Behandlingsriktlinjer

Behandlingsriktlinjer 2012

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Behandlingsriktlinjer - Allmänt Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 1 2011-12-01 Av: 262 Innehållsförteckning Sida A Allmänt 3 Förord A: 01 4 Klinisk undersökning A: 02 5 Övervakning, Rapport A: 03 9 Avbrytande av uppdrag A: 04 11 Identifiering av patient A: 05 12 Patientens önskemål om destination A: 06 14 Dödsfall utanför sjukhus A: 07 15 Dokumentation A: 08 17 Avvikelsehantering A: 09 18 Fördelningsnyckel A: 10 19 Delegeringsnivåer A: 11 21 Triagering A: 12 23 Läkarkonsultation A: 13 25 Patienthandlingar A: 14 26 B Andningsorganen 27 Akut astma/kol B: 01 28 Epiglottit B: 02 30 Främmande kropp B: 03 32 C Cirkulationsorganen 34 Hjärtstopp (Gravid G: 03) C: 01 35 Central bröstsmärta C: 02 39 12-avlednings EKG C: 03 41 Lungödem C: 04 43 Cirkulatorisk svikt C: 05 45 Anafylaktisk reaktion C: 06 47 Arytmier C: 07 49 Sida D Centrala nervsystemet 51 Medvetandesänkning D: 01 52 Neurologisk bedömning D: 02 54 Stroke D: 03 59 Epilepsi Kramper D: 04 63 Meningit D: 05 65 Intoxikationer D: 06 67 E Trauma och Olycksfall 71 Trauma generellt E: 01 72 Immobilisering E: 01 72 Skallskada E: 02 77 Spinal skada E: 03 79 Ansiktsskador E: 04 81 Thoraxskador E: 05 83 Bukskador E: 06 85 Bäckenskador E: 07 87 Extremitetsskador E: 08 89 Blödning/Chock E: 09 93 Drunkning E: 10 95 Hypotermi E: 11 97 Brännskada E: 12 99 Kemisk olycka E: 13 102 Rökgasinhalation E: 13 102 Ögonskador E: 14 107 Höftfraktur hos äldre E: 15 109 F Kirurgiska sjukdomar 112 Buksmärta F: 01 113 1

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Behandlingsriktlinjer - Allmänt Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 2 2011-12-01 Av: 262 Sida G Gynekologi 115 Graviditetskomplikationer G: 01 116 Gynekologisk blödning G: 01 116 Förlossning G: 02 118 Hjärtstopp hos gravid G: 03 121 H Medicinska sjukdomar 123 Diabetes mellitus H: 01 127 Binjurebarksvikt H: 02 126 I Sjukdomar/Olycksfall hos barn 128 Hjärtstopp (Neo G: 02) I: 01 129 Astma I: 02 132 Epiglottit I: 03 134 Pseudokrupp I: 04 136 Anafylaktisk reaktion I: 05 138 Kramper I: 06 140 Intoxikationer I: 07 142 Meningit I: 08 144 Trauma I: 09 146 Extremitetsskada I: 10 150 Brännskada I: 11 153 Hypotermi I: 12 156 Drunkning I: 13 158 Buksmärta I: 14 160 Diabetes mellitus I: 15 162 Kemisk olycka I: 16 164 Rökgasinhalation I. 16 164 Främmande kropp i luftvägar I: 17 166 Barn som far illa I: 18 169 Sida J Akut psykiatri 170 Psykiatrisk sjukdom J: 01 171 K Andra sjukdomstillstånd 173 Multisjuka äldre K: 01 174 (Åldersstigen) L Arbete på skadeplats och Säkerhet 176 Blodsmitta L: 01 177 M Patientnära utrustning 178 CPAP M:01 179 Haretraction M:02 180 Intraosseös nål M:03 182 KED Väst M:04 184 Lucas M:05 185 N Luftväg intubation 198 Endotrachel intubation N:01 199 Larynxmask N:02 201 Preparathandbok A-Ö 204-259 Doseringstabell, barn 260-261 2

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 3 2011-12-01 Av: 262 Innehållsförteckning Allmänt Förord A: 01 Klinisk undersökn A: 02 Övervakn, rapport A: 03 Avbrytande av uppdrag A: 04 Identifiering av patient A: 05 Pat s önskemål om destination A: 06 Dödsfall utanför sjukhus A: 07 Dokumentation A: 08 Avvikelsehantering A: 09 Fördelningsnyckel A: 10 Delegeringsnivåer A: 11 Triagering A: 12 Läkarkonsultation A: 13 Patienthandlingar A: 14 3

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A:1 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Förord Godkänd av: Datum: Sida 4 2011-12-01 Av: 262 Förord Behandlingsriktlinjerna är avsedda att vara ett stöd för minnet och utgångspunkt för ett gott prehospitalt omhändertagande. De är inte avsedda att vara någon lärobok och gör inte heller anspråk på att vara heltäckande för alla de tillstånd som ambulanssjukvårdaren/ sjuksköterskan kommer i kontakt med. Som underlag till behandlingsriktlinjerna ligger det gedigna arbete som under åren utförts av ambulansöverläkare och sjuksköterskor i nationella nätverket SLAS. Mycket av innehållet i våra behandlingsriktlinjer är stulet eller inspirerat därifrån. Jag vill framföra ett stort tack till alla dessa människor för deras bidrag! Nu till andra upplagen har saker som inte blev helt bra korrigerats och nya saker har lagts till och ganska snart kommer säkert någon att hitta något som blev fel eller inte helt bra. Sån t är livet och riktlinjerna kommer aldrig att bli färdiga utan revisionerna fortsätter. Fortsätt att komma med synpunkter och förslag, mycket av det som påpekats av er har lett till de förändringar som finns i denna upplaga. Det som är nytt sedan en tid tillbaka är att riktlinjerna med små lokala variationer skall tillämpas inom hela Västra Götaland. Detta är efterlängtat och jag hoppas att det kommer att fungera bra. Behandlingsriktlinjerna har, när det är möjligt, följande utseende: Orsak Anamnes Symtom Undersökningar Behandling Övervakning De vanligaste orsakerna till sjukdomstillståndet, ibland dock även ovanliga, som kan vara av värde att tänka på. Utöver det som vanligtvis efterfrågas, anges några angelägna frågeställningar. Vanliga symtom, dock uppvisar en patient sällan samtliga av de omnämnda. Relevanta undersökningar, om sjukdomstillståndet så kräver kan dessa utökas. Ambulanssjukvårdaren/Sjuksköterskan ger adekvat behandling i enlighet med riktlinjerna. Patientövervakning under den tid sjuksköterskan har vårdansvaret. Om avsteg görs från behandlingsriktlinjerna skall orsaken till detta noteras i ambulansjournalen. Om möjligt bör i dessa fall läkare kontaktas innan, se separat instruktion. Göteborg den 1 december 2011 Ambulansöverläkare 4

