UTKAST PM Miljögeoteknik

Transkript

1 1(20) Samhällsbyggnadskontoret UTKAST PM Miljögeoteknik Geoteknik och miljögeoteknik för planområde Nya Kiruna Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Matti, Örjan Handläggare Markus Hedlund Annika Zachrisson

2 2(20) Sammanfattning På uppdrag av Kiruna kommun har Tyréns AB utfört en miljögeoteknisk undersökning av området mellan Kurravaaravägen och Tuollavaara i Kiruna. Undersökningen har utförts i samband med detaljplanearbetet inför byggandet av Nya Kiruna. Syftet har varit att få en bild av föroreningssituationen på området samt att avgöra om saneringsåtgärder krävs inför planändring. Den miljögeotekniska undersökningen har utgått ifrån de verksamheter som funnits på området och provtagning har utförts som riktad provtagning vid de områden där föroreningar kunnat misstänkas. Undersökningen har omfattat ett stort område som delats in i flera delområden: Tuollavaara gamla gruvområde där gruvbrytning skett sedan 1903 och fram till talet. Slamdammen, ett stort område där slam från gruvverksamheten lagts. Asfaltverk där tillverkning av asfalt skett sedan 1965 Betongfabrik och krossanläggning Måleri, blästeri på fastigheten Linbanan 1 Vägstation och metallåtervinning på fastigheten Industrin 9:11 Bensinstation på fastigheten Harven 1 Åkeri på fastigheten Krattan 1 Eventuell spridning av föroreningar från kyrkogården Markprovtagningen utfördes med borrbandvagn GeoMachine 75GTT med jordskruv ø70 mm. Den utförda undersökningen har omfattat skruvprovtagning i 58 punkter och installation av 14st grundvattenrör. På TGA-området har ett antal mindre oljeföroreningar som kan grävas bort vid demontering av cisterner m.m. påträffats. Förutom dessa har en oljeförorening vid en större cistern där ytterligare undersökning eller sanering rekommenderas. Föroreningar har också påträffats vid ett ställverk där ytjorden bör tas bort vid rivning av ställverket. Från slamdammen har inte alla analyser erhållits men inga höga föroreningshalter har hittills påträffats. Vid asfaltverket har föroreningar av petroleumämnen påträffats i ett antal punkter. Ytterligare undersökningar krävs för att bedöma om det är en större förorening eller flera småfläckar. På betongfabriken, måleriet och vägstationen/metallåtervinningen är endast något förhöjda föroreningshalter påträffade, alla analysresultat är dock inte erhållna än. Den gamla bensinstationen är undersökt och sanerad för några år sedan. Saneringsresultaten uppfyller i stort sett dagens krav för känslig markanvändning.

3 3(20) Förhöjda halter av oljeämnen har påträffats på fastigheten med åkeri. Utbredningen är inte fastställd. På grund av djupt grundvatten och svårborrad jord har inga grundvattenrör varit möjliga att provta intill kyrkogården. Analysresultat från närliggande punkter inväntas för beslut om ytterligare provtagning. Generellt bör ytjorden bytas ut vid ändring till känslig markanvändning på industriområdena. Vid rivnings- och schaktarbeten i samband med ändring av markanvändning på industriområdena bör kontrollprogram upprättas.

4 4(20) Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte Områdesbeskrivning Historik för området TGA-området Slamdammen Asfaltverket Betongfabriken Linbanan 1, Metso måleri Industrin 9:11, vägstation/metallåtervinning Harven Krattan Kyrkogården Tidigare undersökningar Förhållanden i omgivningen Riksintressen m.m Markens nuvarande och framtida användning Mark och vatten Markförhållanden Grundvatten Ytvatten Utförda undersökningar Tid och fältingenjörer Jordprovtagning Grundvattenrör Dokumentation Positionering Analyser Riktvärden för föroreningshalter i jord och grundvatten Analysresultat Jordprover Grundvattenprover Osäkerheter Föroreningssituation TGA-området Slamdammen Asfaltverket Betongfabriken Linbanan 1, Metso måleri Industrin 9:11, vägstation/metallåtervinning Harven Krattan

5 5(20) 5.9 Kyrkogården Utvärdering/Riskbedömning TGA-området Slamdammen Asfaltverket Betongfabriken Linbanan 1, Metso måleri Industrin 9:11, vägstation/metallåtervinning Harven Krattan Kyrkogården Rekommendationer TGA-området Slamdammen Asfaltverket Betongfabriken Linbanan 1, Metso måleri Industrin 9:11, vägstation/metallåtervinning Harven Krattan Kyrkogården Referenser Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Provtagningsprotokoll och analyssammanställning jord Analyssammanställning grundvatten Analysrapporter Ritningar Översiktsritning med områden MG Planritning TGA-området MG Planritning A, B och M-områden MG Planritning S- och K-områden MG Planritning D-områden

