e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun
1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun behöver förbättras på såväl huvudmanna- som förskolechefsnivå. Personalen på Kungsbyns förskola lämnas i stor utsträckning utan ledning i sitt pedagogiska arbete. Detta beror på att förskolechefen har prioriterat de två andra förskoloma som hon är chef för. De andra förskolorna har krävt mycket stöd från henne. Förskolechefen har inte tillräcklig kännedom om den pedagogiska verksamheten på Kungsbyns förskola och hon initierar inte utvecklingsprojekt. Skolinspektionen kan konstatera att förskolechefen i sin tur inte får tillräckliga förutsättningar av huvudmannen Västerås kommun, eftersom hennes ledarskap behövs i så stor utsträckning på de två andra förskolorna som hon är chef för. Skolinspektionens bedömer att förskolechefen behöver kommunicera med kommunens verksamhetschef så att de reella problem som finns på Kungsbyns förskola blir synliga för huvudmannen. Vidare bedömer Skolinspektionen att kommunikationen behöver förbättras mellan förskolechefen och personalen på Kungsbyns förskola. Detta för att styrningen och ledningen ska få genomslag på enhetsnivå.
Beslut och verksamhetsrapr, 2(14) Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet, vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun, behöver förbättras. Förskolechefen behöver i ökad omfattning kommunicera med sin personal om såväl verksamheten, som om barnens och personalens behov. På så sätt kan förskolechefen också vara det stöd som personalen behöver. I detta ligger också att vara mer närvarande på Kungsbyns förskola. Förskolechefen behöver i större omfattning nyttja sin kännedom om förskolans verksamhet för att kunna vara en pedagogisk ledare för Kungsbyns förskola. Hon behöver se till att lagledaren och den övriga personalen får det stöd de behöver för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Förskolechefen behöver i större omfattning skapa förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. För att inte den pedagogiska verksamheten ska påverkas negativt, behöver personalen få vikarier vid sjukdom. Men det är också nödvändigt att förskolechefen ser till att i högre grad ge personalen sådant stöd, så att de kan utvecklas i sin profession och pedagogiska verksamhet. Det kan exempelvis handla om möjligheter till kollegialt lärande, kompetensutveckling och pedagogiska diskussioner. Förskolechefen behöver se till att kommunicera de problem som finns i verksamheten med kommunens verksamhetschef och nämnd, så att förskolans förutsättningar för att bedriva kvalitativ pedagogisk verksamhet kan bli bättre.
Beslut och verksamhetsrappork 3(14) Uppföljning Huvudmannen ska senast den 19 maj 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits eller planerats utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Huvudmannen ska dessförinnan, inom tre månader från beslutet, senast 20 augusti 2016 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Ett formulär för uppföljning bifogas (bilaga 2). Detta formulär kan användas som stöd för er när ni redovisar hur ni har genomfört de utvecklingsområden som Skolinspektionen har påtalat i samband med kvalitetsgranskningen. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Stockholm Box 23069, 104 35 Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:6590) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar abriel Brandström Biträdande avdelningschef Utredare a Sutorius VW'
4(14) Verksamhetsrapport Inledning och bakgrund Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Förskolan ska enligt skollagen stimulera och utmana barns utveckling och lärande sam erbjuda barn en trygg omsorg. Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet under våren och hösten 2016. Förskolechefer vid både kommunala och enskilt drivna förskolor kommer att ingå i granskningen. Kvalitetsgranskningen av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet genomförs i 35 förskolor i hela landet. Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun ingår i detta projekt. Huvudman för Kungsbyns förskola är Västerås kommun. Förskolechefen vid Kungsbyns förskola ansvarar för en resultatenhet med 3 förskolor med för närvarande totalt 28 anställda. Förskolan består av 1 avdelning med 24 barn mellan 1och 5 år. Skolinspektionen besökte Kungsbyns förskola 30-31 mars 2016. Ansvariga inspektörer har utredare Ulrika Sutorius och utredare Litza Aschan varit. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar görs inom fyra bedömningsområden. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; mycket hög grad, ganska hög grad, ganska låg grad eller mycket låg grad. Granskningens syfte och genomförande finns beskrivet i bilaga 1. När hela kvalitetsgranskningen är avslutad redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport.
