Kartbild över Stationsområdet i Västerås. Bild hämtad från www.eniro.se Lantmäteriet. Sweco Environment AB

Västerås Stad Stationsområdet i Västerås Uppdragsnummer 1553666300 Planering inför exploatering av Stationsområdet, med föroreningssituationen i fokus en del av utvecklingsprojektet Hållbar exploatering i förorenade områden Kartbild över Stationsområdet i Västerås. Bild hämtad från www.eniro.se Lantmäteriet Västerås 2011-11-22 Sweco Environment AB 1 (35) Sweco Vatten & Miljö Grubbensgatan 6, 702 25 Örebro Telefon 019-16 81 00 Telefax 019-16 81 49 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Per Evenhamre Ekotoxikolog Telefon direkt 019-16 81 30 Mobil 0734-12 83 30 per.evenhamre@sweco.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Organisation 4 1.4 Övergripande åtgärdsmål för området 4 1.4.1 Kommunens vision för området 5 1.5 Områdesbeskrivning 6 2 Historik och föroreningssituation 7 2.1 Sammanfattning angående föroreningssituation 21 3 Möjliga åtgärder med avseende på föroreningar inom området 22 3.1 Nollalternativet 23 3.1.1 Risker för människors hälsa 23 3.1.2 Belastning 23 3.1.3 Markekosystemet 24 3.2 Grävsanering 24 3.2.1 Risker för människors hälsa 25 3.2.2 Belastning 25 3.2.3 Markekosystemet 25 3.3 Planeringsalternativ 26 3.3.1 Risker för människors hälsa 27 3.3.2 Belastning 32 3.3.3 Markekosystemet 32 3.4 Sammanfattning av åtgärdsalternativen 34 4 Referenser 35 BILAGOR Bilaga 1: Karta med förslag till hur området kan planeras för att minska riskerna med föroreningar inom området Bilaga 2: Sammanställning över fastighetsägare 2 (35)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Teknikutvecklingsprojektet Hållbar exploatering i förorenade områden genomförs av Sweco i samarbete med fyra kommuner; Gävle kommun, Linköpings kommun, Norrköpings kommun och Västerås Stad. Projektets mål är att arbeta fram en metodik för hur förorenade områden kan exploateras på ett miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt. I projektet har ett pilotområde studerats i detta syfte för var och en av de deltagande kommunerna. I Västerås har stationsområdet studerats. De olika pilotområdena har studerats utifrån den kunskap som finns om respektive område. Dessa områden har därför studerats på olika nivåer utifrån den huvudrapport, Hållbar exploatering i förorenade områden, Sweco Environment AB/ Sweco Infrastructure AB daterad 2011-10-18, som tagits fram inom ramen för projektet. Inom stationsområdet har miljötekniska markundersökningar genomförts på ett antal av fastigheterna. På några av fastigheterna har saneringar genomförts. Dock har undersökningarna inte tidigare sammanställts och utvärderats tillsammans. Sweco vill i teknikutvecklingsprojektet Hållbar exploatering i förorenade områden lyfta fram frågan angående ett mer hållbart tankesätt kring riskreduktion i samband med föroreningsförekomst. Här är den grundläggande tanken att en riskreduktion inte nödvändigtvis betyder avlägsnande av förorening från platsen. Ett mer hållbart angreppssätt skulle kunna minska den totala miljöbelastningen i samhället och samtidigt den totala kostnaden för efterbehandlingsinsatsen. Vid val av åtgärd är det därför viktigt att inte bara bedöma vilken nytta en åtgärd har på det specifika förorenade området, utan också bedöma de negativa effekterna på samhället i stort som följer med samma åtgärd. På så sätt är det möjligt att undvika att en riskreduktion i efterbehandlingsområdet leder till en riskökning i samhället. Dessa tankegångar och möjliga åtgärdsmetoder diskuteras i huvudrapporten, Hållbar exploatering i förorenade områden, Sweco Environment AB/ Sweco Infrastructure AB daterad 2011-10-18. 1.2 Syfte Syftet med uppdraget är att ge förutsättningar för att nyttja planeringsprocessen som ett tänkbart verktyg i efterbehandlingsarbetet för Stationsområdet. I de fall där det finns möjlighet att ta hänsyn till föroreningsbilden redan i planeringsprocessen finns det stora möjligheter att med mindre miljöpåverkan minska riskerna inom ett förorenat område. Idag utförs saneringar ofta relativt oberoende av hur området ska exploateras. Till grund för bedömningen av tänkbara planeringsalternativ ligger resultatet från tidigare utförda markmiljötekniska undersökningar i området, samt Swecos erfarenhet av andra saneringsprojekt i Västerås. 3 (35)

1.3 Organisation Arbetet med projektet Hållbar exploatering i förorenade områden har utförts i projektgrupper bestående av medarbetare från Sweco och tjänstemän från respektive kommun. Projektgruppen i Västerås har bestått av följande personer: Sweco: Per Evenhamre & Jessica Lind Uppdragsledare Frida Nolkrantz, Johanna Dahlberg & Johanna Leback Sofia Rolén Västerås Stad: Anna Kruger Anna Karlsson Handläggare Kvalitetsgranskare Fastighetskontoret Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Elisabeth Lindblad Stadsbyggnadskontoret 1.4 Övergripande åtgärdsmål för området Övergripande åtgärdsmål anger de mål som finns för ett förorenat område. De visar i första hand vilken användning eller funktion ett område önskas ha efter genomförd efterbehandlingsåtgärd, samt vilken påverkan och vilka störningar som kan accepteras inom området eller i omgivningen (Naturvårdsverket, 2009). För stationsområdet finns inga övergripande åtgärdsmål framtagna i dagsläget. Kommunen har tagit fram en vision för området (se avsnitt 1.4.1 nedan) som dock kan ligga till grund för framtagande av övergripande åtgärdsmål. Ett förslag till några övergripande åtgärdsmål har tagits fram av Sweco och redovisas nedan. Inom området skall människor kunna vistas, bo och arbeta utan risk för negativa hälsoeffekter på grund av föroreningar från området Området skall inte sprida föroreningar så att ekosystem i nedströms liggande recipient påverkas negativt Inom de delar av området där förutsättning, och behov av, ett fungerande markekosystem finns skall markekosystemet skyddas. Förorening inom området skall åtgärdas på ett sådant sätt att den totala miljöbelastningen i samhället minskar och hushållning med ändliga resurser gynnas. 4 (35)