6 6(20) 1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Kiruna kommun har Tyréns AB utfört en miljögeoteknisk undersökning av området mellan Kurravaaravägen och Tuollavaara i Kiruna. Undersökningen har utförts i samband med detaljplanearbetet inför byggandet av Nya Kiruna. Syftet har varit att få en bild av föroreningssituationen på området samt att avgöra om saneringsåtgärder krävs inför planändring. Tyréns uppdrag har omfattat både en miljögeoteknisk och en geoteknisk undersökning. Undersökningarna har utförts parallellt. Resultaten från de geotekniska underökningarna redovisas i Rgeo och PM geoteknik. Beställarens kontaktperson har varit Mary Rosenfors. Tyréns miljögeotekniker har varit Markus Hedlund och Annika Zachrisson och Tyréns uppdragsledare Örjan Matti. 2 Områdesbeskrivning Undersökningen har omfattat ett stort område som delats in i flera delområden. Området visas på bilagd översiktsritning. Under rubrikerna Historik för området beskrivs de olika delområdena. Den miljögeotekniska undersökningen har utgått ifrån de verksamheter som funnits på området och miljöprovtagning har endast utförts som riktad provtagning vid de områden där föroreningar kunnat misstänkas. I de delar av området där endast geotekniska undersökningar har utförts har borrledaren fått instruktioner att kontakta miljögeotekniker vid misstanke om markförorening, t ex bränslelukt. 2.1 Historik för området En viktig del i en miljögeoteknisk undersökning är att ta fram områdets historik. En väl kartlagd historik för den aktuella platsen gör bl.a. att provtagningspunkter kan placeras rätt och att rätt sorts analyser kan väljas. Historikundersökningen har omfattat arkivsökning i arkiv hos Kiruna kommun, LKAB, Bergstaten och Länsstyrelsen. Arkivsökningen har kompletterats med intervjuer och kontakter med fastighetsägare och nuvarande och tidigare verksamhetsutövare. Arbetet har också omfattat en genomgång av hela området i fält för att okulärt bedöma både äldre och nyare föroreningskällor. I ett separat dokument Arkivstudie planområde Kiruna redovisas källorna till historiken nedan TGA-området På Tuollavaara gamla gruvområde, TGA-området, har gruvbrytning skett sedan 1903 och fram till 1980-talet. Området omfattar gruvan med tillhörande gruvindustriområde. På området finns

7 7(20) gruvlav, verkstäder, cistern m.m.. Det har även gått en järnväg till området. Järnvägen är idag borttagen. Förutom lämningar från gruvverksamheten finns även lämningar från verksamhet som bedrivits på området de senaste 30 åren, efter gruvans nedläggning. Det finns dels mindre bränslecisterner samt skrot på några platser på området. Följande byggnader mm från gruvtiden är möjliga föroreningskällor: Större oljecistern Mekverkstad och laboratorium (för undersökning av fosfor och järn), eventuellt har oljeavskiljare och smörjgropar funnits. Elverkstad. Mekanisk verkstad under gruvtiden. Lokgarage. Tågpålastning. Lastning intill gruvlav. Förutom ovanstående verksamheter från gruvtiden finns ett antal lämningar från verksamheten efter gruvan som lades ned på 1980-talet. De senare lämningarna är främst mindre cisterner samt diverse skrot som syns på området Slamdammen Intill gruvan finns ett område dit slam från gruvverksamheten lagts. Dammområdet omfattar ca 30 ha och omges av vallar. Idag är det fast mark på hela området, förutom några mindre gropar ca 10 x 10 m med öppet vatten, och golfbanan ligger på delar av området. Gamla flygbilder visar att det tidigare varit vatten på större delen av området. I slamdammen har slam från gruvprocesserna hamnat men eventuellt även avlopp och dagvatten från gruvområdet. Provtagningspunkter från slamdammen benämns med D Asfaltverket På området har ett asfaltverk funnits sedan 1965 men uppgifter talar om asfalttillverkning redan Vid asfaltstillverkningen används: Grus och sten Oljor Bitumen Diesel Även asfaltlim och släppmedel för lastbilsflak används i verksamheten.