5(14) 1. Har förskolechefen kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad har kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet. I och med att förskolechefen varken är tillräckligt närvarande på förskolan eller får information på annat sätt, till exempel genom lagledaren, får hon inte kännedom om verksamheten i den omfattning som skulle behövas. Förskolechefen är inte tillräckligt närvarande Förskolechefen är endast en förmiddag i månaden på Kungsbyns förskola. Ibland åker hon dit även vid andra tidpunkter. Den förmiddag i månaden som förskolechefen är på förskolan, ser hon till att dels träffa lagledaren, dels personalen på mer spontana möten. Mycket av samtalen med lagledaren handlar om organisatoriska och administrativa frågor, inte så mycket om pedagogiska frågor. Förskolechefen framhåller att hon vet hur den pedagogiska och läroplansanknutna verksamheten för de äldre barnen är upplagd, med djur, natur, matematik och språk, medan hon inte har samma insyn i verksamheten för de yngre barnen. Hon önskar att hon kunde vara betydligt mer på förskolan, och vara en del av dess pedagogiska verksamhet. Den ordinarie lagledaren är föräldraledig, och den nuvarande är relativt ny i uppgiften. Mer om syftet med lag-ledaren kommer i senare avsnitt. Alla intervjuade, såväl förskolechef som medarbetare, håller fram Facebook som den plattform förskolechefen använder för att hålla sig informerad om verksamheten. Förskolechefen träffar även sina medarbetare på APT1 en gång i månaden. Då diskuterar de till exempel pedagogiska metoder och bemötande. De har också haft rollspel inom ramen för att utveckla personalens värdegrund. 1 Arbetsplatsträff där arbetstagare och chef träffas regelbundet.
6(14) Personalen på Kungsbyns förskola önskar att förskolechefen var mer närvarande. De efterfrågar stöd och återkoppling på arbetet. Samtidigt som de tycker att de klarar sig själva, finns ett stort behov av pedagogisk ledning. Förskolechefen är, enligt personalen, inte riktigt insatt i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi upplever att hon inte har så mycket inblick i verksamheten. Hon har också uttryckt att hon skulle vilja vara mer här, men hon har mycket att göra säger en av de intervjuade. Andra tycker att hon har inblick i verksamheten, men påtalar en önskan om att hon skulle delta i förskolans planeringar för att ge stöd för personalens pedagogiska ideer. Förskolechefens svårigheter att hinna med Kungsbyns förskola I den resultatenhet som förskolechefen leder ingår förutom Kungsbyns förskola, också Tortunas och Gäddeholms förskolor. Mycket av förskolechefens tid och arbete går till dessa andra två. Den 1 juni 2015 startade Gäddeholms förskola vilket innebar mycket merarbete för förskolechefen, med många möten och medarbetarsamtal. Då var det många inkörningsproblem, som påverkade förskolechefens arbete till stor del. I slutet av april i år ska Tortuna förskola flytta till andra lokaler, vilket innebär att förskolechefen nu lägger mycket av sin tid där. Sammantaget blir verksamheten vid Kungsbyns förskola i flera avseenden lidande, i och med att förskolechefen inte har lika stor kännedom om verksamheten. 2. Nyttjar förskolechefen sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i mycket låg grad nyttjar sin kännedom om förskolans pedagogiska verksamhet för att initiera och driva utvecklingsprocesser på Kungsbyns förskola. Lagledare ska driva pedagogisk utveckling Den intervjuade personalen på Kungsbyns förskola upplever att förskolechefen inte är en pedagogisk ledare. De menar att hon i mycket låg grad initierar och
7(14) driver utvecklingsprocesser. Även om hon har viss kännedom om förskolan, använder hon inte denna för utveckling. Förskolechefen har försökt lösa sin situation genom att ha lagledare som har delegerats vissa uppgifter, bland annat att vara en länk mellan arbetslag och förskolechef. En uppgift för lagledaren är dennes medverkan i resultatenhetens kvalitetsgrupp. Förskolechefen har gett kvalitetsgruppen i uppdrag att utforma en pedagogisk ide för förskolornas verksamhet. Denna har hon sedan haft synpunkter på och i nuläget är den utskickad till medarbetarna för att förankras hos dem. De kommer att diskutera iden på ett APT-möte inom kort. Skolinspektionen kan konstatera att förskolechefen på detta sätt vill förankra den pedagogiska iden hos all personal, så att de alla är överens om sitt uppdrag. Förskolechefen försöker alltså genom delegering initiera en pedagogisk utveckling, genom bland annat kvalitetsgruppen. Hon berättar också att hon är medveten om att särskilt verksamheten för de yngre barnen behöver utvecklas, och att hon planerar att gå in och hjälpa personalen att strukturera sin vardag. 3. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Förskolechefen bedöms inte ge det stöd och den ledning som personalen på Kungsbyns förskola skulle behöva. Förskolechefen delegerar vissa uppgifter Som nämnts i tidigare avsnitt, har förskolechefen delegerat vissa uppgifter till en lagledare på varje förskola. Enligt dokument som Skolinspektionen fått ta del av, ingår i lagledarens uppdrag, bland annat att: arbeta för en likvärdig förskola som sätter barnet i fokus verka för utveckling vara en kanal mellan arbetslag och förskolechef
