Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785 April 2002 1

Förord Under senare år har sjukfrånvaron ökat kraftigt i Sverige. Det förs idag en intensiv debatt om bakomliggande orsaker och vilka åtgärder som bör vidtas för att komma tillrätta med problemen. Ofta diskuteras förändrade förhållanden i arbetslivet som en viktig förklaringsfaktor. I syfte att ge ett bredare underlag för debatten om den ökade sjukfrånvaron och vilka åtgärder som bör vidtas har Svenskt Näringsliv gett Temo i uppdrag att genomföra en brett upplagd studie av attityder till sjukskrivning. Studien ger en bild hur anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor ser på sjukskrivning. En särskild delundersökning handlar om handlar om arbetsgivares syn på stress och stressens betydelse för sjukfrånvaron. Studien baseras på tre separata intervjuundersökningar: Två undersökningar om anställdas respektive arbetsgivares attityder till sjukskrivning genomfördes i december 2001. Undersökningen om arbetsgivare om stress genomfördes i januari 2001. Resultaten från studien presenteras och sammanfattas i denna rapport. Det område som behandlas i denna rapport är svårt att kartlägga på ett rättvisande sätt. De problemställningar som behandlas i undersökningarna är i flera avseenden sammansatta och frågorna kan ibland vara både svåra och känsliga att svara på. Vi har ansträngt oss att i de olika undersökningarna ställa så raka och tydliga frågor som möjligt. Vi är t ex medvetna om att vissa frågor kan ha uppfattats som oklara i sin innebörd och vi vill mot denna bakgrund betona att den bild vi ger i rapporten inte i alla delar kan betraktas som definitiv och slutgiltig. För att komplettera bilden finns t ex några öppna frågor där de intervjuade fått svara med egna ord. Korttidsfrånvaro är betydligt vanligare än långtidsfrånvaro. Det innebär att svaren och slutsatserna i denna rapport i högre grad avspeglar just korttidsfrånvaro än långtidsfrånvaro. Trots dessa reservationer anser vi att rapporten ger en tydlig bild. Förhoppningsvis kan resultaten bidra till att den framtida debatten i dessa frågor kan föras utifrån ett bättre faktaunderlag. Rapporten består av tre delar: 1. Anställdas attityder till sjukskrivning 2. Arbetsgivares attityder till sjukskrivning 3. Arbetsgivare om stress Temo svarar ensamt för den analys och de slutsatser som presenteras i rapporten. Bromma i april 2002 Arne Modig Kristina Boberg 2

Attityder till sjukskrivning övergripande slutsatser... 4 Del 1: Anställdas attityder till sjukskrivning... 7 Anställdas attityder till sjukskrivning: Sammanfattning... 8 Arbete och sjukskrivningar... 11 Inställning till sjukskrivning... 12 Sjukskrivning utan att vara sjuk... 14 Hur uppfattas lagen?... 20 Varför ökar sjukfrånvaron?... 22 Vilken betydelse tror man olika åtgärder har?... 24 Del 2: Arbetsgivares attityder till sjukskrivning...26 Arbetsgivares attityder till sjukskrivning: Sammanfattning... 27 Hur väl känner man till sjukförsäkringen?... 29 Inställning till sjukskrivning... 29 Sjukskrivning utan att vara sjuk... 30 Hur uppfattas lagen?... 31 Varför ökar sjukfrånvaron?... 32 Vilken betydelse tror man olika åtgärder har?... 33 Del 3: Arbetsgivare om stress...35 Arbetsgivare om stress: Sammanfattning... 36 Finns det stress bland de anställda?... 38 Orsaker till stress bland de anställda... 39 Åtgärder och hinder... 40 Förslag till längre sjuklöneperiod... 43 Kostnader för sjukskrivning... 43 Vad betyder stressen för sjukfrånvaron?... 43 3

Attityder till sjukskrivning övergripande slutsatser Anställdas attityder till sjukskrivning övergripande slutsatser En viktig slutsats från undersökningen är att många förvärvsarbetande har relativt bristfälliga kunskaper om syftet med sjukförsäkringen. Kanske kan detta ses som anmärkningsvärt mot bakgrund att en stor del av befolkningen har aktuella erfarenheter av sjukskrivning och därmed får del av sjukförsäkringens förmåner. På ett allmänt plan har de anställda stor förståelse för syftet med sjukförsäkringen. Det tycks t ex vara självklart att man inte ska vara sjukskriven längre än nödvändigt. Samtidigt inser många att det finns problem med det nuvarande systemet. Det är vanligt att man anser att sjukförsäkringens utformning kräver övervakning och kontroll. Ett flertal stöder ju t ex tanken på karensdag och hårdare kontroll av de sjukskrivna. Många sjukdomstillstånd tycks lämna stort tolkningsutrymme till den enskilde när han eller hon ska avgöra om man sjukskriva sig eller inte. Sjukförsäkringen ska ge rätt till sjukskrivning för den som på grund av sjukdom inte kan arbeta. Uppenbarligen gör många anställda en vidare tolkning av sjukförsäkringen. Undersökningen visar tydligt att många anser att det finns situationer där det är rätt att sjukskriva sig trots att man egentligen inte är så sjuk att man inte kan arbeta. Yngre människor, de som inte trivs på jobbet och den grupp som under senaste året varit sjukskrivna högst en vecka anser oftare än andra att det finns sådana situationer. En stor majoritet av de anställda tycker att det är rätt att sjukskriva sig om man är gravid och mår dåligt utan att vara sjuk. Hälften tycker också att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att man har problem i familjen. Det är också ganska vanligt att man anser att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att arbetsmiljön är dålig eller för att det är stressigt på jobbet. Än mer anmärkningsvärt är kanske att nästan sju av tio anställda anser att det är rätt att sjukskriva om man behöver ta hand om någon i familjen. Dessa åsikter återspeglar åtminstone delvis en verklighet. Det är nämligen inte helt ovanligt att man som anställd har erfarenhet av att människor sjukskriver sig utan att vara sjuka. Tre av tio har under det senaste året varit med om att en arbetskamrat eller bekant sjukskrivit sig utan att egentligen vara så sjuk att han eller hon inte kunde arbeta. 5 % svarar också att själva någon gång under det senaste året varit sjukskrivna utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunnat arbeta. Att syftet med försäkringen samtidigt är oklart visar sig också i att de flesta av de som anser det rätt att sjukskriva sig trots att man inte är sjuk också tror att man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig i dessa situationer. Många människor anser att förändrade förhållanden i arbetslivet har stor betydelse för att sjukfrånvaron ökar. Det är också relativt vanligt att man anser att människors tillvaro blivit mer stressig och att sjukvården inte längre är lika bra på att hjälpa den som blir sjuk och att det också påverkar sjukskrivningarna. Relativt få tror att ökningen beror på att människor är sjukare nu än förr. 4