8 8(20) Stora mängder oljeämnen hanteras och har hanterats i verksamheten och det finns många cisterner, fat och tankar uppställda på området. En stor mängd gammal asfalt som väntar på att återvinnas finns också på området. Läckage och spill av framför allt bitumen verkar förekomma. Bitumen stelnar dock så fort den svalnar och ligger därmed kvar på markytan. Provtagningspunkter från området vid asfaltsverket benämns med A Betongfabriken På området har en krossanläggning varit i drift från 60-talet till 80-talet. Gråberg från Tuollagruvan krossades. Betongstationen har använts till 2009, då verksamheten flyttades till LKAB. Vid betongtillverkningen används: Cement Vatten Vattenglas (till sprutbetong som anv till bergförstärkning) Flytmedel Tillsatsmedel Smörjolja i maskinen Krom, även sexvärt krom förekommer framför allt i äldre cement. Förutom själva fabriksområdet finns en yta på södra sidan av Linbanevägen som använts i betongfabriksverksamheten, troligen som avställningsyta för diverse material, fordon m.m. Provtagningspunkter från området vid betongfabriken benämns med B Linbanan 1, Metso måleri Verksamhet med måleri, blästeri, maskinbearbetning och fordonshall har pågått sedan 1979 på fastigheten. Enligt uppgift har den mesta verksamheten pågått inomhus men vid portarna till byggnaden kan viss verksamhet ha pågått utomhus. Det finns även en stor yta där diverse material och skrot idag står uppställt. En ovanjordscistern står vid byggnadens västra sida. Cisternen har inte använts i den nuvarande verksamheten men den har innehållit diesel. Ett stort antal ämnen kan förekomma i färg, lösningsmedel, blästerrester m.m. som kan misstänkas ha hanterats i verksamheten. Till stor del är det petroleumbaserade ämnen och metaller som kan förväntas.

9 9(20) Provtagningspunkter från området vid Metso måleri benämns med M Industrin 9:11, vägstation/metallåtervinning På fastigheten har det funnits en vägstation med serviceverkstad, oljeförråd, gummiförråd, cisterner, tvätthall och smörjhall sedan Vägverket har avvecklat sin vägstationsverksamhet och undersökte området och gjorde en sanering Saneringen utfördes till MKM. Idag driver Stena Stål och Stena Recycling verksamhet på området. Verksamheten omfattar bl.a. hantering av metallskrot och spillolja. På utgående avloppsledning från området finns en oljeavskiljare. Oljeavskiljaren har på senare år bytts ut. Provtagningspunkter från området benämns med S Harven 1 På fastigheten har en Uno-X bensinstation funnits från slutet av 1960-talet fram till 1980-talet. Fastigheten undersöktes i SPIMFABs regi 2004 och sanerades Vid saneringen togs de gamla cisternerna bort och ca 150 m 3 förorenad jord grävdes bort. Saneringsmålet var de dåvarande riktvärdena för mindre känslig markanvändning Krattan 1 På fastigheten bedrivs åkeri och enligt nuvarande fastighetsägare har även den tidigare ägaren haft åkeri på tomten. Det har funnits oljefat bakom och vid sidan av garaget men det finns inga uppgifter om några cisterner. Provtagningspunkter som tagits på fastigheten är M10 och M Kyrkogården Kyrkogården ligger inte inom undersökningsområdet men undersökning av eventuell spridning av föroreningar från kyrkogården till undersökningsområdet har ingått i uppdraget. Grundvattenströmningen från kyrkogården går troligen österut, mot två planerade områden. Förorenande ämnen som kan misstänkas från kyrkogårdar är främst växtbekämpningsmedel. Eventuellt kan även kvicksilver finnas. Enligt uppgifter från vaktmästare på kyrkogården har inga bekämpningsmedel använts på kyrkogården de senaste åren däremot var det mycket möjligt att bekämpningsmedel användes tidigare.

