Fokus Matglädje Utvärdering av Hushållningssällskapets nationella projekt om att öka matglädjen i den offentliga måltiden Anita Boij

Fokus Matglädje Utvärdering av Hushållningssällskapets nationella projekt om att öka matglädjen i den offentliga måltiden Anita Boij Rapport 2011:7 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling

Fokus Matglädje

Bilder: www.fokusmatgladje.se - fotograf Thomas Carlén Rapport 2011:7 ISBN 978-91-979424-3-0 1:a upplagan 12 december 2011 2011 Anita Boij A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling, Tranås

3 Innehåll Bakgrund...4 Projektet...5 Utvärderingen...7 Rapportens uppläggning...8 De som deltagit i utvärderingen...9 De deltagande kommunerna...9 De som deltagit i utvärderingen...9 Kommunernas måltidsarbete innan projektet...11 Många lagar mat från grunden...11 Stora skillnader i typ av kök...11 Olika kostorganisationer...13 Olika tillgång till resurser...14 Goda förutsättningar på arbetsplatsen...15 Arbetet med kostpolicy och upphandling...18 Kostpolicyn ett skäl att delta...18 Arbetsgrupperna...18 Förankring och uppföljning...21 Upphandling av livsmedel svårt att påverka...22 Deltagandet i utbildningen...23 Bra information om projektet...23 Mycket bra utbildningar...24 Ett år senare...27 Mycket nöjda kostchefer...27 En hel del finns kvar hos deltagarna...29 Fortsatta behov...33 Hos kostcheferna...33 Hos deltagarna i de praktiska utbildningarna...34 Hos deltagarna i uppföljningen...36 Sammanfattning och reflektioner...38 Sammanfattning...38 Slutsatser...42 Uppföljningens metod...45 Metod och tillvägagångssätt...45 Bearbetning och analys...46 Metoddiskussion...46 Referenser...48 Bilaga 1. Deltagarenkät...49 Bilaga 2. Telefonintervju kostchefer 2010...53 Bilaga 3. Uppföljningsenkät 2011...54 Bilaga 4. Telefonintervju kostchefer 2011...58 Tidigare rapporter...59

4 Bakgrund Att mat tillhör människans grundläggande behov råder det ingen tvekan om. Människan behöver mat för att överhuvudtaget leva, men maten har en mycket större funktion än så i människans liv. Mat och måltider är en mötesplats och kulturbärare. Goda matvanor befrämjar också en god hälsa. Matvanor och livsmedel ingår även i regeringens folkhälsomål. Så här skriver Statens folkhälsoinstitut på sin hemsida om matvanor: Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt- /kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Människor i Sverige har generellt bra matvanor men det finns skillnader som beror på ålder, kön, social och ekonomisk situation och var du bor. Ohälsosamma matvanor är vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet i hälsa. Matvanor är komplexa och många faktorer spelar in vid val av mat, exempelvis kultur och vanor, tillgänglighet och utbud av olika livsmedel, pris och marknadsföring. För att främja goda matvanor behövs en bred satsning på olika nivåer i samhället där alla aktörer drar åt samma håll mot ett gemensamt mål. Det är också viktigt att tydliggöra samband mellan matvanor och olika hälsoutfall (www.fhi.se). Sveriges regering har också antagit en vision kring mat och livsmedelsproduktion som kallas Sverige det nya matlandet. Syftet är att skapa jobb och tillväxt över hela landet. Genom satsningar på mat och livsmedelsproduktion samt mat i kombination med upplevelser ska 20 000 nya jobb skapas till 2020 (Handlingsplan 2010). I handlingsplanen finns den offentliga måltiden med som ett fokusområde och det har följande mål: Mat som serveras inom den offentliga sektorn ska genomsyras av kvalitet och matglädje Öka förutsättningarna för små och medelstora företag att lägga anbud på marknaden för offentlig upphandling Mat ska serveras i en miljö och i en omgivning som är tilltalande (Handlingsplan sid. 5). Det kan konstateras att måltider intas i olika miljöer både i hemmet, på restauranger och i offentliga miljöer såsom skola, vård och omsorg. För de som äter i offentliga miljöer är ofta valmöjligheterna mindre, det vill säga att en skolelev kan inte välja mellan olika skolrestauranger, utan är hänvisad till den som finns på den aktuella skolan. Detsamma gäller för människor inom vård och omsorg. Det medför

5 att den offentliga måltidens kvalitet och innehåll blir avgörande för om gästen äter tillräckligt och får en bra matupplevelse. Det finns många aktörer i det svenska samhället som arbetar med frågor om mat och livsmedel. Till de offentliga aktörerna hör bland annat Livsmedelsverket, Jordbruksverket, Skolverket och Socialstyrelsen. Det finns även andra aktörer och en av dessa är Hushållningssällskapet. Projektet Hushållningssällskapet har lång erfarenhet av att arbeta med matutbildningar inom offentlig sektor. De har ansvarat för projektledning, genomfört utbildningar och utvecklingsverksamhet på uppdrag av och tillsammans med ett flertal kommuner, landsting, universitet och nationella föreningar. Projekten har varit på både lokal, regional och nationell nivå. I början av år 2010 ansökte Hushållningssällskapet om medel hos Jordbruksverket för att under två år genomföra ett nationellt projekt för att utveckla måltiderna i offentlig förvaltning. Syftet med projektet var: Att kvalitet, säkerhet och matglädje ska genomsyra måltiderna som serveras inom den offentliga sektorn. Att alla som äter i den offentliga verksamheten erbjuds måltider som är goda, hälsosamma och lagade från grunden i nära anslutning till serveringen. Att personal som lagar mat inom offentliga förvaltningar har kunskaper att planera, tillaga och servera god, hälsosam och attraktiv mat som gärna är lagade med råvaror som är närproducerade och/eller hållbart producerade. Att de deltagande kommunerna i projektet har påbörjat ett långsiktigt förändringsarbete avseende måltidsverksamheten. Att kommunerna har mål och resurser avseende de offentliga måltiderna (Projektansökan). Målet med projektet var: Att erbjuda 100 utbildningar/utbildningspaket i 50 kommuner/stadsdelar där kostenheter/måltidspersonal utifrån sina specifika behov kan välja kompetensfördjupning. Att skapa samordning mellan kommuner för att få en offensiv utveckling av skolornas måltidsverksamhet och kunskapsförmedling om mat. Att förmedla kunskap om den offentliga måltidsverksamhetens stora betydelse när det gäller matens betydelse avseende smak, hälsa, miljö, ursprung och kulturbärare. Att i samarbete med Miljöstyrningsrådet ge underlag för kravspecifikationer i upphandlingen (Projektansökan).