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A:2 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 5 2011-12-01 Av: 262 Det är av yttersta vikt att utrustning för undersökning, behandling och övervakning alltid tas med till patient, om patienten omhändertas på avstånd från ambulansfordonet. Detta för att man vid oförväntade händelser, t ex hjärtstopp, skall ha livräddande utrustning nära patienten. Avsteg från detta får endast göras om man med mycket stor sannolikhet kan bedöma att man klarar sig utan utrustningen. Klinisk undersökning När du närmar dig patienten, skaffa dig snabbt en överblick Luftväg CNS Andning Cirkulation När vitala funktioner är säkrade utför kroppsundersökning och fortsätt enligt nedan. Allmänt Anamnes Namn, ålder, kön Huvudsakliga besvär Läkemedel Andra sjukdomar Övrig information Skapa lugn runt patienten och arbeta förtroendeskapande. Information av betydelse inhämtas från patienten eller anhöriga och omfattar: Försök alltid fastställa identitet, framför allt om patienten inte kan redogöra för sig. Orsaken/huvudsymtomet (en) till att patienten söker hjälp, sjukdomshistoria, när och hur de nuvarande besvären började. Aktuella läkemedel Andra diagnostiserade sjukdomar, allergier, senaste läkarbesöket läkarebesöket t.ex. sociala förhållanden, om pat har hemtjänst eller hemsjukvård, samt försök få en bild av patientens ADL-status i stort. Försök även att få uppgift om anhöriga 5

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A:2 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 6 2011-12-01 Av: 262.Undersökningsmoment När du närmar dig patienten, skaffa dig snabbt en överblick Se Lyssna Känn Se Lyssna Känn Inspektion av förhållanden runt patienten, position, medvetande, andning, cirkulation, hud. Auskultation kan vara svår att genomföra i fält på grund av buller, men där så är möjligt auskulteras framförallt lungor, allt efter sjukdomstillståndet. Perkussion utförs sällan. Palpation av puls, hud, skador och smärtpunkter Upprepa undersökningarna och minska tidsintervallen mellan dessa vid behandling och/eller om patientens tillstånd är labilt. 6

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A:2 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 7 2011-12-01 Av: 262 Symtom Patientens symtom kan sammanfattas som kroppens svar på inifrån eller utifrån kommande stimuli vilka kan indelas enligt följande: Objektiva symtom Subjektiva symtom Allmänsymtom Lokalsymtom Allmäntillstånd Symtom som kan iakttas av andra, exempelvis sår, utslag. Symtom som endast kan upplevas av den sjuke, exempelvis smärta, yrsel. Symtom som drabbar hela kroppen, exempelvis andnings- /cirkulationsförändringar, feber, avmagring. Symtom som begränsas till en del eller delar av kroppen, exempelvis lokala förändringar i led, lokala hudförändringar. En sammanvägning av symtom, iakttagelser och ambulanssjukvårdarens/sjuksköterskans allmänna observationer av patienten. Iakttagelser Är de objektiva fynd som ambulanssjukvårdaren/sjuksköterskan gjort vid en undersökning av patienten. Undersökningarna anpassas efter situationen, men 1, 2, 3, 4 och 5 skall alltid anges i journalen. Nedanstående iakttagelse/undersökning anges som Standarpatient vuxen i respektive behandlingsriktlinje 1 Luftväg Fri eller grad av ofrihet. 2 Andning Andningsmönster, frekvens, saturation, (saturation noteras även före insatt behandling) 3 Cirkulation Hjärtrytm, frekvens, blodtryck och perifer cirkulation 4 Medvetande/neurologi Medvetandegrad, pupillstorlek, ljusreaktion, motorik, känselbortfall, kramper 5 Smärta Typ, lokalisation, intensitet (VAS eller KAS) och duration 7

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A:2 Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Klinisk undersökning Godkänd av: Datum: Sida: 8 2011-12-01 Av: 262 6 Övriga iakttagelser - Skador Typ, lokalisation och påverkan på patienten ange även typ och grad av våld samt olycksplatsens utseende - Mage/Tarm - Hud - Plasmaglukos - Temperatur Illamående, kräkning och avföring Temperatur, färg och ytkänsla Uppmätt värde Uppmätt värde Upprepade iakttagelser de flesta sjukdomstillstånd har ett dynamiskt förlopp, som kräver upprepade observationer för att vara vägledande för nästa länk i vårdkedjan. Övervaknings-EKG Elektrodplacering för bästa möjlighet att registrera ischemi vid användande av 4 avledningar: 8

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 03 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Övervakning, rapport Godkänd av: Datum: Sida: 9 2011-12-01 Av: 262 Övervakning Allmänt all övervakning skall anpassas efter patientens sjukdomstillstånd/skada, för maximal patientsäkerhet grad av övervakning anges inom respektive avsnitt i behandlingsriktlinjerna tidsintervallet bestäms av hur stabilt patientens tillstånd är. I regel mäts och dokumenteras vitalparametrarna dock minst var femte minut vid sekundärtransporter skall avsändande avdelning ordinera övervakningsgrad. Patient som tillhör triagekategori RETTS-Pre Röd eller Orange och/eller om läkemedel givits (undantaget syrgas) eller förväntas behöva ges, skall alltid vårdas av sjuksköterska under ambulanstransport. Sjuksköterskan har i alla lägen mandat att välja att vårda patienten under transport, oavsett triagekategori. Punkterna 1-5 nedan anges som Standard i respektive behandlingsriktlinje och får betraktas som ett minimum. Luftväg Andning Cirkulation Medvetande Smärta Triage Övriga iakttagelser Fri eller grad av ofrihet Andningsmönster, frekvens och saturation Hjärtfrekvens, blodtryck (systoliskt och diastoliskt), perifer cirkulation Medvetandegrad: GCS eller RLS. Var särskilt observant på förändringar i medvetandegrad Följ utveckling av smärtan med VAS/KAS- skalan samt bedöm effekt av insatt behandling. enligt RETTS vid rygg- och/eller extremitetsskada följs distalstatus vid misstänkt skallskada följs dessutom pupillstorlekar och ljusreflexer vid sjukdom/skada i buk följs bukstatus, illamående och kräkning Grundutrustning för patientövervakning Lifepak 12 eller Mobimed. Lös puloxymeter i vissa fall. OBS! Alltid skärpt övervakning i samband med behandling! 9