10 10(20) Spontant kan sjukdomar misstänkas spridas från kyrkogårdar men det är inte så många sjukdomar som kan finnas kvar någon längre tid i marken. För att någon sjukdomsalstrande bakterie, virus eller liknande ska kunna spridas från kyrkogården måste den vara mycket långlivad i jord samt kunna spridas med grundvatten. Inga analyser med avseende på sjukdomar är därför gjorda. Provtagningspunkter nedströms kyrkogården benämns K. 2.2 Tidigare undersökningar På två platser inom undersökningsområdet har tidigare miljögeotekniska underökningar utförts: på den gamla bensinstationen på Harven 1 och på det gamla vägstationsområdet på fastigheten Industrin 9:11. Undersökningen på Harven 1 utfördes i SPIMFABs regi Underjordscisterner och bränsleförorening i mark påträffades och området sanerades Industrin 9:11 undersöktes och sanerades på petroleumföroreningar 2003 i samband med att Vägverket avvecklade sin vägstation på fastigheten. 2.3 Förhållanden i omgivningen Området ligger utanför centrala Kiruna, mellan Kurravaaravägen och Tuolluvaara. Öster om området finns Tuolluvaara bostadsområde, söder om området ligger kyrkogården och ett industriområde. Norr om området finns naturmark med främst fjällbjörkskog och våtmarker. Närmast väster om Kurravaaravägen ligger det tidigare jägarskoleområdet. 2.4 Riksintressen m.m. Hela Kiruna, inklusive undersökningsområdet, ligger inom riksintresse för kulturmiljö. Hela området ligger också inom Kirunagruvans riksintresse för järnmalm. Undersökningsområdet ligger inte inom riksintresse för rennäring men alldeles norr om området ligger ett rastbetesområde som är av riksintresse för Gabna sameby. E10 tillhör det nationella stamvägnätet och är en väg av riksintresse. Enligt riksantikvarieämbetet 1 finns inga fornlämningar inom det undersökta området. Norr om området finns fornlämningar i form av bleckningar och barktäkt. 2.5 Markens nuvarande och framtida användning De områden som undersökts med avseende på föroreningar planeras att bebyggas med centrumbebyggelse, idrotts- och kulturanläggningar samt turism och friluftsområden. 1 Riksantikvarieämbetets hemsida

11 11(20) Alla dessa markanvändningar kan i stort klassas som mindre känslig markanvändning (MKM). I centrumbebyggelse kan även bostäder förekomma men exponeringssituationen i de bostäder som normalt finns i centrumbebyggelse liknar mer MKM än KM. Skillnaden mellan de båda markanvändningarna är bl.a. odling av växter samt exponeringstid för övriga exponeringsvägar. 3 Mark och vatten 3.1 Markförhållanden De geotekniska förhållandena inom området kännetecknas av ytlig morän och stora utfyllda områden. Moränen är företrädelsevis sandig och siltig. Det största utfyllda området är den tidigare slamdammen som består av siltigt och sandigt material ovan torv och morän. Kring asfaltverket, betongfabriken och måleriet finns utfyllda ytor som ligger på ett lager på ca 0,5m torv underlagrat av morän. Jordarter i provtagningspunkterna framgår av bilaga 1. De geotekniska förhållandena beskrivs mer utförligt i PM Geoteknik. 3.2 Grundvatten Grundvattenytan kommer att mätas i alla grundvattenrör. Uppmätta grundvattennivåer redovisas i bilaga Ytvatten Närmaste ytvattenrecipient är Luossajoki som ligger ca 600m söder om området, som närmast. På ungefär samma avstånd finns en mindre bäck som rinner till Tuollujärvi norr om området. 4 Utförda undersökningar 4.1 Tid och fältingenjörer Fältundersökningarna genomfördes under perioden till Grundvattenprovtagning har utförts senare. Borrledare har varit Mikael Wiström, Mattias Lundberg och Tore Sandberg. Handläggande miljögeotekniker och provtagare har varit Markus Hedlund och Annika Zachrisson. 4.2 Jordprovtagning Markprovtagningen utfördes med borrbandvagn GeoMachine 75GTT med jordskruv ø70 mm. Den utförda undersökningen har omfattat störd provtagning i 58 punkter. Provtagning av jorden utfördes som samlingsprov för varje halvmeter eller mindre och provtagaren rengjordes mellan varje provtagning. I enstaka provpunkter där jorden var väldigt

