Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse Systematisk kunskapsbildning utifrån vardagsarbetet 15 hp. Estetisk- filosofiska fakulteten Karlstads universitet Författare Mikael Mansolahti Monika Pettersson Astrid Tinnerholm Sarah Thungström Examinator Hans-Åke Scherp 2011-06-13 1
Bakgrund I Sundsvalls kommun har politikerna under läsåret 2010/2011 valt ut två skolor (Katrinelund och S:t Olofs skolan) som tillsammans med en skola i Gränna fått möjlighet att forska i sin egen verksamhet. Skolorna fick i uppdrag att inspireras av ett aktionsforskningstänkande. Detta skriver även Folkesson, Rosendahl, Längsjö och Rönnerman (2004) om. Vi klasslärare i språkgruppen på St:Olofskolan valde att inrikta vårt forsknings projekt mot förförståelse och läsförståelse, på grund av att vi har en hög andel av elever med annat modersmål än svenska på vår skola. Exakt siffra finns inte att tillgå, men ca sextiotre procent av elevantalet har annat modersmål än svenska. Vi diskuterade och kom fram till att alla elever har olika förförståelse beroende på olika bakgrund och var de befinner sig i sin språkutveckling. Vi kom fram till detta genom att elever har kommit olika långt i sin språkutveckling i svenska språket beroende på hur länge de har befunnit sig i Sverige. En annan viktig aspekt är i vilken omfattning de använt sig av det aktuella språket. Vi diskuterade också modersmålets betydelse för språkutvecklingen. Eftersom språkutvecklingen är en sådan betydande del av elevers framtid är arbetet med måluppfyllelse extra viktigt. Det var intressant för oss att se om vi här på skolan hade gemensamma metoder och arbetssätt. Fanns det likheter och skillnader i pedagogernas sätt att arbeta? Vi diskuterade om det är bra för skolan att ha ett gemensamt förhållningssätt beträffande språkutvecklande arbete. I vår grupp hade vi olika åsikter om detta. Ett problem med den beprövade erfarenheten är att medarbetare i skolan har olika förståelser av innebörden i skolans uppdrag och dessutom kommer de fram till olika slutsatser om hur man på bästa sätt kan förverkliga uppdraget. (Scherp 2005 s 50)I början av arbete framhöll några att en metod var att föredra, medan några ansåg att flera olika metoder var bättre. Genom läsa, skriva och räkna projektet fick vi möjlighet att göra ett studiebesök på Knutby skolan i Stockholm. Där fick vi en inblick i genre pedagogiken och fördelarna med ett helhetsperspektiv på språkutveckling. Genre pedagogiken innebär att man med hjälp av språket kan skapa betydelse i olika sammanhang och utifrån olika syften. Därigenom utvecklar eleverna både ämnesspråk och strategier så att de lättare kan förstå och skriva texter i olika genre (Johanssom Britt, Sandell Ring Annica 2010 s.14) På Knutby skolan startar det gemensamma arbetssättet redan i förskoleklass och fortsätter upp till årskurs sex. Knutby hade under tvåtusentio sjuttioen procent som klarade samtliga delprov i svenska på de nationella proven. Enligt Knutbyskolans hemsida är andelen elever med annat modersmål än svenska ca åttio procent (www.knutbyskolan.se) Forskningsfråga Utifrån det stora området språkutveckling avgränsade vi oss till förförståelsen och dess betydelse för läsinlärning. Vi anser att de övriga delarna av språkutveckling är: ordförråd, läsutveckling, kommunicera, lyssna och skrivutveckling. Vår första problemformulering var: Vad uppfattar skolans pedagoger är viktigt för god språkutveckling? Efter lärande samtal och träffar med forsknings ledare ändrade vi vår forsknings fråga till följande: Hur kan elevers läsförståelse förbättras genom arbete med förförståelse? Vår nuvarande frågeställning är mer utvecklingsbar än den tidigare. Den föregående frågeställningen var för vid och svår att avgränsa. För att vara medskapande vid kunskapsbildningen inom ett område behöver man komma i kontakt med lärområdet i sin vardagsverksamhet så att man kan skaffa sig ett underlag för lärprocessen (Scherp. Att leda lärprocesser 2009). 2