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 03 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Övervakning, rapport Godkänd av: Datum: Sida: 10 2011-12-01 Av: 262 Kompletterande analysutrustning Plasmaglucosmätare Avrapportering: Alla patienter skall avrapporteras till sjuksköterska/läkare på mottagande enhet. Ansvaret för att korrekta uppgifter rapporteras är patientansvarig sjuksköterska i ambulansen. Rapporten skall innehålla: Bedömt tillstånd:... Status på hämtplats och vid ankomst till akutmottagning Medvetandegrad:... Medvetandegrad:.... Andning/saturation:... Andning/saturation:.... Puls:.. Puls: Blodtryck: Blodtryck: Triage enligt RETTS... ev förnyad triage enligt RETTS... Skador:.. Övriga iakttagelser:. (när patienten är väl omhändertagen av nästa länk i vårdkedjan) Färdigställ ambulansjournal och besvara ytterligare frågor Uppdraget avslutat! 10

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 04 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Avbrytande av uppdrag Godkänd av: Datum: Sida: 11 2011-12-01 Av: 262 Avbrytande av uppdrag Enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:531) skall vården av de sjuka bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt att vården skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten får ej påtvingas vård, undantag gäller för patient som behandlas enligt tvångsvårdslagstiftning. Larmoperatören har oinskränkt rätt att larma ut enhet enligt eget beslut, enligt de instruktioner som meddelats av ambulanssjukvården. Kvittering, oavsett prioriteringsgrad, skall ske omgående oberoende av fastställd anspänningstid. Ambulansbesättningen skall fullfölja uppdraget oaktat eventuella synpunkter på utlarmningen. Läkarbemannat fordon kan i samråd med ambulansdirigent komma överens om att ta uppdrag utanför primära kriterier, eller prioritera bland uppdrag om samtidighetskonflikt uppstår. Har ambulansbesättningen synpunkter på hur entreprenören av alarmering och dirigering utför sitt uppdrag skall detta framföras till respektive arbetsledning. Inom ambulanssjukvården gäller följande riktlinjer för avbrytande av uppdrag Om larmoperatören omprioriterar uppdraget innan ambulansen kommit fram till larmadressen och tilldelar ambulansen ett nytt uppdrag, utförs det nya uppdraget utan vidare åtgärder. Det avbrutna uppdraget dokumenteras i ambulansjournalen som Återkallat av SOS. Ambulanspersonalen får aldrig övertala patient att inte följa med till sjukhus eller vårdinrättning. Om patienten ej önskar följa med, men ambulanspersonalen bedömer att vårdbehov kan föreligga, skall patienten försöka övertalas att åka med till sjukhus. Om patienten trots övertalningsförsök vägrar medfölja skall läkare kontaktas för fortsatt handläggning. Läkarkonsultation sker enligt separat instruktion, (A: 13) Patientstatus noteras i ambulansjournalen tillsammans med egna kommentarer runt händelsen. I de fall patienten är klar och orienterad men ej vill medfölja, och ambulanspersonalen efter klinisk undersökning bedömer det som helt uppenbart att patienten inte är i behov av akut sjukhusvård, kontaktas läkarambulansen*) för rapportering och händelsen samt patientens status dokumenteras i ambulansjournalen. Dokumentera även de råd som givits till patient/anhörig innan ambulansen lämnar adressen. I dessa fall är dokumentationen av största vikt. Patienten eller anhöriga skall alltid uppmanas att kontakta sjukvård eller 112 om tillståndet försämras eller förändras. *) När denna är i drift. 11

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 05 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Identifiering av patient Godkänd av: Datum: Sida: 12 2011-12-01 Av: 262 Identifiering av patient Allmänt Det är av största vikt att varje patients identitet är fastställd. Felaktiga uppgifter kan innebära risk att patienten kan få fel vård och behandling. Det är därför av största vikt att säkra rutiner för identitetskontroll tillämpas inom ambulanssjukvården. I SOSFS 2005:12 står: Ledningssytemet skall säkerställa att det finns rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna och att det finns rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter. Följande riktlinje skall tillämpas: Riktlinjer 1. Patienten lämnar själv uppgifter muntligt om namn och födelsedata tillsammans med ID-handling. 2. Medvetslösa patienters identitet får försöka fastställas genom medförda identitetshandlingar eller medföljande anhöriga. Kan identiteten ej med säkerhet styrkas skall namn och personnummer ersättas med ett löpnummer, vid ankomst till akutmottagningen dit patienten förs. Detta löpnummer förs in i ambulansjournalen. 3. Patienten kan ej själv lämna uppgifter om namn och/eller födelsedata på grund av ålder, medicinering eller sjukdom, kan identifiering ske med hjälp av anhörig samt patientens ID- handling. Identiteten kan också fastställas genom annan person eller personal på vårdinrättning, som känner patienten väl till namn, födelsedata. Uppgifterna bör om möjligt kunna styrkas med någon form av identitetshandling. Är uppgifterna inte helt klara och entydiga skall patienten förses med löpnummer enligt punkt 2. 4. Patienten lämnar medvetet felaktiga uppgifter eller använder patientbricka tillhörande annan person. Vid minsta misstanke om felaktiga uppgifter skall patienten uppmanas att legitimera sig. Om detta inte är möjligt skall osäkerhet angående identiteten noteras i ambulansjournalen. 12

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 05 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Identifiering av patient Godkänd av: Datum: Sida: 13 2011-12-01 Av: 262 Identitetskontroll och fastsättning av ID - Band Omfattning Märkning ska ske på alla patienter som kan vara föremål för läkemedelsbehandling och/eller inläggning. Fastsättande av ID Band Sjuksköterska skriver patientens namn och personnummer med bläck på ID-Bandet. IDbandet signeras med AMB samt initialer på den som utför ID-kontrollen. Bandet fästs runt handleden. Om möjligt bör patienten få kontrollera att uppgifterna är rätt efter fastsättandet. Dokumentation i ambulansjournal Ange hur ID-kontrollen har skett: legitimation eller av vilken person uppgifter har inhämtats. Ansvarig sjuksköterska som utfört märkningen signerar detta i ambulansjournalen. 13

