Kvalitetsredovisning Förskola 2014 Gersnäs

BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Datum 1 (26) Ert datum 2015-02-25 Er beteckning Kvalitetsredovisning Förskola 2014 Gersnäs ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg lärorik för alla barn som deltar. ska stimulera barns utveckling lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet barnets behov utformas så att omsorg, utveckling lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor samhällsmedlemmar främjas (LPFÖ 09/10). Välkommen till Gersnäs ska erbjuda barnenen trygg miljö som samtidigt utmanar lockar till lek aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet barngruppen (Lpfö98/10s.6).

2 (26) SAMMAFATTANDE INLEDNING... 4 Kort presentation av enheten... 4 Kvalitetsarbetets upplägg... 4 1. GRUNDFAKTA OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 5 1.1 ORGANISATION... 5 Barn... 5 Personal... 6 Resultat... 6 Förskoleenkät... 6 Analys beträffande organisation personalresurser... 7 1.2 STYRNING OCH LEDARSKAP... 8 Resultat... 8 Förskoleenkät... 8 Kvalitetsarbetets upplägg... 9 Analys beträffande styrning ledarskap... 9 1.3 KOMMUNIKATION... 9 Resultat... 10 Förskoleenkät... 10 Analys beträffande kommunikation... 10 1.4 KOMPETENS... 11 Resultat... 11 Kompetensportalen... 11 Analys beträffande kompetens... 12 1.5 RESURSUTNYTTJANDE... 12 Analys beträffande resursutnyttjande... 13 1.6 IMAGE... 14 Resultat... 14 Förskoleenkät... 14 Analys beträffande image... 14 2. HUVUDPROCESSER OCH RESULTAT... 15 2.1UTVECKLING OCH LÄRANDE... 15 Resultat... 15 Förskoleenkät... 15 Analys beträffande kunskaper färdigheter... 16 2.2 TRYGGHET OCH TRIVSEL... 17 Resultat... 17 Förskoleenkät... 17 Analys beträffande trygghet trivsel... 18 2.3 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN... 19 Resultat... 19 Förskoleenkät... 19 Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen... 20 2.4 ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL... 21 Resultat... 21 Analys beträffande arbetssätt pedagogroll... 22 2.5 FÖRÄLDRAINFLYTANDE... 22 Resultat... 22

3 (26) Förskoleenkät... 22 Analys beträffande föräldrainflytande... 23 3. REDOVISNING AV PRIORITERADE MÅL... 24 3.1 ANALYS AV ARBETET MED PRIORITERADE MÅL 2014... 24 KOMMUNIKATION... 24 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN... 24 ARBETSSÄTT OCH PEDAGOGROLL... 24 3.2. PLANERADE PRIORITERADE MÅL 2015... 25 BARNS DELAKTIGHET I LÄRPROCESSEN... 25

4 (26) Sammafattande inledning Kort presentation av enheten Gersnäs förskola ligger i den norra stadsdelen i Katrineholm. De bildar tillsammans med förskolorna Guldregnet Lasstorp samordningsområde Nord. Gersnäs förskola ligger i bostadsområdet Gersnäs har närhet till naturen. har en stor gård som bjuder på möjlighet till många olika aktiviteter. har tre avdelningar Junibacken, Gläntan Ängen. Avdelningarna är åldersindelade på de två förstnämnda går barn i åldern 3-5 år på den sistnämnda är barnen 1-3 år gamla. Kvalitetsarbetets upplägg Kvalitetsarbete i förskolan följer Bildningsnämndens kvalitets uppföljningsplan. Qualis processerna finns med i förskolans årshjul vilket har medfört att det blir mer överskådligt när förskolan ska arbeta med de olika processerna. Efter arbetslagets skattning i de olika processerna tar förskolan fram förbättringsåtgärder vid varje kvalitetsredovisning prioriteras några mål. Dessa mål ska vara synligt för föräldrar barn pedagoger. Januari Februari Mars April Utveckling lärande. Kompetens utvecklingsdag Arbetsplatsträff Husmöte Samverkan Trygghet trivsel Resursutnyttjande Kvalitetsredovisningen. Arbetsplatsträff Samverkan Lönesamtal. Arbetsmiljörond/ brandrond. Samverkan Barns delaktighet i lärprocessen Organisation Kompetens Utvecklingsdag Arbetsplatsträff Samverkan Maj Juni Juli Augusti Styrning ledning Arbetsplatsträff Samverka Utveckling lärande Utvärdering Sommarupphåll Arbetsätt pedagogroll Image Kompentensutvecklingsdag Arbetsplatsträff Samverkan September Oktober November December Kompetensutvecklings dag Arbetsplatsträff Samverkan Likabehandlings Plan Brandövning Husmöte Föräldrainflytande Kommunikation Medarbetarsamtal Arbetsplatsträff Samverkan Styrning ledning. Kompetens Arbetsplatsträff Samverkan Husmöte Arbetsplatsträff Samverkan

5 (26) Kvalitetsområde Arbetslag A Arbetslag B Arbetslag C Självvärdering rektor A. Utveckling lärande 4 3 3 3 B. Trygghet trivsel 4 3 3 3 C. Barns delaktighet i lärprocessen 3 3 3 2 D. Arbetssätt pedagogroll 4 2 2 2 E. Föräldrainflytande 3 3 1 3 F. Organisation 4 3 3 2 G. Styrning ledarskap 4 3 3 3 H. Kommunikation 3 1 3 3 I. Kompetens 4 3 3 4 J. Resursutnyttjande 3 3 3 3 K. Image 3 3 3 1 1. Grundfakta förutsättningar 1.1 Organisation Gersnäs, Guldregnets Lasstorps förskola tillhör samma område har en gemensam chef. I området finns i dagsläget 250 barn 40 personal. s organisation har en tydlig struktur. Möten såsom veckoplaneringar, husmöten, utvecklingstid för förskollärare, samverkan samt arbetsplatsträffar finns inplanerade med god framförhållning. består av en avdelning med 1-3 åringar samt två avdelningar med 3-5 åringar. Personalstyrkan består av sju förskollärare tre barnskötare. Dessa har möjlighet att påverka det som sker på förskolan i samråd med förskolechefen vilken har det yttersta avsvaret för verksamheten. Personalen på huset har olika områden som de ansvarar för t.ex. att vara språkombud eller skyddsombud. Barn Antal barn innevarande Avläsningsdatum Pojkar Flickor Totalt 15/3 15/10 22 34 56