6 Hushållningssällskapet erhöll i mars 2010 medel från Jordbruksverket för det första projektåret. Under det första knappa projektåret skulle projektet startas upp, utbildningsmaterial tas fram, kommuner skulle bjudas in och 30 utbildningar genomföras i 15 kommuner/stadsdelar. 1 Projektet skulle vara avslutat, redovisat och utvärderat till december 2010. Hushållningssällskapet ansökte om medel för ett andra projektår. Medlen beviljades i mars 2011. Även denna gång skulle projektet vara genomfört, avslutat, redovisat och utvärderat till december 2011. Under år 2011 deltog 33 kommuner i projektet. Ursprungligen skulle sammanlagt 50 kommuner delta i projektet under år 2010 och 2011. Anledningen till att det blev 48 kommuner istället, var att inte fler kommuner ansåg att de hade tillräcklig med tid för att förankra och genomföra alla aktiviteter under 2011. Däremot är de redo att delta under år 2012, om ett tredje projektår beviljas. Enligt Hushållningssällskapets egna uppgifter har projektet under de två projektåren nått 3 898 personer. Fokus Matglädje har bestått av tre olika steg. Det första steget var möte med representanter för kommunledning/nämnd, skolledare och kostchef. Då startades bland annat kommunens utvecklingsarbete med framtagande av en kostpolicy och diskussioner hölls om vad som är bra mat, om Livsmedelsverkets råd för goda matvanor för hälsa och miljö samt om kommunens upphandling av livsmedel. Det andra steget var utbildning för personal inom den offentliga måltidsverksamheten. Då genomfördes tre utbildningar; en basutbildning och två praktiska utbildningar. Basutbildningen vände sig till en bred grupp personal. Det kunde vara kökspersonal, pedagoger, rektorer, politiker med flera. Den innehöll information om vad som är bra mat, matens betydelse, måltidsordning, livsmedelsval med mera. När det gäller de två praktiska utbildningar var de riktade till kökspersonal och cirka 20 personer kunde delta i varje grupp. Kommunerna kunde mellan fyra olika alternativ. De var: vegetariskt/ sallader/grönsaker/potatis, fiskmåltider, köttmåltider och mellanmål/ aptitretare/sängfösare. Det första projektåret erbjöds två utbildningar. Efter de önskemål som framkom i utvärderingen år 2010 erbjöds tre utbildningar i steg 2 år 2011. Det tredje steget handlade om utvärdering och fortsatt förändringsarbete med diskussioner om bland annat vad som behövde förändras, hur det skulle följas upp och utvärderas, uppföljning med nyckeltal och handlingsplan med tidsperspektiv. Mer finns att läsa på www.fokusmatgladje.nu. Fokus Matglädje innebar alltså att varje deltagande kommun fått del av två till tre samlingar och tre till fyra utbildningar, beroende på projektår. Projektet har letts av en styrgrupp med tre personer från Hushållningssällskapet. Det har också haft en referensgrupp med representanter från: 1 I den här rapporten används, för enkelhetens skull, ordet kommun oavsett om det avses en kommun, stadsdel eller förvaltning. I ett par större kommuner har kostorganisationen varit uppdelad på två eller flera förvaltningar och då har deltagandet för varje förvaltning räknats som en separat deltagare.

7 Livsmedelsverket Karolinska institutet Skolmatens Vänner Miljöstyrningsrådet Naturvårdsverket SKL Kost och Näring Dessa har både haft fysiska möten och telefonmöten under hela projekttiden. Referensgruppen har både kommit med information om arbetet kring offentliga måltider i sina organisationer och varit ett bollplank för projektet. Utvärderingen Hushållningssällskapet gav i juni 2010 A. Boij AB, med teologie doktor Anita Boij som utredare och forskare, uppdraget att utvärdera projektet. Syftet med en kombinerad process- och målutvärdering är att få kunskap om hur projektet har uppnått sina mål samt att skapa förståelse för projektets möjligheter och begränsningar. Genom att resultatet redovisades under projektets gång kunde utvärderingen även ha ett utvecklande syfte. Utvärderingen utfördes i två delar. Den första delen var oktober 2010 mars 2011 och den andra var september november 2011. Under år 2010 delades en deltagarenkät ut. Den innehöll frågor om hur deltagarna uppfattade sin arbetssituation och kommunens måltidsarbete, hur de uppfattade utbildningarna och deras behov av ytterligare stöd, se bilaga 1. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med kostchefer eller motsvarande i de 15 medverkande kommunerna. I utvärderingen kallas de, för enkelhetens skull, för kostchefer oavsett om de hade den befattningen eller inte. Telefonintervjuerna handlade om deras synsätt på mat i offentlig miljö, på sambandet mellan mat och miljö, arbetssätt med färdiglagad mat eller mat som är lagad från grunden, om de hade något kostpolitiskt program, vilka kravspecifikationer kommunen hade för upphandling med mera, se bilaga 2. I början av december 2010 lämnades en lägesrapporten till Jordbruksverket med en beskrivning av hur långt utvärderingen kommit, några resultat från utvärderingen och reflektioner kring de hittills framkomna resultaten. Efter den första utvärderingsdelen presenteras de viktigaste resultaten i ett kortfattat PM. Under hela år 2011 delades deltagarenkäten ut. Under hösten 2011 fick måltidspersonalen i de 15 kommunerna från år 2010 en uppföljande enkät för att få ytterligare kunskap om projektet, hur mycket av de kunskaper, recept med mera som förmedlades i utbildningen som tillämpades i det dagliga arbetet, vad personalen såg som möjligheter och hinder för att kunna planera, tillaga och servera god, hälsosam och attraktiv mat samt vad de hade för behov av ytterligare stöd, se bilaga 3. Då genomfördes också uppföljande telefonintervjuer med kostchefer eller motsvarande i 14 av de 15 kommunerna för att få veta hur deltagandet i projektet påverkat och förändrat deras synsätt och arbetssätt, om det på längre sikt tillfört någon ytterligare kunskap hos måltidspersonalen samt vilka ytterligare behov av stöd

8 som fanns. Dessutom gjordes en telefonintervju med styrgruppen för att kunskap om projektet som helhet och hur arbetet med att nå projektets fjärde mål har blivit, se bilaga 4. Under hela projekttiden skedde en fortlöpande dokumentgenomgång. Mötesanteckningar, inbjudningar till utbildningar med mera tillsänds utredaren. På så sätt kunde projektet följas. Rapportens uppläggning I nästa kapitel beskrivs de som deltagit i utvärderingen. Därefter följer ett kapitel om kommunernas måltidsarbete innan projektet. Efter det kommer två kapitel om vad deltagarna tyckte om projektet; ett om arbetet med kostpolicy och upphandling samt ett om utbildningarna. Därnäst följer ett kapitel om vad deltagarna från år 2010 tyckte om projektet ett år senare och ett kapitel om deltagarnas fortsatta behov av utbildning och kunskap. Sedan följer ett kapitel med sammanfattning och reflektioner. För den mer forskningsintresserade läsaren kommer sist i rapporten ett kapitel om utvärderingens metod och genomförande.