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 06 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Patientens önskemål om destination Godkänd av: Datum: Sida: 14 2011-12-01 Av: 262 Patientens önskemål om destination Allmänt Patientens vård skall i möjligaste mån utformas och genomföras i samråd med patienten. Önskemål om vård på speciellt sjukhus (se fördelningsnyckel riktlinje A: 10) Patienters eller ambulansbesättningens önskan om att köra patienten till annat sjukhus, än fördelningsnyckel föreskriver, kan tillgodoses utifrån följande: 1. Vid livshotande tillstånd kan ambulanspersonal välja att köra till närmaste sjukhus för assistans. 2. Om patienten har en etablerad vårdkontakt för aktuellt tillstånd transporteras patienten till motsvarande vårdinrättning. Medföljande anhörig, gånghjälpmedel/rullstolar Ambulanspersonalen avgör i vilken mån medföljande till vuxen kan följa med i ambulans. Anhörig bör i normalfallet ej vistas i vårdutrymmet. Om så ändå är fallet får detta ej påverka möjligheterna till ett akut omhändertagande av patient. Barn transporteras normalt tillsammans med en förälder i vårdutrymmet om detta kan ske utan att möjligheterna till akut vårdinsats påverkas. Gånghjälpmedel/rullstolar kan tas med om det kan ske utan att trafiksäkerheten påverkas eller att möjligheterna till ett akut omhändertagande av patient försämras. Det är föraren av fordonet som ansvarar för att kraven på trafiksäkerhet uppfylls (fixering av utrsutning, lastvikt etc.). Patientens möjlighet till val av behandling Patienten har sin fulla rätt att neka vård och åtgärder enligt behandlingsriktlinjerna. Däremot kan patienten inte kräva annan vård och behandling än den som anges i dessa. Alla avvikelser från behandlingsriktlinjerna skall dokumenteras och det skall klart framgå att detta sker på patientens önskemål. Patienten vill ej motta vård eller medfölja till vårdinrättning, se riktlinje Avbrytande av uppdrag (A: 04). 14

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 07 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dödsfall utanför sjukhus Godkänd av: Datum: Sida: 15 2011-03-15 Av: 262 Dödsfall utanför sjukhus Allmänt Ambulanser skall ej nyttjas för transport av döda personer annat än i undantagsfall. Detta av såväl etiska som hygieniska skäl samt även ur en beredskapsaspekt. En patient kan aldrig betraktas som död innan hypotermi och/eller förgiftning med stor sannolikhet uteslutits om säkra dödstecken saknas. Akutmottagningen förvarnas alltid vid intransport av avliden. Omhändertagande av död person 1. Patienten är uppenbart död och uppvisar säkra dödstecken som t ex: Likfläckar, uppträder 20-30 minuter efter dödsfallet Likstelhet, uppträder 2-4 timmar efter dödsfallet och försvinner normalt efter ca 36 timmar. Föruttnelse, (tiden är beroende på omständigheterna) Inga medicinska åtgärder vidtas av ambulanspersonalen. Notera säkra dödstecken i hjärtstoppsjournalen. Läkare kontaktas alltid för konstaterande av dödsfall samt utfärdande av dödsbevis. SOS Alarm ombesörjer kontakten med Sjukvårdsrådgivningen 1177, som antingen kontaktar läkare eller förmedlar kontakt med aktuell vårdcentral. Läkaren ansvarar för att transport till bårhus sker. Ambulansen kvarstannar till läkarens ankomst, om ej nytt larm eller beredskapsskäl tvingar ambulansen att lämna platsen. Läkare kontaktas i så fall personligen före eventuell avfärd. Av psykologiska och/eller etiska skäl kan det i vissa fall vara lämpligt att medtaga den döde och ibland även anhörig i ambulans till akutmottagning, t ex. vid dödsfall på allmän plats. Kontakta akutmottagning innan ankomst. Vid oväntade och/eller oförklarliga dödsfall, så kallad onaturlig död t ex. misstanke om brott, olycka, missbruk, även i kombination med sjukdom, skall förutom läkare alltid polis kontaktas och vara på plats, alternativt ge tillstånd på telefon innan den döde flyttas eller ambulanspersonalen lämnar platsen. SOS Alarm ombesörjer kontakt med Polisen. Döda får alltid flyttas utan klartecken från polis om kroppen hindrar åtkomst av annan patient eller om kroppen hotas av förstörelse t ex vid brand. Försök att om möjligt inte skilja personliga tillhörigheter från kroppen, då detta kan försvåra en senare identifiering av kroppen. 15

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 07 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dödsfall utanför sjukhus Godkänd av: Datum: Sida: 16 2011-03-15 Av: 262 Vid stora olyckor eller katastrofer kan övertäckta avlidna ligga kvar på skadeplatsen, efter läkares dödförklaring, eller för att underlätta polisens utredningsarbete. 2. Patienten visar inga livstecken, bevittnad kollaps och/eller saknar säkra dödstecken. Påbörja omedelbart återupplivningsåtgärder enligt A-HLR-schema. Se respektive kapitel: C: 01 Hjärtstopp vuxen I: 01 Hjärtstopp barn. Barn transporteras alltid in till sjukhus under pågående HLR G: 03 Hjärtstopp gravid 16

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 08 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Dokumentation Godkänd av: Datum: Sida: 17 2011-12-01 Av: 262 Ambulansjournalen med mera Allmänt Det föreligger skyldighet att enligt Hälso- och Sjukvårdslagen och Patientjournallagen (1985:562) dokumentera anamnes, undersökningar och åtgärder som utförs på patient på hämtplats samt under transport. För dokumentation av detta används ambulansjournalen. Patientansvarig sjuksköterska ansvarar för att Ambulansjournal med korrekta uppgifter alltid förs. När patient ej vill medfölja och ej bedöms vara i akut behov av vård, noggrant dokumentera i ambulansjournalen: status inklusive vitalparametrar. Viktigt att dokumentera vakenhetsgrad, orientering i tid och rum, tecken till läkemedelspåverkan, aggressivitet. Dessutom noteras varför patienten väljer att inte medfölja för vård, samt vilken information som lämnats till patienten (vem denne vid behov skall ta kontakt med vid eventuell försämring). Ambulansjournalen skall fyllas i komplett och akutjournal som används som triageunderlag skall fyllas i och betraktas som komplement till ambulansjournalen. Med nuvarande pappersjournal innebär det tyvärr att viss dubbeldokumentation måste göras, men det är en säkerhets och kvalitetsfråga. Om SOS Alarm har nytt Prio 1 uppdrag åt enheten och journalen ej hinner färdigställas, skall enligt situationen lämplig överrapportering ske till mottagande sjuksköterska och journalen fördigställas så snart möjlighet ges. Patientjournal signeras, men behöver i normalfallet ej skrivas ut. Vid telefonordination dokumentera ansvarig läkares namn och tjänsteställe 12-avlednings-EKG signeras innan det lämnas till annan vårdgivare, detta för att signatur krävs för att sekreterarna skall scanna in EKG:t Vid avvikelser, skada eller tillbud omgående rapportera detta enligt särskild rutin. 17