6 (26) Barn med utländsk bakgrund56 *Definition på elev med utländsk bakgrund: Minst en förälder född utomlands Modersmål svenska som andra språk Antal Totalt antal barn inskrivna % Barn som erhåller modersmålsstöd Pojkar Flickor Antal barn med utländsk bakgrund Totalt antal barn inskrivna Alla barn med utländsk bakgrund enligt nedanstående definition* 15/10 21 56 38% Pojkar 9 22 41% Flickor 12 34 35% Barb som avläsningsdatum 15/10 varit i Sverige kortare tid än 3 år Pojkar Flickor % Personal Personalresurser Avläsningsdatum Antal anställda i pedagogisk verksamhet (ej elevassistent) Varav antal med förskollärarexamen Varav antal med förskollärarlegitimation Varav övriga 15/3 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 15/10 9 6 6 3 Avläsningsdatum Totalt antal anställda (ej elevassistent) omräknat i helårsarbetare Antal barn per helårsarbetare Antal elevassistenter Totalt antal elevassistenter omräknat i heltider 15/3 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 Redovisas ej 2014 15/10 9 6.2 1 75% Resultat Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående har en väl fungerande organisation 62% 68,5% innevarande föregående

7 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 F. Organisa tion s organisation har en tydlig struktur. är organiserad i grupper utifrån barnens behov intressen. Förskolechef en har metoder för att följa upp sin organisation. har ett välfungerand e beslutssyste m. har utformade förankrade uppdrag på flera nivåer. har en effektiv mötesstruktu r som stödjer dialog. har en väl fungerande organisation i arbetslag ledning som garanterar en god daglig verksamhet. utvärderar kontinuerligt sin organisation mötesstruktu r. Arbetslagen tar fullt ansvar för följer upp varje barns utveckling lärande. Arbetslagen prioriterar fördelar arbetsuppgift er. har en organisation som stödjer utveckling som utvecklas med sitt uppdrag. Organisation ens alla delar samverkar ökar därigenom successivt måluppfyllel sen. utvärderar systematiskt att den egna organisatione n stödjer genomförand et av det nationella uppdraget. Analys beträffande organisation personalresurser s organisation har en tydlig struktur. Olika möten såsom veckoplaneringar, husmöten, utvecklingstid samt arbetsplatsträffar finns inplanerade med god framförhållning. Personalen på huset har olika områden i verksamheten som de ansvarar för t.ex. nyckelpersoner, skyddsombud. består av en avdelning med 1-3 åringar samt två avdelningar med 3-5 åringar. Utöver detta finns det en 5-års-grupp som träffas en gång i veckan Det är 6.2 barn per helårsarbetare vilket är alldeles för högt med tanke på att det är många barn mellan 1-3 år som behöver en vuxen. har nått kommunens mål med två förskollärare en barnskötare på varje avdelning.. 38 % av barn de inskrivna har utländsk bakgrund. Styrkor har en tydlig struktur personalen anser att de har ett gott stöd från områdets förskolechef. Barngruppen organiseras efter barnets behov intresse. Tanken med åldersindelat är att barnen ska kunna bemötas bättre efter behov intresse. Förbättringsområden. Effektivare möten planeringar Åtgärder för förbättring Föra protokoll/minnesanteckningar på samtliga möten. Effektivare möten, genom att punkta upp vad som ska göras hinnas med på veckoplaneringen.

8 (26) 1.2 Styrning ledarskap All verksamhet inom Bildningsnämnden är underställd FN:s barnkonvention. Som pedagogisk ledare chef för förskollärare, barnskötare övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet... (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 slås fast att alla ärenden i nämnden ska redovisas utifrån ett barnperspektiv. ( Med nämnden avses all verksamhet underställd Bildningsnämnden) s kvalitet ska kontinuerligt systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling lärande följas, dokumenteras analyseras. För att stödja utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande delaktighet samt inflytande över intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor erfarenheter engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant rolig meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur skolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll genomförande an utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv, Barn föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) Resultat Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående Jag känner till förskolans mål 94% 68,6% innevarande föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 G. Styrning ledarskap har egna prioriterade verksamhetsm ål utifrån de nationella målen. Personalen känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsm ål. har påbörjat ett kvalitetsarbete. Föräldrarna känner till förskolans egna prioriterade verksamhetsm ål. dokumenterar utvärderar sina egna prioriterade verksamhetsm ål. har ett öppet tillgängligt ledarskap på alla nivåer. har ett ledarskap på alla nivåer som skapar förståelse delaktighet. Förskolechefe n ser till att förskolan kontinuerligt planerar, följer upp utvecklar utbildningen. Det finns fungerande mål utvärdering på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Ledarskapet är tydligt strategiskt på alla nivåer. Förskolechefe n uppmuntrar pedagogerna att analysera bepröva sina egna erfarenheter jämföra dem med andras. Förskolechefe n stimulerar till stor variation i arbetet med genomförande t av förskolans mål. Det finns ett tydligt ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. All personal är väl insatt i känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbete t. Mål utvärdering utgör grund för systematiska förbättringar. har en långsiktig plan för kvalitetsutveck ling, som har sin grund i utvärderingar påvisade effekter på undervisninge n. har strategier för att koppla nya forskningsrön beprövad erfarenhet till förskolans mål långsiktiga kvalitetsutveck ling. Det systematiska kvalitetsarbete t är ett förhållningssät t som omfattas av all personal.