Den lilla grupp som vantrivs på jobbet anser också oftare än andra att det finns situationer där det är rätt att sjukskriva sig utan att egentligen vara sjuk. Bland dem som vantrivs har mer än var tionde någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunde arbeta. Arbetsgivares attityder till sjukskrivning övergripande slutsatser Arbetsgivarna har bättre kännedom om sjukförsäkringen än de anställda. Kännedomen är högre inom offentlig verksamhet respektive inom större företag. Arbetsgivarna instämmer, på samma sätt som de anställda, ofta i att ju längre tid man är sjukskriven desto svårare blir det att komma tillbaka till arbetslivet. De anser betydligt oftare än de anställda att det är viktigt att det finns en karensdag i sjukförsäkringen respektive att det borde vara två karensdagar. Arbetsgivarna anser inte alls lika ofta som de anställda att sjukpenningen borde höjas. Privata arbetsgivare anser oftare att det borde vara hårdare kontroll, att det är viktigt med karensdag medan de offentliga arbetsgivarna oftare anser att sjukpenningen borde höjas respektive att karensdagen bord avskaffas. Arbetsgivare inom mindre företag inom privat sektor anser särskilt ofta att det är viktigt med kontroll och karensdag. Nästan sex av tio arbetsgivare anser att det finns situationer där det är rätt att människor får sjukskriva sig utan att de egentligen är så sjuka att de inte kan arbeta. Arbetsgivarna är därmed nästan lika positiva i sin allmänna inställning till sjukskrivning utan sjukdom som de anställda. Det finns dock situationer där arbetsgivarna är inte lika övertygade som de anställda om att det är rätt att sjukskriva. Arbetsgivare är inte riktigt lika positiva som anställda till tanken att det är rätt att sjukskriva sig om man behöver ta hand om någon i familjen. De är inte heller riktigt lika positiva som de anställda till att man ska kunna sjukskriva sig när man är föräldraledig respektive när man är arbetslös och har A-kassa. I dessa frågor är arbetsgivare inom offentlig verksamhet betydligt mer positiva än arbetsgivare inom privata företag. Arbetsgivarna tror oftare än de anställda att man enligt lagen får sjukskriva sig om man, utan att vara sjuk, mår dåligt av olika skäl. Skillnaden är särskilt tydlig när det gäller att det är stressigt på jobbet respektive om man har en dålig chef. Men skillnaden är också märkbara när det gäller om arbetsmiljön är dålig, om man är gravid eller om man är trött för att man haft för mycket att göra på fritiden. Resultaten antyder att man inom privata företag något lite oftare tror att man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig t ex om arbetsmiljön är dålig. Det finns stor likheter mellan de anställdas och arbetsgivarnas uppfattning om varför sjukfrånvaron ökar. Samtidigt finns vissa skillnader. Dessa skillnader visar sig främst i att arbetsgivarna inte lägger samma vikt som de anställda vid förhållandena i arbetslivet. Det finns många likheter mellan anställda och arbetsgivare i synen på olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Arbetsgivare tror dock inte alls lika ofta som de anställda tror att högre löner skulle minska sjukfrånvaron. De lägger inte heller samma vikt vid bättre arbetsmiljö, bättre företagshälsovård eller mer friskvård för de anställda. Många arbetsgivare anser att en bättre anpassning av arbetet vid tillfälligt nedsatt arbetsförmåga skulle kunna ha stor betydelse för att minska sjukfrånvaron. Detta är en åtgärd 5

som man mer tror på inom offentlig verksamhet och inom större företag. Tre av tio arbetsgivare tror också på ökade möjligheter till deltid. Längre sjuklöneperiod respektive högre arbetsgivaravgift för företag med hög sjukfrånvaro är det betydligt färre som tror på. Om man skulle få ekonomiskt stöd kan många arbetsgivare tänka sig att vidta fler åtgärder. Arbetsgivare om stress övergripande slutsatser Stressen är uppenbarligen idag en relativt stor fråga både inom privata företag och offentliga verksamheter. En majoritet av arbetsgivarna anser att det finns en stress bland de anställda. Här finns en tydlig skillnad mellan privata företag och offentlig verksamhet. Stress är vanligare inom offentlig verksamhet än inom privata företag. Arbetsgivarna har en sammansatt bild av orsakerna till att det finns en stress bland de anställda. Nästan alla anser att såväl personliga egenskaper som arbetet, familjesituation och det omgivande samhället är viktiga omständighet kring stressen. När arbetsgivarna ska sammanfatta sin uppfattning visar det sig att fyra av tio anser att stressen i första hand beror på arbetet och två av tio att stressen i första hand beror på andra faktorer. Nästan alla arbetsgivare inom såväl privat som offentlig verksamhet anser att de själva som arbetsgivare har ett stort ansvar för stressen bland de anställda. Fyra av tio arbetsgivare anser att stressen under senare år fått ökad betydelse för sjukfrånvaron. Nästan ingen anser att stressens betydelse för sjukfrånvaron minskat. Bland de privata arbetsgivarna anser många att stressen har i stort sett samma betydelse som tidigare. Bland offentliga arbetsgivare anser betydligt fler att stressen fått ökad betydelse för sjukfrånvaron. Arbetsgivare inom offentlig verksamhet tror relativt ofta att det finns åtgärder de kan vidta för att minska sjukfrånvaron. Bland de privata företagen är optimismen betydligt mindre. Här har bara två av tio en dokumenterad policy för hur man ska hantera stressen. Inom den offentliga verksamheten är denna andel klart högre. Inom många företag har man också satsat på olika typer av åtgärder för att minska stressen. Genomgående är detta betydligt vanligare inom offentlig verksamhet än inom privata företag. Ett hinder för åtgärder är sannolikt att det bland arbetsgivarna både inom privata företag och inom offentliga verksamheter finns stor osäkerhet om vilka åtgärder som bör vidtas och vilka resultat olika åtgärder och insatser kan få. Till detta kommer att man, särskilt inom offentliga verksamheter, anser att det är ett hinder att åtgärderna ofta drar stora kostnader. Kanske kan man också på grundval av dessa resultat fråga sig om de åtgärder som idag vidtas mot stressen är effektiva. Trots att man inom offentlig verksamhet oftare vidtagit olika typer av åtgärder anser arbetsgivarna där att de oftare än inom privata företag har problem med stress bland de anställda. Sju av tio av de privata arbetsgivarna anser att ett förslag om förlängd arbetsgivarperiod skulle medföra att man skulle försöka sortera bort personer med hög sjukfrånvaro bland de arbetssökande. Även om andelen är längre inom offentliga verksamheter anser många att förslaget även skulle kunna få sådana konsekvenser. 6

