärna en prat- runda där alla ges möjlighet att prata och styr det gärna så att alla har samma chans att minnas och uttrycka det de kommer ihåg. Håll rundan ganska kort. Syftet är att starta upp det gemensamma minnet. Du som lärare lyssnar och hjälper samtalet att flöda på, pressa inte utan locka fram något ur alla elever. Undvik att hamna i: Nej så där var det inte! Uppmuntra istället associationer och det fria tänkandet. Alla minnen är rätt även om de kanske är missuppfattningar på något i historien, så undvik att hamna i exakt hur det var. Låt små detaljer, situationer som var roliga, konstiga eller sorgliga komma fram. Känslor eller konkreta situationer. Lotsa ordet/elevernas reflektioner vidare så att det inte stannar upp hos de elever som brukar prata mycket och har lätt för att uttrycka sig. Det är viktigt att alla får komma till tals men utan att känna sig pressade. Reflektionerna kommer att fortsätta under alla övningar och samtal ni gör. Heta stolen Alla sitter på stolar i en ring. Du ställer en rad påståenden och de elever som håller med byter plats med varandra. Det är ingen tävling där någon blir utan en stol utan platsbytet sker i lugn och ro. Påminn eleverna att tänka efter, vara ärliga mot sig själv, alla åsikter och tankar är ok och man har alltid lov att ändra sig. Du kan börja med våra förslag nedan men fyll gärna på med egna. Exempel: ALLA SOM tycker om glass BYTER PLATS - tycker om att bada - hjälper till att tvätta hemma - tycker om tånglukt - sorterar sopor hemma - åker tåg oftare än bil - åker bil hellre än tåg - tycker om att vara ute i skogen - tycker om naturkunskap

- fascineras över rymden - gillar böcker och filmer som handlar om framtiden - hellre äter vegetarisk mat (än mat med kött) - skulle vilja träffa på och prata med en politiker i riksdagen - är nyfikna på hur det ser ut på jorden om 25-30 år - är rädda för hur det ser ut på jorden om 25-30 år - är stolta för något bra och viktigt du gjort Syftet är att få eleverna att komma igång och genom övningens lätthet tvingas man att tänka till och snabbt ta ställning om vad man tycker eller tänker om olika saker. Att på ett enkelt och lekfullt sätt återkoppla till föreställningens handling och tematik. Berätta historien Dela in eleverna i grupper om 4-5. Se till att de sprider ut sig i rummet och kan jobba lite ostört från varandra. Alla ska ha varsin penna och några papper. Skriv ned en situation/händelse som du särskilt kommer ihåg. Beskriv enkelt med några ord eller en mening. Berätta för de andra i gruppen. Lägg händelserna i ordning och på så sätt försöker ni gemensamt minnas historien. Kom ihåg detaljer eller specifika situationer och därigenom återskapa hela berättelsen. Det är inget måste att varken minnas alla detaljer eller exakt som det var. Det som eleverna minns är det som ni använder er av vidare. Gestalta historien Om grupperna fungerar bra låt dem fortsätta i samma annars passa på att byta grupper. Du känner vad som passar dina elever bäst. Låt nu varje grupp välja en händelse/situation (de kan gärna använda sina lappar igen eller så tar de någon annan/ny händelse) att jobba vidare med.