9 De som deltagit i utvärderingen Den här utvärderingen bestod av både enkäter och intervjuer. Här beskrivs de som deltagit i utvärderingen. De deltagande kommunerna De 15 kommuner som deltagit under år 2010 var av olika storlek. Den minsta hade knappt 4 000 invånare och den största cirka 95 000 invånare. I en del kommuner ingick enbart de offentliga måltider som lagades inom barn- och utbildningsförvaltningen eller de som lagades inom äldreomsorgen i projektet. Under år 2011 deltog 33 kommuner med olika storlek och från olika delar av landet. Totalt har kommuner från Sölvesborg till Överkalix, från Orust till Huddinge deltagit i projektet. De som deltagit i utvärderingen Det är sammanlagt många personer som deltagit i projektet och i utvärderingen. Totalt har 1 268 enkäter samlats in och 30 intervjuer genomförts. Tabell 1 visar antalet som deltagit i utvärderingens olika delar. Tabell 1. Deltagare i utvärderingen År 2010 År 2011 Antal kommuner som deltagit i utvärderingen 15 26 Deltagarenkäter 395 670 Uppföljande enkäter med kökspersonal - 203 Telefonintervjuer med kostchefer 15 14 Telefonintervju med styrgrupp - 1 Totalt har 395 ifyllda enkäter från 15 kommuner lämnats in år 2010. Dessa enkäter delades ut och samlades in av matkonsulterna i slutet av de praktiska utbildningarna. Nästan alla svarande var kvinnor, 380 kvinnor och 15 män. Medelåldern för de svarande var 48 år. Den yngsta var 21 år och den äldsta var 66 år. År 2010 intervjuades också alla de 15 kostcheferna. År 2011 var förfarandet med deltagarenkäterna detsamma. Då inkom 670 enkäter från 26 kommuner. I projektet ingick visserligen 33 kommuner, men alla utbildningar hann inte genomföras innan databearbetningen av enkäterna var tvungen att påbörjas. Om projektet fortsätter ett tredje år kommer de enkäter som inte kom med i den här rapporten att bearbetas och tas med i rapporten för 2012. Även under år 2011 var nästan alla svarande kvinnor, 602 kvinnor och 66 män. Medelåldern för de svarande var 48 år. Den yngsta var 20 år och den äldsta 65 år. De 15 kommunerna från år 2010 deltog i ett fördjupat studium av projektet. Uppföljande enkäter skickades med post till kostcheferna för att delas ut till den kökspersonal som deltagit år 2010. Kostcheferna fick en instruktion för hur de

10 skulle gå till väga vid utdelande och insamlande samt med deltagarlistor och svarskuvert. På grund av ett missförstånd fick inte en kommun några enkäter. Det är säkerligen tillvägagångssättet som medfört att andelen svarande var betydligt mindre jämfört med utvärderingsdel 1, även när det tagits hänsyn till deltagarna för den kommun som inte deltog i del 2, totalt 54 %. Här har enkäten delats ut ett år i efterhand och insamlandet har varit helt beroende på kostchefens engagemang för att få in så många enkäter som möjligt. Det finns dock ingen anledning att anta att det finns något systematiskt bortfall, såsom att de som exempelvis varit mindre nöjda med projektet inte svarat på enkäten. Bortfallet beror troligen på hur utdelandet och insamlandet skett av kostcheferna. I och med det kan ändå de svar som lämnats in betraktas som tillräckligt representativa för hela gruppen. I den uppföljande enkäten till deltagarna i de praktiska utbildningarna var 96 % av de svarande kvinnor, 189 kvinnor och 7 män. Medelåldern för de svarande var 49 år. Det fanns dock stora variationer. Den yngsta var 22 år och den äldsta 65 år. År 2011 intervjuades 14 av de 15 kostcheferna. Tabell 2 visar vilken befattning de som svarat på enkäterna hade. Tyvärr hade inte alla svarat på frågan. Tabell 2. De svarandes befattning. Antal År 2011, År 2010 År 2011 uppföljande enkät Antal Procent Antal Procent Antal Procent Måltidspersonal förskola/skola 191 55 % 329 55 % 132 73 % Måltidspersonal äldreomsorg 57 17 % 121 20 % 34 19 % Omvårdnadspersonal 43 12 % 56 9 % 4 2 % Ansvarig kök 35 10 % 69 12 % 8 4 % Annan befattning 20 6 % 25 4 % 4 2 % Totalt 346 100 % 600 100 % 182 100 % De allra flesta som deltog i de praktiska utbildningarna arbetade i kök. En liten grupp arbetade som omvårdnadspersonal. Till annan befattning hörde enhetschefer, kostchefer, handläggare, praktikanter med flera. I den uppföljande enkäten som gick ut till dem som deltagit år 2010 var det framför allt måltidspersonalen som svarat. Man kan tänka sig att det var lättast för kostcheferna att både dela ut och samla in enkäterna till dem. Det var antagligen svårare för kostcheferna att både dela ut och samla in enkäterna från dem som hade en annan befattning.

11 Kommunernas måltidsarbete innan projektet En del i utvärderingen har varit att få kunskap om hur kommunernas måltidsarbete var innan projektet startade. Vad hade kommunerna för typ av kök? Lagade de mycket mat från grunden? Hur såg deras kostorganisation ut och vilka förutsättningar fanns för arbetets utförande? Dessa frågor besvaras i det här kapitlet och relateras till projektets syfte. Många lagar mat från grunden Det första syftet för projektet var att alla som äter i den offentliga verksamheten erbjuds måltider som är goda, hälsosamma och lagade från grunden i nära anslutning till serveringen. Hur var det i de 15 kommuner som deltog i det fördjupade studiet i utvärderingen: Lagade de mat från grunden? Den frågan väckte mycket tankar hos kostcheferna om vad som var helfabrikat och vad som var lagat från grunden. De helfabrikat som nämndes var köttbullar, korv, pulversåser, fiskpinnar, pannkakor. Något som de flesta köken använde var färdigskalad potatis. Så här resonerade en kostchef: Intervjuare: Lagar ni mycket mat från grunden eller använder ni mycket helfabrikat, fiskpinnar, pannkakor, pizzabitar, köttbullar? Informant: Vi försöker att laga mycket mat från grunden. Det är vår vision. Inom äldreomsorgen lagar vi mer mat från grunden än vad vi gör inom skolan. / / 2 Vi försöker att laga mer från grunden, men i skolan har man kanske mer korvrätter. Intervjuare: Hur gör ni med såser, gör ni det från grunden? Informant: Det gör vi från grunden. Intervjuare: Köper ni skalad potatis? Informant: Ja, det gör vi. Vi köper skalad potatis, en del köttfärsrätter, pannkakor. Det är vår ambition laga så mycket som möjligt från grunden. Det är en kompetensfråga också (Kostchef 11, utvärderingsdel 1). I de flesta av de deltagande kommunerna försökte man att laga mycket mat från grunden. Det var bara i någon enstaka kommun som ganska mycket helfabrikat användes. Stora skillnader i typ av kök Det första syftet i projektet innehöll också att maten skulle vara lagad i nära anslutning till serveringen. Hur var det i de 15 kommunerna som ingått i den fördjupade studie? Lagades maten i nära anslutning till serveringen? 2 Det här tecknet / / betyder att en del i intervjun inte finns med i citatet. Det överhoppade påverkar dock inte citatets innehåll.