8(14) Vid intervjuer med personalen framkommer det att det är just det sistnämnda som de anser att lagledaren gör. De andra uppgifterna är något oklara för såväl lagledaren själv som de övriga i personalen. Lagledaren ska också tillsammans med lagledarna på de andra förskolorna, skapa pedagogiska diskussioner, utveckla ledarskapet och ta del av pedagogisk forskning och sprida denna. Syftet enligt förskolechefen är att: Lagledarna ska driva processer när jag inte är närvarande. Kunna delegera och styra upp. Personalen får viss kompetensutveckling Förskolechefen påpekar att det är svårt att prioritera och fördela resurser eftersom ekonomin är så styrande. Hon tycker att det ofta begränsar hennes möjligheter när det gäller såväl inköp av material som kompetensutveckling. Man blir uppgiven ibland. Personalen på Kungsbyns förskola får kompetensutveckling främst genom gemensamma utbildningsdagar om exempelvis barnkonventionen. Även individuella utbildningsinsatser kan ibland genomföras om de är till godo för hela förskolan. Men resultatenheten har en viss pott att röra sig med och det ger inte stora förutsättningar för kompetensutveckling. Förskolechefen förespråkar därför alternativ, som att personalen kan åka till förskolor i närheten och lära av varandra eller läsa pedagogisk litteratur. Ett exempel på detta är att en av personalen har varit på studiebesök på en annan förskola inför att hen ska söka pengar till pedagogiska skolgårdar.2 En annan variant av kompetensutveckling som förskolechefen har genomfört i sitt team, är så kallade Teach Meet, då personalen besöker varandras förskolor och pratar under ett visst tema. 2 En pedagogisk skolgårdsmiljö är en utemiljö som byggts utifrån ett tänk kring lärande såväl som en miljö för rekreation. Det är en miljö där man lockas till att använda naturen som klassrum. (Västerås kommuns hemsida)
9(14) Förskolechefen menar att personalen inte berättar om sina behov av kompetensutveckling. Det finns ingen drivande, säger hon. Men några av medarbetarna påtalar i intervjun att de har behov av kompetensutveckling. En av dem vill gärna utvecklas inom sitt intresseområde, matematik. Detta har framförts men har ännu inte gått att genomföra. Verksamheten blir lidande vid sjukdom Intervjuer med såväl förskolechef som personal visar att Kungsbyns förskola har haft stora problem med sjukdom inom personalgruppen det senaste halvåret och att förskolan väldigt sällan får in vikarier. Det beror, enligt de intervjuade, på att vikarierna antingen inte vill komma så långt ut på landet eller att de inte har körkort. Både förskolechef och verksamhetschef uppger att detta är ett svårlöst problem. Förskolechefen känner till att medarbetarna i och med att det mycket ofta saknas personal, inte följer sina pedagogiska planeringar. Hon säger att hon försöker förmå dem att dela in barnen i mindre grupper, och på så sätt låta några få följa planeringarna, men menar att personalen har svårt att genomföra sådana ändringar. Den intervjuade personalen håller med om att de inte följer planeringarna när de är sjuka och inte får in vikarier. Särskilt verksamheten för de yngre barnen blir lidande. För att underlätta har förskolechefen sett till att en av medarbetarna, som är resurs för ett barn, också har tid till viss administration såsom vikariesamordning. Ibland går hon själv in som vikarie. Men hon menar att ett helhetsgrepp måste tas i kommunen när det gäller den problematiska vikariesituationen, exempelvis genom att starta en vikariepool på landsbygden och införa enhetsvikarier. Detta håller kommunens verksamhetschef med om. Alla intervjuade betonar att verksamhetens kvalitet blir lidande på grund av personalbrist. Förskolechefen tycker att det är svårt att få med sig personalen i att genomföra vissa förändringar, och säger att trots att hon har pratat om detta på såväl APT som avdelningsmöten, fallerar det: Om jag var på plats så skulle jag kunna styra upp.