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 09 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Avvikelsehantering Godkänd av: Datum: Sida:18 2011-12-01 Av: 262 Avvikelsehantering Varför rapportera avvikelser? Avvikelsehantering är ett viktigt verktyg i verksamhetsutvecklingen. Att rapportera avvikelser, negativa händelser, patientklagomål och tillbud gör att vi får möjlighet att analysera och åtgärda bakomliggande orsaker till det inträffande så vi kan förhindra att något liknande inträffar igen. Sammanställningar av rapporterade avvikelser kan hjälpa oss att identifiera riskmiljöer och risksituationer som underlag i arbetet att eliminera risker och på sikt skapa en säkrare hälso och sjukvård. Rent mellanmänskliga konflikter, som inte är patientrelaterade tas förslagsvis upp med respektive chef direkt. Vad är en avvikelse? En avvikelse är en inte förväntad händelse eller observation i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra risk för skada för patient, närstående, medarbetare, utrustning eller organisation. För att avgöra om det är en avvikelse eller inte kan följande frågor ställas: 1. Vill jag att detta ska hända igen? 2. Kan något göras för att förhindra att detta händer igen? Om svaret på fråga 1 blir Nej och svaret på fråga 2 blir Ja då är det en avvikelse Vad ska rapporteras? Vårdrelaterade avvikelser Miljöavvikelser Arbetsmiljöavvikelser t ex hot och våld Alla avvikelser skall rapporteras i systemet Medcontrol Pro och tillvägagångssätt för avvikelserapportering sker enligt respektive arbetsgivares instruktion. 18

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 10 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Fördelningsnyckel Godkänd av: Datum: Sida: 19 2011-12-01 Av: 262 Fördelningsnyckel Allmänt Följande fördelningsnyckel gäller om patienten ej vårdas i speciell Fast-track kedja. Önskemål om vård på speciellt sjukhus Patienters eller ambulansbesättningens önskan om att köra patienten till annat sjukhus, än fördelningsnyckel föreskriver, kan tillgodoses utifrån följande: 1. Vid livshotande tillstånd kan ambulanspersonal välja att köra till närmaste sjukhus för assistans 2. Om patienten har en etablerad vårdkontakt för aktuellt tillstånd transporteras patienten till motsvarande vårdinrättning. SU Sahlgrenska Medicinpatienter i eget upptagningsområde samt hämtzon Lundby Kirurgpatienter inom eget upptagningsområde samt hämtzon Mölndal Gynekologi Öron Näsa Hals Multitrauma Thoraxtrauma Skalltrauma Ansiktstrauma Penetrerande trauma Högenergitrauma ortopedi Ryggskada med neurologisk påverkan Kärlskada Urologi Patienter med pulsgivande rytm efter framgångsrik HLR (ROSC) Brännskada (ej inhalationsskada som skall till SU/Östra) PCI Behov om OK för direktinläggning från HIA Stroke: Rädda Hjärnan kriterier 19

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 10 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Fördelningsnyckel Godkänd av: Datum: Sida: 20 2011-12-01 Av: 262 SU Östra Medicinpatienter i eget upptagningsområde förutom hämtzon Lundby Kirurgpatienter inom eget upptagningsområde samt hämtzon Härryda Förlossning (tidig graviditet, se riktlinje G: 01) Mindre multitrauma (ej neuro/thorax) Sårskador utom extremitet Dykolyckor Inhalationsskador (även i kombination med brännskada) Tryckkammarbehandling SU Mölndal Medicinpatienter i eget upptagningsområde. Förlossning (tidig graviditet, se riktlinje G: 01) Ögon Ortopedi, lågenergi Sårskada (djupa) extremitet Ryggskada, lågenergi utan neurologi Handkirurgi. Vid amputationsskador, kontakta gärna SU/M och diskutera med ortopedjouren. Se kap E: 09 Vid oklarheter om var patienten skall transporteras kontakta respektive akutmottagning för vägledning. Vid livshotande ABC problem skall alltid närmaste sjukhus väljas för att få assistans under fortsatt transport, ex luftvägsproblem som ej kan hanteras och där transport förbi närmaste sjukhus kan äventyra patientens liv. Hjärtstopp, se C: 01 20

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 11 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Delegeringsnivåer Godkänd av: Datum: Sida: 21 2011-12-01 Av: 262 Delegeringsnivåer och befogenheter inom ambulanssjukvården Sahlgrenska universitetssjukhuset Inom gruppen av anställda inom ambulanssjukvården finns en mängd olika kompetenser och erfarenheter. Alla uppfyller vissa baskrav som krävs för att kunna ta hand om patienter på ett bra och säkert sätt. För vissa arbetsuppgifter krävs dock speciell kompetens för att på ett säkert kunna utföra dessa. Pappersdokument på delegeringsnivåer utfördas inte utan behörigheten framgår av din personprofil i Tilda-systemet.Följande gäller: Legitimerade sjuksköterskor med godkännande av ambulansöverläkare har rätt att behandla patienter enligt de generella direktiv som råder om inget annat uttrycks i dessa. I de fall speciell kompetens krävs, anges det. Sjuksköterska arbetar under eget yrkesansvar och är ansvarig för att arbetet sker enligt fastställda rutiner. Specialistutbildad sjuksköterska har ingen formellt överordnad ställning gentemot grundutbildad dito, men det förutsätts dock att medarbetarnas totala kompetenser och förmågor används på ett för patienten bästa sätt. Den sjuksköterska som först anländer till patienten blir normalt ansvarig för patienten och dess behandling. Om insatser som kräver särskild delegering behövs, t ex intubation, övertar den sjuksköterska som utfört den delegeringskrävande insatsen om inte annat överenskommes. All läkemedelsbehandling, inklusive syrgas, måste ordineras av legitimerad sjuksköterska eller läkare. Sjuksköterskan eller läkaren kan om så är lämpligt uppdra åt ambulansjukvårdare att ge ordinerade läkemedel. Detta uppdrag ska ske under sjuksköterskans eller läkarens direkta överinseende, och är inte att betrakta som delegering utan mer handräckningshjälp. Sjuksköterskan eller läkaren är helt ansvarig för att momenten utförs korrekt. Om läkemedel givits till patient, undantaget enbart syrgas, skall sjuksköterska eller läkare vårda patienten under transport in till vårdinrättning. För vissa moment krävs godkänd utbildning för att få utföra dessa, som t ex användning av intraosseös nål eller Lucas. Utbildningen måste ske av godkända instruktörer, och inte genom att man lär upp varandra på annat sätt. Anestesisjuksköterska med minst ett års klinisk erfarenhet från anestesi, eller anestesisjuksköterska med aktiv rotationstjänstgöring erhåller en utökad personlig delegering. Denna delegering kan även i vissa specialfall av ambulansöverläkare meddelas annan person. Den personliga delegeringen ger möjlighet att 21