Underlag för lärandet Våra erfarenheter Vårt underlag för lärandet är våra erfarenheter från arbetet med elever på skolor med samma struktur som St:Olofskolan (hög andel med andra språks elever). Där har vi sett att förförståelsen har stor betydelse för läsförståelsen. Vi har bland annat arbetat med bildstöd, dialoger, diskussioner där man ingående förklarar begrepp och ordens betydelse i ett tydligt sammanhang. Förförståelsen präglar vårt sätt att uppleva verkligheten. Ofta är förförståelsen omedveten. Vi socialiseras in i ett visst sätt att uppfatta omvärlden i barndomen (Thoren 2007 s. 62). Även Gibbons2010 nämner vikten av detta. Metod. Metoder vi har använt oss av är: Kiwi Gibbons Trulle Kiwi metoden är ett whole language material, vilket betyder att man börjar med att tala kring handlingen för att först skapa en förförståelse för bokens innehåll. Kiwi metoden är en läs och skrivinlärnings metod som ursprungligen kommer från Nya Zeeland. Metoden bygger dels på att känna igen ord istället för att ljuda orden. Ann-Marie Köhrling beskriver kiwi metoden som ett lärande förhållningssätt där man lär sig så mycket mer än bara läsinlärning (Kiwimetoden 2006). Gibbons är ett språk och kunskapsutvecklande arbetssätt som utgår från Pauline Gibbons bok Stärk språket stärk lärandet 2010. Gibbons framhåller betydelsen att arbeta med bildstöd och även att integrera språkundervisningen i ämnena. Gibbons hänvisar även till genre baserad språkundervisning. Språket har olika specifika drag i olika sammanhang. Varje genre har sina särdrag som skiljer de från andra: en genre har ett specifikt syfte, en övergripande struktur, specifika språkliga drag och den delas av dem som ingår i den kulturen.(gibbons 2010 s.82) Trulle utgår från Bornholmsmodellen. Den innebär att man på ett lekfullt sätt utvecklar barnens språkliga medvetenhet i förskola och förskoleklass. (Hedström Hasse 2009) Mönster och slutsatser. Det mönster vi ser i ovanstående metoder är att samtliga anser att förförståelsen är viktig för läsförståelsen. Undersökning. Urval Vi valde ut ett antal pedagoger som undervisar i svenska och svenska som andra språk från förskoleklass upp till årskurs fem. Detta för att vi ville täcka in skolans samtliga årskurser. 3
Metod Vi valde enkät form för att det var en lämplig metod i förhållande till den tid vi hade till vårt förfogande. En intervju form hade varit mer tidskrävande och svårare att genomföra rent praktiskt, (Bell 2009). Vi gjorde en kvalitativ analys i enkät form där vi begärde in svaren skriftligt. Enkäten skickades ut via mail för att respondenterna skulle kunna svara vid ett lämpligt tillfälle. Vi gjorde en enkät med fyra frågor: 1. Vilken eller vilka metoder använder du för att utveckla elevers läsförståelse? 2. Hur tycker du att elevers förförståelse påverkar läsförståelsen? 3. På vilka sätt arbetar du med att främja detta? 4. Vilken eller vilka fördelar/nackdelar ser du med att arbeta på detta sätt? Resultat Vi har analyserat sex enkät svar av tio utskickade, det ger ett bortfall av 40%. Vi kategoriserade svaren utifrån viktnings modellen (H-Å Scherp 2005) I första frågan om vilket metod val pedagogen använder för att utveckla elevens läsförståelse, framkom tjugo svar i sju svarskategorier. Vår fråga var: Vilken eller vilka metoder använder du för att utveckla elevers läsförståelse? Sex lärare använder sig av samtal. Fem lärare använder sig av bild stöd. Fem lärare läser texter. En lärare utgår från Gibbons i undervisningen. En lärare använder sig av kropps språk. En lärare använder sig av spel. En lärare använder sig av glosor fråga 1 7 6 5 4 3 2 1 0 Samtal Bildstöd Läsa texter Gibbons Kroppspråk Använda spel Glosor fråga 1 I andra frågan ville vi veta hur pedagogerna uppfattar hur elevernas förförståelse påverkar läsförståelsen. Frågan löd: Hur tycker du att elevers förförståelse påverkar läsförståelsen? Det var ett entydigt svar från samtliga tillfrågade pedagoger. Alla svarade att det var viktigt! 4
Tredje frågan löd: På vilka sätt arbetar du med att främja detta (förförståelsen)? Totalt fick vi arton svar som uppdelades i sex svarskategorier. Sex lärare använder sig av bild stöd. Fyra lärare använder sig av samtal. Tre lärare använder sig av läsning. Tre lärare använder sig av frågor. En lärare använder sig av skrivning. En lärare använder sig av att sätta in ord i sammanhang. fråga 3 7 6 5 4 3 2 1 0 Bildstöd Samtal Läsning Frågor Skrivning Ord i sammanhang fråga 3 I fjärde frågan fick vi in elva svar. Frågan löd: vilken eller vilka fördelar/nackdelar ser du med att arbeta på detta sätt? Två lärare tyckte att arbetsmetoden (Gibbons) var tidskrävande. Två lärare tyckte att det bidrar till ett större ordförråd (bildstöd). En lärare menar att för stor gruppstorlek kunde påverka inlärning negativt. En lärare tyckte att likvärdiga uppgifter var positivt för att kunna nå många i en grupp. En lärare tyckte att självförtroendet byggs upp bättre (genom samtal). En lärare tyckte att delaktigheten blev större (genom samtal). En lärare tycker att det är en positiv effekt när eleverna lär sig av varandra (genom samtal). En lärare tycker att man utgår från elevernas vardag och verklighet (genom frågor) En lärare tycker att det är lättare att ta till sig en ny text (sätta in ord i rätt sammanhang). 5