12 I det här sammanhanget brukar man tala om tre sorters kök. Det ena är tillagningskök, alltså att maten lagas i anslutning till där den serveras och/eller transporteras vidare dit den ska serveras. Den andra är mottagningskök, det vill säga att maten lagas helt i ett annat kök och maten endast tas emot och serveras. Det tredje är mottagningskök med viss tillagning och det innebär att delar av maten lagas i köket medan övrig mat levereras från ett tillagningskök. Det kan vara att kött och sås levereras, men potatisen kokas på plats. I de 15 kommunerna fanns stora skillnader mellan vad man hade för typ av kök. Intervjuerna med kostcheferna visar att tre kommuner hade enbart tillagningskök där all mat lagades och serverades. I en kommun fanns enbart ett centralkök och i tre kommuner fanns en blandning mellan centralkök, mottagningskök och några tillagningskök. I de övriga åtta kommunerna fanns en blandning av tillagningskök, mottagningskök och mottagningskök med viss tillagning. I exempelvis en kommun fanns en politisk vilja att ha så många tillagningskök som möjligt. Intervjuare: Hur är det i er kommun när det gäller förskola, grundskola och gymnasium; har ni tillagningskök på alla enheter eller är det en blandning av tillagningskök och mottagningskök? Informant: På de tre gymnasierna är alla tillagningskök. Vi har 24 grundskolor och av dem är 18 tillagningskök. Vi har några mottagningskök kvar. Bland förskolorna har vi mest tillagningskök. Det har på senare år kommit in några paviljonger i förskolan och de är mottagningskök. Intervjuare: De flesta är tillagningskök. I de grundskolor som inte har tillagningskök, vill ni bygga om så det blir det? Informant: Flera mottagningskök är på ganska stora skolor. Det ligger högt på några politiska partiers agenda. Det är politikerna som arbetar med de här frågorna. Intervjuare: Det kräver ju stora ekonomiska resurser att bygga om kök. Informant: Det är väldigt dyrt. Lokalytan räcker inte till. Vi bygger om ett kök var tredje år, så det går åt det hållet, inte mot centralisering eller cook chill 3 (Kostchef 13, utvärderingsdel 1). I någon kommun tyckte kostchefen att de hade den blandning av tillagningskök och mottagningskök som var möjlig, men i flera kommuner önskade man fler tillagningskök. Det var dock förenat med stora ekonomiska investeringar att bygga om, bygga till eller bygga nya tillagningskök. Även om dessa resultat enbart kommer från 15 kommuner, kan man anta att denna stora variation överlag finns i kommunerna. Om Hushållningssällskapet beviljas ytterligare ett projektår är detta en fråga som kommer att studeras vidare i utvärderingen. I deltagarenkäterna fick personalen svara på en fråga om vilken typ av kök som fanns på deras arbetsplats och var deras arbetsplats fanns. Om den fanns på landsbygd, i centralorten eller liknande. De svarandes arbetsplatser fanns på olika platser inom kommunerna. En del arbetade i centralorten och en del på landsbygden. I tabell 3 visas arbetsplatsens placering i förhållande till vilken typ av kök de hade. 3 Cook chill innebär att mat tillagas på traditionellt sätt och sedan snabbt kyls ned till mellan 0 C och +3 C. Maten förvaras därefter i en temperatur mellan 0 C och +3 C tills dess den ska serveras (www.slv).

13 År 2010 Tabell 3. Arbetsplatsens placering jämfört med typ av kök. Procent Mottagningskök med Tillagningskök Mottagningskök tillagning År 2011 År 2010 År 2011 År 2010 År 2011 Uppföljning Uppföljning Uppföljning Landsbygd 56 % 88 % 76 % 11 % 6 % 8 % 33 % 6 % 16 % Mindre tätort utanför centralort 70 % 85 % 72 % 8 % 5 % 6 % 22 % 10 % 22 % Centralorten 76 % 82 % 68 % 4 % 4 % 5 % 20 % 14 % 26 % Stadsdel i storstad 90 % 100 % 72 % - - 14 % 10 % - - Tabell 3 visar att bland de deltagande kommunerna år 2010 fanns tillagningsköken främst i tätorterna och i centralorterna. Det fanns inte lika många tillagningskök på landsbygden. Det var få kök som enbart var mottagningskök. År 2011 deltog fler kommuner som mestadels hade tillagningskök, oavsett om det var på landsbygden eller i centralorten. Andelen mottagningskök och mottagningskök med viss tillagning var ungefär samma. De som svarat på uppföljningsenkäten var en större andel personal som arbetade i tillagningskök än i mottagningskök eller mottagningskök med viss tillagning. Utifrån hittills redovisade uppgifter kan slutsatsen dras att de som framför allt svarade på uppföljningsenkäten var måltidspersonal i tillagningskök. Därmed har en viss förskjutning skett mellan den ursprungliga svarsgruppen år 2010 och svarsgruppen år 2011. Olika kostorganisationer Till projektets mål hörde att i samarbete med Miljöstyrningsrådet ge underlag för kravspecifikationer i upphandlingen. Hur såg de 15 kommunernas kostorganisation ut och vem hade ansvaret för upphandlingen? De 15 kommunerna hade olika kostorganisationer. En del kommuner hade en gemensam kostorganisation där allt som hade med kost att göra administrerades och leddes. I dessa kommuner låg personalansvaret för dem som arbetade i kommunens kök, ansvar för matsedel, inköp och upphandling på kostchefen. Informant: Vi har en kostchef i kommunen och då är jag ansvarig för alla offentliga måltider. Det är både skola, äldreomsorg och förskola. Det ser lite olika ut på förskolorna. En del skickar vi bara mat till och en del förskolor lagar maten. Intervjuare: Har du det övergripande arbetsgivaransvaret för alla i kostorganisation? Informant: Ja, det har jag. Intervjuare: Ansvar du också för upphandlingen av livsmedel? Informant: Det är jag som är ansvarig (Kostchef 11, utvärderingsdel 1). I några kommuner var kostorganisationen uppdelad på barn och utbildning samt omsorg. I någon kommun låg allt utom förskolorna under kostenheten. Ansvaret för köken i förskolorna låg istället under respektive rektor. Det fanns också kommuner som hade en kostenhet utan personalansvar för personalen som arbetade i köken. Personalansvaret låg istället under respektive enhetschef eller rektor.