Första delen är att de skall gestalta just den specifika situation de valt med hjälp av en staty eller som ett fotografi. Syftet med denna del är att enkelt gestalta en kort situation/händelse. Det är bra om alla elever är med och att de är en del av samma bild. Där någon eller flera är pojken, och alla figurer eller roller som besöker ön, eller så finns det nät, tång, hav etc. att gestalta. Hjälp eleverna att tänka fritt och fantasifullt. Inget är fel och allt är rätt, det behöver varken vara realistiskt eller kunna förklaras. Låt eleverna prova själva först och sedan där de står i klassrummet visa varandra sina statyer. Genom att en grupp i taget placerar sig i sin staty och står still en lite stund. Du hjälper dem genom att säga Frys och sedan Tack när de kan lösa upp statyn. Andra delen är att genom statyer/fotografier gestalta de känslor som väcks/finns hos eleverna. Låt dem resonera lite i gruppen om vilka känslor som de tänker på, som finns i berättelsen eller som de själva kände/känner inför historien eller tematiken. Till exempel om hur ensam pojken måste känna sig eller hur förvånad han blev när den första figuren/rollen dök upp. Eller om att han är arg, upprörd, ledsen, förtvivlad. Eller om hur det är när det är svårt att andas. Eller hur Maldivernas president kände sig eller Tuva som ville döda någon som hällde skit i vattnet. Nu skall grupperna gestalta själva känslan, eller en situation som beskriver känslan. Hur ser ensamheten ut? Kan vi visa sorgsenhet genom våra kroppar eller via en situation? Gör som förra delen, låt eleverna på ett enkelt och odramatiskt sätt visa varandra sina statyer. Peppa dem att våga stå alldeles stilla lite längre så att klasskompisarna verkligen hinner ta in och se statyerna, att själva få fylla i eller låta känslan sjunka in. Tänk om vi kunde se in i framtiden? Ställ öppna frågor till klassen. Pojken var på en skräpö i framtiden. Varför var han där? Vad hade hänt tror du? Känner du dig orolig för framtiden?

Tre hörn, en värderingsövning Denna övning går ut på att få eleverna att tänka till, ta ställning för sina åsikter och tankar men också att reflektera tillsammans, sätta igång samtal. Du berättar för eleverna att tre av hörnen i klassrummet representerar olika svar, ett hörn är JA, ett är NEJ och det tredje är KANSKE. Påstående kan ha med känslor eller ställningstaganden i relation till miljö att göra. Exempel på frågor finns nedan. JA NEJ KANSKE - Känner du dig orolig ibland för framtiden? Följdfråga: Vad oroar du dig för? - Kan du och dina kompisar påverka miljön? Följdfråga: Om Ja, på vilket sätt? - Tror du att politiker i Sverige och utomlands tar bra beslut för jorden? Följdfråga: Prata om bra beslut och saker som händer samt vad som är dåligt eller dåliga beslut. Hur får vi en bättre framtid? Den blå ön. Pojken levde i en framtid där det hade gått för långt. Vad hade hänt med jorden så det blev som det blev?

Vi är ju inte där ännu Hur är det nu? Var är vi nu i illustrationen? Drömbilden av framtiden POJKEN hamnade sedan i en framtid - på land Han säger: Det är frisk luft, havet luktar gott, det är fullt med fiskar Hur vill du att din framtid ser ut? Hur vill du att det skall bli? Hur ser havet ut? Hur är luften att andas? Vad äter vi? Hur mår vi och djuren? Vad händer med all skräp? Ha en kort och snabb reflektion tillsammans med barnen om hur vi vill att vår framtid skall se. Låt eleverna spåna och berätta om sina drömbilder av framtiden. Vad behöver vi göra för att vi skall komma dit? Vad är det för bra saker som görs idag? Vad kan var och en av oss göra? Titta på och ta inspiration från illustrationen. Vi är på jorden nu hur skall vägen se ut mot vår önskade framtid? Vi bestämmer hur vägen mellan idag och vår drömbild ska se ut. Vi bestämmer hur framtiden ska bli. Uppfinnar-lek Nu gör vi tillsammans ett experiment, vi går in i en experimentverkstad där vi alla är uppfinnare, de främsta innovatörer som finns på vår jord. Alla i ett och samma klassrum. Allt är möjligt. Inget är fel och allt är rätt. Du har nu alla möjligheter att hitta på uppfinningar som ska nå vår gemensamma drömbild av en bättre värld. En dammsugare på dammsuger upp all plast i havet. Ett plåster som lagar ozonhål. En fläkt som rensar luften. Eller sol- el eller en vattendunk som renar vatten när den ligger solen Rita din uppfinning och beskriv den sedan för en kompis. Avsluta med att ni hänger upp alla uppfinningar på väggen. Ha en vernissage tillsammans och titta på alla innovationer. Fotografera gärna och mejla oss gärna en bild till info@teatertre.se Hör du pojken på skräpön? Ta hand om jorden, hälsar pojken!