10(14) Personalen saknar stöd och ledning men säger inte till Att förskolechefen inte är närvarande särskilt mycket på förskolan får konsekvenser. Samtidigt som förskolechefen av de intervjuade beskrivs som lyssnande och ödmjuk, framhåller personalen också ett stort behov av att få respons på sitt arbete, genom mer närvaro av förskolechefen och mer styrning av verksamheten. De som arbetar på Kungsbyns förskola behöver mer stöd i att utveckla den pedagogiska delen av verksamheten för att inte fastna i en verksamhet som består av förvaring, som en av de intervjuade medarbetarna säger. Även om det firms tillfällen för personalen på Kungsbyns förskola att träffa förskolechefen, känner de sig inte tillräckligt lyssnade på. En av dem säger att hen sku_lle behöva höra när hen gör ett bra jobb. Skolinspektionen kan också konstatera att även om personalen berättar om sin pedagogiska verksamhet, gör saknaden av närvaro och styrning, att deras ork och tid för pedagogisk utveckling blir lidande. Förskolechefen påtalar att det är svårt att driva en liten förskola med en avdelning på landsbygden. Hon säger att det är svårt för en: singelförskola på landsbygden. Den är utsatt. Personalen har inga andra att diskutera med eller ta hjälp av. Samtidigt menar förskolechefen att Kungsbyns förskola till stor del klarar sig själv. Hon behöver inte ge något särskilt till medarbetarna där. Det kan dock bero på att de inte berättar om sina behov för henne. Hon uppger att "de andra förskolorna säger till". Personalen på Kungsbyn får klara sig själva Förskolechefen prioriterar sina andra två förskolor, Gäddeholm och Tortuna, och närvarar alltså inte lika mycket på Kungsbyns förskola. Detta har medfört att personalen till stor del klarar sig själva och heller inte alltid kommunicerar sina behov. De har hamnat i en ond cirkel. Sjukdom och dåligt med personal leder till att de inte orkar bedriva en pedagogisk verksamhet med hög kvalitet. Personalen uppger att de klarar sig själva, de uppger att de tror att förskolechefen inte har tid med dem och finner därför inte någon möjlighet att prata med henne om det som är viktigt för verksamhetens utveckling. Intervjuerna visar att hon inte tycker att personalen informerar henne om sina behov. Likaså säger
11(14) kommunens verksamhetschef att hon inte får information om behoven på Kungsbyns förskola. 4. Får förskolechefen förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad får förutsättningar av huvudmannen att leda och utveckla förskolans pedagogiska verksamhet. Verksamhetschefen har ett stort ansvarsområde, och förskolechefen för Kungsbyns förskola har svårt att göra sig hörd. Även om det finns forum för dem att träffas i, är kommunikationen inte alltid tydlig. Detta leder till att problem inte alltid framkommer och därför heller inte några möjligheter till förändring. Svårigheter att kommunicera behov av stöd Skolinspektionen kan konstatera att kommunikationen överlag behöver bli bättre, så att de pedagogiska verksamheterna inte riskerar att bli lidande, vilket nu är fallet. Det framkoimner i flera av intervjuerna att behov av stöd inte alltid är tydligt för den som har befogenhet att genomföra förändringar. Det är inte säkert att verksamhetschefen alltid känner till förskolechefens utmaningar och behov av stöd. Förskolechefen uppger att hon har stöd från förvaltningen när det gäller bland annat HR-frågor, utvecklingsledning, ekonomi och placering av barn. Hon träffar verksamhetschefen ungefär en gång i veckan på ett ledarforum tillsammans med stadens alla förskolechefer. Verksamhetschefen har fått information om hur det går för förskolorna, men samtidigt uppger förskolechefen att stödet som hon får främst kommer från det team som hon tillhör. Hon säger att hon vill klara sig själv, och inte störa verksamhetschefen för mycket med sina problem. Också verksamhetschefen berättar att hon kanske inte alltid blir informerad. När det gäller svårigheterna att få vikarier, är hon väl medveten om problemet vid de andra förskolorna, men inte vid Kungsbyns förskola. Hon påpekar att det kan bero på att förskolechefen inte informerar henne om detta tillräckligt tydligt.