14 Vi har kökschefer som vi kallar dem. Det är en i varje kök, men vi har ingen övergripande chef. Det är rektorn som är chef för köken, (Kostchef 13, utvärderingsdel 1). I dessa kommuner var det vanligt att budgetansvaret för köken också låg på enhetscheferna. När det gällde upphandling av livsmedel var det olika hur mycket påverkansmöjligheter kostchefen hade. I de kommuner som samarbetade med någon annan kommun om upphandling hade ofta kostchefen mindre möjligheter att påverka upphandlingskriterierna än de kommuner där kostchefen ansvarade för upphandlingskriterierna. Även om det inte ingår i utvärderingsuppdraget kan man fundera över vilken kostorganisation som mest gynnar den offentliga måltiden och upphandlingen av livsmedel. Olika tillgång till resurser I projektets fjärde syfte ingick bland annat att kommunerna skulle ha resurser avseende de offentliga måltiderna. Intervjuerna år 2010 visade att kommunerna hade skiftande resurser till den offentliga måltiden (kökens kvalitet, personalens kompetens, budget, personal med övergripande ansvar såsom kostchef, kostekonom och liknande). I några kommuner ansåg man att resurserna för den offentliga måltiden var bristfälliga och i andra att de var goda. Här är ett exempel från en kommun där man uppfattade att resurserna var god och där verksamheten hade ett politiskt stöd. I kommunen hade man exempelvis byggt om mottagningskök till tillagningskök. Vi har faktiskt fått pengar för merkostnaden som de ekologiska [livsmedlen] 4 medför. I en del kommuner säger de att Ni ska köpa, men de ger inte mer pengar för det. Här har de ändå förstått att det kostar mer (Kostchef 1, utvärderingsdel 1). I en annan kommun avsattes inte tillräckligt med ekonomiska medel för att budgeten för den offentliga måltiden skulle hålla. Vi har hållit på och räknat på det där med måltidspris för att vi ska få ihop det. Vår budget matchar inte det vi får i ersättning från förvaltningarna. Nu har vår ekonom börjat prata med dem också. Så får vi se om vi kanske kan få ihop något till nästa år (Kostchef 8, utvärderingsdel 1). När det gällde kökens kvalitet hade många kommuner slitna kök med stora renoveringsbehov. Till resurser hör inte enbart ekonomi och kökens standard. Hur var det med personalens kompetens? Det var några kostchefer som upplevde att det fanns en stor brist i personalens kompetens. Här följer ett exempel på det: 4 Text inom klammer [ ] är inskriven av författaren för att öka läsbarheten i citatet.

15 Där har vi haft en jättestor brist. Det syftet har genomsyrat min tanke jättemycket, att öka kunskapen för personalen. Det är de som behöver den här utbildningen, inte jag själv eller någon annan administrativ personal, utan det är verkligen kökspersonalen, de som är på golvet. De behöver ökad kunskap och kompetensutveckling, vilket har varit eftersatt. Det är där nyckeln är (Kostchef 10, utvärderingsdel 1). De flesta poängterade dock hur viktigt det var med utbildning och att den inte bara tog upp själva tillagningen, utan också allt runt omkring: Vi behöver höja kunskapen, för det är som sagt var inte bara det här med själva tillagningen, utan det är väldigt mycket med sinnena, hur man upplever måltiden. Färger, hur det ser ut i matsalen, vad man har för kläder, hur man serverar maten. Det har man lyckats fånga upp i den här utbildnigen (Kostchef 3, utvärderingsdel 1). Goda förutsättningar på arbetsplatsen Deltagarna år 2010 och 2011 fick svara på nio frågor om förutsättningarna kring maten/måltiderna och sin arbetsplats. De fick fem olika svarsalternativ att välja mellan: Stämmer inte alls, Stämmer delvis, Stämmer ganska bra, Stämmer helt och hållet och Vet inte. Överlag hade mycket få deltagare svarat att de inte visste. I diagram 1 har svarsalternativen Stämmer ganska bra och Stämmer helt och hållet förts samman till Stämmer. Svarsalternativen Stämmer inte alls och Stämmer delvis har förts samman till Stämmer inte. Frågan om politiskt stöd var ursprungligen formulerad så här; Det politiska stödet i kommunen för bra offentliga måltider är svagt. För överskådlighetens skull har den vänts i sitt innehåll till Det politiska stödet i kommunen för bra offentliga måltider är goda. I diagram 1 och framåt redovisas resultaten från år 2010 och 2011 separat för att senare kunna jämföra svaren från deltagarenkäten 2010 med svaren från den uppföljande enkäten 2011.

16 År 2010 Bra politiskt stöd 44 56 Gästerna Maten Arbetsledningen Politiken År 2011 Bra politiskt stöd År 2010 Politiska beslut År 2011 Politiska beslut År 2010 Engagerad arbetsledning År 2011 Engagerad arbetsledning År 2010 Arbetsledningen lyhörd År 2011 Arbetsledningen lyhörd År 2010 Mat enligt tallriksmodellen År 2011 Mat enligt tallriksmodellen År 2010 Stor del helfabrikat År 2011 Stor del helfabrikat År 2010 Maten miljömässigt hållbar År 2011 Maten miljömässigt hållbar År 2010 Näringsriktig mat År 2011 Näringsriktig mat År 2010 Hänsyn till gästerna År 2011 Hänsyn till gästerna 16 19 47 87 82 79 77 69 69 86 83 74 72 96 94 76 78 84 81 53 13 18 21 23 31 31 14 17 26 28 4 6 24 22 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Stämmer Stämmer inte Procent Diagram 1. De svarande om förutsättningarna kring maten/måltiderna och sin arbetsplats. Procent Överlag var skillnaderna mellan år 2010 och 2011 mycket små och deltagarna tyckte att de hade goda förutsättningar kring maten och på sin arbetsplats. I fråga om politiken ansåg knappt hälften att det politiska stödet för bra offentliga måltider var bra. Drygt fyra femtedelar ansåg att det fanns politiska beslut i deras kommun om att maten skulle vara näringsriktig. När det gällde arbetsledningen tyckte närmare fyra femtedelar att den var engagerad och verkade för att utveckla måltiderna. Drygt två tredjedelar tyckte att arbetsledningen var lyhörd för personalens idéer när det gällde måltidsverksamheten. I fråga om maten och om de serverade måltiden enligt tallriksmodellen varje dag, så tyckte mer än fyra femtedelar av deltagarna att det var så. Knappt en femte-