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 11 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Delegeringsnivåer Godkänd av: Datum: Sida: 22 2011-12-01 Av: 262 - Intubera patient, då laryngsmask inte fungerar tillfredställande eller anses mindre lämpligt av annan orsak, se kap N: 01, 02 samt C: 01. - Använda Rapifen som analgetiskt alternativ enligt preparatkort. - Använda Ketalar 50 mg/ml för im bruk enligt preparatkort. - Använda Celokurin för medikamentell intubation i nödläge. - Använda Propofol för att inducera sömn för intubation i nödläge - Använda Propofol för att bryta krampanfall, där tillförsel av Stesolid ej varit framgångsrik. Läkare inom ambulanssjukvården har rätt att göra avsteg från behandlingsriktlinjerna med hänvisning till eget yrkesansvar. Om läkare blir involverad i patientomhändertagande blir denne högst ansvarig för patienten. Behandlingsriktlinjerna gäller endast under tjänsteutövning inom Ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjuksköterskor som i annan ambulanssjukvårdsorganisation har rätt att arbeta efter de riktlinjer som råder där, kan inte automatiskt importera denna rätt till Ambulanssjukvården Sahlgrenska Universitetssjukhuset, utan att detta godkänns av ambulansöverläkaren SU. 22

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 12 Ann Martinius Behandlingsriktlinjer - Allmänt Triagering Godkänd av: Datum: Sida: 23 2011-12-01 Av: 262 Triagering Syfte Syftet är att alla patienter ska triageras med RETTS som bedömningsunderlag och att alla som utför triage skall göra lika, detta för att säkerställa det fortsatta patientarbetet samt underlätta överlämningar mellan olika aktörer i vårdkedjan. Vilka berörs Alla akutmottagningar och Ambulanssjukvården inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Innehåll och metodbeskrivning Triagering eller dokumentationen i akutjournalen får aldrig innebära fördröjt patientomhändertagande av allvarligt sjuk patient. I de fall triagering ej kunnat slutföras i ambulans, tar mottagande sjuksköterska i TRIAGEN över och slutför densamma. Vid upprepade mätningar dokumenteras dessa på journalens nedre del där vartannat streck (något kraftigare) är en hel timma. Aktuellt Fältet Aktuellt ska handla om det aktuella akuta tillståndet samt relevant övrig hälsoinformation t.ex. utlarmningsorsak för ambulansuppdraget. Det är även viktigt att fånga vissa systempåverkande, förvärvade sjukdomar eller tillstånd. Välj den mest lämpliga kontaktorsaken och ESS enligt RETTS, som fångar patientens symtom, initierar och styr den fortsatta vårdprocessen tills läkarbedömning sker. Vid flera aktuella kontaktorsaker välj den som ni bedömer som huvudsymtom, men nämn i texten övriga fynd. Larma/förvarna Förvarna om patient till akutmottagning enl. nedan. Det är mottagande akutmottagning som beslutar om var patientmottagandet och överlämnandet ska ske. Psykiatriskt sjuk patient med RÖD VP ska alltid till somatisk akutmottagning. RÖD/ORANGE traumapatient och övriga RÖD patienter: Förvarnas alltid till akutmottagningarnas Larmtelefon. Övriga ORANGE patienter - förvarnas på Triagetelefon. Övrig kontakt t.ex. diskussion om patient, önskan om snabbt omhändertagande eller annat, ring akutmottagningarnas Triagetelefon 23

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 12 Ann Martinius Behandlingsriktlinjer - Allmänt Triagering Godkänd av: Datum: Sida: 24 2011-12-01 Av: 262 Överflyttning mellan akutmottagningar För att underlätta informationsöverföringen skall alltid akutjournal i original följa med patienten. Journalen scannas på avlämnande mottagning och stämplas i vänsterkanten med därför avsedd stämpel för att spårbarhet skall uppnås. Ansvar Ansvaret att triageringen är rätt utförd vilar på sjuksköterskan som utfört och signerat densamma. Bakgrund Alla efterstävar att göra triageringen så noggrann som möjligt i alla dess steg. Enl. RETTS vilar triageringen på uppmätta vitalparametrar samt en bedömning av den aktuella sjukhistorien. Rätt använt med bedömning av sjukhistoria och uppmätta vitalparametrar kommer patientöverlämnadet att ske säkrare och snabbare. Uppföljning och utvärdering Ansvar för uppföljning av rutinen vilar på de inblandades respektive triage/retts ansvariga på berörda akutmottagningar och ambulansorganisationer i Göteborg enligt uppdrag av respektive VC och VeC. Fortlöpande utvärderingar sker regelbundet genom möten, e-mail och direkt feedback. Granskning Granskat av: Befattning/funktion: Spridningslista Till resp. VC, VeC, kvalitetsansvarig samt triageansvarig Alla som arbetar inom sjukhuset eller ambulansorganisationen med triage enligt RETTS. 24

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 13 Behandlingsriktlinjer Allmänt Läkarkonsultation Godkänd av: Datum: Sida: 25 2011-12-01 Av: 262 Läkarkonsultation Vid behov av kontakt med läkare för hjälp med handläggning av patient, kontakta dagtid (M- F 08:00 16:00) ambulansläkare i 6821 på tel, se telefonlista. Om kontakt inte nås kontakta SOS för hjälp med kontakten. Övrig tid finns Ambulanshelikopterläkare tillgänglig för konsultation. Kontakta denne via SOS. Ärenden som rör vårdintygsbedömning handläggs normalt av öppenvårdsläkare. Kontakta Sjukvårdsrådgivningen 1177, via SOS för hjälp med detta. Ambulansläkarna får mycket gärna kontaktas vid diverse medicinska spörsmål, både vid patientfall av direkt livshotande karaktär, men även vid krångliga fall av mindre akut karaktär. Ring gärna och diskutera patienten eller be SOS larma ut läkarambulansen direkt för förstärkning vid livshotande tillstånd. Läkarambulansen larmas ut primärt som dubbellarm vid nedanstående kriterier. Om läkarambulansen är bemannad med 3 personer kan SOS använda den som enda enhet om det handlar om en enda patient. Begär frikostigt assistans av läkaren vid nedanstående kriterier om SOS inte redan larmat ut enheten. Allergi med svår allmänpåverkan Andnöd, misstanke om främmande kropp Brännskada, mer omfattande, hos barn < 12 år Drunkningstillbud Dykeriolycka Medvetslöshet Påbörjad förlossning eller avslutad förlossning med dåligt barn Trauma, högenergi, fall > 3 m, fastklämning Trauma, misstanke om svår skall-, buk-, thorax-, bäckenskada Trauma, penetrerande, huvud, hals, thorax eller bäcken (t ex kniv eller skottskada) Svår skada eller sjukdom hos barn < 12 år På annan ambulansbesättnings begäran Ledningsfunktion vid komplicerade och/eller långvariga förlopp. 25