9 (26) Kvalitetsarbetets upplägg Kvalitetsarbete i förskolan följer Bildningsnämndens kvalitets uppföljningsplan. Qualis processerna finns med i förskolans årshjul vilket har medfört att det blir mer överskådligt när förskolan ska arbeta med de olika processerna. Under året planeras verksamheten följs upp enligt en bestämd struktur. Till sin hjälp har arbetslagen förskolechefen olika forum som arbetsplatsträffar, avdelningsmöten, samverkan, husmöten, områdesråd, avdelningsplaneringar, reflektionsmöten, förskollärarträffar. Analys beträffande styrning ledarskap Vid förra skattningen i maj hade Gersnäs uppnått steg 2 i dag uppnår förskolan steg 3. har utformat egna prioriterade mål utifrån läroplanen. Dessa har tagits fram i qualisdiskussioner via svar från föräldrar, barn personal i qualisenkäter(steg1). Föräldrarna informeras om prioriterade verksamhetsmål vid exempelvis inskolning, utvecklingssamtal, föräldramöten via lärknuten. Arbetet med loggböcker för barnen har påbörjats där kopplas verksamheten till verksamhetsmålen(steg 2) Personalen beskriver att förskolechefen ser till att verksamheten befinner sig i en progression som kontinuerligt utvärderas att ledarskapet är öppet tillgängligt. Genom att synliggöra diskutera ledarskapet har personalen blivit medvetna om sitt eget ledarskap (steg 3). Enligt föräldraenkäten känner 19 % av föräldrarna till förskolans mål helt, 44 % instämmer till stor del 31 % instämmer till viss del. Styrkor Regelbundna möten med god kommunikation på alla nivåer som präglas av ett öppet tillgängligt klimat. Förbättringsområden behöver tid för djupare analys av verksamheten utifrån de nationella målen. De behöver också bli mer delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Åtgärder för förbättring Hitta enkla metoder för analysarbetet. All personal delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. 1.3 Kommunikation skall sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet skall utgå från de nationella lokala mål riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda avsluta förskoleperioden. Vid övergången skall särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd (LPFÖ 98/10). Bildningsnämnden slår i verksamhetsplanen 2012-2014 fast att skolan, i samverkan med Service- teknikförvaltningen, ska medverka till att fler skolor arbetar målmedvetet kring mat skollunch.

10 (26) Resultat Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående 75% 85,7% 69% 51,4% innevarande föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 H. Kommunika tion Information ges vid inträffade händelser uppkomna behov. har skriftliga rutiner för att ta emot utreda klagomål mot utbildningen. har metoder för att sprida information, kunskaper erfarenheter. har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda grundskolor. Föräldrarna får god kontinuerlig information som berör deras barn. Det interna externa samtalsklimate t är öppet förtroendefullt. Modern teknik används för att förbättra service kommunikatio n internt externt. har en fungerande pedagogisk samverkan med grundskolan. har en etablerad kommunikatio n med socialtjänsten, myndigheter närsamhället i övrigt. har metoder för att samla ta tillvara resultat av omvärldsbeva kning. har strategier för sitt deltagande i externa nätverk. Analys beträffande kommunikation Vid inträffade händelser uppkomna behov ges information direkt till berörda föräldrar pedagoger. Genom kommunens hemsida kan föräldrar lämna klagomål som förskolechef pedagoger följer upp. Föräldrar kan även ge synpunkter via enkät (steg 1) har en krispärm där det finns rutiner för hur pedagogerna ska handla i uppkomna situationer. Det finns en krisplan rutiner för samarbete med berörd grundskola. Genom avdelningsmöten, husmöten, arbetsplatsträffar, samverkan veckomöten sprids information kunskaper erfarenheter (steg 2) I den dagliga kontakten ges föräldrar god kontinuerlig information om sitt barn. Genom tydlig information respekt för varje enskild individ skapar pedagogerna ett öppet förtroendefullt samtalsklimat. Enligt föräldraenkäten instämmer 31 % helt 44 % instämmer till stor del att de får god kontinuerlig information om vad som händer på förskolan(steg3). Till föräldrar ges information via samtal, Lärknuten, väggtidning hembrev. Styrkor Det finns rutiner handlingsplaner att följa när det uppstår särskilda händelser behov. Förbättringsområden Använda lärknuten mer som en kanal för att ge föräldrar information. Uppmuntra föräldrarna att använda förskolans e-tjänst.

11 (26) Åtgärder för förbättring Öka användningen informera mer om webbplatsen lärknuten. Mer pedagogisk samverkan med grundskolan 1.4 Kompetens Av skollagens kapitel 2 framgår att förskollärare ska ha lärarexamen legitimation. Av skolagens 2 kap. 34 framgår att huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Katrineholms kommuns skolplan verksamhetsplan framhåller att en målsättning är att varje avdelning skall ha minst två tredjedelar av personalen med förskollärarutbildning. Kvaliteten ska öka genom fortsatt kompetensutveckling av personalen. Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 I. Kompetens har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn. har en plan för introduktion av nyanställda. Kompetensutvecklingen är kopplad till individernas verksamheten s behov. har gemensamma individuella kompetensutvecklingspla ner. avsätter sammantaget goda resurser för såväl gemensam som individuell kompetensutv eckling. Uppföljning tillämpning av genomförd kompetensutv eckling görs regelbundet. har en hög andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbild ning. har god kontinuitet i bemanningen. Kompetensutvecklingen är grundad på utvärderingar med koppling till förskolans långsiktiga utveckling. tillämpar framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort lång sikt. Det finns en tydlig koppling mellan förskolans strävan mot högre måluppfyllelse arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Planer metoder för kompetensutv eckling prövas uppdateras successivt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. arbetar aktivt med karriärplanerin g för sina medarbetare. arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhet. Kompetensportalen Kompetensportalen används inte i området. Programmet är svårt det ger inte den information om pedagogernas kompetens som behövs.