12 12(20) stenig har samlingsprover från 1 m tagits för att det var svårt att få med tillräckligt med material upp med skruven. Jordproverna togs i diffusionstäta plastpåsar. Upptagna jordprover har okulärbedömts i fält. 4.3 Grundvattenrör Fjorton grundvattenrör för miljöprovtagning har installerats. Rören är så kallade miljörör av HDPE. Där så är möjligt har 63 mm rör installerats men p.g.a. svårborrad jord har även 50 mm och 40 mm rör använts. Grundvattenprov har tagits eller kommer att tas i alla dessa rör. Inga analysresultat från grundvattenproverna är ännu erhållna. 4.4 Dokumentation Jordarter och lagerföljd samt iakttagelser av synliga föroreningar och/eller lukt noterades för varje punkt. Uppgifterna finns sammanställda i bilaga Positionering Inmätning har utförts av Mats Wahlberg Tyréns AB i mätklass B enligt Geoteknisk Fälthandbok. Inmätning har skett i koordinatsystem RT90 2,5 gon väst och höjdsystem RH Analyser Laboratorieanalyser har utförts av Eurofins environment AB som är ackrediterade för aktuella analyser. I bilaga 1 framgår vilka analyser som är utförda på de olika proverna. Hittills har 74 st jordprov analyserats på laboratorium. Laboratorieanalyserna har till största delen omfattat oljeämnen och tungmetaller. I stort sett alla jordprover har analyserats med PID-instrument och XRF instrument. PIDinstrumentet mäter lättflyktiga kolväten och XRF-instrumentet mäter metaller. XRF-analyserna har utförts utan föregående provberedning. Analysresultaten redovisas i bilaga 1. För XRFanalyserna redovisas resultatet för bly, arsenik och zink. Instrumentet analyserar även ett stort antal andra metaller men med större osäkerhet. Resultaten från fältanalyserna har främst använts för att välja prover för laboratorieanalys, då har resultatet för alla metaller beaktats. 4.7 Riktvärden för föroreningshalter i jord och grundvatten I bilaga 1 jämförs analysvärdena med Naturvårdsverkets generella riktvärden 2 för förorenad mark. Naturvårdsverkets generella riktvärden finns för två olika markanvändningar: känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Enligt Naturvårdsverket är känslig markanvändning där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning, t.ex. vid bostäder där personer kan vistas permanent under en livstid. Mindre känslig markanvändning är 2 Naturvårdsverket 2009, Rapport 5976, riktvärden förorenad mark

13 13(20) t.ex. kontor, industrier, vägar mm där de exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Grundvattenvärdena jämförs, när det gäller metaller, mot Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 3 samt livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten 4. När det gäller organiska ämnen görs jämförelse mot Kemaktas rapport 5 för riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, både mot miljöeffekter i ytvatten och mot ångor i byggnader. 4.8 Analysresultat Jordprover Resultat av analyser på jordprov visas i bilaga 1. I bilagan framgår analysresultat från laboratorieanalyser och fältanalyser tillsammans med jordarter och noteringar från fältarbetet. Analysresultaten är jämförda med Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark 2. I tabellen i bilaga 1 är analyserna färgade efter Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning och mindre känslig markanvändning Grundvattenprover Resultaten från grundvattenproverna visas i bilaga 2. I bilagan framgår analysresultat samt grundvattennivåer. Analysresultaten är jämförda med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 3, livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten 4 och Kemaktas rapport 5 för riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. 4.9 Osäkerheter På grund av områdets karaktär och storlek m.m. finns en viss osäkerhet inbakad i alla resultat. Området som undersökningen omfattat är stort, ytan är ca 60ha och ett stort antal olika verksamheter har bedrivits på området. Trots att alla kända föroreningskällor provtagits kan föroreningar ha missats. Den naturliga jorden i området består till största delen av morän med stort innehåll av sten vilket gör att det i vissa punkter varit svårt att nå önskat djup med provtagaren. Hård jord gör också att mer kraft måste användas för att komma ner i jorden vilket innebär att jordprov kan värmas upp och flyktiga ämnen kan avgå samt att nivåer lättare blandas. 3 Naturvårdsverket rapport Bedömningsgrunder för grundvatten 4 SLV FS 2001:30 5 Kemakta AR