1.4.1 Kommunens vision för området Västerås Stad har arbetat fram Vision 2026 vilket innebär en hållbar stad som skapar gemenskap och en naturlig kontakt med Mälaren. I denna vision utgör Stationsområdet en viktig del. Stadens vision är att Stationsområdet i framtiden ska utgöra ett välkomnande och inbjudande intryck till Västerås där området öppnas upp och utformas på ett mjukare sätt. Syftet är att utveckla Stationsområdet till en levande del av stadskärnan. Tanken är att framtidens resecentrum ska upplevas som en länk mellan city och Mälaren. Omgivningarna runt stationsområdet ska upplevas trygga och centrum ska upplevas vara i kontakt med Mälaren. Målet är att stationsområdet ska kunna användas av alla - boende, yrkesarbetare, turister, resenärer, flanörer, näringsidkare, arbetspendlare som kommer till staden Västerås. Arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Stationsområdet pågår, vilken förväntas antas 2013. Namnet för det stadsbyggnadsprojekt som ska utveckla stationsområdet i Västerås är 3B. 3B står för Bygg Bort Barriärerna och syftar till att knyta staden till Mälaren och göra stationsområdet mer lättillgängligt. Barriärerna utgörs av järnvägen och trafikleder. I samarbete med Swecos arkitekter arbetar nu Västerås Stad med hur utformningen av det nya stationsområdet skulle kunna se ut. Utformningen av stationsområdet ska sträva efter att vara en öppen passage med vyn mot Mälaren och förenklad tillgänglighet till vattnet. Staden har efterlyst namnförslag för det nya Stationsområdet från allmänheten. Målen med 3B är: Attraktivt och effektivt resecentrum Området ska bli en tydlig och självklar länk mellan city, Centrala Mälarstranden och Mälaren Området ska bidra till en utvidgad citykärna Området ska innehålla attraktiva kvartersytor för kontor, bostäder, handel och service Området ska innehålla attraktiva allmänna ytor Omvandlingen av Stationsområdet utgör även underlag till arbetet med Västerås nya kommuntäckande översiktsplan, Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, som är ute på samråd och förväntas antas 2012. Ledord för den nya översiktsplanen är att den ska bidra till ett långsiktigt hållbart Västerås. 5 (35)

1.5 Områdesbeskrivning Det område som valts ut som pilotprojekt ligger inom Munkängen i anslutning till Västerås centrum. Området utgörs av fler olika små och stora fastigheter och markytan omfattar drygt 40 hektar. Hela området refereras i denna rapport som Stationsområdet. De flesta verksamheterna inom området består i dagsläget av lättare industrier, kontor och handel. Spårområdet i sig upptar en stor del av ytan. Det finns även platser som ännu är oexploaterade. Historiskt har det på flera fastigheter bedrivits verksamheter som kan ha orsakat föroreningsutsläpp till mark och grundvatten. I Figur 1-1 visas en översikt över områdets placering i förhållande till Västerås centrum och Mälaren. I figur 1-2 visas en mer detaljerad bild över området. Figur 1-1. Översiktsbild med området för pilotprojektet ungefärligt markerat med svart ellips. Kartbild från www.eniro.se, Lantmäteriet. 6 (35)

Figur 1-1-2: Kartan visar det aktuella området (Stationsområdet) för pilotprojektet Hållbar exploatering i förorenade områden. De närliggande fastigheterna, norr om stationsområdet, utgörs främst av lättare industrier, kontor och handel. I väst ligger Svartån, områdena därefter utgörs främst av bostäder. Större delen av fastigheterna i öster utgörs av lättare industrier, men även av bostadsbebyggelse. Hela Lillåudden, sydöst om stationsområdet, är ett utfyllt område som sedan början av 2000-talet bebyggs med bostadshus. Söder om stationsområdet ligger sedan Mälaren. Fastighetsägare för fastigheterna inom Stationsområdet framgår av bilaga 2. 2 Historik och föroreningssituation Västerås har en omfattande och lång industrihistoria, och ofta följer föroreningar i industrins spår. Under industriepoken växte staden snabbt och mark i stadens utkanter bebyggdes samtidigt som kunskapen om förorenad mark och dess risker var så gott som obefintlig. Det har lett till att gamla deponier och annan förorenad mark som tidigare låg i stadens utkanter idag finns inom stadens gränser, däribland inom Stationsområdet. Majoriteten av fastigheterna inom de aktuella delarna av Stationsområdet har således under tidens lopp nyttjats för lättare industrier, verkstäder, uppställningsplatser och deponering. 7 (35)

Nedan följer en kort historisk sammanställning över respektive fastighet. Här beskrivs också känd föroreningssituation i området. För de fastigheter där provtagning har utförts har resultat från mark och vattenprovtagningar från miljöundersökningar lagts in i rapporten för att vissa vilka föroreningar och halter som påträffats. Fastigheterna Gasugnen 1, Gasugnen 2 och Gasugnen 3 Gasugnen 1 På fastigheten bedrevs skrotverksamhet åren 1938-1997. Det har även mellanlagrats farligt avfall här. En miljöteknisk undersökning genomfördes 2001-2002. Höga halter av koppar, zink och bly påträffades i fyllningen ned till naturligt material. Höga halter av kadmium, arsenik, krom och nickel påträffades också. Kolväteföroreningar påträffades i mindre avgränsade områden. Det påträffades även ett område med oljeförorenad jord ner till grundvattennivå. Fastigheten betecknas som mycket förorenad och kompletterande markundersökningar har rekommenderats (J&W 2002). En ansvarsutredning för fastigheten har tagits fram. I en MIFO- fas 1 inventering har Länsstyrelsen klassat fastigheten till riskklass 1 (Länsstyrelsen Västmanland 2003). I Tabell 1, Tabell 2 och Tabell 3 visas sammanställningar över föroreningssituationen på fastigheten. Underlaget kommer från den sammanställning som togs fram inför ansvarsutredning för fastigheten. Tabell 1. Sammanställning av miljötekniska undersökningar som genomförts på Gasugnen 1. Lera under fyllningsjorden (Västerås stad 2008). 8 (35)

Tabell 2. Sammanställning av miljötekniska undersökningar som genomförts på Gasugnen 1. Fyllningsjord på nivån 0-1,0 meter under markytan (Västerås stad 2008). Tabell 3. Sammanställning av miljötekniska undersökningar som genomförts på Gasugnen 1. Fyllningsjord på nivån 1,0 meter under markytan ner till lera (Västerås stad 2008). Vid en miljöteknisk undersökning år 2008 påvisades jordprov vid 1 meters djup i två punkter innehålla kopparhalter över MKM (mindre känslig markanvändning). Grundvattenproverna påvisade förhöjda halter av zink och nickel. Rapporten rekommenderade inte några vidare åtgärder om inte markanvändningen väsentligen skulle ändras (Ramböll 2008). 9 (35)