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: A: 14 Behandlingsriktlinjer - Allmänt Patienthandlingar vid sekundärtransport Godkänd av: Datum: Sida: 26 2011-12-01 Av: 262 Patienthandlingar vid sekundärtransport När patient transporteras mellan vårdinrättningar stoppas ofta patientjournal och dylikt i förseglat kuvert och frågan om huruvida man får ta del av dessa handlingar dyker då och då upp. Följande gäller: Försök att få så mycket adekvat information som möjligt vid överrapportering av patienten, innan avresa. Man måste ha en vårdrelation till patienten. Detta uppfylls normalt genom att man har som uppdrag att vårda patienten under transporten. Man måste ha tillgång till handlingarna för att kunna ge en säker vård. Detta får den enskilde sjuksköterskan ta ställning till i det enskilda fallet. Behövs inte informationen finns normalt ingen anledning att ta del av denna. Men finns minsta tvivel eller om informationen behövs för att säkert handlägga patienten skall ansvarig sjuksköterska ta del av den information som behövs. 26

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: B Behandlingsriktlinjer - Andningsorganen Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 27 2011-12-01 Av: 262 Innehållsförteckning Andningsorganen Astma/KOL B: 01 Epiglottit B: 02 Främmande kropp B. 03 Anafylaktisk reaktion Se kap C 27

Kapitel: B: 01 Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Akut astma/kol Godkänd av: Datum: Sida: 28 2011-12-01 Av: 262 Orsak Astma/KOL 1. Spontan försämring av grundsjukdom 2. Underbehandling/ medicinslarv / negligerade symtom 3. Luftvägsinfektion 4. Allergisk reaktion 5. Exponering för luftförorening Anamnes Hur länge har besvären pågått, effekt av pågående medicinering? Vilka läkemedel har patienten tagit och i vilka doser? Infektionstecken? Tål patienten syrgas? Syrgas i hemmet? Tidigare vårdad på lungklinik? Symtom - (Iakttagelser) Försvårad, aktiv utandning, ofta mot slutna läppar Expiratorisk stridor kan upphöra vid försämring, ronki Ökad andningsfrekvens, ofta > 25 30 andetag/min Segt luftvägssekret Snabb puls, ofta takykardi upp mot och över 130/min Cyanos Medvetanderubbningar, ångest/oro Arytmier, perifera ödem Undersökningar Standard vuxen patient 28

Kapitel: B: 01 Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Akut astma/kol Godkänd av: Datum: Sida: 29 2011-12-01 Av: 262 Behandling 1. Skapa lugn runt patienten 2. Fri luftväg, lossa åtsittande kläder. 3. Vuxna och barn över 12 år ges inhalation Combivent 2,5 ml + Ventoline 2 mg/ml, 2,5 ml med nebulisatormask. Ventoline kan upprepas 1 gång. 4. Efter inhalationsbehandlingen ge syrgas 2-4 liter på grimma, vid fortsatt saturation 5. < 90 % ge 10-15 liter på traumamask. Vid KOL misstanke ge 1 2 liter på grimma, acceptera saturation 85 90 %. Sträva efter patientens normala saturation om denna är känd. Om patientens medvetande sjunker skall patienten uppmanas att hyperventilera alternativt får andningen assisteras samtidigt som syrgastillförseln minskas om patientens saturationen medger detta. 6. Transport i ställning som underlättar andningen. 7. PVK Kompletterande Tabl Betapred 0,5 mg, 10 st (5 mg), alternativt inj Betapred 4 mg/ml, 2 ml (8 mg) iv CPAP kan provas om inhalationsbehandling ej har tillräcklig effekt, avbryt omedelbart om patienten försämras. Obs! Starta med lägsta motstånd 2,5 cm H 2 O Aktiv utandningshjälp Vid livshotande tillstånd ges inj Adrenalin 1 mg/ml 0,3 ml (0,3 mg) im Om patienten har PVK ges istället inj Adrenalin 0,1 mg/ml 0,3-0,5 ml (0,03-0,05 mg) iv Detta kan upprepas varje minut till totalt 2,5 ml (0,25 mg). Undvik sederande läkemedel! Övervakning: Standard, ge särskilt akt på utmattningssymtom och/eller sjunkande medvetandegrad. 29

Kapitel: B: 02 Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Epiglottit Godkänd av: Datum: Sida: 30 2011-12-01 Av: 262 Epiglottit Orsak Övre luftvägsinfektion (oftast bakteriell) Anamnes Akut epiglottit är sällsynt men förekommer i alla åldrar. Symtomen utvecklas inom ett par timmar och insjuknandet kan ske dygnet runt. Hos vuxna är förloppet ofta mindre dramatiskt och medför sällan risk för plötsligt andningsstopp. Symtom - (Iakttagelser) Akut halsinfektion med kraftiga svalgsmärta Hög feber Inspiratorisk stridor, andas försiktigt Harklar upp segt slem, hostar ej Sväljningssvårigheter, dreglar Svårt att äta och dricka Sitter ofta med hakan framskjuten och huvudet tillbakaböjt Kraftig allmänpåverkan, trött, gråblek och kan övergå i cyanos Undersökningar Standard vuxen Behandling (Åtgärder) Basal, begär assistans enligt särskild instruktion vid hotande ofri luftväg (kap A: 10). 1. Skapa lugn runt patienten 2. Syrgas, 10 15 liter på traumamask 3. Stoppa aldrig något i patientens mun risk för laryngospasm 4. Inhalation Adrenalin 1 mg/ml, 2 ml, kan upprepas 5. Transport i ställning som underlättar andningen, ej liggande. 6. Undvik höjning av kroppstemperatur och håll patienten lättklädd 30

Kapitel: B: 02 Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Epiglottit Godkänd av: Datum: Sida: 31 2011-12-01 Av: 262 Kompletterande Assistera andningen vid behov Vid andningsstopp helst sittande ställning, neutral huvudposition och framdragen underkäke mun/mask andning med syrgastillförsel. Intubation får endast göras av anestesi SSK med personlig delegering på vitalindikation Aktiv utandningshjälp Övervakning Standard 31

Kapitel: B: 03 Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Främmande kropp Godkänd av: Datum: Sida 32 2011-12-01 Av: 262 Främmande kropp Orsak Främmande föremål på olika nivåer i luftvägarna, exempelvis matbitar, tänder, jordnötter etc. Anamnes: Vad hände i samband med insjuknandet, symtomens svårighetsgrad partiellt eller komplett hinder. Symtom - (Iakttagelser) Hostattacker, stridor, indragningar, användning av yttre andningsmuskler. Tar sig ofta om halsen! Andningsstopp Cyanos Medvetslöshet Symtomfritt intervall (främmande kropp som hamnat så perifert i bronkträdet att respiration ej hindras helt) Undersökningar: Standard vuxen patient Behandling (Åtgärder) Vid delvis luftvägsstopp Uppmana patienten att fortsätta hosta Ge syrgas utan att störa patienten Transportera i det läge patienten väljer, ofta i sittande Vid totalt luftvägsstopp vaken patient Utför Heimlich s manöver (upp till 5 bukstötar) Ge upp till 5 ryggslag med patienten framåtlutad Upprepa ovanstående 32