14 14(20) 5 Föroreningssituation 5.1 TGA-området TGA-området omfattar ett stort antal potentiella föroreningskällor och totalt är 25 miljöpunkter och 5 grundvattenrör satta i området. Totalt är 32 laboratorieanalyser av jord och 5 analyser av grundvatten utförda. De flesta proverna visade på låga halter av föroreningsämnen, nedan kommenteras prover med förhöjda halter. Punkten TGA2 är tagen intill en byggnad som använts som verkstad under gruvtiden och idag används för släp- och husvagnsservice. Punkten är tagen vid en cistern som står alldeles intill byggnaden. Analysen av det provet från 0,1-0,5 meter visade på en förorening av alifater och aromater. Högst halt, 6 ggr riktvärdet för MKM, hade de tyngsta alifaterna. Ett djupare prov visade endast på låga halter och föroreningen bedöms därför vara relativt ytligt och endastomfatta en mindre mängd jord. TGA9 är tagen i ett område med skrot där en oljefläck syntes på marken. Det översta provet visade på förhöjd halt av de tyngsta alifaterna och PAH:erna. Vid en större cistern (några hundra m 3 ) intill den rivna järnvägen visar punkt TGA11 på höga halter av oljeföroreningar i ytan. Även ett prov på 1,5-2m visade på höga halter men ett prov 2,5-3m innehöll bara låga föroreningshalter. En punkt på andra sidan cisternen visar på förhöjda halter i ytan. Ett grundvattenprov är taget i den punkten men inga analysresultat är erhållna ännu. Grundvattenprovet kan ge en antydan om föroreningens omfattning. Punkten TGA13 ligger vid ett gammalt ställverk. Prov från punkten visar på halter av olja och även PCB över riktvärdet för KM men under MKM riktvärdet. Provet visar även på höga halter av metaller, främst zink. De påträffade ämnena visar att PCB-haltig transformatorolja läckt från ställverket. Halterna av olja är förhållandevis låga och troligen finns de förorenade ämnena bara i den översta halvmetern som består av mer genomsläpplig fyllnadsjord. TGA16 är tagen vid en byggnad som användes som elverkstad under gruvtiden. Även här påträffades PCB och metaller, över KM riktvärdena men förhållandevis låga. Även låga halter av PAH:er påträffades. TGA18 är tagen vid en mindre mobil cistern. En bränslefläck syntes på marken och analysen visade på förhöjda halter av oljeämnen i ytan. Även på djupet 1,8-2m under markytan påvisades halter av oljeämnen, föroreningen bedöms trots det vara liten till omfattningen. 5.2 Slamdammen Från slamdammen är 6 st jordprov och 4 st grundvattenprov inskickade för laboratorieanalys av tungmetaller. Analysresultat har hittills erhållits för 3 st jordprov. Proven visar alla på något

15 15(20) förhöjda kobolthalter, över KM men under MKM. Ett av proven visar också på en arsenikhalt som går något över riktvärdet för KM. I ett av proverna detekterades kvicksilver i en mycket låg halt, 1/10 av riktvärdet för KM, i de andra proverna detekterades inget kvicksilver. De tre proverna visar på förhållandevis lika innehåll av tungmetaller. 5.3 Asfaltverket Från området vid asfaltverket har förhöjda halter av oljeämnen påträffats i punkterna A1, A4 och A7. I punkten A1 som är borrad på en uppställningsplan där fat m.m. förvaras noterades lukt av bränsle som avklingade på djupet. Även laboratorieanalyserna visade på avtagande halter på djupet. Petroleumämnen fanns i halter över riktvärdena för KM men under värdena för MKM från ytan ner till ca 2 meters djup. I punkten A4 påträffades förhöjda halter av framför allt PAH:er men även andra oljeämnen ner till ca 2 meters djup. PAH med hög molekylvikt ligger över riktvärdet för MKM i provet mellan 0,5 och 1 meter. I A7 påträffades förhöjda halter av de tyngsta alifaterna. Över KM men under MKM. I ett prov i punkten A8 påvisades förhöjda halter av kobolt och koppar. Halterna ligger i nivå med riktvärdet för KM och hittades i ett prov med inblandning av torv. Metaller fastläggs ofta i torv vilket gör att torv kan ha naturligt höga metallhalter. 5.4 Betongfabriken Proven från betongfabriksområdet visar inte på några förhöjda föroreningshalter. Det enda prov som visar på halter över riktvärdena är en halt av arsenik som tangerar riktvärdet för MKM. I provet noterades trärester och den förhöjda arsenikhalten kommer sannolikt från impregnerat trä i fyllningsjorden. Grundvattenanalysen och analysresultatet från två jordprov saknas ännu. 5.5 Linbanan 1, Metso måleri På fastigheten är 7st provtagningspunkter utförda och 11st prov analyserade med avseende på tungmetaller eller petroleumämnen. Inga förhöjda halter av petroleumämnen är påträffade. I ett ytligt prov i punkt M6 påvisades halter av krom, koppar och nickel över riktvärdena för KM men under riktvärdet för MKM. I ytterligare ett prov påvisades kobolt och koppar i halter över KM. Analysresultat för ett grundvattenprov samt från ett jordprov som analyserats speciellt med avseende på lösningsmedel har inte erhållits än.