Gasugnen 3 Före 1950 användes, enligt muntliga uppgifter från fastighetskontoret, området som deponi för avfall av okänt slag. Efter 1950 fram till 1992 fanns det en smidesverkstad samt en kranverkstad på tomten. Från 1992 och framåt har det funnits bilverkstäder, en verkstad för betongpumpar samt verksamhet för klottersanering inom fastigheten (Sweco 2000). Gasugnen 3 Sweco genomförde år 2000 en markundersökning som påvisade att området är påverkat av tungmetaller och oljekolväten. Halter av zink och koppas över MKM påträffades i fem provpunkter. Blyhalter över MKM påträffades i två provpunkter. I en provpunkt på mer än 1 m djup påträffades aromater i halter över MKM. Det togs inga grundvattenprover vid denna undersökning. Sanering bedömdes inte nödvändig så länge områdets markanvändning inte ändras. (Sweco 2000) Under 2007 revs byggnader på fastigheten. En farmartank har funnits i den norra delen av fastigheten men är numera borttagen. En underjordisk dieseltank ska finnas, troligen rengjord och sandfylld eller borttagen. Verifikat för sanering av tanken saknas. Det är oklart om tanken finns i anslutning till Gasugnen 1 eller Gasugnen 3. I Tabell 4, Tabell 5 och Tabell 6 redovisas analysresultat från den miljötekniska undersökningen på fastigheten år 2000. (Sweco 2000) 10 (35)

Tabell 4. Tabellen är ett utdrag från den miljötekniska rapport som togs fram för Gasugnen 3 år 2000. Tabellen visar vilka halter som detekterades vid jordprovtagning (Sweco 2000). Halter över KM-riktvärdet har markerats med fet stil, halter över MKM-riktvärdet har markerats med fet stil och understrykning. Oljemätningarna har utförts med PetroFlag och anges som pf-ekvivalent och kan inte utan korrektion jämföras med riktvärden. Tabell 5. Tabellen är ett utdrag från den miljötekniska rapport som togs fram för Gasugnen 3 år 2000. Tabellen visar vilka metallhalter som detekterades vid laboratorieanalys i samband med jordprovtagning (Sweco 2000). Halter över KM-riktvärdet har markerats med fet stil, halter över MKM-riktvärdet har markerats med fet stil och understrykning. Halter i mg/kg TS. 11 (35)

Tabell 6. Tabellen är ett utdrag från den miljötekniska rapport som togs fram för Gasugnen 3 år 2000. Tabellen visar vilka halter av organiska ämnen som detekterades vid laboratorieanalys i samband med jordprovtagning (Sweco 2000). Halter över KM-riktvärdet har markerats med fet stil, halter över MKM-riktvärdet har markerats med fet stil och understrykning. Halter i mg/kg TS. Fastigheterna Gasklockan 10, Gasklockan 11 och Gasklockan 12 Gasklockan 10 Under mitten av femtiotalet fram till slutet av sextiotalet (1955-1968) användes fastigheten till uppställning av fordon. Inom området förvarades fordonsbränsle och det fanns en tankstation med en ovan- och underjordscistern för fordonsbränsle. Fordonsservice och tvätt utfördes inom området. Mellan åren 1968 och 2000 utfördes ytbehandling och stålbearbetning i byggnaderna. I dessa verksamheter arbetade man med alkalisk avfettning, triavfettning, järnfosfatering samt våtlackering. Från år 2000 fram till dagsläget utförs ytbehandling med pulverlackering i lokalerna, Samhall AB (Ramböll 2010). I cykelvägen utanför Gasklockan 10 (Kungsängsgatan) finns minst en cistern för diesel nedgrävd (Västerås stad 2010). Miljötekniska undersökningar har genomförts på fastigheten 2009 och 2010. Vid undersökningen 2009 påträffades förhöjda halter av kvicksilver och andra metaller i området för den före detta tankstationen. Kompletterande undersökning av området runt den tidigare tankstationen utfördes 2010. Även då påträffades förhöjda metallhalter. Det har även utförts miljöundersökning i byggnader på fastigheten. I Tabell 6 och Tabell 7 och visas analysresultat från miljötekniska markundersökningar år 2009 och 2010. (Sweco 2009, Ramböll 2010.) 12 (35)

Tabell 6. Resultattabell från miljöteknisk undersökning på fastigheten Gasklockan 10, 2009. Förhöjda metallhalter påvisades i flera provpunkter (Sweco 2009). Provtagningspunkt 0901 0902 0903 0904 KM MKM Djup (m) 0,7-1,0 0,5-1,0 0,4-1,2 0,3-1,0 Ämne (mg/kg TS) TS_105 C % 87,3 90,3 89 83,2 As 6,44 9,68 6,25 6,7 10 25 Ba 89 134 34 136 200 300 Cd 0,202 0,293 0,114 0,192 0,5 15 Co 10 10,8 6,24 8,64 15 35 Cr 21,9 22,5 20,2 23,1 80 150 Cu 255 311 37 91 80 200 Mo 0,645 0,69 1,22 <0.4 40 100 Ni 31,1 41,9 13,5 17,2 40 120 Pb 325 122 23,1 32,2 50 400 V 28,5 30,2 21,6 29,6 100 200 Zn 412 246 89,3 200 250 500 Hg 11,5 162 <1 <1 0,25 2,5 13 (35)

Tabell 7. Resultattabell från miljöteknisk undersökning på fastigheten Gasklockan 10, 2010. Sammanställning av analysresultat i de provpunkter där förhöjda halter påträffats (Ramböll 2010). Gulmarkerat: Överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. Rödmarkerat: Överstiger haltgränser för Farligt avfall. Halter i mg/kg TS. Gasklockan 11 Inom fastigheten har tidigare en gasklocka funnits. Undersökningar visar att fastigheten är delvis förorenad. Mälarenergi är ansvarig för att eventuell sanering blir genomförd (Västerås stad 2010). Gasklockan 12 På fastigheten finns troligtvis en underjordisk cistern för spillolja och en oljeavskiljare. Batterisyra har hanterats på fastigheten. Tidigare har det även funnits en tvätthall för fordon (Västerås stad 2010). 14 (35)

Fastigheterna Sigurd 3, Sigurd 4, Sigurd 5, Sigurd 6 och Sigurd 7 Alla fastigheter som idag heter Sigurd + en siffra är avstyckningar av en stor fastighet som från början hette Sigurd 3. Historiskt sett har ASEA bedrivit diverse verksamheter bl a vagnverkstad, montering och emballering av transformatorer mm i området (Västerås stad 2010). Inom Kv Sigurd 3 utfördes ytbehandling av metaller under åren 1979 till 1985. I de processerna användes triavfettning, alkalisk avfettning, betning, beläggning med kromatisk zinkfosfatering och pulverlackering (Länsstyrelsen Västmanland 2004). Kv Sigurd 3, Sigurdsgatan 31 Från 1985 fram till idag återfinns kontor, butiker och föreningslokaler inom fastigheten. Nordiska Neonrör AB har haft verksamhet på fastigheten med hantering av kvicksilver, fluorvätesyra, etylacetat och butylacetat (Västerås stad 2010). UW Svets & Smide HB utför verkstadstekniskt arbete. Hjertmans Västerås AB, utför försäljning av båttillbehör inklusive vissa kemiska produkter. Det är oklart om oljeavskiljare finns i anslutning till fastigheten (Västerås stad 2010). Sigurd 3 Mälarenergi har haft mätarverkstad på Sigurdsgatan 33 och mätare tvättades då i tvättmussla (Västerås stad 2010). På Sigurdsgatan 35 har det bedrivits screentryckverksamhet. Det användes lösningsmedel, järnklorid, natriumhydroxid och lågaromatisk thinner i verksamheten. Mängden bad har uppskattats till cirka 50 ton per år. Oklart om verksamheten har orsakat föroreningar i mark eller grundvatten (Västerås stad 2010). En inventering av fastigheten Sigurd 3 genomfördes av fastighetsägaren 2004. Vid inventeringen påträffades föroreningar i marken vilket anmäldes till Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten (Västerås stad 2004). I Tabell 8 visas analysresultat från inventeringen 2004. 15 (35)