JOBBA MED DEN BLÅ ÖN I ANDRA ÄMNEN Experiment om luftens partiklar Undersök luftens osynliga partiklar. Dela in klassen i två grupper och ge dem varsin kartong i A5- format. Eleverna får sedan stryka på ett tunt lager vaselin på ena sidan av kartongbitarna. Berätta att ni ska göra det som finns osynligt i luften, synligt genom att få partiklar i luften att fastna på pappret. Låt grupperna planera undersökningen och bestämma hur de vill sätta upp sina kartongbitar (t.ex. om de ska sitta upprätt eller ligga ner) och var de ska sitta, till exempel i klassrummet eller brevid ett trafikljus. De kanske vill jämföra två helt olika platser? Ett annat alternativ är att ta OH- film för att kunna visa resultatet på en OH- projektor om ni har kvar en sådan på skolan. Förslag på förberedande frågor Vad består luften av? Varför är det viktigt att vi får andas ren luft? Vad händer med de partiklar vi andas in? Vad tror ni föroreningarna i luften kommer ifrån? Hur långt kan olika föroreningar sprida sig genom luften? Vad kan vi göra åt problemen? Reflektion och avslut Efter några dagar får grupperna hämta sina kartongbitar eller OH- filmer och analysera resultatet. Använd förstoringsglas eller lägg OH- bilderna på projektorn. Vad tror ni det är för partiklar ni hittat? Vad har de för ursprung eller källa? Ser ni skillnader beroende på hur de hängts upp och var? Finns det partiklar i lu en både ute och inne? Experimentet är hämtat från Föreningen Håll Sverige Rents hemsida (150203). Hitta detta och fler exempel här: http://www.hsr.se/sites/default/files/material_pdf/frisk- luft.pdf

Experiment om vattenrening Visste ni att vattnet som kommer från vår kran är både ytvatten och grundvatten som till viss del rensas av jorden själv? Grundvatten finns i jord och berggrunden. En stor del av det som är ytvatten kommer från grundvattnet som är det vatten som finns i jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Experimentet är hämtat från Föreningen Håll Sverige Rents hemsida (150203). Pyssel: Gör en vindsnurra Besök www.teatertre.se och klicka dig fram till Den blå ön. Här hittar du många inspirerande länkar om miljön som du och barnen kan titta på tillsammans eller som du kan använda som inspiration.

Bland annat kan ni lära er att göra en vindsnurra och i anslutning till det prata om vad vinden gör för vår jord och hur vi kan använda oss av vinden för att skapa elektricitet. Experiment: Gör ett mini-hav i en flaska Besök www.teatertre.se och klicka dig fram till Den blå ön. Här hittar du en video om hur du gör ditt eget hav i en flaska. Det är enklare än vad man först kan tro. Ingredienserna är matolja och vatten som färgas med karamellfärg. Det är viktigt att barnen får hjälp med att stänga flaskan hårt så det inte läcker ut olja och vatten. Flaskan med det lilla havet kan vara en bra inledning på samtal om till exempel världshaven, vad som behövs för att fiskar ska må bra och världens stora korallrev.

Observera att filmen är på engelska. Länkar Håll Sverige Rent har gjort ett gediget arbete för att inkorporera miljötänket i skolan, i linje med Sveriges miljömål och läroplanen. Besök www.hsr.se för massor med matnyttiga pedagogmaterial. Naturskyddsföreningen har en egen bas med övningar för skolan som heter Energifallet. Besök www.naturskyddsforeningen.se eller http://www.naturskyddsforeningen.se/skola/ energifallet Världsnaturfonden WWF har en community för unga som heter Panda Planet Besök www.wwf.se eller http://www.pandaplanet.se Teater Tre har gjort en översikt över alla länkar som finns i det här materialet plus några till. Besök www.teatertre.se för mer information och inspiration.