17 del tyckte att maten som lagades till stor del bestod av halvfabrikat. Tre fjärdedelar ansåg att de arbetade för att maten skulle vara näringsriktig. Nästan alla tyckte de arbetade för att maten skulle vara miljömässigt hållbar. När det gällde gästerna ansåg tre fjärdedelar att de försökte ta hänsyn till gästernas önskemål om maträtter. Det fanns få signifikanta (statistiskt säkerställda) skillnader mellan olika svarsgrupper. Ett mönster var att omvårdnadspersonalen år 2010 var mindre nöjd med förutsättningarna. Det var exempelvis färre bland omvårdnadspersonalen som tyckte att arbetsledningen var engagerad, att maten var näringsriktigt med mera. Det fanns också många skillnader mellan kommunerna. En del kommuner låg över genomsnittet och en del under, men med hänsyn till deltagarnas anonymitet redovisas inga resultat på kommunnivå. När det gällde vad som styrde utbudet av måltiderna (planering, råvaror, maträtter och tillagning) fick de svarande rangordna 8 olika hänsyn: smak, kvalitet, pris, närings- och hälsoaspekter, ekologiska miljöhänsyn, tillagningstid, kökets utrustning och popularitet. Värdet 1 betydde att det var viktigast och värdet 8 att det var minst viktigt. Tabell 4 visar de svarandes rangordning av de 8 olika hänsynen. Tabell 4. Vad som styrde utbudet av måltider. Medelvärde År 2010 År 2011 1. Kvalitet 2,5 2,7 2. Smak 2,7 2,8 3. Närings- o- hälsoaspekter 3,5 3,6 4. Pris 3,9 3,4 5. Tillagningstid 5,3 5,0 6. Popularitet 5,7 5,4 6. Ekologiska miljöhänsyn 5,7 5,5 8. Kökets utrustning 5,8 5,3 Högst rankat år 2010 var kvalitet och smak. Därefter kom näringsmässiga och hälsoaspekter och pris. Sist kom tillagningstid, popularitet, ekologiska hänsyn och kökets utrustning. Rankningen 2011 var i stort samma som år 2010. Enda skillnaden var att år 2011 kom pris på tredje plats och närings- och hälsoaspekter på fjärde plats. År 2010 var det tvärtom. Det är tankeväckande att både popularitet och ekologiska hänsyn fick så låg prioritet samtidigt som deltagarna i frågorna om förutsättningarna svarade annorlunda, se diagram 1. Det var tre fjärdedelar som svarade att de tog hänsyn till gästernas önskemål och att de arbetade för miljömässigt hållbar mat. Även om frågorna inte är helt identiska handlade de om liknande områden.

18 Arbetet med kostpolicy och upphandling En del i projektet var att starta ett utvecklingsarbete i kommunerna för att ta fram kostpolicy. Hur gick det med det arbetet och hur gick det med upphandlingen av livsmedel? Har det skett några förändringar under projekttiden? Kostpolicyn ett skäl till att delta Det fjärde syftet med projektet innehöll att kommunerna har mål avseende de offentliga måltiderna. I intervjuerna i den första utvärderingsdelen ställdes flera frågor till kostcheferna om deras måltidsarbete. Överlag var kommunernas måltidsarbete väldigt skiftande. I någon kommun pågick knappast något övergripande arbete (diskussion om riktlinjer för den offentliga måltiden, om upphandling, tilllagningssystem, helfabrikat, närodlat, ekologiskt med mera), utan där var det vardagliga arbetet med matlagningen i fokus. Redan vid första utvärderingsdelen betonade kostcheferna att en viktig anledning till att de anmält sig till projektet var att det tog ett helhetsgrepp om den offentliga måltiden och inte enbart erbjöd utbildning, utan också ett utvecklingsarbete kring kostpolicy. Det som fångade mig mest var det här med att man skulle sätta sig tillsammans med ledning och personal och göra den här kostpolicyn, som var beskrivet [i informationen om projektet]. Det var det jag kände för vi har inte fått gehör för det här med kostpolicy från kommunen. Man tyckte inte på vår förvaltning att det var det viktigaste ärendet. Vi känner någonstans att vi vill ha det att stå på, även om vi har bra politiker och de är måna om kvaliteten så kändes som att vi behövde det. Det var det som fångade mig plus att det var lite utbildning för personal (Kostchef 5, utvärderingsdel 1). I alla de 15 utvalda kommunerna fanns ett stort intresse av att utveckla den offentliga måltiden. På det sättet kom projektet helt rätt i tiden för dem. De flesta, 14 av de 15 kommunerna, hade inget kostpolitiskt program, kostpolicy eller liknande som var antaget politiskt innan de anmälde sig till projektet. En kommun hade ett kostpolitiskt program som de ville revidera. Informant: Vad innehåller det kostpolitiska programmet? Informant: Vi har ett kostpolitiskt program som vi antog 2008. Det ska revideras i början på varje mandatperiod. Det är alltså nu som det ska revideras. Det innehåller lite bakgrund och syfte. Det innehåller mål och riktlinjer för äldreomsorg, skola och kommunens invånare. Sedan innehåller den ett direkt handlingsprogram för de respektive grupperna med lite mer specificerade mål.