Tabell 8. Analysresultat av jordprover från fastigheten Sigurd 3 2004 (Västerås stad 2004). A=Jämförvärden Naturvårdsverkets jordprovtagningar i tätortsmiljö. B=Naturvårdsverkets riktvärden för föroreningar i jord MKM GV, mindre känslig makanvändning med grundvattenuttag. Halter i mg/kgts. Kv Sigurd 4 Västerås kommun, Mälarenergi AB. Tidigare fanns här en panncentral och tegelbyggnad med svetsverksamhet. Båda byggnaderna är numera rivna (Västerås stad 2010).. Under 2008 genomfördes en miljöundersökning på fastigheten. Resultaten av provtagningen påvisade halter av arsenik, barium, koppar och PAH i halter över MKM. I utredningen rekommenderades fördjupad riskbedömning vid eventuell exploatering av fatigheten. I Tabell 9 visas resultattabell från undersökningen (Ramböll 2008). 16 (35)

Tabell 9. Resultattabell från geomiljöundersökning på Sigurd 4 (Ramböll 2008). Sammanställning av analysresultat och fältanteckningar. Markprovtagning i 7 punkter. Prover är uttagna för varje halvmeter eller där fyllningen ändrar karaktär. Totalt 12 prover har valts ut för analys av metaller, PAH och olja. Grönmarkering=KM, blåmarkering = KM-MKM, gulmarkering = MKM-2MKM, orangemarkering = 2MKM-FA, rödmarkering =FA. Kv Sigurd 6 ASEA har haft verksamhet på fastigheten, vagnverkstad fram till slutet av 1930-talet. Under 1940-1950-talet monterades och emballerades ASEA:s transformatorer här. Under 1950 och 1960-talet bedrevs bland annat lager på fastigheten. 1969 köpte kommunen fastigheten och 1984 såldes den till NCC. Från början av 1970-talet fram till 2002 har AQVA-WARM tillverkat och isolerat rör för bland annat fjärrvärme. Byggnader på fastigheten har idag rivits (NCC 2004). Fastigheten är sanerad och ärendet avslutats hos Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen år 2004 (Västerås stad 2004). Sigurdsgatan 23 Byggnader förutom en tegelmur är rivna och det har anlagts en parkering på fastigheten. I samband med rivningen och etablering av parkeringen undersöktes mark och grundvatten på fastigheten. I marken finns färgavskiljare kvar men de är sanerade. Området runt färgavskiljarna har skiljts av med hjälp av duk. Ovanpå duken finns 3-4 dm rena massor vilka har täckts med några dm asfalt. Kvarlämnade massor innehåller metaller, PAH och PCB. Tegel som har sanerats innehöll höga halter PAH. Vid undersökningen uppmättes metallhalter överstigande riktvärdet för mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd. I Tabell 10, Tabell 11 och Tabell 12 visas resultat från de miljöundersökningar som genomfördes i samband med sanering av fastigheten 2003. Grundvatten vid fastigheten kontrolleras med provtagning en gång per år. (Västerås Stad 2004) 17 (35)

Tabell 10. Resultat från miljöundersökningar på Sigurd 6 i samband med rivning och sanering på fastigheten 2003. Sammanfattning av resultat från provgropar 2003 (NCC 2003). Halter i mg/kg TS. Tabell 11. Resultat från miljöundersökningar på Sigurd 6 i samband med rivning och sanering på fastigheten 2003. Sammanfattning av resultat från provgropar 2003 (NCC 2003). Halter i mg/kg TS. Tabell 12. Resultat grundvattenprovtagning från GW1 och GW2 på fastigheten Sigurd 6, slutrapport (NCC 2004). Halter i mg/kg TS. Sigurd 7 En miljöinventering gjordes i byggnader på fastigheten 2003 (fastigheten avgränsar Sigurdsgatan 23). Undersökningen påvisade förhöjda halter av PCB, BTEX och PAH. Betongprover visade förhöjda halter av PAH C (Västerås stad 2010). 18 (35)

Fastigheterna Ångpannan 9, Ångpannan 10, Ångpannan 12 och Ångpannan 14 Ångpannan 10 Mälarenergi har haft en transformator i byggnaden. Byggnaden revs år 2001(Västerås stad 2010). En markprovtagning genomfördes 2002 där PCB detekterades. Halterna uppmättes till 0,024 mg/kg TS och 0,084 mg/kg TS. Halterna underskred då gällande riktvärdet för mindre känslig mark men överskred värdet för känslig markanvändning, det samma gäller för dagens gällande riktvärden. Några åtgärder vidtogs inte då markanvändningen klassades som mindre känslig. Det finns en fastighet kvar där Mälarenergi har verksamhet (Västerås stad 2010). Ångpannan 14 Biltvätt sedan många år tillbaka, verksamheten är pågående. Det hanteras kemikalier och diesel (Västerås stad 2010). Verksamheten har slam och oljeavskiljare och arbetar efter ett egenkontrollprogram. Fastigheterna Stationen 1 och Stationen 2 Stationen 1 Västerås Central AB, resecentrum för Västerås. Pågående verksamhet. Fastigheterna Västerås 5:1, Västerås 5:9, Västerås 1:194, Västerås 1:130, Västerås 1:146 och Västerås 1:207 Västerås 5:1 Historisk verksamhet (1990 och tidigare) har varit lok- och bussverkstad med hantering av oljor och lösningsmedel (Västerås stad 2010). En miljöteknisk undersökning genomfördes 2001. Vid undersökningen påträffades koppar, bly, zink och arsenik i halter över då gällande MKM-halt. I grundvattnet har mycket höga arsenikhalter analyserats. I grundvattnet har även olja påträffats. I Tabell 13 och Tabell 14 visas resultattabeller från undersökningen (J&W 2001). 19 (35)