Kapitel: B: 03 Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Behandlingsriktlinjer Andningsorganen Främmande kropp Godkänd av: Datum: Sida 33 2011-12-01 Av: 262 Vid totalt luftvägsstopp medvetslös patient 1. Titta i mun efter främmande kropp, använd eventuellt försiktigt ett laryngoskop. 2. Starta A-HLR se instruktion (kap C: 01) Övervakning Standard 33

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: C Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Innehållsförteckning Godkänd av: Datum: Sida: 34 2011-12-01 Av: 262 Innehållsförteckning Cirkulationsorganen Hjärtstopp C: 01 Central bröstsmärta C: 02 12 avlednings - EKG C: 03 Lungödem C: 04 Cirkulatorisk svikt C: 05 Anafylaktisk reaktion C: 06 Arytmier C: 07 34

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: C: 01 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: 35 2010-11-15 Av: 262 Hjärtstopp Orsak 1. Hjärtinfarkt 6. Hypoxi (drunkning, kvävning) 2. Hjärtarytmier 7. Förgiftning 3. Hjärttamponad 8. Hypotermi (kap E: 12) 4. Lungemboli 9. Övertryckspneumothorax 5. Hypovolemi 10. Grav elektrolytrubbning Anamnes Får erhållas av eventuella vittnen Begär assistans från annan ambulans (med Lucas). Dagtid kan läkare kontaktas enl särskild instruktion (kap A: 10) om handläggning utanför A-HLR-programmet krävs. Symtom (Iakttagelser) Medvetslöshet Andningsstopp ev. enstaka andetag så kallad agonal andning Pulslöshet Undersökningar primärt undersöks endast vitala funktioner Vid obevittnat hjärtstopp med asystoli eller PEA hos patient som uppskattas vara över 80 år kan man överväga avstå från att påbörja A-HLR. Hjärtstopp i samband med trauma: Vid tydliga tecken till högenergitrauma och om patienten är pulslös, utan andning samt har asystoli på EKG, kan man överväga att avstå för att påbörja HLR. Tänk dock på att orsaken till traumat kan vara ett primärt hjärtstopp och om traumat inte säker varit högenergetiskt skall patienten handläggas enligt vanlig rutin för hjärtstopp. Behandling (Åtgärder) 1. Starta omedelbart återupplivning enligt A-HLR schema, se nedan. Vid svårighet att etablera fri venväg appliceras intraosseös nål, se riktlinje M. 03. Observera att Cordarone måste spädas innan det ges i.o., se preparatkort för Cordarone. 35

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: C: 01 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: 36 2010-11-15 Av: 262 2. Vid tillgång till LUCAS skall den snarast kopplas. Om pat skall transporteras in till sjukhus under pågående A-HLR begär assistans av ambulans med Lucas om detta inte redan gjorts. Påbörja eventuellt transporten och arrangera möte med tillkommande ambulans. 3. Beträffande luftvägshantering, (kap N: 01, 02 ) Övervakning efter återupprättad cirkulation Standard plus kontinuerlig monitorering via defibrilleringselektroder. Vid hjärtstopp i ambulans Om ensam vårdare i vårdutrymmet, stanna omedelbart oavsett avstånd till sjukhus och påbörja A-HLR. Kalla på assistans. Om två personer i vårdutrymmet kan transporten fortsätta under pågående A-HLR. Vid resultatlös A-HLR Om genomförd A-HLR ej givit något resultat, det vill säga kvarstående asystoli eller PEA, kan behandling avbrytas efter 20 minuter. Vid misstänkt förgiftning och/eller hypotermi skall patienten transporteras till sjukhus under pågående återupplivning Hjärtstopp hos pat med ICD Vid pågående HLR på patient med ICD dekativeras ICD n med magnet som tejpas fast över ICD-dosan. Gör därefter HLR som vanligt. Om patienten återfår medvetandet, skall magneten avlägsnas. Hjärtstoppsjournal Skall alltid skrivas vid genomförd HLR. Länk finns via ambulansjournalen. 36

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: C: 01 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: 37 2010-11-15 Av: 262 A-HLR vuxen Behandling: Ge inj Adrenalin 0,1 mg/ml, 1 mg (10 ml) i.v eller i.o. - Aystoli/PEA omedelbart - VT/VF efter 3:e defibrilleringen - Ge därefter adrenalin var 4:e minut Vid kvarstående VT/VF efter 3 defibrilleringar, ge inj Cordarone 50 mg/ml, 6 ml (300 mg), iv Om preparatet skall ges i.o., gör spädning: Cordarone 50 mg/ml, 6 ml (300 mg) späds med 14 ml Glucos 50 mg/ml till en total volym på 20 ml. Koncentrationen blir då 15mg/ml. Hela denna dos ges så snabbt som möjligt i.o. Vid kvarstående VT/VF efter 5:e defibrilleringen ges ytterligare Cordarone 3 ml (150 mg) iv eller motsvarande dos spädd för i.o. bruk: Cordarone 50 mg/ml, 3 ml (150 mg) spädes med 7 ml Glukos 50mg/ml. Vid misstänkt Cyanidförgiftning (hjärtstopp samt rökgasexponering), ge inf Cyanokit 25mg/ml, 2 x 100 ml (2 x 2,5g) iv Detta preparat rekvireras från någan av Lucas-enheterna via SOS Alarm. ROSC eller inte ROSC 1. Patienter med återkomst av spontan cirkulation (ROSC) A) Patienten vid medvetande med acceptabel spontanandning, kontakta koordinator på avd 92 och påbörja transporten dit. B) Patient som är medvetslös med eller utan acceptabel spontanandning: Kör till AKOM SU/S. Larma in till AKOM enligt rutin. - Assistera andningen vid behov - Vid SBT < 90 mm Hg, ge inf Ringer acetat 500 ml, kan upprepas - Undvik aktiv uppvärmning - Sänd 12 avlednings EKG - Förvarna sjukhuset 2. Patient med pågående A-HLR utan pulsgivande rytm, där HLR inte avslutats på plats: Kör patienten till närmsta akutmottagning, larma in enligt rutin. Om ambulanssjuksköterska bedömer att patienten ändå bör till SU/S för eventuell akut PCI (t ex ung patient, HLR av god kvalitet, bevittnat hjärtstopp), be AKOM larma PCI-jouren via avd 92, när ni ändå larmar in. 37

Kvalitetssäkring inom Ambulanssjukvården Kapitel: C: 01 Rev nr: Ersätter Utarbetad av: Behandlingsriktlinjer - Cirkulationsorganen Hjärtstopp Godkänd av: Datum: Sida: 38 2010-11-15 Av: 262 38