Del 1: Anställdas attityder till sjukskrivning Undersökningen handlar om vilka attityder anställda inom privat och offentlig sektor har till sjukfrånvaron. I undersökningen berörs följande frågeställningar: Hur många har varit sjukskrivna det senaste året? Hur bra trivs de anställda på jobbet? Hur väl känner man till hur sjukförsäkringen fungerar? Hur många har varit sjukskrivna utan att egentligen vara så sjuk att man inte kan arbeta? Hur många har arbetat trots att man egentligen borde varit hemma? Finns det situationer där det är rätt att man får sjukskriva sig utan att man egentligen är så sjuk att man inte kan arbeta? När får man enligt lagen sjukskriva sig? Vilka faktorer har haft betydelse för den ökande sjukfrånvaron? Vilken betydelse skulle olika åtgärder skulle ha för att minska sjukfrånvaron? Vi inleder del 1 av rapporten med ett relativt utförligt kapitel om anställdas attityder till sjukfrånvaron. Arbetsgivarnas attityder beskrivs på ett mer sammanfattande sätt i ett följande, separat kapitel. I den intervjuundersökning som ligger till grund för denna redovisning intervjuades ett riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen 18 år och äldre. Sammanlagt genomfördes 1.500 intervjuer under perioden 10 till 18 december 2001. Bland dessa är 817 anställda inom privat eller offentlig sektor. Den följande redovisningen rör handlar i huvudsak om dessa anställda. I vissa fall görs jämförelser med andra grupper t ex studerande och pensionärer. 7

Anställdas attityder till sjukskrivning: Sammanfattning Omfattande erfarenhet, men låg kännedom om hur försäkringen fungerar En mycket stor andel av de förvärvsarbetande har mer eller mindre aktuella erfarenheter av att vara sjukskriven. Hälften av alla förvärvsarbetande har varit sjukskrivna under det senaste året. Samtidigt är kännedomen om hur sjukförsäkringen fungerar relativt låg. Sju av tio svarar att de inte särskilt väl eller inte alls känner till hur sjukförsäkringen fungerar. Viktigt att inte vara sjukskriven längre än nödvändigt Självklart är det viktigt att inte behöva gå tillbaka till arbetet innan man är helt frisk. Bland de förvärvarbetande finns samtidigt en stark insikt i betydelsen av att inte vara sjukskriven längre tid än nödvändigt. En stor majoritet inser att ju längre tid man är sjukskriven desto svårare är det att komma tillbaka. Stort tolkningsutrymme Nästan alla anser att man vill vara sjukskriven tills man är helt frisk. Samtidigt instämmer nästan alla i att man kan tänka sig att gå till jobbet även om man inte är helt frisk. En rimlig slutsats är att många sjukdomstillstånd lämnar stort tolkningsutrymme till den enskilde när han eller hon ska avgöra om man sjukskriva sig eller inte. Stöd för kontroll Sex av tio instämmer i att det är viktigt att det finns en karensdag i sjukförsäkringen. Många anser också att det borde vara hårdare kontroll av de som är sjukskrivna Många anser att sjukpenningen ska höjas Det finns stora olikheter i hur man ser på sjukpenningen. Fyra av tio anser att det är liten skillnad mellan den egna lönen och sjukpenningen medan fem av tio tycker skillnaden är stor. Det är rimligtvis en viktig förklaring till att ganska många anser att sjukpenningen borde höjas. Sex av tio anser att det kan vara rätt att sjukskriva sig utan att vara sjuk Sjukförsäkringen ger rätt till sjukskrivning om man pga av sjukdom inte kan arbeta. En viktigt fråga för undersökningen är i vilken utsträckning människor tycker det är rätt att sjukskriva sig trots att man egentligen inte är så sjuk att man inte kan arbeta. Sex av tio anser att det finns sådana situationer där det är rätt att sjukskriva sig trots att sjukdom inte föreligger. Yngre människor, de som inte trivs på arbetet och den grupp som under senaste året varit sjukskriven högst en vecka anser oftare än andra att det finns sådana situationer. Många tycker att det är rätt att sjukskriva sig även om man inte är sjuk men mår dåligt i olika situationer. En stor majoritet tycker t ex att det är rätt att sjukskriva sig om man är gravid och mår dåligt utan att vara sjuk. Hälften tycker också att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att man har problem i familjen. Det är också ganska vanligt att man anser att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att arbetsmiljön är dålig eller för att det är stressigt på jobbet. Än mer anmärkningsvärt är kanske att nästan sju av tio anser att det är rätt att sjukskriva om man behöver ta hand om någon i familjen. 8