Tabell 13. Analysresultat av jordprov vid miljöteknisk undersökning på fastigheten Västerås 5:1, (J&W 2001). Jämförelse mellan metallhalter i laboratorieanalyserade prov och riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) enligt NV rapport 4638. Fet stil markerar halt över eller lika med riktvärdet för MKM. Halter i mg/kg TS. Tabell 14. Analysresultat av grundvattenprov vid miljöteknisk undersökning på fastigheten Västerås 5:1, (J&W 2001). Halter av metaller som ingår i Bedömningsgrunder för miljökvalitet (NV 40915). Halter i µg/l. Västerås 1:130 Bensinstation, pågående verksamhet. Tankar för bränsle finns liksom oljeavskiljare (Västerås stad 2010) Västerås 1:146 Från 1930-talet till mitten av 1990-talet har området nyttjats som lagringsplats för diverse gods, bl.a. kol. I dagsläget utgörs området av kajkonstruktioner, körytor och roll-on/rolloff-ramp (Ro/ro-läge). Det finns även planer på att etablera en park inom området. Inför etablering av ro-ro-rampen gjordes en översiktlig miljöprovtagning (Sweco, 2009). Analyserna visade förekomst av föroreningar både för Ro/ro-läget och det planerade parkområdet. Vid Ro/ro-läget förekom PAH, alifater, aromater, bly och koppar i halter över riktvärdet för KM. Vid parkområdet förekom bly, koppar, zink, PAH, aromater, bensen och kadmium över riktvärdet för KM. Fastigheten har sanerats. 20 (35)

Västerås 1:207 Svenska Lantmännen Ekonomisk Förening. Siloanläggning för torkning av spannmål samt hantering av diesel, lager för myrsyra, propionsyra och promyr. Verksamheten är pågående (Västerås stad 2010) Det har återkommande förekommit klagomål från grannar till miljö- och hälsoskyddsmyndigheten i Västerås. Klagomålen har i första hand gällt damning av sädespartiklar från verksamheten. Oklart om sädeshantering eller hantering av diesel och syror medfört annan miljöpåverkan på omgivningen. Fastigheterna Samuel 1 och Samuel 2 Samuel 1 Det finns en pågående tryckeriverksamhet på Sigurdsgatan 10. Verksamheten använder lösningsmedel och har tidigare använt natriumhydroxid och järnklorid. Det är okänt om verksamheten orsakat några utsläpp av föroreningar till omgivningarna. På Sigurdsgatan 6 har det tidigare funnits ett textiltryckeri (Västerås stad 2010). Samuel 2 Vid en översiktlig undersökning 2002 påträffades föroreningar i form av alifatiska kolväten, PAH samt koppar, kadmium, bly, arsenik och nickel. Det togs inte några grundvattenprover vid den undersökningen (NCC 2002).. Fastigheten är numera sanerad och ärendet är avslutat hos Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten (Västerås stad 2007). Vid saneringen schaktades 4598 m 3 inerta massor under MKM bort samt 370 m 3 ej inerta massor under MKM och 1150 m 3 massor med halter över MKM (NCC 2007). Gemensam information för kvarteret Sigurd och Samuel En undersökning gjordes i området 1998 då förhöjda halter av oljeföroreningar och metaller (bly, koppar och zink) påträffades. Det påträffades även mindre mängder kreosot (Västerås stad 2010). Fastigheterna Sigvald 1, Sigvald 3, Sigvald 4, Sigvald 5 och Sigvald 6 För dessa fastigheter saknas relevant information i stadsarkivet. 2.1 Sammanfattning angående föroreningssituation I ovanstående genomgång av verksamheter och föroreningssituation inom stationsområdet framgår att det är en stor variation inom området. Variationen gäller både typ av verksamhet som har bedrivits, typ av föroreningar och föroreningshalter. Det är även stora variation i hur väl tidigare verksamhet och föroreningssituation är kartlagda. Vissa fastigheter är sanerade i samband med rivning och exploatering, en del är undersökta medan det för vissa fastigheter helt saknas uppgifter om föroreningssituation. 21 (35)

En del fastigheter inom stationsområdet har bytt fastighetsbeteckning eller delats i flera fastigheter vilket försvårar möjligheten att hitta historisk information. 3 Möjliga åtgärder med avseende på föroreningar inom området I de flesta efterbehandlingsprojekt idag så utförs en riskreduktion genom en halt- och mängdreduktion. Ibland tenderar halt och mängdreduktionen till och med att ha större betydelse än riskreduktionen. I detta utvecklingsprojekt ligger fokus på att i första hand utforma lösningar som medför en riskreduktion. Eftersom en riskreduktion inte nödvändigtvis behöver vara förknippad med en halt- och/eller mängdreduktion så har det i huvudrapporten för föreliggande utvecklingsprojekt beskrivits hur planarbetet och planeringen av området kan nyttjas som ett verktyg i arbetsprocessen med förorenad mark. Tillämpliga delar av huvudrapporten, Hållbar exploatering i förorenade områden, daterad 2011-10-18, har sedan legat till grund för de åtgärdsförslag som utgår från Västerås stads vision för området. Denna innebär att stationsområdet ska öppnas upp och utformas på ett mjukare sätt så att det framtida resecentrum ska upplevas som en länk mellan city och Mälaren. Området för pilotstudien kommer att innehålla större öppna ytor mellan resecentret och Mälaren och därutöver en del bebyggelse som kommer inrymma handel och kontor. Den planerade användningen av området kommer att innebära att människor vistas på området främst i samband med arbete. Inom dessa ytor kommer vistelse även att ske inomhus. Inom öppna ytor såsom torg, parkering och stadsparken blir vistelsen mer tillfällig och sker endast utomhus. I resecentret kommer personer att arbeta vilket vanligtvis innebär en högre vistelsegrad än inom parker och torg. I resecentret kommer även inomhusvistelse att ske. Ovanstående förutsättningar innebär att risker med inandning av ångor är större inom resecentret och övriga bebyggda delar av området där vistelse sker inomhus samt återkommande längre perioder. Inom övriga delar av området är risker med inandning av ångor mindre då eventuella flyktiga föroreningar späds snabbare utomhus.. Vid dessa ytor är det huvudsakligen risken för direktexponering via kontakt med eventuella förorenade massor som bör styra eventuell åtgärd. Risk förknippad med återkommande direktkontakt med förorenade massor bedöms som allra störst vid omvandling av området till park-/lekytor. Sådana ytor lockar vanligtvis till längre vistelse än torg, parkering och gångytor. Park-/lekytor innefattar samtidigt mindre andel hårdgjorda ytor. 22 (35)

