Rapport Fokusgrupp 2011-01-26 Vad är det allra viktigaste för att Seniorcenter Sofiero ska kännas som ett tryggt äldreboende? Eva Schönander-Trus Nanette Büsgen
Innehållsförteckning Sidnummer Inledning.. Sammanfattning. Vad är en Fokusgrupp.. Gruppens sammansättning.. Metoden.. Syfte. Målsättning. Frågeställning. Resultat gruppdiskussion.. Resultat viktning. Resultat gruppering av kännetecken.. Resultat betygssättning. 3 3 5 6 7 2
Inledning Denna fokusgrupp är en del av projektarbetet Trygg och Säker Äldreomsorg och syftet med fokusgruppen är att ta reda på vad närstående anser vara tryggt och säkert. Genom att ta del av närståendes erfarenheter och tankar kan Seniorcenter Sofiero lättare utveckla och förbättra verksamheten. Fokusgruppen ersätter inte andra källor till information t ex enkäter och synpunktshantering, utan ska komplettera bilden utifrån anhörigas perspektiv. Sammanfattning Sju anhöriga till boende kunder på Seniorcenter Sofiero träffades i en fokusgrupp för att i samtalsform ge synpunkter och värderingar utifrån en speciell frågeställning Vad är det allra viktigaste för att Seniorcenter Sofiero ska kännas som ett tryggt äldreboende? Gruppen hade en spännande sammansättning då den bestod av såväl makar som barn och barnbarn till boende på Sofiero. Samtalet leddes av Eva Schönander-Trus och bisittare Nannette Büsgen, båda verksamma inom Sociala stödresurser i Nacka. Samtalet formaliserades genom att vi listade kännetecken viktade kännetecken betygsatte de tre viktigaste kännetecknen. Gruppen fann snabbt en god samtalston och samtalet fördes i ett öppet och tillåtande klimat, där alla kom till tals och blev lyssnade till. Det formaliserade samtalet ligger till grund för denna skriftliga rapport. Inga repliker kommer att kunna spåras till någon namngiven person. Rapporten kommer att presenteras och överlämnas till verksamhetens ledningsgrupp, som därmed har ansvaret för att innehållet tas tillvara på bästa sätt. Samtliga deltagare i fokusgruppen får ta del av rapporten. 3
Vad är en Fokusgrupp? En grupp människor fokuserar på en och samma fråga, en form av gruppintervju. Inte på det sättet att en mängd frågor och svar diskuteras, utan att deltagarna i gruppen ger sina synpunkter och värderingar på en aktuell fråga. Ett förlopp där enskilda deltagares uppfattningar leder till associationer och reaktioner hos andra och där många olika perspektiv på en fråga kommer fram. Gruppens sammansättning Gruppen bestod av ett antal anhöriga närstående makar, barn och barnbarn till boende på Seniorcenter Sofiero. Av nio inbjudna anhöriga närstående kom sju. Metoden Deltagarna i gruppen samtalar utifrån ett givet tema. Samtalsledaren hjälper till att formulera åsikter och synpunkter, alla kännetecken för frågeställningen dokumenteras löpande för att efter samtalet delas ut till deltagarna. Deltagarna får sedan vikta alla kännetecken genom att markera det mest väsentliga. De kännetecken som viktats högst betygsätts sedan på en skala mellan 1 och 5. (där ett är lägsta betyg och fem högsta). Viktningarna och betygssättningen sker individuellt och anonymt. Syfte Syftet med fokusgruppen var att ta reda på vad de närstående anser vara ett tryggt och säkert boende för de nära anhöriga på Seniorcenter Sofiero. Målsättning Målet med fokusgruppen var att, genom att ta del av de anhörigas erfarenheter och tankar kring tryggt och säkert boende, få ett underlag för att kunna utveckla och förbättra verksamheten på seniorcenter Sofiero. Frågeställningen som utgångspunkt för gruppdiskussionen Frågeställningen löd: Vad är det allra viktigaste för att Seniorcenter Sofiero ska kännas som ett tryggt äldreboende? Resultat gruppdiskussion Efter ca en timme hade gruppen tillsammans formulerat 25 kännetecken.