Inte ovanligt att med sjukskrivningar utan att vara sjuk Det är inte helt ovanligt att man har erfarenhet av att människor sjukskriver sig utan att vara sjuka. Tre av tio har under det senaste året varit med om att en arbetskamrat eller bekant sjukskrivit sig utan att egentligen vara så sjuk att han eller hon inte kunde arbeta. 5 % svarar också att själva någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunnat arbeta. Detta är vanligast bland de yngsta (under 30 år) där 9 % varit sjukskrivna utan att vara sjuka. Det är mycket ovanligt i gruppen över 45 år. Färre tror lagen medger sjukskrivning I undersökningen ingick också frågor om när man enligt lagen har rätt att sjukskriva. Frågorna ställdes för samma situationer som presenterades ovan. En jämförelse visar att det för nästan alla dessa situationer är färre som tror att man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig. Resultaten visar att en viss andel av befolkningen anser det rätt att sjukskriva i flera olika situationer trots att man vet (eller åtminstone tror) att man enligt lagen inte här rätt att sjukskriva sig i dessa situationer. Skillnaden är tydligast när det gäller graviditet, problem i familjen, dålig arbetsmiljö respektive stress på jobbet. En rimlig slutsats är att det finns en grupp på kanske 10 till 20 % som mer eller mindre medvetet anser det rätt att utnyttja sjukförsäkringen på ett sätt som man vet inte är korrekt. Varför ökar sjukfrånvaron? Många människor anser uppenbarligen att förändrade förhållanden i arbetslivet har stor betydelse för att sjukfrånvaron ökar. Det är också relativt vanligt att man anser att många människors tillvaro blivit mer stressig för att man ska hinna med så mycket på fritiden. Vissa anser att sjukvården inte längre är lika bra på att hjälpa den som blir sjuk och att det också påverkar sjukskrivningarna. Relativt få instämmer i påståendet om att människor är sjukare nu än förr. Vilken betydelse har olika åtgärder för att minska sjukfrånvaron? Nästan alla tror att bättre arbetsmiljö skulle ha stor betydelse för att minska sjukfrånvaron. Många tror också att olika former av mer tillgänglig vård skulle ha betydelse. Sju av tio tror mer eller mindre bestämt på att fler karensdagar skulle kunna får betydelse för att minska sjukfrånvaron. I stort sett lika många tror på hårdare kontroll av de sjukskrivna. Sju av tio tror samtidigt att högre löner skulle kunna bidra till att minska sjukfrånvaron. Något färre tror på lägre sjukpenning respektive snabbare handläggning hos försäkringskassan. Trivsel på jobbet Mer än nio av tio anställda trivs bra på jobbet. Bland dessa är det i stort sett lika vanligt att man trivs mycket bra som att man helt enkelt trivs bra. I detta avseende finns ingen skillnad mellan privat och offentlig sektor. LO:s medlemmar trivs lika ofta som TCO:s medlemmar. Knappt en av tio vantrivs, dvs trivs inte särskilt bra på jobbet. Detta är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Personer som varit sjukskrivna det senaste året vantrivs på jobbet betydligt oftare än andra. 9

Vantrivsel och sjukskrivning I de flesta fall finns inga stora olikheter mellan anställda som trivs mycket bra och sådana som bara trivs bra. Däremot skiljer sig den lilla grupp som vantrivs, dvs inte trivs särkilt bra, från övriga. De som vantrivs på jobbet anser också oftare än andra att det finns situationer där det är rätt att sjukskriva sig utan att egentligen vara sjuk. De tycker t ex speciellt ofta att det är rätt att sjukskriva sig om man, utan att vara sjuk, mår dåligt pga att man vantrivs med jobbet. De som vantrivs tycks dock ha i stort sett samma bild som andra av vad lagen säger om sjukskrivning. Det är visar sig i att det inte är fler i denna grupp än bland andra som tror att man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig om man inte trivs på jobbet. Bland dem som vantrivs har mer än var tionde någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunde arbeta. Mönstret är i stort sett detsamma i privat och i offentlig sektor. Arbetsgivarna är inte lika övertygade som de anställda om att det är rätt att sjukskriva sig om man vantrivs på jobbet. De tror dock något lite oftare än de anställda att man har rätt att sjukskriva sig om man vantrivs med jobbet. Både anställda och arbetsgivare tror att det en ökad trivsel bland de anställda kan bidra till att minska sjukfrånvaron. 10

Arbete och sjukskrivningar Sjukfrånvaron diskuteras ofta mot bakgrund av förhållandena på arbetsplatserna. För att ge viss bakgrundsinformation i detta avseende ställdes en fråga om hur bra man trivs på jobbet. Undersökningen visar att 93 % trivs bra på jobbet. Bland dessa är det i stort sett lika vanligt att man säger att man trivs mycket bra (49 %) som att man helt enkelt trivs bra (44 %). En liten grupp (7 %) säger att de inte alls trivs eller att de inte trivs särskilt bra. Undersökningen visar t ex att det är vanligare bland arbetare (9 %) än bland tjänstemän (4 %) att man inte trivs på jobbet. Hur många har varit sjukskrivna senaste året? Som en bakgrundsuppgift ställdes i undersökningen också en fråga om hur många dagar man sammanlagt varit sjukskriven under det senaste året. Nästan fem av tio förvärvsarbetande (47 %) har inte alls varit sjukskrivna under det senaste året. Tre av tio har varit sjukskrivna högst en vecka. Drygt en av tio (14 %) har varit sjukskrivna mer än en vecka men mindre än en månad och knappt en av tio (9 %) har varit sjukskrivna mer än en månad. Här finns också ett samband med hur mycket man varit sjukskriven under det senaste året. Bland de som varit sjukskrivna mer än en vecka säger 13 % att de inte trivs på jobbet mot 4 % bland de som inte alls varit sjukskrivna. Hur väl känner man till sjukförsäkringen? I undersökningen ställdes en fråga om hur väl man känner till hur sjukförsäkringen fungerar. Resultatet visar tydligt att många förvärvsarbetande känner sig osäkra eller inte alls vet hur sjukförsäkringen fungerar. Sju av tio svarar att de inte alls eller inte särskilt väl känner till hur sjukförsäkringen fungerar. Tre av tio svarar att de känner till försäkringen väl eller mycket väl. Bland de förvärvsarbetande ökar kännedomen med stigande ålder. Bland de yngsta är det bara en av tio som känner till försäkringen väl, mot fyra av tio bland de äldsta. Anställda med hög utbildning respektive hög inkomst anser också oftare än andra att de väl känner till hur sjukförsäkringen fungerar. Arbeta trots att man borde vara sjukskriven I undersökningen frågas även: Har du någon gång under det senaste året arbetat trots att du varit så sjuk att du egentligen borde varit hemma? Sex av tio anställda har någon gång det senaste året arbetat trots att man varit så sjuk så att man egentligen borde vara hemma 11