I detta avsnitt presenteras de olika alternativen som översiktligt studerats för pilotområdet och i nästa avsnitt görs en jämförelse. De studerade alternativen är: Nollalternativ inga åtgärder utförs, verksamheten fortgår som idag Grävsanering en sanering genom urgrävning och borttransport utförs ner till de nivåer som bedöms acceptabla enligt genomförd riskbedömning, varefter området exploateras. Planeringsalternativ Området planeras utifrån den kända föroreningssituationen. Skyddsåtgärder vidtas för att stoppa de risker som idag finns inom området. 3.1 Nollalternativet Om ingen exploatering och omvandling av området genomförs kommer området sannolikt att fungera som idag med en blandning av lättare industri, kontor och handel. Enskilda fastigheter kan komma att saneras i samband med eventuell försäljning eller om verksamheten ändras. Nollalternativet innebär att visionen om det nya stationsområdet som förbinder Västerås centrum med Mälaren uteblir. Det innebär även att besökare som kommer till staden med tåg och buss även i fortsättningen kommer att mötas av ett småindustriområde. 3.1.1 Risker för människors hälsa Eventuella hälsorisker kommer i huvudsak att bli oförändrade mot dagens läge. Föroreningar inom området bedöms huvudsakligen bestå av metaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar som kommer att finnas kvar i marken. Området är till stora delar hårdgjort vilket försvårar exponering via direktkontakt. I byggnader inom området kan risker med flyktiga föroreningar föreligga och då särskilt om grundkonstruktionen är av dålig kvalitet med sprickor och håltagningar. Detta är dock otillräckligt undersökt och baseras enbart på undersökningar från omkringliggande jord. Inga kända analyser har gjorts på jord under byggnader, eller på porluft under byggnaderna. 3.1.2 Belastning Uppgifter angående belastningen på Svartån och Mälaren saknas idag, men den eventuella belastning som finns idag bedöms bli oförändrad med detta alternativ. Grundvattnet bedöms dock innehålla metaller samt alifatiska kolväten. Dessutom kan grundvattnet misstänkas innehålla, utifrån tidigare verksamhet, aromatiska kolväten, PAH samt klorerade alifatiska kolväten. Ökad nederbörd kan öka spridningen från förorenade massor till grundvattnet. Möjligen kan mer nederbörd, ökade flöden i Svartån och höjd havsnivå även öka föroreningsbelastningen något på Svartån och Mälaren. Hälsorisker på grund av spridning bedöms bli oförändrade med nollalternativet. 23 (35)

3.1.3 Markekosystemet Situationen för markekosystemet i de befintliga massorna inom området kommer troligtvis vara likvärdigt med hur det ser ut idag om föroreningarna får ligga kvar. Det är dock troligt att det markekosystem som finns idag blir mer och mer anpassat efter rådande förhållanden och därmed även mer livskraftigt. Att det finns föroreningar inom området innebär inte att markekosystemet helt saknar funktion. 3.2 Grävsanering Vid en grävsanering schaktas de massor som bedöms utgöra en risk upp och transporteras bort. Ofta transporteras massorna till en mottagningsanläggning för förorenade massor. Där kan de antingen behandlas eller deponeras. När det gäller fyllnadsmassor med blandade föroreningar är det vanligt att massorna deponeras. Återfyllnad sker sedan vanligtvis med rena massor. Eventuellt kan lågförorenade massor komma att omfördelas inom området vilket tidigare skett i en del saneringsprojekt i Västerås. Stora volymer kommer dock troligen behöva transporteras bort utifrån att de överskrider eventuella åtgärdsmål. Hur stora mängder massor som behöver transporteras bort kommer delvis att styras av hur åtgärdsmål med avseende på markmiljö och spridning formuleras eftersom en del av de metaller som påträffats i undersökningarna inte utgör ett hälsoproblem för människor utan snarare är en miljörisk med avseende på markekosystem och recipienter Schaktarbeten inom området skulle troligen delvis behöva ske under grundvattenytan t ex vid området närmast Mälaren. Det innebär att grundvatten måste pumpas bortoch kontrolleras innan det kan släppas ut. För att minska vatteninträngning är det troligt att det krävs en spont runt de förorenade områdena. En spont innebär en stor extrakostnad i ett efterbehandlingsprojekt och ibland är det svårt att få sponten tillräckligt tät för att länshållningen ska fungera bra. I förlängningen innebär detta även risk för förseningar, vilket också medför merkostnader. En stor fördel med en grävsanering är dock att föroreningarna avlägsnas från området. Halter och mängder av föroreningar minskar därför inom det aktuella området. En nackdel är dock att transporter ger ett diffust tillskott av föroreningar i samhället såväl som ett tillskott av klimatpåverkande gaser. Eftersom stora delar av de förorenade massorna inom området försvinner blir osäkerheterna gällande kvarvarande föroreningar inom området i framtiden små. En genomgrävning av området medför således ökad kunskap om vad som egentligen finns inom området. En klassning enbart utifrån inledande provtagning medför alltid en större osäkerhet om föroreningsförekomster mellan provtagna punkter. Ytterligare en fördel med grävsanering är att det inte ställer lika höga krav på att dokumentationen om markens föroreningsstatus bevaras. Är föroreningarna avlägsnade behöver det inte finnas någon kontroll på hur de hanteras vid framtida schaktarbeten, förändrad markanvändning m.m. 24 (35)

Området ligger nedströms andra förorenade områden i Västerås stad (ex Kopparlunden) varför risk för återkontaminering av sanerade massor kan föreligga om förorenat grundvatten når området. 3.2.1 Risker för människors hälsa Efter genomförd grävsanering är vanligtvis risker för människors hälsa små förutsatt att åtgärdsmålen formulerats så att kvarvarande halter uppfyller lågrisknivåer utifrån den vistelse som avses inom området. Risker för människors hälsa kan dock kvarstå inom området i det fall flyktiga föroreningar förekommer i grundvatten inom, eller uppströms, området. Efter sanering kan de flyktiga föroreningarna tränga upp genom det rena materialet och på det sättet komma in i byggnader. Denna risk bedöms endast föreligga i byggnader inom området. 3.2.2 Belastning Grundvatten i fyllning och grundvatten i morän under leran hamnar troligtvis i Svartån och Mälaren. Den belastning som idag eventuellt finns på Svartån och Mälaren, på grund av läckage av förorenat grundvatten, bedöms minska efter genomförd åtgärd. Eventuell belastning från andra förorenade områden inom Västerås, såsom exempelvis Kopparlunden, kommer dock att kvarstå varför effekten av en grävsanering eventuellt endast ger en marginell förbättring när det gäller den totala belastningen på recipienterna. Innan en åtgärd påbörjas med syfte att minska belastningen från stationsområdet rekommenderas att spridning från området mäts och bedöms så att den kan relateras till annan belastning på recipienterna. 3.2.3 Markekosystemet På de ställen där någon form av massreduktion har använts finns det förutsättningar för att skapa ett bättre markekosystem. För grävsanering beror detta dock på vilka massor som nyttjas för återfyllnad. Troligen blir förutsättningarna i de nya massorna istället sämre, eftersom det är troligt att bergkross (som inte innebär en god levnadsmiljö för det biologiska livet i marken) sannolikt används och dessutom kommer marken sannolikt hårdgöras i större omfattning än vad fallet är idag. En hårdgörning av marken minskar infiltrationen och därmed syresättningen av marken som är en viktig faktor för det biologiska livet. Hur området planeras kommer också till stor del att påverka möjligheten för markekosystem att återkolonisera. Täta ytskikt och byggnader som minskar tillgång på regnvatten och syre kommer försämra förutsättningarna för ett markekosystem medan bevuxna ytor med tillfört organiskt material förbättrar förutsättningarna. 25 (35)