19 Intervjuare: Är det mål om att det ska vara näringsriktigt? Informant: Det är mer övergripande mål. När man kommer till handlingsplanen så kan det till exempel vara att vi ska hålla kostmöten två gånger termin, att vi ska ha ekologiska livsmedel, att vi ska ha näringsberäknad matsedel och lite såna där saker (Kostchef 11, utvärderingsdel 11). Det här programmet var skrivet av tjänstemännen och var inte politiskt antaget. Däremot hade många av kommunerna någon form av direktiv. Det vanligast gällde ekologiska livsmedel. Informant: Direktiven vi har är egentligen samma som på nationell nivå. Vi ska handla helst över tjugofem procent ekologiska livsmedel. Även att det är ett fullmäktigebeslut på att alla ska servera ekologisk drickmjölk. Sedan finns det även vissa restriktioner på det här med närodlat. I upphandlingen får man inte uppge det som ett kriterium, att det ska vara närodlat. Det är diskriminerande. Det får man inte ta med. Intervjuare: Når ni upp till ert mål? Informant: Nej. Intervjuare: Vad ligger ni på ungefär? Informant: Vi ligger på fem procent (Kostchef 10, utvärderingsdel 1). De kommuner som hade något direktiv kring ekologiska livsmedel hade kommit olika långt. En kommun hade 10 % ekologiska livsmedel. En kommun hade till och med nått upp till 27 %. I en kommun hade man inte angett någon andel för de ekologiska livsmedlen, utan bara att öka andelen ekologiskt varje år. I några kommuner fanns inte några som helst beslut angående kosten. När dessa 15 kommuner blev kontaktade hösten 2011 hade 13 av 15 kommuner en politiskt antagen kostpolicy eller var på gång att arbeta fram den. Orsaken till att två kommuner inte var på gång var att i den ena kommunen hade man startat en stor omorganisation och därför fick kostpolicyarbetet vänta till omorganisationen var genomförd. I den andra kommunen fanns ett beslut i kommunfullmäktige att ha så få policydokument som möjligt och därför var det inte möjligt att på en övergripande politiskt nivå fortsätta med att ta fram ett förslag på kostpolicy. I 3 av 13 kommuner hade beslutet fattats om en kostpolicy. Intervjuare: Har ni antagit någon kostpolicy? Informant: Vi har antagit en kostpolicy för hela kommunen. Den har vi reviderat och tittat på. Sedan kommer vi att bena ner det så att skolan gör sin egen del och äldreomsorgen kommer att göra sin. Kommunens övergripande är beslutad. Det gjordes i våras. Intervjuare: Vad innehåller den i stort? Informant: Det är ju lite mer övergripande för kommunen. Hur man ska göra mot matgästerna. Hur man ska tänka (Kostchef 12, utvärderingsdel 2). Det vanligaste var dock att arbetet var på gång, men inga beslut var tagna. Anledningen till att de ett år senare inte var klara för beslut var den långa politiska processen.

20 Intervjuare: Hur har det gått för er med kostpolicyn? Informant: Vi har tagit fram ett förslag till kostpolicy som har passerat våra två nämnder. Den är nu på väg upp till kommunstyrelsen. Samtidigt har vi börjat på med handlingsplanerna. Intervjuare: Vad innehåller kostpolicyn i stort? Informant: Vi har sagt så här, det har varit vår röda tråd genom hela tiden, att det ska inte vara sida upp och sida ner. Vi har gjort den väldigt kortfattad. Vi har gjort en sida med vision, syfte och inledning. På nästa sida har vi skrivit ner i punktform utifrån Livsmedelsverkets råd om mat i förskola, skola och omsorg. Utifrån det har vi plockat ut punkter som är väldigt övergripande som vi sedan ska bryta ner i handlingsplanerna. Intervjuare: Är du nöjd med innehållet? Informant: Ja, det känns jättebra (Kostchef 15, utvärderingsdel 2). Överlag verkar alltså framtagandet av ett förslag till policy ta tid. Förslagen hade först bearbetats i den arbetsgrupp som startats i kommunen på projektets initiativ. Sedan följde det politiska remissförfarandet. Kostcheferna var dock förhoppningsfulla inför att det verkligen skulle tas politiska beslut. Detta måste betraktas som ett mycket positivt resultat i projektet. Matkonsulterna har lyckats med att sätta i gång en politisk process som i 13 kommuner lett till att arbetet med en kostpolicy var på gång. Av dessa 13 kommuner hade besluten fattats i 3 kommuner. Hur det går för de kommuner som deltagit under 2011 kommer att följas upp under det tredje projektåret, om medel till det beviljas. Arbetsgrupperna En viktig del i arbetet med kostpolicyn var att den inte bara skulle bli en tjänstmannaprodukt skriven av kostchefen. Inför projektets steg 1 anmodades kostchefen att kalla samman en arbetsgrupp som skulle arbeta med att ta fram en kostpolicy. I gruppen kunde ingå politiker, chefer, folkhälsoplanerare med flera. Vid det andra utvärderingstillfället fick kostcheferna frågan om hur de upplevde det politiska engagemanget. I drygt hälften av kommunerna fanns ett stort politiskt engagemang. Jag tror att de har varit väldigt engagerade, faktiskt. Innan vi fick ut det på remiss efterfrågades det väldigt mycket. Man undrade: Hur går det? Får vi ut det snart De verkade engagerade, tycker jag. De sitter inte bara och väntar utan de vill veta och de vill vara med (Kostchef 11, utvärderingsdel 2). För kostcheferna i de här kommunerna hade det politiska stödet betytt mycket och gett kostcheferna en känsla av att den offentliga måltiden var prioriterad. I knappt hälften av kommunerna var det tvärtom det politiska engagemanget var svagt. Jag tycker nog att de inte har så mycket koll, det måste jag säga. De har så mycket annat. Jag tror inte ens att de har koll på att det är på gång. Vi har inte dem så nära oss. Jag tror att när den är klar sen så tar de äran åt sig (Kostchef 13, utvärderingsdel 2).

21 I några kommuner där politikerna inte varit med i arbetsgruppen, var förhoppningen ändå att politikerna skulle bli mer engagerade när förslaget om kostpolicy kom på remiss till nämnderna. Överlag har sammansättningen i arbetsgrupperna varit varierande. I en kommun bestod den av (förutom kostchefen) dietist, miljösamordnare, upphandlingschef, livsmedelsinspektör samt en tjänsteman på kommunstyrelsen som jobbade med folkhälsofrågor. I en annan kommun deltog (förutom kostchefen) förskole- och grundskolechef, verksamhetsutvecklare, dietist och en skolsköterska. I en tredje kommun bestod den av representanter från skola, äldreomsorg och kost samt folkhälsoplanerare. Flera kostchefer påtalade att arbetet i arbetsgruppen hade varit både roligt och givande. Engagemanget som sådant har varit väldigt, väldigt bra, tycker jag, totalt sett. Sedan har vi kanske haft vissa politiker som varit mer engagerade än andra. Totalt sett har det varit livaktiga diskussioner. I vår kommun så är kostfrågan väldigt mycket på agendan, oavsett om det är fullmäktige eller om det är facknämnderna. Det är jätteroligt. Jag tror att Hushållningssällskapet hjälpte till genom att träffa presidierna både i kommunstyrelsen och i de olika facknämnderna för att diskutera kost. De fick klart för sig att en kostpolicy inte behöver vara komplicerad, men att det är väldigt viktigt att man har en kostpolicy. Man beskriver sin vision (Kostchef 9, utvärderingsdel 2) Förankring och uppföljning För att en kostpolicy ska vara ett levande dokument behövs att den förankras i verksamheten. Kostcheferna fick frågor om detta också. Genomgående var det kostchefernas ansvar att förankra kostpolicyn. Efter arbetet med kostpolicyn skulle flera kommuner fortsätta med handlingsplaner eller riktlinjer för de olika kommunerna. Så här skulle man arbeta vidare i en kommun: Informant: Efter det här kommer vi att börja arbeta med riktlinjerna för de olika grupperna. Det är något som kommer ut från kostpolicyn; mat för barn, mat för elever och mat för äldre. Det kommer ut från den här. Den här är väldigt övergripande. Den är på fyra sidor. Intervjuare: den är innehållsrik? Informant: Den är väldigt bred, allt ifrån visionen till mål och syfte, om kunskap, kompetens, hållbar utveckling, hållbara inköp. Den är väldigt generell. Jag tycker att den verkar bra. Jag tycker att det är toppen om vi får den [antagen] (Kostchef 13, utvärderingsdel 2). Hur skulle då kostpolicy-dokumenten följas upp? Här var svaren lite olika. I en kommun skulle den följas upp genom exempelvis skolmatsundersökningar bland skolelever. I en annan kommun skulle man bilda matråd med elever på skolorna där elevernas åsikter kunde föras fram. I en tredje kommun stod det i kostpolicyn att uppföljningen skulle integreras i verksamheten. Det var få kostpolicy-dokument som hade mätbara mål eller nyckeltal. De som hade med något mätbart mål hade exempelvis att 10 % av livsmedlen skulle vara