12 (26) Analys beträffande kompetens Bemanningen på förskolan består av två förskollärare en utbildad barnskötare per avdelning. Det innebär att det finns kvalificerad personal för de arbetsuppgifter som ska utföras på förskolan. Under hösten 2014 har förskolecheferna i kommunen tagit fram en gemensam plan för introduktion av nyanställda (steg 1). När en nyanställd kommer får denne en stödperson, nyutexaminerade förskollärare får en mentor. Bildningsförvaltningen har gemensamma mål fortbildningsdagar för alla anställda i förskolan. Vid det årliga medarbetarsamtalet diskuteras utbildningar som pedagogerna behöver för att kunna utföra sitt uppdrag. får även förslag på utbildningar av förskolechefen samt möjlighet att önska sig enskild fortbildning som gagnar den enskilde att utföra sitt uppdrag (steg2). Dessa kompetensutbildningsinsatser tillämpas sedan i det dagliga arbetet. beskriver att dessa insatser främjas personalens arbete för dem framåt. Något som sedan utvärderas i metoder där pedagogerna kvalitetssäkrar sig (steg 3) Uppföljningar av utbildningsinsatserna sker i medarbetarsamtal i direkt anslutning till utbildningar. En plan finns för kommunens förskolor för övergripande utbildningar som berör alla. Planen är framtagen genom diskussioner med nyckelpersoner från varje förskola(steg 4). tar emot studenter för att kunna rekrytera förskollärare. Från hösten är förskolan övningsförskola för Mälardalens högskola så vi har behov av att utbilda handledare. Styrkor har enbart personal med utbildning för arbete med barn den kompetensutveckling som görs är kopplad till verksamheten individernas behov. är en övningsförskola. Förbättringsområden Eftersom behovet av förskollärare kommer att öka när fler förskolor byggs behöver vi hitta framgångsrika metoder för rekrytering. Utbildning av handledare via Mälardalens högskola. Åtgärder för förbättring Hitta framgångsrika metoder för rekrytering på kort långsikt. Utbilda handledare. 1.5 Resursutnyttjande Av skolagens 1 kap. 4 framgår att utbildningen ska hänsyn tas till barns barns olika behov. Barn barn ska ges stöd stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens barns förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Alla som arbetar i förskolan ska uppmärksamma stödja barn i behov av särskilt stöd (Lgr 11)

13 (26) Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 J. Resursutnyttjande Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter kostnader. Budget i balans. Prognoser görs i relation till budget utfall. har metoder för att skapa delaktighet i ekonomin. s resursfördeln ing är anpassad till barnens behov av utveckling stöd. Förskolechef en säkerställer att stöd resurser finns för det systematiska kvalitetsarbet et. Metoder för resurshanteri ng utvecklas på flera nivåer. Tid avsätts för återkomman de diskussioner om kvalitetssäkri ng av utbildningen dvs. innehåll arbetssätt. Effektivt resursutnyttja nde tillämpas i alla delar av verksamhete n. Insatta resurser utnyttjas väl leder till goda resultat. Alla medarbetare har fokus på tillämpar metoder för god resurshanteri ng. Analys beträffande resursutnyttjande Ekonomin är i god balans. Förskolechef ekonom gör månadsvisa prognoser av budget utfall. Vid varje arbetsplatsträff informeras om budgetläget, där förs också diskussioner kring resurser t.ex. vi flyttar personalresurser inom förskolan där behovet är som störst. Förskolechefen gör månadsvisa uppföljningar av personalkostnader barnpeng. Styrkor Ekonomi i balans Förskolechef ekonom gör prognoser efter varje månads utfall. Förbättringsområden Resurshanteringsmetoder utvecklas Kvalitetssäkring av utbildning. Åtgärder för förbättring Tid avsätts för diskussioner om kvalitetssäkring Metoder för resurshantering utvecklas.

14 (26) 1.6 Image Förskolorna i Katrineholm har möjlighet att profilera sig. Beslutet ligger på förskolechefen. s inriktning /eller profil: (beskriv förskolans inriktning/profil) Resultat Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående har ett gott rykte 82% 74,3% Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina 87% 94,3% barn i vår förskola Totalt sett är jag nöjd med mitt barns förskola 81% 94;3% innevarande föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 K. Image gör försök att påverka sin image. s olika verksamheter bidrar till förskolans image. följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna. har flera metoder för att informera om sin verksamhet marknadsför a sig själv. s image speglar den faktiska verksamhete n. har metoder för att kontinuerligt utvärdera förbättra sin image. Imagen speglar förskolans förmåga att genomföra det nationella uppdraget. har en god image. är känd för att nå goda resultat utifrån sina förutsättning ar. har bibehållit eller förbättrat sin image över tid. arbetar systematiskt med utvecklingen av sin image. Analys beträffande image Gersnäs har ett gott rykte det är många föräldrar som önskar plats på Gersnäs. Enligt resultat från qualisenkäten är föräldrar nöjda med barnets förskola de anser också att förskolan har ett gott rykte. Förskolorna har inte marknadsfört sig på samma sätt som skolorna eftersom de inte varit någon konkurrens av andra aktörer. är tillmötesgående mot barns föräldrars behov (1) använder lärknuten för att informera föräldrar om den dagliga verksamheten. behöver hitta metoder för att följa upp hur de egna insatserna har påverkat imagen. Styrkor har ett gott rykte pedagogerna är tillmötesgående mot barn föräldrars behov. Föräldrarna är nöjda med Gersnäs förskola