Inställning till sjukskrivning I detta avsnitt av rapporten redovisas några resultat som rör de intervjuades allmänna inställning till sjukskrivning. Redovisningen inleds med en beskrivning av några generella attityder när det gäller sjukskrivning. I undersökningen ställdes följande fråga: Nu kommer några påståenden om sjukskrivning. Instämmer du helt, till stor del, något eller inte alls i följande påståenden? Ju längre tid desto svårare komma tillbaka 70 15 10 1 4 Sjukskriven så kort tid som möjligt 44 13 19 3 21 Sjukpenningen borde höjas 33 16 23 2 26 Borde vara hårdare kontroll 25 15 30 1 29 Karensdagen borde avskaffas 42 7 11 2 38 Viktigt med karensdag 29 12 15 1 43 Lättare att sjukskriva sig 4 3 14 2 77 Borde vara två karensdagar 5 3 9 1 82 Sjukpenningen borde sänkas 11 5 2 91 0% 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer något Vet ej/ej svar Inte alls Resultaten visar klart att många instämmer i att ju längre tid man är sjukskriven desto svårare blir det att komma tillbaka till arbetslivet och att det är viktigt att människor är sjukskrivna så kort tid som möjligt. När det gäller sjukpenningen finns betydligt större stöd för att den bör höjas än för att den bör sänkas. Vidare framgår att mycket få tycker det borde vara lättare att sjukskriva sig samtidigt som relativt många instämmer i att det borde vara hårdare kontroll av de som är sjukskrivna. Mycket få tycker att det borde vara två karensdagar. Undersökningen visar också att samtidigt som det finns ett tydligt stöd för att det finns en karensdag i sjukförsäkringen är det något fler som anser att karensdagen borde avskaffas. I dessa frågor finns vissa olikheter mellan olika grupper: Män tycker betydligt oftare än kvinnor att det är viktigt med en karensdag, att det borde vara två karensdagar respektive att sjukpenningen borde sänkas Kvinnor tycker oftare att karensdagen borde avskaffas De yngre anser oftare än äldre att det borde vara lättare att sjukskriva sig Med stigande ålder ökar andelen som anser att det är viktigt att människor är sjukskrivna så kort tid som möjligt Arbetare och LO-medlemmar anser oftare än andra att sjukpenningen borde höjas 12

Arbetare, LO-medlemmar och TCO-medlemmar anser oftare än andra att karendagen borde avskaffas Offentligt anställda anser oftare att karensdagen borde avskaffas Personer med låg inkomst anser oftare än andra både att sjukpenningen borde höjas och att karensdagen borde avskaffas Personer som under det senaste året varit sjukskrivna mer än en vecka anser oftare än andra att karensdagen borde avskaffas. De anser inte lika ofta som andra att det borde vara hårdare kontroll av de som är sjukskrivna. Sjukpenning och sjukskrivning I undersökningen ställdes vidare några frågor om hur man själv förhåller sig till sina egna sjukskrivningar. Det handlar dels om vilken skillnaden är mellan sjukpenningen och lönen och dels om hur viktigt det är att vara frisk när man går tillbaka till jobbet. Fyra av tio förvärvsarbetande instämmer mer eller mindre starkt i att skillnaden mellan den egna lönen och sjukpenningen är liten. Något fler, knappt fem av tio, tycker inte alls att skillnaden mellan lön och sjukpenning är liten. LO:s medlemmar tycker betydligt oftare än TCO:s medlemmar att det inte stämmer att skillnaden är liten. Med ökande inkomst ökar andelen som inte anser att skillnaden mellan lön och sjukpenning är liten. De som under det senaste året varit sjukskrivna längre tider anser oftare än andra att det inte stämmer att skillnaden mellan lön och sjukpenning är liten Nio av tio svenskar instämmer i att man vill vara sjukskriven tills man är helt frisk. Attityden är starkast bland arbetare, låginkomsttagare och lågutbildade. De som varit sjukskrivna mer än en vecka instämmer oftare än andra helt i detta önskemål. Som en paradox visar undersökningen samtidigt att nio av tio också instämmer i att man kan tänka sig att gå till jobbet även om man inte är helt frisk. Tjänstemän har oftare än arbetare denna inställning. Lågavlönade kan mer sällan tänka sig det. De som inte varit sjukskrivna senaste året kan oftare än andra tänka sig att gå till jobbet även om man inte är helt frisk. Resultaten visar att det finns en tydlig generell vilja att kunna fortsätta vara sjukskriven så länge man är sjuk. Samtidigt finns hos många både en stark känsla för jobbet och vilja att anstränga sig för att kunna bidra till att arbetet blir utfört. En möjlig slutsats är att det för många finns ett stort tolkningsutrymme när man ska avgöra om man är sjuk eller frisk och att detta utrymme bestäms både av sådant som sjukdomens karaktär och andra yttre omständigheter som t ex konsekvenser av sjukskrivning. 13

Sjukskrivning utan att vara sjuk Detta avsnitt handlar om den förvärvsarbetande allmänhetens inställning när det gäller rätt och fel vid sjukskrivning. Huvudfrågan gäller i vilken utsträckning tycker man det är rätt att man ska kunna sjukskriva sig i några olika typer av situationer. Sjukförsäkringen ger rätt till sjukskrivning om man pga av sjukdom inte kan arbete. En viktigt fråga för undersökningen är i vilken utsträckning man tycker det är rätt att sjukskriva sig trots att man inte uppfyller sjukförsäkringslagens villkor. Självklart framstår det som socialt önskvärt att man som förvärvsarbetande lever upp till lagens bestämmelser. För att om möjligt komma runt detta problem valde vi att, istället för att fråga om sjukförsäkringens principer, ställa frågor om några olika konkreta situationer och om man anser det rätt eller fel att sjukskriva sig i dessa situationer. Efter dessa frågor ställdes en allmänt formulerade fråga. I rapporten väljer vi att inleda redovisningen med resultat från den frågan: Tycker du att det finns situationer där det är rätt att människor får sjukskiva sig utan att de egentligen är så sjuka att de inte kan arbeta? På denna fråga svarar sex av tio förvärvsarbetande (62 %) ja. Två av tio är helt säkra och svarar ja, absolut och fyra av tio lutar åt att det är så och svarar ja, kanske. Knappt fyra av tio svarar nej. Bland dem finns ungefär lika många som svarar absolut inte som nej, knappast. Yngre personer svarar oftare än andra ja. Personer som under senaste året varit sjukskrivna högst en vecka har oftare än andra inställningen att det finns situationer där det är rätt att sjukskriva sig utan att man egentligen är så att man inte kan arbeta. Den lilla grupp som inte trivs med sitt arbete har också oftare än andra samma inställning till sjukskrivning. I övrigt finns det bara mindre skillnader mellan olika befolkningsgrupper. 14