3.3 Planeringsalternativ Planeringsalternativet syftar till att planera området på ett sätt som tar hänsyn till föroreningssituationen ur ett hållbart helhetsperspektiv. Exempelvis nyttjas områden med flyktiga föroreningar till öppna ytor och områden med risk för direktexponering till ytor för hus. Områden där schakt trots allt föreslås, eller krävs av anläggningstekniska skäl, nyttjas exempelvis för parkmark med växtlighet och god markfunktion. Förslaget innebär i detta fall att schaktsanering endast föreslås utföras inom områden med hotspots, d.v.s. ytmässigt begränsade delområden med mycket höga föroreningshalter. Alternativet där en genomgång byggs under järnvägen kommer att innebära att stora mängder schaktmassor kommer att avlägsnas. Ytterligare schakt kommer sannolikt att krävas vid kajarbeten, grundläggning av resecentrum, framdragning av ledningar etc., och de massor som då uppkommer behöver hanteras på ett sätt så att de inte utgör någon risk för människors hälsa eller miljön. Det kan innebära omhändertagande på mottagningsanläggning för förorenade massor, omfördelning inom området, eller andra omhändertaganden. Då anläggning av tunnlar, garage etc. även i mindre förorenade områden kan innebära att massor måste transporteras iväg till deponi. Därav föreslås att de största schakten som måste göras planeras till de mest förorenade områdena, exempelvis vore det fördelaktigt att planera tunnlar/garage etc. så att de mest förorenade massorna avlägsnas Den planering av området som Sweco föreslår innebär att de förutsättningar som finns med tanke på den befintliga föroreningssituationen nyttjas. Byggnader placeras inte på platser där höga halter av flyktiga ämnen har påträffats, om inte byggnaderna ska grundläggas med källare. Om de grundläggs med källare kan de med fördel placeras på områden med de högsta halterna av föroreningar som sträcker sig så djupt som konstruktionen ska ner, dvs så att föroreningarna avlägsnas från platsen. För att minska behovet av masstransport rekommenderas dock inte grundläggning med källare. Utifrån risk för eventuella flyktiga föroreningar i grundvatten uppströms området kan byggnadernas grundkonstruktion utformas med syfte att minska inträngning av flyktiga föroreningar. Vidare så planeras inte öppna grönytor på platser där risken är stor vid direktkontakt med jorden. I kartan i bilaga 1 redovisas ett förslag på hur området kan planeras utifrån vad som idag är känt om föroreningar inom området. Om föroreningarna lämnas kvar på platsen behöver det säkerställas att informationen om kvarlämnade föroreningar förvaltas så att hänsyn tas till riskerna vid framtida ingrepp i området. Kunskapsöverföring diskuteras vidare i huvudrapporten, Hållbar exploatering i förorenade områden, Sweco Environment AB / Sweco Infrastructure AB daterad 2011-10- 18. För att minska behovet av kunskapsöverföring går det dock att förhindra framtida exponering för kvarvarande föroreningar genom att området planeras på ett sätt som omöjliggör de aktiviteter som bör undvikas. Exempelvis kan man hindra odling av grönsaker i förorenade massor genom att anlägga ett betongdäck med påfyllnad av odlingsjord ovan däcket. Då kan inte grönsakerna komma i kontakt med den förorenade jorden. 26 (35)

För att förhindra exponering för kvarvarande föroreningar kan området beläggas med restriktioner avseende markanvändningen. Restriktionerna kan vara av olika slag, till exempel: Att samtliga schaktarbeten ska utföras enligt en förbestämd schaktrutin Att inga grundvattenbrunnar inom området får nyttjas för dricksvattenändamål. Att det inte får byggas bostäder i bottenvåningen på hus Att inga förråd får finnas i källaren på ett hus (för att undvika att det i förråd kan utvecklas små verksamheter likt mörkerrum för fotografarbete, cykelverkstäder m.m. som innebär längre vistelsetider). Att införa i detaljplanen att det inte får uppföras några byggnader inom det aktuella området. Att införa i planbestämmelserna att källare/bottenvåningen i ett hus endast får nyttjas för specifika ändamål, t ex för handel, lager eller för garage/parkering. Detta för att undvika bostäder på nedre botten med risk för inträngning av flyktiga föroreningar. Funktion och effekt av skyddsbarriärer kan behöva övervakas för att tillse att dessa uppfyller ställda krav. Skydd mot ånginträngning kan övervakas genom mätningar under byggnaden, i bortventilerad markluft eller inne i byggnaden. Skydd mot spridning med grundvatten kan övervakas nedströms barriären eller i recipienten. Om föroreningar lämnas i ett exploateringsområde är det viktigt att kunskapen om detta bevaras och att kunskapsöverföringen säkerställs. I framtiden kommer det med största sannolikhet att utföras markarbeten inom området, kanske kommer hela markanvändningen att förändras, och då krävs att kunskapen om föroreningarna finns och överförs. I Västerås Stad finns en kartportal där information om fastigheter och byggnader finns tillgänglig. I detta register kan information om föroreningssituation läggas in. De som planerar arbeten eller ger bygglov kan där se om det finns restriktioner för området. Förslag på hur kunskapsöverföring vidare kan tillses presenteras i huvudrapporten, Hållbar exploatering i förorenade områden, daterad 2011-10-18. 3.3.1 Risker för människors hälsa Människor kan exponeras för föroreningarna inom det studerade området huvudsakligen på två sätt genom direktexponering för förorenade massor/partiklar (genom hudkontakt, inandning av damm eller intag av jord) eller genom inandning av ångor från föroreningarna i marken. Exponering kan också ske via intag av växter och grönsaker som vuxit i den förorenade jorden. 27 (35)