22 ekologiska. De flesta hade dock mätbara mål i handlingsplanerna för de olika verksamheterna. Upphandling av livsmedel svårt att påverka I projektets mål ingick också att informera om de riktlinjer för upphandling av livsmedel som Miljöstyrningsrådet tagit fram. Som tidigare beskrivits hade inte alla kostchefer så stort inflytande på upphandlingen av livsmedel. Dessutom kunde det dröja innan det var dags för nästa upphandling av livsmedel. I ungefär en tredjedel av de 15 kommunerna fanns inga kravspecifikationer. I exempelvis den här kommunen var det så: Intervjuare: Har ni med i kostpolicyn kravspecifikation från Miljöstyrningsrådet när det gäller upphandlingen? Informant: Nej, det finns inte med. Intervjuare: Har ni tänkt använda de specifikationerna för upphandling? Informant: Vi gör upphandling tillsammans med NN kommun [kommunnamnet är borttaget av författaren]. Man beaktar dem till viss del i upphandlingen. Vi hade en ny upphandling förra sommaren och den löper på tre år. Sedan vet jag att det finns en politisk viljeinriktning om att göra en egen upphandling när det gäller kött (Kostchef 8, utvärderingsdel 2). I ungefär en tredjedel av de 15 kommunerna fanns någon form av kravspecifikation inför upphandlingen av livsmedel, åtminstone att en del livsmedel skulle vara ekologiska. I en tredjedel av kommunerna fanns upphandlingen av livsmedel beskriven i kostpolicyn. De övriga hade ingen kravspecifikation. Trots att den här kommunen hade gemensam upphandling med en större kommun, och att de därmed kanske hade mindre inflytande på upphandlingen, hade de upphandlingen beskriven i policyn: Intervjuare: har ni pratat något om Miljöstyrningsrådets underlag för upphandling? Informant: Ja, det har vi gjort och det gör vi i och med att vi är knutna till ZZ-kommun [kommunens namn borttaget av författaren]. Vi jobbar ihop med dem och upphandlingsenheten där ska ta hänsyn till sådana bitar. Det ska de göra. Intervjuare: Underlaget är ju väldigt specificerat? Informant: Ja, det är det. De har nu ett projekt där projektledaren tittar på det här med närodlat. Hon tittar även på de bitarna så att man följer reglerna (Kostchef 7, utvärderingsdel 2). Det verkar som att många kommuner har långt kvar innan deras upphandlingar av livsmedel följer de riktlinjer som Miljöstyrningsrådet har gett ut.

23 Deltagandet i utbildningar Två av projektmålen handlade om utbildning och kunskapsspridning: Att erbjuda 100 utbildningar/utbildningspaket i 50 kommuner/stadsdelar där kostenheter/måltidspersonal utifrån sina specifika behov kan välja kompetensfördjupning. Att förmedla kunskap om den offentliga måltidsverksamhetens stora betydelse när det gäller matens betydelse avseende smak, hälsa, miljö, ursprung och kulturbärare. Alla som deltog i de praktiska utbildningarna under år 2010 och 2011 har fått besvara en enkät i slutet av utbildningen. Bra information om projektet I enkäten fick deltagarna svara på vad de tyckte om den information som de fått om projektet. Deltagarna kunde ha fått informationen av sina chefer och vid utbildningstillfällena. År 2010 var det enbart 6 personer som svarat att de inte fått någon information och år 2011 var det 9 personer. Vad de övriga ansåg om informationen finns i diagram 2. År 2010 86 10 4 År 2011 90 7 3 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Bra Varken eller Dålig Procent Diagram 2. Vad deltagarna ansåg om den information de fått om projektet år 2010 och 2011. Procent. Det var 86 % av deltagarna år 2010 som svarade att de hade fått bra information om projektet och 90 % år 2011. Det var få som tyckte att den varken var bra eller dålig respektive dålig. Det här är mycket höga siffror att flertalet tyckte att den information de fått var bra. Deltagarna fick också ta ställning till om de ville ha mer information om projektet, se diagram 3.

24 År 2010 59 16 24 År 2011 56 15 29 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Ja Nej Vet inte Procent Diagram 3. Om deltagarna ville ha mer information om projektet år 201 och 2011. Procent. Även om flertalet tyckte att den information de fått om projektet var bra, ville drygt hälften ha mer information om projektet. Detta är enligt utredarens erfarenhet en mycket vanlig företeelse i projekt. Mycket bra utbildningar Vad tyckte deltagarna om den eller de utbildningar som de varit med om? En del deltagare hade kanske varit med på den teoretiska utbildningen och en eller två praktiska utbildningar och en del deltagare hade kanske enbart varit med på en eller två praktiska utbildningar. Deltagarna fick besvara 10 frågor om utbildningarna som helhet. De kunde svara Mycket bra, Ganska bra, Varken bra eller dåligt, Ganska dåligt eller Mycket dåligt. I diagram 4 har svaren Mycket bra och Ganska bra förts samman till Bra. svaren Ganska dåligt och Mycket dåligt har förts samman till Dåligt. I diagramtexten står enbart Varken eller som en förkortning för Varken bra eller dåligt. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan år 2010 och 2011, inte heller mellan olika svarsgrupper. Istället tyckte alla eller nästan alla deltagare att själva utbildningarna var bra.