fråga 4 2,5 2 1,5 1 0,5 fråga 4 0 Tidskrävande Skapar stort orförråd Negativa gruppstorlekar Likvärdiga uppgifter Självförtroendet Delaktighet Elever som lär av varandra Utgår från eleven Lättare att förstå nya texter Analys Tillförlitligheten i vår undersökning är inte så stor på grund av ett relativt litet underlag med få tillfrågade pedagoger. Urvalet på den undersökta skolan består totalt av tjugotvå undervisande pedagoger. Av dessa tjugotvå pedagoger valde vi ut de tio som arbetar med svensk undervisning. Bortfallet i enkät svaren var fyrtio procent. Vi tror att det till största del beror på tidspress för att kunna svara på enkäten. I samband med utskick av enkäten informerade vi om syftet med undersökningen. Trots påminnelse har vi inte fått in de resterande svaren. En analys av resultatet är att fråga nummer två var felformulerad så att svaren blev förutsägbara. Diskussion/ Reflektion över lärprocessen Det svar vi fick från enkäten visar att lärare tycker att förförståelse är viktigt för läsförståelsen. En farhåga tror vi är att när lärare besvarar enkäter av denna typ så kan man räkna med att det är som flertal svarar är mer eller mindre önsketänkande (Classon Silva 2007 s. 47). Vi anser att vår framtida undervisning bör bygga på ett gemensamt synsätt där alla arbetar utifrån ett arbetssätt där förförståelsen är i centrum. Utifrån vårt studiebesök i Knutby såg vi många fördelar med ett gemensamt arbetssätt för hela skolan. Genom att barnen tidigt får lära känna olika genre oavsett vilka lärare de än har, blir de trygga och väl förtrogna med formen i det svenska språket. Enligt Alleklev, Lindevall (2000) är ett likartat arbetssätt en av faktorerna för en framgångsrik språkutveckling. Vilket de visar i sin undersökning. Vi kan också se att strukturen på vår skola är liknade den på Knutby skolan och att förutsättningarna för ett fortsatt utvecklingsarbete finns. Det har varit oklart från början hur vi skulle lägga upp vårt arbete i lärgruppen och vilken frågeställning vi skulle arbeta med. Vår studiegrupp har endast varit fulltalig vid enstaka tillfällen. När vi väl hade fått till en fråga blev den ändrad både två och tre gånger, så i slutändan blev det inte ens den inriktning vi hade tänkt oss. 6
Man hade inte beaktat när vi startade det projektet hur det skulle se ut angående struktur och tid. Det visade sig att vardagen inte är organiserad utifrån idealet för praktiker som forskare. (Tiller Tom 2009 s. 109) Det var svårt att ordna vikarie frågan angående lästid. Vi tycker att det är ett dilemma att intresset att svara på frågor om språkinlärning inte är större än så här. Utifrån vår frågeformulering i fråga två kan vi nu se att vi borde ha formulerat den på ett annat sätt för att få ett mer uttömmande svar. Vi har inte gjort någon jämförelse av resultatet beträffande yrkeserfarenheter och antal år i yrket. En lärdom vi gjort i processen är att vi bör utveckla en helhets idé angående språkundervisningen på skolan. Man kan titta tillbaka på tidigare erfarenheter och utveckla dem, exempelvis att alla som jobbade på S.t Olofsskolan före 2009 har gått en kurs utifrån boken Stärk språket stärk lärandet.(gibbons 2010). Vi tänker att ett gemensamt arbetssätt gynnar elever med ett annat modersmål än svenska och att det i slutändan leder till en högre måluppfyllelse. 7
Referenslista Alleklev Birgitta, Lindvall Lisbeth,(2000) Listiga räven. En bok för alla AB. Bell Judith, (2009), Introduktion i forsknings pedagogiken. Holmbergs Malmö AB. Claesson Silwa, (2008). Spår av teorier i praktiken. Narayana press. Folkesson Lena, Lendahls Rosendahl Birgit, Längsjö Eva, Rönnerman Karin. (2004). Perspektiv på skolutveckling. Studentlitteratur AB. Gibbons Pauline. Stärk språket stärk lärandet. Hallgren och Fallgren. 2010. Hedström Hasse. (2009). L som i läsa, M som i metod - om läsinlärning i förskoleklass och skola. Kristianstads bokförlag AB. Johanssom Britt, Sandell Ring Annica. (2010). Låt språket bära. Bulls Graphics Köhrling Ann-Mari (2006). Kiwimetoden. Scherp Hans-Åke. (2009). Att leda lärprocesser. Universitetstryckeriet i Karlstad. Scherp Hans-Åke. (2005). Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv. Universitetstryckeriet i Karlstad. Thurén Torsten. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Liber AB. Tiller Tom, (2009). Aktionslärande forskande partnerskap i skolan. Sahara Printing, Egypten. www.knutbyskolan.se 8