Risker med flyktiga föroreningar bedöms huvudsakligen föreligga i det område där resecentrumet kommer att placeras samt eventuellt nedströms området i de fall flyktiga föroreningar transporteras med grundvattnet. Flyktiga föroreningar förekommer i form av PAH M, alifatiska kolväten, samt troligen aromatiska kolväten och diverse lösningsmedel. Dessa föroreningar kan innebära risk vid inandning om de föreligger i grundvatten så väl som i jord. Risken kan åtgärdas genom att avlägsna eventuella hot spots under, och i anslutning till, byggnader samt förse byggnaderna med extra täta grundkonstruktioner. Marken under byggnader kan också ventileras för att minska eventuella risker med flyktiga föroreningar. I Figur 3-3nedan redovisas en skiss på en lösning med ventilation under grundkonstruktionen. Genom att bygga väl ventilerade garage under byggnaderna eller förlägga verksamhet motsvarande MKM i nedre botten kan våningarna ovanför användas för bostadsändamål även om halterna av flyktiga föroreningar överskrider nivåerna enligt KM. I Figur 3-3 redovisas en skiss med förslag på garage i bottenvåningen. 28 (35)

Figur 3-1: Schematisk skiss som visar hur förorening ventileras bort från det dränerande lagret under en byggnad. Skiss Mikaela Nordenberg Sweco. 29 (35)

Figur 3-2: Skiss på hus med garage på markplan som möjliggör ventilering av flyktiga föroreningar Sweco. Inom området finns halter av främst arsenik, bly och PAH H som kan innebära hälsorisker vid återkommande direktkontakt eller inandning av damm. Inom hårdgjorda ytor och torg bedöms riskerna med direktexponering som små och då huvudsak i samband med schaktarbeten då förorenade massor kan bli tillgängliga för exponering. I dessa fall kan höga halter av arsenik vara ett problem då dessa är akuttoxiska. I dessa områden kan exponering undvikas genom att eventuella schaktarbeten genomförs på ett sådant sätt att eventuella förorenade massor sprids eller blir tillgängliga för exponering. I många av de sammanställda undersökningarna är dock de uppmätta halterna så låga att de medger tillfällig exponering vid schaktarbeten eller dylikt. Eftersom det är troligt att marknivån inom delar av området behöver höjas vid en kommande exploatering så kommer ytterligare massor att överlagra befintliga föroreningar och ytterligare minska risken för direktkontakt med föroreningen. Det rekommenderas dock att det vid överlagring samt hårdgörning av ytor placeras ut ett geonät, alternativt ett geomembran, som skiljer gamla förorenade massor från nypåförda rena massor. Geonätet eller geomembranet kommer förutom att fungera som ett 30 (35)

skyddande skikt även fungera som en väckarklocka vid eventuella framtida markarbeten. Det behöver tillgodoses att odling av grönsaker eller andra ätbara växter inte kan ske i den förorenade jorden. Om de förorenade massorna täcks med antingen ett betongdäck, geomembraneller ett lager med rena massor, bedöms risken som mycket liten att växter ska kunna tränga ner till de förorenade massorna och ta upp föroreningar till de delar som kan ätas. Inom parkmark är sannolikheten för direktexponering samt exponering via intag av växtdelar större. Högre krav behöver alltså ställas på ytlig mark inom parker. Detta kan åtgärdas genom att anlägga geomembran och att översta metern i parken förses med nytt material vilket troligtvis ändå krävs för att skapa en lämplig plats för odling. Om direktexponeringen mer tydligt ska minskas så kan marken även täckas med en betongdäck i aktuella delområden en teknik som använts t ex i Östra Hamnen i Västerås och i Hammarby Sjöstad. Detta är dock även en mer kostsam metod. I Figur 3-3 redovisas en skiss över hur ett betongdäck kan konstrueras. Figur 3-3: Illustration av hur ett betongdäck kan konstrueras inom ett helt område. Skiss Mikaela Nordenberg, Sweco. En underlagrande betongplatta innebär också ett större skydd mot risker förknippade med odling. Om hela området täcks och det endast påförs ny, ren jord ovan plattan så elimineras risker förknippade med odling. Eftersom det inte är klarlagt vilka exponeringsvägar som är styrande för åtgärdsmålen inom Stationsområdet är det dock oklart om odlingsmöjligheterna behöver begränsas. 31 (35)

3.3.2 Belastning Vid kvarlämning av föroreningarna i marken finns risk för spridning av föroreningar till omgivande miljö. Det bör undersökas om och hur spridningen sker från det förorenade området för att försöka begränsa spridningen. Flera av de föroreningar som påträffats inom området är vanligtvis hårt partikelbundna vilket minskar spridningsrisken från området. Förorening i nära anslutning till ytvatten kan dock innebära ökade risker på grund av partikelbunden spridning vid erosion och eventuella skred. Föroreningsspridning från området kan minskas genom att avlägsna hot spots och minska infiltrationen genom hårdgörning och omhändertagande av dagvatten. För att ytterligare minska eventuell spridning kan en spont längst ner i området hindra att vattnet strömmar ut i recipienten och skulle så krävas kan även grundvatten pumpas och behandlas för att sedan släppas vidare till recipienten. Behandling av grundvatten nedströms Västerås innan vattnet når recipienten har också effekt på den spridning som sker från andra områden uppströms pilotområdet. I närheten av, delvis uppströms, Stationsområdet ligger flera områden med föroreningsproblematik. Bland annat finns Kopparlunden med dess långa historik av verkstadsindustri. I det fall Stationsområdet saneras/åtgärdas föreligger därmed en risk att området återkontamineras av föroreningar från Kopparlunden. Detta kan undvikas genom att grundvatten från Kopparlunden inte tillåts fortsätta in i jordlagren under stationsområdet. Grundvattenflödet kan hindras med spont, genom att det pumpas upp och förs bort eller genom att skapa en dränerande korridor mellan områdena så att grundvattnet rinner från Kopparlunden, till dräneringen och sedan leds vidare i dräneringsrör för exempelvis rening 3.3.3 Markekosystemet Situationen för markekosystemet i de befintliga massorna inom området kommer sannolikt inte att förbättras om massorna får ligga kvar. Troligen blir förutsättningarna i de befintliga massorna istället sämre, eftersom marken sannolikt hårdgörs i större omfattning än vad fallet är idag. Det nya markekosystem som skapas inom eventuellt parkområdet ger dock goda förutsättningar för att upprätthålla en tillräcklig markfunktion inom området. Naturvårdsverket anger (se avsnitt 2.3 i huvudrapporten Hållbar exploatering i förorenade områden, daterad 2011-10-18) att skyddsnivån i marken bör motsvara en nivå där marken kan uppfylla de funktioner som förväntas vid den planerade markanvändningen. Utifrån detta blir det viktigt att i tidigt i projektet klargöra vilka markfunktioner som krävs vid förväntad markanvändning. I många exploateringar leder hårdjorda ytor och bebyggelse samt avsaknad av växter till att marken lider brist på vatten, syre och återkommande tillförsel av organiskt material. Det leder i sin tur till att möjligheten till nedbrytning av organiskt material, syresättning, uppluckring och frigörande av näringsämnen blir liten. Det beror alltså inte på eventuella halter av föroreningar i marken utan på andra fysiska förutsättningar i området. 32 (35)