15 (26) Förbättringsområden Synligöra verksamheten på kommunens hemsida lärknuten. behöver hitta metoder för att följa upp hur de egna insatserna har påverkat imagen. Åtgärder för förbättring Profilera marknadsföra Gersnäs på kommunens hemsida Använda lärknuten mer för att marknadsföra verksamheten på Gersnäs. 2. Huvudprocesser resultat 2.1Utveckling lärande Barnkonventionens artikel 28 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra barnen rätt till kostnadsfri grundutbildning. s verksamhet skall präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran lärande bildare en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar utmanar barnets utveckling lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten det lustfyllda lärandet samt ta till vara stärka barns intresse för att lära erövra nya erfarenheter, kunskaper färdigheter. Verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet lust att lära skall utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den skall utgå ifrån Barnes erfarenheter, intressen, behov åsikter. Flödet av barnens tankar idéer skall tas till vara för att skapa mångfald i lärandet (LPFÖ 98/10). Förmågan att upptäcka använda matematik i olika sammanhang har i den reviderade läroplanen fått en mer framträdande roll. I skolplanen för åren 2012-2014 lyfter Katrineholms kommun fram att alla barn i Katrineholm ska uppleva ett vardagsarbete som präglas av variation som skapar intresse engagemang för den egna utvecklingen lärandet. Vidare är det enligt skolplanen särskilt viktigt att verksamheterna uppmärksammar utreder stödbehov tidigt att lämpliga stödinsatser sätts in skyndsamt. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls att andelen föräldrar som upplever att förskolan stimulerar barnens lust att lära ska vara fortsatt hög gärna öka ytterligare. Resultat Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående Jag får ofta visa vad jag lär mig 94% 98,1% innevarande föregående Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling lärande Egna enheten % innevarande 75% 71,4% Egna enheten i % i föregående innevarande föregående

16 (26) erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk kommunikation I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik naturvetenskap 93% 82,9% 81% 68,5% 37% 62,9% Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 A. Utveckling lärande Lärandemiljö n är öppen, innehållsrik inbjudande Utforskande, nyfikenhet lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamhete n. Handlingspla ner används för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. har metoder för att följa upp dokumentera varje barns allsidiga utveckling lärande. Förskollärarn a tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet i förskolan. har tillgång till specialpedag ogisk kompetens. Barnen stimuleras utmanas i sin sociala utveckling. arbetar aktivt med språk kommunikati onsutveckling, matematik, naturvetensk ap teknik. planerar, följer upp utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling lärande. stimulerar utmanar varje barns utveckling lärande. Olika former av dokumentati on utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling lärande. har fokus på språk kommunikati on i alla situationer. lägger stor vikt vid miljö naturvårdsfrågor. har skapat ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra. Förskollärarn a tar ett särskilt ansvar för att resultat av dokumentati on, uppföljningar utvärderingar används för att utveckla förskolans kvalitet. följer en tydlig plan för varje barns språk kommunikati onsutveckling. följer en tydlig plan för att utveckla varje barns förståelse för matematik, naturvetensk ap teknik. bedriver systematisk metodutveckl ing avseende utveckling lärande med utgångspunkt i forskningsrö n beprövad erfarenhet. Analys beträffande kunskaper färdigheter Miljön på förskolan är öppen lärorik. Materialet finns tillgängligt för barnen pedagogerna är nära barnen för att se barnens nyfikenhet intresse (steg1). I stort sätt alla föräldrar som svarat på qualisenkäten tycker att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för deras barn. Handlingsplaner för barn i behov av särskilt stöd upprättas tillsammans med elevhälsans pedagoger (steg1). Genom pedagogisk dokumentation portfolio dokumenteras varje barns utveckling lärande. Via elevhälsan har förskolan tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Barnen utmanas i sin sociala utveckling genom att pedagogerna är lyhörda för vad varje enskilt barn behöver, ett kompistema har pågått under terminen. Genom att ständigt samtala med barnen har pedagogerna i alla dagliga situationer fokus på barnets språk. Enligt qualisenkäten anser även föräldrarna detta. arbetar efter språkutvecklingsplanen. Genom olika möten, planeringar, avdelningsmöten egen reflektionstid planeras, följs utvecklas verksamheten. Barnen tycker att de ofta får visa vad de lärt sig på förskolan. arbetar med olika teman där språk, matematik natur finns med. (steg3). Arbete är påbörjat i steg 4 5, men är ännu inte uppnått.