Om man inte är sjuk men mår dåligt Innan vi ställde den generella frågan ovan ställde vi några frågor som hade lagts upp så att vi presenterade en viss situation och sedan frågan om man ansåg att det var rätt att sjukskriva sig i den situationen. För att inte få störande effekter av andra frågor inleddes intervjun med dessa frågor. Detta avsnitt av undersökningen inleddes med följande fråga: Om man inte är sjuk, men mår dåligt på grund av att (se situationer nedan), tycker du då att det är rätt eller fel att sjukskriva sig? Är det helt rätt, i stort sett rätt, tveksamt eller fel? Situation rätt att sjukskriva sig man är gravid 77 % man har problem i familjen 48 % arbetsmiljön är dålig 44 % det är stressigt på jobbet 41 % man vantrivs med jobbet 22 % man har en dålig chef 21 % man är trött för att man haft för mycket att göra på fritiden 4 % Gravid 54 23 11 3 9 Problem i familjen 25 23 27 2 23 Arbetsmiljön är dålig 23 21 22 2 32 Stressigt på jobbet 20 21 21 1 37 Vantrivs med jobbet 10 12 24 2 52 En dålig chef 9 12 24 1 54 Trött pga fritiden 22 10 86 0% 20% 40% 60% 80% 100% Helt rätt I stort sett rätt Tveksamt Ej svar Fel Många tycker också att det är rätt att sjukskriva sig även om man inte är sjuk men mår dåligt i olika situationer. En stor majoritet tycker t ex att det är rätt att sjukskriva sig om man är gravid och mår dåligt utan att vara sjuk. Hälften tycker också att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att man har problem i familjen. Det är också ganska vanligt att man anser att det är rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att arbetsmiljön är dålig eller för att det är stressigt på jobbet. 15

I dessa frågor finns bara vissa olikheter mellan olika grupper. I resultaten kan man dock se följande skillnader mellan olika grupper: Kvinnor tycker oftare än män att det är fel att sjukskriva sig när man är gravid De yngsta (under 30 år) anser oftare än andra att det är rätt att sjukskriva sig om man är gravid respektive om man har problem i familjen De äldsta (45 år +) tycker oftare än andra att det är fel att sjukskriva sig när arbetsmiljön är dålig LO-medlemmar tycker oftare än andra att det är fel att sjukskriva sig om man har problem i familjen Privatanställda anser oftare än offentligt anställda att det är fel att sjukskriva sig om det är stressigt på jobbet respektive om arbetsmiljö är dålig. I övrigt är det bara mindre skillnader mellan privat och offentlig sektor Företagsstorlek tycks bara ha mindre betydelse Personer med låg inkomst anser i några fall oftare än andra att det är rätt att sjukskriva sig, t ex om det är stressigt på jobbet eller om man vantrivs på jobbet Den lilla grupp som inte trivs på jobbet tycker oftare än andra att det är helt rätt att sjukskriva sig i så gott som samtliga dessa situationer Den grupp som varit sjukskriven mer än en vecka under senaste året anser oftare än andra att det är rätt att sjukskriva sig i olika arbetsrelaterade situationer Studerande anser betydligt oftare än de förvärvsarbetande att det är rätt att sjukskriva sig om man har problem i familjen eller man är trött för man haft mycket att göra på fritiden Pensionärer har genomgående mycket mer restriktiv hållning än de yngre i dessa frågor 16

Om man behöver hand om familjen Nästa fråga i detta avsnitt var: Tycker du då att det är rätt eller fel att sjukskriva sig om man (se nedan)? Är det helt rätt, i stort sett rätt, tveksamt eller fel? Situation rätt att sjukskriva sig behöver ta hand om någon i familjen? 68 % vill ha ledigt några dagar? 2 % Ta hand om någon i familjen 49 19 13 1 18 Vill ha ledigt från arbetet 1 1 3 96 0% 20% 40% 60% 80% 100% Helt rätt I stort sett rätt Tveksamt Ej svar Fel Sju av tio anställda anser det helt rätt eller i stort sett rätt att sjukskriva sig om man måste vara hemma för att ta hand om någon i familjen. Få skillnader mellan de olika grupperna går att utläsa i resultaten: Stödet för denna tanke är starkast i åldrarna 30 till 44 år, bland lågavlönade, bland dem med barn respektive bland LO:s medlemmar Stödet är också större bland dem som varit sjukskrivna senaste året De lilla grupp inom offentlig sektor som inte trivs på jobbet tycker oftare det är helt rätt Studerande anser ofta det är helt rätt, pensionärer är mer restriktiva Mycket få anser det rätt att sjukskriva sig om man vill ha ledigt från jobbet några dagar och attityden är i stort sett lika avvisande i alla grupper av anställda 17

Om man har A-kassa eller är föräldraledig Sista frågan i detta avsnitt var: Tycker du att det är rätt eller fel att man ska kunna sjukskriva sig i följande situationer? Situation rätt att sjukskriva sig när man är föräldraledig 48 % när man är arbetslös och har A-kassa 46 % Föräldraledig 36 12 17 3 33 Arbetslös och har A- kassa 36 10 13 5 36 0% 20% 40% 60% 80% 100% Helt rätt I stort sett rätt Tveksamt Ej svar Fel Fem av tio anser det helt rätt eller i stort sett rätt att man ska kunna sjukskriva sig när man är föräldraledig. De få skillnader mellan de olika grupperna som går att utläsa i resultaten visar att: Personer 45 år och äldre anser oftare än andra att det är fel De som själva har förskolbarn anser ofta att det är rätt Offentligt anställda tjänstemän anser betydligt oftare än andra anställda att det är rätt att man ska kunna sjukskriva sig när man är föräldraledig Nästan fem av tio anser det helt rätt eller i stort sett rätt att man ska kunna sjukskriva sig när man är arbetslös och har A-kassa. Undersökningen visar att offentligt anställda, glesbygdsbor och personer som själv varit sjukskrivna mer än en vecka senaste året anser betydligt oftare än andra att det är rätt att sjukskriva sig om man är arbetslös och har A-kassa 18

Själv sjukskriven utan att vara sjuk I undersökningen fick de förvärvsarbetande även frågan om de under det senaste året varit med om att de själva, någon kollega eller bekant sjukskrivit sig utan att egentligen vara så sjuk att de inte kunnat arbeta. Fråga: Har du någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att du inte kunde arbeta? En av tjugo (5 %) har någon gång under det senaste året varit sjukskriven utan att egentligen vara så sjuk att man inte kunde arbeta. Resultaten visar att bland de yngsta (under 30 år) uppger nästan en av tio (9 %) att de varit sjukskrivna utan att vara sjuka. Det är mycket ovanligt i gruppen över 45 år (2 %). Bland dem som under det senaste året varit sjukskrivna mer än en vecka respektive i den lilla grupp som inte trivs på jobbet har mer än var tionde sjukskrivit sig utan att vara sjuk. Mönster är i stort sett detsamma i privat och i offentlig sektor Liknande frågeställning gällande kollegor och bekanta visade resultatet att tre av tio har under det senaste året varit med om att en arbetskamrat eller bekant sjukskrivit sig utan att egentligen vara så sjuk att han eller hon inte kunde arbeta 19