16 16(20) 5.6 Industrin 9:11, vägstation/metallåtervinning På området kan petroleumföroreningar och metaller misstänkas både från nuvarande och tidigare verksamheter. Förhöjda halter av oljeämnen som går över några riktvärden har bara påträffats i en punkt S1 där de tyngre alifaterna och PAH:erna går över riktvärdet för KM. I övrigt har inga föroreningar påträffats, i ett prov ligger kobolthalten i nivå med riktvärdet för KM men det bedöms bero på att riktvärdet ligger nära bakgrundshalten som är något hög i området Harven 1 Området är undersökt och sanerat 2005 till gamla MKM-riktvärden. I stort sett uppfyller saneringsresultaten de nya riktvärdena för bostäder. I ett prov taget på 4 meters djup ligger bensenhalten över värdet för skydd för grundvatten Krattan 1 Två provtagningspunkter är tagna där oljefat enligt uppgift tidigare förvarats. I punkt M10 som är tagen bakom garagebyggnaden påträffades förhöjda halter av de tyngsta aromaterna och av PAH:er. Förhöjda halter påträffades från ytan ner till 1,5 meters djup. I punkten M11 som är tagen på gaveln av garagebyggnaden påvisades inga föroreningar. 5.9 Kyrkogården På grund av ytliga block eller berg har endast ett grundvattenrör kunnat installeras vid kyrkogården. Grundvattenröret har spetsen 6 meter under markytan men trots det finns i stort sett inget vatten i röret. Inga analysresultat finns därför för området. 6 Utvärdering/Riskbedömning 6.1 TGA-området Påträffade föroreningar som med högre halter inom TGA-området finns vid två olika mindre cisterner, en större cistern och ett ställverk. Vid de två mindre cisternerna består föroreningarna i stort sett bara av mindre oljefläckar. Vid den större cisternen finns troligen en något större bränsleförorening som kan innebära risk för spridning till omgivningen samt olägenheter om markanvändningen ändras. 6 Geochemical Atlas of Europe 7 Carl Bro 2005

17 17(20) Vid ställverket ligger zink och kopparhalten över riktvärdet för MKM, övriga föroreningshalter är förhållandevis låga. Vid ställverket syntes olja på marken och det är osäkert om de prover som visat högst halt var taget på den mest oljiga platsen, högre föroreningshalter kan eventuellt finnas i anslutning till den provtagna punkten. PCB-halten var låg i det analyserade provet men halten visar att PCB-haltig olja funnits på ställverket. 6.2 Slamdammen De tre prover som hittills analyserats visar på förhållandevis låga halter av tungmetaller. Arsenik och kobolt finns i halter kring riktvärdet för KM som för dessa ämnen är ca halva riktvärdet för MKM. För båda ämnena ligger riktvärdet för KM nära bakgrundshalten 8. Arsenik kan även i halter under bakgrundshalten innebära risker vid intag av jord, växter och grundvatten som kan förekomma vid känslig markanvändning. 6.3 Asfaltverket Inga riktigt höga föroreningshalter är påvisade vid asfaltverket, som högst en PAH-halt på 1,6 ggr riktvärdet för MKM i övrigt under MKM. Förhöjda halter av petroleumämnen är dock påträffade i flera punkter och på flera djup vilket kan tyda på en större förorening. Eftersom undersökningen riktats in mot föroreningskällor är det svårt att bedöma vilken omfattning föroreningen har. Resultaten från grundvattenproven har inte ännu erhållits men kan ge en antydan om föroreningens omfattning. 6.4 Betongfabriken Förutom ett prov blandat med impregnerat trä har inga prov från betongfabriksområdet halter över riktvärdet för känslig markanvändning. Alla analysresultat har dock inte erhållits ännu. 6.5 Linbanan 1, Metso måleri På fastigheten har endast låga föroreningshalter påträffats. Risken för påverkan på människors hälsa eller miljön är små utifrån de påträffade föroreningarna. Alla analysresultat har dock inte erhållits än. 6.6 Industrin 9:11, vägstation/metallåtervinning På fastigheten har endast låga föroreningshalter påträffats. Risken för påverkan på människors hälsa eller miljön är små utifrån de påträffade föroreningarna. 8 Naturvårdsverket 2009, Rapport 5976, riktvärden förorenad mark