12 (14) Nystarten och avvecklingen av förskolor som skedde under kort tid, var en tuff period för förskolechefen, men det har verksamhetschefen först i efterhand förstått. Även om förskolechefen betonar att hon hade behövt stöd just då, är det oklart huruvida hon kommunicerade detta till sin chef. Det framkommer att hon upplever att verksamhetschefen har så mycket att göra, att hon inte vill störa. Detta bekräftas av verksamhetschefen som berättar att hon är ansvarig för förskola, nattis3 och pedagogisk verksamhet. Hon är chef för 32-34 chefer och har 84 förskolor under sitt ansvar. Detta omfattande ansvarsområde gör att hon inte har insyn i Kungsbyns förskola på detaljnivå, men hon har regelbundna möten med cheferna i de team som finns. Intervjun med presidiet i barn- och ungdomsnämnden, bekräftar att verksamhetschefen inte har den tid hon egentligen skulle behöva. De menar att hon har så många medarbetare att hon inte hinner stötta dem alla i den utsträckning som krävs. Ett sätt att stötta är dock via det team som förskolechefen ingår i, ett annat är att hon i höst ska gå 7,5 poängsutbildning i pedagogiskt ledarskap i förskolan. Olika omständigheter kräver olika prioriteringar Även om kommunikationen inte alltid är tydlig vet verksamhetschefen i Västerås kommun om att förskolechefen för Kungsbyns förskola, till stor del känner sig tvungen att prioritera sina andra förskolor. Hon berättar att det team som förskolechefen ingår i, har valt att tillsätta en administratör för att underlätta arbetet. Andra team har i stället tillsatt en biträdande förskolechef, vilket också hade varit en möjlighet för detta team, och också var det som verksamhetschefen föreslog. 3 Kommunernas erbjudande av omsorg på obekväm tid.
13(14) Som tidigare nämnts tycker även verksamhetschefen att det vore en god ide med en särskild vikariepool i ytterområdena, men menar samtidigt att hon inte kan påverka detta, eftersom det inte är hennes ansvarsområde. Förskolorna i Västerås har svårt att rekrytera förskolelärare. Därför har kommunen ordnat en central rekrytering som matchar förskolelärare med förskola. Detta har möjligen underlättat förskolechefens arbete med rekrytering, men problemet med att hitta förskollärare att anställa kvarstår. Huvudmannen kartlägger problem Efter att det stod klart att situationen när förskolechefen på kort tid avvecklade och nystartade förskolor var påfrestande, pågår nu ett arbete med att kartlägga problemen och se till att stötta förskolecheferna så att de har möjlighet att sköta sina ordinarie uppdrag. Kommunen genomför ett projekt inom vilket man följer fyra förskolor under ett år för att se hur resursfördelningen ser ut och hur den påverkar verksamheterna. Syftet är att ta reda på hur resursfördelningen påverkar kvaliteten och vilka förutsättningar förskolecheferna har. I intervjuerna framkommer det att systemet med resursfördelningen till resultatenheterna kan innebära stora svårigheter. Exempelvis får resultatenheten fortsätta bära kostnader för den förskola som lagts ner. Förskolechefen för Kungsbyns förskola uppger att enhetens resultatkrav vid årets början är att budgeten står i balans, och inte har överskridits. Enligt förskolechefen leder detta till stress. Men verksamhetschefen ger en annan bild, som förskolechefen inte till fullo delar. Hon säger till exempel att jag kompenserar genom att hon får ha ett minus. Den uppföljningen vi gör kommer att ge oss en bild på hur olikvärdigt det är mellan våra förskolor. Avgörande att förskolechefen får förutsättningar att leda Personalen på Kungsbyns förskola förmedlar att de behöver stöd att utvecklas, och att de behöver en knuff för att komma vidare. Det är därför helt avgörande att förskolechefen får förutsättningar att också hinna med personalen på Kungsbyns förskola. Förskolechefen menar att tiden inte räcker till, och att förutsätt-
14 (14) ningarna inte är de bästa när det gäller att vara en pedagogisk ledare för Kungsbyns förskola. Att hon inte upplevs som en pedagogisk ledare av sin personal, innebär inte att hon inte vill vara det: Jag vill vara en pedagogisk ledare som diskuterar pedagogiska frågor. Det är de bästa stunderna. Det är pedagogiken jag brinner för. Nu blir det mest organisation och praktiska frågor. Jag skulle behöva färre möten om lokalplanering, miljö och hälsa. Det tar tid från det pedagogiska. Vi hinner inte vara ute i verksamheterna så mycket som vi vill. Det finns heller inte någonstans att sitta och jobba på Kungsbyn. Det blir väldigt upp- hackad och begränsad tid.