Hur uppfattas lagen? I detta avsnitt handlar frågorna om den förvärvsarbetande allmänhetens uppfattning om när man enligt lagen har rätt att sjukskriva sig. För att få en uppfattning om detta frågade vi här om samma situationer som i föregående avsnitt. Om man inte är sjuk men mår dåligt? Första frågan i detta avsnitt var: Tror du att man enligt lagen får sjukskriva sig om man inte är sjuk, men mår dåligt på grund av följande eller tror du inte det? Andel respondenter som svarat Ja Gravid 57 Problem i familjen 32 Arbetsmiljön är dålig 36 Stressigt på jobbet 30 Vantrivs med jobbet 17 En dålig chef 12 Trött pga fritiden 4 0 20 40 60 80 100 Sex av tio tro att man enligt lagen får sjukskriva sig enligt lagen om man inte är sjuk men mår dåligt på grund av att man är gravid. Tre av tio tror man har rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att man har problem i familjen. Mellan tre och fyra av tio tror att man har rätt att sjukskriva sig om man mår dåligt för att arbetsmiljön är dålig respektive om det är stressigt på jobbet. Färre tror att man det är rätt att sjukskriva sig om man vantrivs med jobbet eller för att man har en dålig chef. Nästan ingen tror att man enligt lagen får sjukskriva sig om man är trött för att man haft för mycket att göra på fritiden. I förra avsnittet av rapporten ställdes frågan om när man anser det är rätt att sjukskriva i dessa situationer. En jämförelse med dessa resultat visar att det för nästan alla dessa situationer är klart fler som anser det rätt att sjukskriva sig. Det visar att mellan 10 och 20 % av befolkningen anser det rätt att sjukskriva i olika situationer trots att man vet (eller åtminstone tror) att man enligt lagen inte här rätt att sjukskriva sig i dessa situationer. Skillnaden är mindre när det gäller allmän vantrivsel på jobbet. 20

En rimlig slutsats av detta resultat är att det finns en grupp som mer eller mindre medvetet anser det rätt att utnyttja sjukförsäkringen på ett sätt som man vet inte är korrekt. Om man jämför olika befolkningsgrupper med varandra visar det sig att det bara finns några få skillnader när det gäller föreställningar om i vilken utsträckning man enligt lagen får sjukskriva sig om man inte är sjuk men mår dåligt: Män tror oftare än kvinnor att man får sjukskriva sig när man är gravid Kvinnor tror oftare att man får sjukskriva sig om man vantrivs med jobbet Det finns inga tydliga skillnader mellan yngre och äldre i denna fråga Offentligt anställda tror oftare än privatanställda att man får sjukskriva sig om det är stressigt på jobbet De som har höga inkomster är genomgående mer skeptiska till om man får sjukskriva sig i olika situationer För att hand om någon i familjen? Nästa fråga handlar om att ta hand om någon i familjen respektive att vara ledig från jobbet: Tror du att man enligt lagen får sjukskriva sig om man måste vara hemma för att ta hand om någon i familjen respektive om man vill ha ledigt några dagar, eller tror du inte det? Sex av tio förvärvsarbetande tror att man enligt lagen får sjukskriva sig om man måste vara hemma för att ta hand om någon i familjen. I förra avsnittet framgick att knappt sju av tio anser att det är rätt att sjukskriva sig i en sådan situation. Också här finns således skillnad på ca 10 % som består av människor som anser det rätt trots att man vet att det inte är rätt enligt lagen. Förvärvsarbetande i åldrarna 30 till 44 år, lågavlönade, LO-medlemmar respektive personer med barn tror oftare än andra att man enligt lagen får sjukskriva om måste vara hemma för att ta hand om en familjemedlem. Nästan ingen tror att man enligt lagen får sjukskriva sig om man vill ha ledigt från jobbet några dagar Om man har A-kassa eller är föräldraledig Här ställdes följande fråga: Tror du att man enligt lagen får sjukskriva sig om man är arbetslös och har A-kassa respektive om man är föräldraledig, eller tror du inte det? Nästan fem av tio tror att får sjukskriva sig när man är arbetslös och har A-kassa. Resultatet visar att personer som är 30 till 44 år tror oftare än andra att man får sjukskriva sig om man är arbetslös och har A-kassa och lågutbildade tror mindre ofta än andra att man får sjukskriva sig när man har A-kassa. Drygt fem av tio tror att man får sjukskriva sig när man är föräldraledig. Personer i åldern 30-44 och TCO medlemmar, de som själva har förskolbarn och högutbildade tror oftare än andra att man enligt lagen får sjukskriva sig när man är föräldraledig. I dessa frågor är det i stort sett lika många som anser det rätt att sjukskriva sig. När det gäller situationen att vara arbetslös och ha A-kassa finns ingen skillnad mellan attityd och uppfattning om vad lagen säger. När det gäller föräldraledighet finns bara en mindre skillnad (+ 6 %) så att något fler tycker det är rätt trots att man vet att de inte är i enlighet med lagen. 21

Varför ökar sjukfrånvaron? För att få en bild av hur människor i allmänhet ser på orsakerna bakom den ökande sjukskrivningen ställdes följande fråga: Under senare år har sjukfrånvaron i Sverige ökat kraftigt. Vad tror Du att följande har haft för betydelse för den ökade sjukfrånvaron? Att tempot i arbetslivet har ökat Att människor idag mår sämre på jobbet Att många människors tillvaro blivit mer stressig för att man ska hinna med så mycket på fritiden Att allt fler människor har sociala problem eller familjeproblem Att sjukvården inte längre är lika bra på att hjälpa den som blir sjuk Att människor är sjukare nu än förr Att sjukpenningen blivit högre Att allt fler tror det är farligt att gå till jobbet när man är sjuk Att arbetsgivarna inte vill att man går tillbaka till jobbet förrän man är helt frisk Tempot i arbetslivet har ökat 33 46 18 3 Människor mår idag sämre på jobbet 17 49 28 1 5 Stressig tillvaro för att hinna med fritiden 16 36 35 2 11 Fler har sociala problem 10 34 44 1 11 Sjukvården inte längre lika bra 8 20 37 1 34 Blir stressade av det stora informationsutbudet 7 17 40 1 35 Människor är sjukare nu än förr 6 16 31 5 42 Sjukpenningen blivit högre 3 11 38 4 44 Farligt att gå till jobbet när man är sjuk 1 5 23 2 69 Arbetsgivarna - inte tillbaka till jobbet förrän frisk 1 5 25 2 67 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor betydelse Stor betydelse Viss betydelse Vet ej/ej svar Ingen betydelse Många människor anser uppenbarligen att förändrade förhållanden i arbetslivet har stor betydelse för att sjukfrånvaron ökar. Nästan alla anser att ett ökat tempo i arbetslivet har mer eller mindre stor betydelse. I stort sett lika många tror att människor idag mår sämre på jobbet och att det spelar in. Det är också relativt vanligt att man anser att många människors tillvaro blivit mer stressig för att man ska hinna med så mycket på fritiden. Det är vidare inte alls ovanligt att man anser att människor blir stressade av det stora informationsutbudet genom allt mer radio, TV, tidningar, Internet. Det finns också relativt många som anser att människor har fler sociala problem eller familjeproblem. 22