17 (26) Styrkor har fokus på språket benämner ständigt det som finns i barnens närhet samt utmanar till nya språkfärdigheter. Enligt qualisenkäten anser föräldrarna att förskolan fokuserar på språk kommunikation. Barnen tycker att de ofta får visa vad de lärt sig. Förbättringsområden behöver utveckla analysen i pedagogisk dokumentation för att utmana barnens utveckling lärande mer. Det behövs mer gemensam tid för att tillsammans i arbetslagen analysera den pedagogiska dokumentationen. Åtgärder för förbättring Utveckla analysen i pedagogisk dokumentation. Mer gemensam reflektions tid i arbetslagen. 2.2 Trygghet trivsel Barnkonventionens artikel 2 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillse att ingen diskrimineras på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung. skall aktivt medvetet påverka simulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar efterhand omfatta dem. (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens skolplan för åren 2012-2014 utgör det levande lustfyllda lärandet med utgångspunkt i trygghet utveckling, nämndens vision. Vidare lyfter man fram vikten av en värdegrund som behandlar alla likvärdigt som främjar god hälsa. den pedagogiska omsorgen (dbv) har en likabehandlingsplan som är framtagen i enlighet med Skollagen kapitel 6 8 diskrimineringslagen. Likabehandlingsplanen revideras årligen med en kartläggning, nulägesanalys incidentrapportering. Utifrån genomförd kartläggning analys redovisas tidsbestämda konkreta mål åtgärder. Alla medarbetare brukare involveras i den årliga revideringen. I likabehandlingsplanen beskrivs också hur föräldrarna informeras om planen. I Bildningsnämndens verksamhetsplan för 2012-2014 framhålls vikten av att barn föräldrar känner sig trygga i de pedagogiska verksamheterna. I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att ett kontinuerligt arbete ska bedrivas i syfte att främja jämställdhet, jämlikhet integration. Allas lika möjligheter en god folkhälsa är målet. Skolan ska organiseras så att olikheter möts integration främjas. Resultat Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående Jag tycker om att vara på förskolan 97% 99,1% Jag är en bra kompis 100% 99 % Jag har någon att leka med på förskolan 81% 99,1% Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på 100% 99 % förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 97% 94,5% innevarande föregående

18 (26) Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Egna enheten % innevarande Mitt barn trivs på förskolan 88% 97,1% erbjuder bra mat 31% 62,9 % Egna enheten i % i föregående arbetar aktivt mot diskriminering 68% 62,9 % kränkande behandling Personalen engagerar sig i mitt barn 69% 82,9 % är välstädad 88% 91,4 % har en stimulerande utemiljö 81% 77,2 % innevarande föregående Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet trivsel s fysiska miljö upplevs som trygg säker. har förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. har dokumentera de säkerhetsruti ner. arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet trivsel. har ett förebyggand e dokumentera t arbete för att förhindra diskriminerin g kränkande behandling har ett gemensamt förhållningss ätt bemötande som genomsyrar hela verksamhete n. Engagemang präglar förskolan. Förhållandet inom personalgrup pen samt mellan personal barn kännetecknas av förtroende ömsesidig respekt. mäter följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel säkerhet. har förankrade metoder för att förhindra diskriminerin g kränkande behandling har en dokumentera d gemensam värdegrund som synliggörs i det dagliga arbetet. arbetar aktivt medvetet för att påverka stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggan de demokratiska värderingar. arbetar utifrån förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. s metoder för att hantera konflikter förhindra diskriminerin g kränkande behandling utvärderas kontinuerligt. Varje barn ges utrymme att reflektera över etiska dilemman livsfrågor i vardagen. bedriver ett systematiskt förbättringsar bete när det gäller värdegrundsa rbete med utgångspunkt i forskningsrö n beprövad erfarenhet. Analys beträffande trygghet trivsel I det dagliga arbetet ser personalen det som viktigt att barnet ska känna sig tryggt säkert på sin förskola. På förskolan diskuteras barnens trygghet trivsel kontinuerligt både avdelningsvis i hela arbetslaget. Personalen har gemensamt förhållningsätt ingriper vid konflikter. har en likabehandlingsplanen som årligen revideras. Gersnäs är en förskola med gott rykte, det är många föräldrar som ställer sina barn i kö där.

19 (26) Styrkor Personalen är uppmärksam på inom utomhus miljön, den anpassas efter barnens, säkerhet, behov önskemål. Personalen arbetar nära barnen finns tillhands för barnen stöttar dem i situationer som uppstår i deras vardag. Förbättringsområden Förankra metoder som finns för att förhindra diskriminering kränkande behandling. Kontinuerliga värdegrundsdiskussioner. Åtgärder för förbättring Färdigställa likabehandlingsplanen säkerställa att den är ett levande dokument i verksamheten. Arbeta med den gemensamma värdegrunden synliggöra den i vardagen. 2.3 Barns delaktighet i lärprocessen Barnkonventionens artikel 12 slår fast varje konventionsstats skyldighet att tillförsäkra det barn, som är i stånd att bilda egna åsikter, rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder mognad. I förskolan läggs grunden till att barn skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar för miljön i förskolan. De behov intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön planeringen av den pedagogiska verksamheten (Lpfö 98). Bildningsnämndens skolplan 2012-2014 framhålls vikten av ett vardagsarbete, som skapar intresse engagemang samt att varje barn skall ha inflytande över verksamheten. Vidare betonar Bildningsnämnden särskilt vikten av att all personal besitter hög kompetens inom området individuell vägledning i barns lärande. I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov önskemål. Barn ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) Resultat Barnenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående Jag får ofta välja vad jag vill göra 89% 95,4 % innevarande föregående

20 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 C. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor behov präglar den pedagogiska verksamhete ns utformning Lärandemiljö n skapar goda förutsättning ar för barnens delaktighet. följer upp arbetet med barnens delaktighet Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Varje barns lärprocesser dokumentera s kontinuerligt synliggörs för barnet föräldrarna Det finns en tydlig koppling mellan utvecklings samtalet förskolans arbete med barnets utveckling lärande. Barnen ges möjlighet att medverka i kvalitetsarbet et. Varje barn stimuleras att reflektera över sitt lärande. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt verksamhete ns innehåll. Varje barn görs medvetet om olika sätt att lära. Varje barn är delaktigt i dokumentati onen av sitt lärande. Alla pedagoger bedriver genom dokumentati on utvärdering ett systematiskt arbete för att få barnen att reflektera över sitt lärande. Ett systematiskt arbete bedrivs för att öka barnens delaktighet i lärprocessen med utgångspunkt i forskningsrö n beprövad erfarenhet. Analys beträffande barns delaktighet i lärprocessen på förskolan är måna om att försöka fånga upp barnens intressen arbeta vidare med dem. Diskussioner pågår ständigt i arbetslagen hur verksamheten kan utvecklas för att anpassas efter barnen. Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande genom att pedagoger är lyhörda tror på barnens förmågor. För att synligöra barnens lärprocesser för barn, föräldrar samt pedagoger finns väggdokumentation, portfolio lärknuten. Inför utvecklingssamtalet dokumenterar pedagogerna barnens utveckling lärande. Portfolion finns med som ett underlag för att synligöra barnets lärprocess. Styrkor är lyhörda för barnens önskemål samt att de även försöker se vad gruppen behöver just nu för stimulans. Förbättringsområden Utveckla den pedagogiska dokumentationen genom en fördjupad analys.