18 18(20) 6.7 Harven 1 Den föroreningshalt som detekterades i de slutprover som togs vid saneringen 2005 överstiger riktvärdet för bensen. Saneringen utfördes för över 6 år sedan och eftersom föroreningskällan tagits bort har halterna avklingat sedan dess. För bensen är det skydd av grundvatten som är styrande för riktvärdet och så länge inget grundvattenuttag sker utgör halterna ingen risk för människa eller miljö. 6.8 Krattan 1 De påträffade föroreningarna har förhållandevis låga halter, inga halter över riktvärdet för MKM påträffades. På fastigheten finns ett bostadshus vilket innebär att marken borde klassas till känslig markanvändning. Som fastigheten används idag passar mindre känslig markanvändning in på området kring garagebyggnaden. Styrande för riktvärdet för KM för de aktuella ämnena är inandning av ånga (i bostadshus) och intag av växter. Eftersom föroreningen troligen kommer från spill eller läckage från oljefat kan högre föroreningshalter än de uppmätta finnas fläckvis. 6.9 Kyrkogården Inga resultat finns för området. 7 Rekommendationer Rekommenderade åtgärder för de olika delområdena behandlas nedan. Generellt kan sägas att om nuvarande industriområden ska användas för känslig markanvändning bör ytjorden bytas ut på grund av mindre föroreningar som t ex oljefläckar mm som förekommer på områdena men inte alltid syns vid provtagningarna. 7.1 TGA-området När de två mindre cisternerna tas bort bör jorden kring dem saneras för att undanröja risken för olägenheter när markanvändningen ändras. Vid den stora cisternen bör ytterligare undersökningar utföras för att bedöma omfattningen på bränsleföroreningen. Alternativt kan en sanering utföras i samband med att cisternen rivs. Om en sanering utförs utan ytterligare undersökning rekommenderas kontinuerlig provtagning vid saneringsarbetet.

19 19(20) 7.2 Slamdammen Halterna i jorden är låga men jorden bör inte användas ytligt på områden för odling av livsmedelsväxter eller vid bostäder och dagis, i övrigt medför halterna inga begränsningar av användningen. 7.3 Asfaltverket På området finns föroreningar av oljeämnen. Omfattningen av föroreningen är dock oklar. Vi föreslår därför i första hand kompletterande analyser av redan tagna prov och eventuellt även kompletterande provtagningar. Om kompletterande analyser visar låga halter så är föroreningarna att beteckna som små med förhållandevis låga halter. Planerad markanvändning för området är centrumbebyggelse. Inför den tänkta ändringen av markanvändning bör ytskiktet bytas ut förutom där hårdgjord yta planeras. Detta med tanke på synliga lämningar på området och de föroreningar som ändå påträffats. 7.4 Betongfabriken Undersökningsresultaten från betongfabriksområdet föranleder inga saneringsåtgärder. 7.5 Linbanan 1, Metso måleri Inga föroreningar som föranleder några saneringsåtgärder har påträffats på fastigheten. Alla analysresultat är dock inte erhållna. Med tanke på den verksamhet som bedrivits på området kan inte garanteras att inga mindre föroreningar trots allt finns på området. I samband med rivnings- och schaktningsarbeten på fastigheten bör någon form av kontrollprogram upprättas, speciellt i samband med eventuell rivning av byggnaden på fastigheten. 7.6 Industrin 9:11, vägstation/metallåtervinning Inga föroreningar som föranleder några saneringsåtgärder har påträffats på fastigheten. Med tanke på den verksamhet som bedrivits på området kan inte garanteras att inga mindre föroreningar trots allt finns på området. I samband med rivnings- och schaktningsarbeten på fastigheten bör någon form av kontrollprogram upprättas, speciellt vid eventuell rivning av cisternhus, oljeavskiljare och verkstad. 7.7 Harven 1 På fastigheten finns inga kända föroreningar som begränsar markanvändningen Inga saneringsåtgärder krävs därmed för förändrad markanvändning.

20 20(20) 7.8 Krattan 1 Om området kring garaget ska användas för känslig markanvändning bör den förorenade jorden grävas bort. Utbredningen kan inte fastställas utan ytterligare undersökningar. 7.9 Kyrkogården Analysresultat från övriga prover inväntas innan beslut om provtagning tas. 8 Referenser Carl Bro 2005, Rapport avseende marksanering av nedlagd bensinstation på fastigheten Harven 1, Kiruna Foregs, Geochemical Atlas of Eorope, ISBN (electronic version) Kemakta AR 2006, Mark Elert, Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Naturvårdsverket 2009, Rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och Naturvårdsverket rapport Bedömningsgrunder för miljökvalitet grundvatten. SLV FS 2001:30. Livsmedelsverkets kungörelse om grundämnen i dricksvatten.