Vissa anser att sjukvården inte längre är lika bra på att hjälpa den som blir sjuk och att det också påverkar sjukskrivningarna. Relativt få är övertygade om att människor är sjukare nu än förr eller att ökningarna beror på att sjukpenningen blivit högre. I dessa frågor finns bara ett fåtal olikheter mellan olika grupper. Kvinnor tror oftare än män att människor idag mår sämre på jobbet och att människors tillvaro blivit mer stressig för att de ska hinna med så mycket på fritiden. Män å andra sidan tror oftare än kvinnor att den ökade sjukfrånvaron beror på att sjukpenningen blivit högre. Tjänstemän tror oftare att den ökade sjukfrånvaron beror på att tempot i arbetslivet har ökat. Arbetare emellertid tror oftare att det beror på att sjukvården inte är lika bra respektive att fler människor har sociala problem. Personer med låg utbildning och låg inkomst tror oftare än andra att människor är sjukare nu än förr. Med ökande inkomst och ökande utbildning minskar denna andel. Den grupp som varit sjukskriven mer än en vecka under senaste året tror oftare än andra att den ökade sjukfrånvaron beror på att människor är sjukare idag respektive att sjukvården inte är lika bra. I övrigt är skillnaderna mellan olika grupper små exempelvis finns det bara ganska ringa skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan privat och offentlig sektor. Utvecklingen i Sverige I undersökningen ställdes frågan: Tror Du att vi i Sverige under de senaste åren blivit mycket sjukare, något sjukare, något friskare, mycket friskare eller har det inte skett någon förändring? Bas Alla anställda 13 53 3 26 5 Privat 12 50 3 30 5 Offentlig 14 56 3 21 5 1 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket sjukare Något sjukare Vet ej/ej svar Ingen förändring Något friskare Mycket friskare Knappt sju av tio av de förvärvsarbetande tror att vi i Sverige har blivit mycket eller något sjukare de senaste åren. Anställda inom offentlig sektor tror i något större utsträckning än de privatanställda att vi i Sverige har blivit sjukare de senaste åren (70% respektive 62%). 23

Vilken betydelse tror man olika åtgärder har? I undersökningen ingick en fråga om vilken betydelse man tror att olika åtgärder skulle ha för betydelse for att minska sjukfrånvaron: Vilken betydelse tror du att följande åtgärder skulle ha för att minska sjukfrånvaron? Bättre arbetsmiljö 27 50 19 1 3 Mer friskvård 32 40 23 5 Bättre företagshälsovård 20 40 31 1 8 Bättre tillgänglig sjukvård 11 34 31 1 23 Fler karensdagar 11 29 29 1 30 Högre löner 12 26 34 28 Hårdare kontroll 10 25 40 25 Lägre sjukpenning 8 22 36 1 33 Snabbare hos försäkringskassan 9 17 30 6 38 Avskaffa karensdagen 8 15 19 2 56 Högre sjukpenning 4 9 19 2 66 Lättare att sjukskriva sig 1 8 20 3 68 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket stor betydelse Stor betydelse Viss betydelse Vet ej/ej svar Ingen betydelse Nästan alla tror att bättre arbetsmiljö skulle ha stor betydelse för att minska sjukfrånvaron. Många tror också att olika former av mer tillgänglig vård skulle ha betydelse. Det handlar om bättre företagshälsovård, mer friskvård och bättre och mer tillgänglig sjukvård. Sju av tio tror mer eller mindre bestämt på att fler karensdagar skulle kunna får betydelse för att minska sjukfrånvaron. I stort sett lika många tror på hårdare kontroll av de sjukskrivna. Sju av tio tror samtidigt att högre löner skulle kunna bidra till att minska sjukfrånvaron. Något färre tror på lägre sjukpenning respektive snabbare handläggning hos försäkringskassan. Det är bara en mindre grupp som tror på att man avskaffar karensdagen, höjer sjukpenningen respektive gör det lättare att sjukskriva sig. I dessa frågor finns vissa olikheter mellan olika grupper: Män tror oftare än kvinnor att åtgärder så som lägre sjukpenning och fler karensdagar skulle minska sjukfrånvaron medan kvinnor tror mer på bättre arbetsmiljö och högre lön. De yngre tror oftare än de äldre på fler karensdagar. Arbetare och LO-medlemmar tror oftare på högre sjukpenning och högre löner är åtgärders som skulle minska sjukfrånvaron. Offentligt anställda tror oftare på bättre arbetsmiljö, högre löner och snabbare handläggning hos försäkringskassan. Privatanställda tror oftare än offentligt anställda på hårdare kontroll av de sjukskrivna respektive fler karensdagar. 24

Med ökande inkomst minskar andelen som tror att högre lön skulle kunna minska sjukfrånvaron. De som inte varit sjukskrivna under det senaste året tror oftare än andra lägre sjukpenning och fler karensdagar I undersökningen finns även en fråga där de tillfrågade fick svara med egna ord om de ansåg att det finns någon annan åtgärd som de trodde skulle minska sjukfrånvaron i Sverige. Drygt fem av tio har förslag på andra åtgärder för att minska sjukfrånvaron De allra flesta förslagen handlar om arbete och arbetsliv och få kommentarer om fritiden. Man ger förslag till kortare arbetstid, t ex 6 tim/dag eller 4 dagar/vecka. Andra pratar om en mer flexibel förläggning av arbetstiden. Kopplat till det höga arbetstempot finns förslag på en mindre stressig arbetssituation, mer socialt liv på jobbet, mer tid etc. Det uttrycks även önskemål på en bättre arbetsmiljö, vikten av att se till att personalen trivs, mer glädje på jobbet etc. Flera tar även upp det behövs mer friskvård, bättre företagshälsovård. Andra förslag handlar om att minska stressen i tillvaron, även livet vid sidan av arbetet. 25