21 (26) Åtgärder för förbättring Att mer ingående studera varje enskilt barn dokumentera dennes lärprocesser inflytande över sin vardag. Att varje barn reflektera över sitt lärande. 2.4 Arbetssätt pedagogroll Av skolagens 1 kap. 5 framgår att Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund beprövad erfarenhet. Resultat Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 D. Arbetssätt pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen. Leken ligger till grund för allt lärande. Arbetssätt pedagogroll präglas av variation flexibilitet. Kreativitet skapande präglar arbetssätt lärande. stimulerar utmanar barnen i att utveckla självständigh et tillit till sin egen förmåga. dokumentera r omprövar regelbundet arbetssätt arbetsformer. Verksamhete n är rolig, stimulerande lärorik för alla barn. Barnen uppmuntras till många uttrycksform er som lek, bild, rörelse, sång musik samt dans drama. Arbetssätt arbetsformer dokumentera s utvärderas regelbundet i arbetslagen. utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna andras problem. använder gemensamm a former för dokumentati on av den pedagogiska verksamhete n. Utvärderinga rna bidrar till undervisning ens den pedagogiska verksamhete ns utveckling. En samsyn kring kunskapsbeg repp kunskaps - utveckling präglar pedagogerna s arbete med barnens lärande. reflekterar regelbundet över sin egen roll i relation till barnens utveckling lärande. Olika arbetssätt arbetsformer utvärderas jämförs med varandra för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje barn. Det finns en tydlig progression i förskolans arbetssätt utifrån varje barns förutsättning ar. stimulerar utmanar varje barns utveckling lärande. bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt arbetsformer utifrån forskningsrö n beprövad erfarenhet

22 (26) Analys beträffande arbetssätt pedagogroll Enligt qualisenkäten så tycker föräldrarna att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för deras barn. Miljön är anpassad för att barnen ska kunna inspireras ta egna initiativ till olika lekar sysselsättningar. är öppna för barnens önskemål försöker i möjligaste mån stötta barnen till att genomföra sina idéer(2) Genom dokumentation, reflektion i arbetslagen omprövas arbetsätt arbetsformer (2). Styrkor En inbjudande miljö uppmuntrande pedagoger som främjar barnens kreativitet lust att lära. Föräldrar anser att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för deras barn. Förbättringsområden Samarbete med kultursskolan för att få inspiration om olika uttrycksmedel. Effektivare planeringstid för att diskutera nya lärmiljöer olika utrycksformer. Åtgärder för förbättring Utveckla arbetet med olika utrycksformer Pröva nya lärmiljöer för barnen. 2.5 Föräldrainflytande Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran utveckling. skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt mångsidigt. s arbete skall därför ske i ett nära förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna skall ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål innehåll är därför en förutsättning för barns föräldrars möjligheter till inflytande (Lpfö 98). Föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering deras röster ska lyftas fram. (LPFÖ 98/10) I Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 framhålls att verksamheten ska utgå från barnens behov barns föräldrars önskemål. Bildningsnämndens verksamhetsplan 2012-2014 slår fast att pedagogisk omsorg skall erbjudas på annan tid än dagtid vardagar när behov föreligger. Resultat Föräldraenkät Andel svar i procent (minst tio svar) Jag får vara med påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling lärande Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering förbättring av verksamheten Förskoleenkät Instämmer helt/instämmer till stor del Egna enheten Egna enheten i % innevarande % i föregående 31% 51,5 % 50% 48,6 % innevarande föregående

23 (26) Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 E. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag hur verksamheten bedrivs. tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation med föräldrarna. uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten. följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbete t. samverkar med föräldrarna kring barnets utveckling lärande. följer upp föräldrarnas inflytande. har forum för samråd med föräldrarna. Metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling utvärderas utvecklas kontinuerligt. involverar föräldrarna i utvärderingen förbättringen av verksamheten. Föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. Nya former för föräldrainflyta nde utvecklas systematiskt kontinuerligt med utgångspunkt i forskningsrön beprövad erfarenhet. Analys beträffande föräldrainflytande Under inskolningen får föräldrarna information om förskolans uppdrag en första inblick i hur verksamheten bedrivs. är medvetna om att en god relation till föräldrarna bygger på förtroende som skapas genom ett positivt bemötande god kommunikation (steg1). Under barnens tid på förskolan ges regelbundet muntlig skriftlig information hur barnets dagar på förskolan ser ut. Detta sker genom vardagliga samtal, planerade samtal/möten, väggtidning, hembrev via Lärknuten. Det ger en möjlighet till föräldrarna att kunna engagera sig i barnens förskoletid(steg 2). Genom den årliga enkäten som ges ut till föräldrar, barn personal, ges föräldrarna möjlighet att delta i kvalitetsarbetet genom att anonymt delge vad de anser om verksamheten. Dessa svar tas sedan med när verksamheten utformas(steg3) I svaren från enkäten instämmer 25 % helt 25 % till stor del att de som föräldrar får möjlighet att vara delaktiga i förskolan 19 % svar att de inte vet eller att de inte har någon åsikt. Genom områdesråd ger föräldrarna möjlighet att lyfta frågor kring verksamhetens innehåll utveckling. Under höstterminen utbildas förskollärare i utvecklingssamtalets upplägg innehåll. Styrkor har ett positivt bemötande en god kommunikation med föräldrarna. Förbättringsområden Hitta metoder för att kontinuerligt göra föräldrarnas delaktighet i barnens utveckling lärande. Åtgärder för förbättring Få fler föräldrar att svara på qualisenkäten exempelvis få den översatt till flera språk. Ett projektarbete pågår som dokumenteras synliggörs för att göra föräldrar mer delaktiga i barnens utveckling lärande.

24 (26) 3. Redovisning av prioriterade mål 3.1 Analys av arbetet med prioriterade mål 2014 Kommunikation behöver upprätta ett samarbete med grundskolan (förskoleklassen). När barngruppernas sammansättning ändrades hösten 2013 på Gersnäs blev resultatet att femåringar stannade kvar på förskolan. Tidigare flyttade alla Gersnäs femåringarna till en femårsgrupp på förskolan Norrgården. Detta har öppnat upp för ett mer direkt samarbete med förskoleklassera vilket där med har förbättrats. Med en levande organisation ändras förutsättningarna från år till år det finns alltid utrymme för vidareutveckling. som ansvarar för femårsgruppen tar kontakt med förskoleklasserna i början av vårterminen för att skapa en struktur för överskolning. Målet är att besöka skolan så att barnen ska få möjlighet att bekanta sig med miljön, pedagogerna de nya klasskamraterna för att de ska känna sig trygga inför starten i förskoleklassen. Vi följer kommunens plan för övergångar. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens röst behöver dokumenteras i större utsträckning för att öka delaktigheten i sin egen lärandeprocess. Det här målet står kvar som prioriterat. I det dagliga arbetet tar pedagogerna tillvara på barnens intresse önskemål. Detta genom pedagogisk dokumentation som synliggör barnens lärprocesser. är uppdaterad med ny teknik som gör det möjligt för pedagogerna barn att dokumentera här nu. Avdelningarna har upprättat väggtidningar där barnen är delaktiga genom att välja bilder från dagen att reflektera runt sedan publicera dem. Med det har pedagogerna möjlighet att återkoppla med barnen om deras utveckling lärande. Detta läggs också till viss del ut på lärknuten så processen kan vidareutvecklas i hemmen. Vårterminen 2015 kommer förskolan att satsa på individuella dokumentationsloggböcker via lärknuten. Detta för att bättre kunna följa varje barns utveckling lärande öka delaktigheten i den egna lärprocessen. Det ger även möjlighet för hemmen att följa delta i utvecklingen. Arbetssätt pedagogroll ska utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation ge analys reflektion mer utrymme Det här målet står kvar som prioriterat. Inför vårterminen 2015 har det gjorts ändringar i organisationen för att utöka pedagogernas reflektionstid. Detta för att öka arbetet med pedagogisk dokumentation i helhet men framför allt för att ge mer utrymme för analys reflektion i till exempel dokumentationsloggböcker, qualis temaarbeten. börjar få en god grund i arbetet med pedagogisk dokumentation som passar verksamheten kommer att satsa på att utveckla detta under året.

25 (26) 3.2. Planerade prioriterade mål 2015 Vad? Metod? Vilka/Vilket område? Profilera marknads föra Gersnäs på kommunens hemsida Använda Lärknuten mer för att marknadsfö ra verksamhet en på Gersnäs. Utbilda en pedagog till Webbredaktör som får kunskap tillgång till förskolan hemsida. Alla pedagoger ska klara kriterierna enligt lägstanivån för arbetet med Lärknuten. Varje avdelning har som mål att lägga ut någonting under utveckling lärande minst en gång i veckan. behöver hitta metoder för att följa upp hur de egna insatserna har påverkat imagen. När? (tidsperiod) Analys/Utvärdering IMAGE Under vårterminen 2015 kommer en pedagog webbredaktörsutbildning en. Inför lönesamtalet 2015 ska alla pedagoger veta om de uppfyller alla mål enligt lägstanivån för arbetet med Lärknuten. På husmöten planeringsdagar följer pedagogerna upp alla åtgärder för förbättring därmed även Image. Ständigt pågående process. Utvärderas i nästa års kvalitetsredovisning. Ansvarig/-a Pedagog går utbildningen till webbredaktör. Alla pedagoger ansvarar för marknadsföring en på Lärknuten Tre ansvariga pedagoger ser till att åtgärder för förbättring blir en stående punkt i dagordningen till gemensamma möten. behöver mer ingående studera varje enskilt barn dokumentera dennes lärprocesser inflytande över sin vardag. Varje barn ska få större möjlighet att reflektera över sitt eget lärande. ska satsa på individuella dokumentationsloggböc ker via Lärknuten. Detta för att bättre kunna följa varje barns utveckling lärande öka delaktigheten i den egna lärprocessen. Det ger även möjlighet för hemmen att följa delta i utvecklingen. Avdelningarna har upprättat väggtidningar där barnen är delaktiga genom att välja bilder från dagen att reflektera runt sedan publicera dem. Med det har pedagogerna möjlighet Barns delaktighet i lärprocess en Vårterminen 2015 kommer förskolan att satsa på individuella dokumentationsloggböc ker via Lärknuten. Arbetet med väggtidningar pedagogisk dokumentation är fortlöpande. Utvärderas i nästa års kvalitetsredovisning Förskollärarna ansvarar för att hitta en struktur för att arbetet med loggböckerna. Alla pedagoger ansvarar för den pedagogiska dokumentatione n i vardagen.