Resultat viktning Sju personer ur gruppen deltog i vikningen och fick i uppdrag att markera tio kännetecken som de upplevde var det allra viktigaste. Viktningen utfördes individuellt och anonymt. Fokusområde Viktning Att den boende blir sedd som en person, inte bara som en gammal 37 Att personalen har koll på den hjälp den boende behöver 26 Att personalen ser förändringar i hälsotillstånd 29 Att personalen har rutiner som eliminerar risker t ex vid medicinering 10 Att personalen gör en riskanalys Att personalen analyserar och följer upp tillbud/olyckor 32 Att det finns vardagliga bevis på att personalen ser, känner och tänker t ex att 23 det finns toapapper Att personalen är närvarande och tillgänglig för mig som anhörig 12 Att personalen är engagerad 3 Att personalen är kunnig 9 Att personalen har en bra relation till de anhöriga 9 Att det finns en kontaktdagbok mellan anhörig och personal 7 Att personalen, i möjligaste mån, eliminerar risker i den fysiska miljön 20 Att det alltid finns personal på avdelningen 21 Att extra personal får tillräcklig information kring de boende 1 Att ny personal får en gedigen introduktion 9 Att personalen är känd för de boende 9 Att det finns tydlig information om rutiner kring att förebygga olyckor Att personalen är lämplig 20 Att ledningen rekryterar personal som har kompetens för uppgiften 19 Att bemanningen utgår från de boendes behov, inte personalens 28 Att ledningen tar ansvar för personalens lämplighet Att ledningen är kompetent att arbeta med frågor som rör personalens 11 lämplighet Att det finns lättillgänglig information för anhöriga kring nyheter och förändringar Att jag som anhörig får ett kvitto på att den information som jag lämnar tas om 16 hand och noteras 5
Resultat gruppering av kännetecken Bemötande Att bli sedd som en person, inte bara som en gammal Att personalen är närvarande och tillgänglig för mig som anhörig Att personalen har en bra relation till de anhöriga Att jag som anhörig får ett kvitto på att den information som jag lämnar tas om hand och noteras Kommunikation Att det finns en kontaktdagbok mellan anhörig och personal Att det finns tydlig information om rutiner kring att förebygga olyckor Att det finns lättillgänglig information för anhöriga kring nyheter och förändringar Rutiner Att personalen har rutiner som eliminerar risker t ex vid medicinering Att extrapersonal får tillräcklig information kring de boende Att ny personal får en gedigen introduktion Att personalen gör en riskanalys Att personalen analyserar och följer upp tillbud/olyckor Att personalen, i möjligaste mån, eliminerar risker i den fysiska miljön Personalens kompetens Att personalen är kunnig Att ledningen rekryterar personal som har kompetens för uppgiften Att ledningen tar ansvar för personalens lämplighet Att ledningen är kompetent att arbeta med frågor som rör personalens lämplighet Personalens lämplighet Att ha koll på den hjälp de boende behöver Att personalen ser förändringar i hälsotillstånd Att det finns vardagliga bevis på att personalen ser, känner och tänker t ex att det finns toapapper Att personalen är engagerad Att personalen är lämplig Bemanning Att det alltid finns personal på avdelningen Att bemanningen utgår från de boendes behov, inte personalens Att personalen är känd för de boende Viktning vid gruppering av kännetecken Bemötande 7 poäng Kommunikation 7 poäng Rutiner 75 poäng Kompetens 39 poäng Lämplighet 132 poäng Bemanning 58 poäng 6
Kvalitetskarta. Viktning i procent av totalt antal poäng Övrigt Parkerade frågor I samtalet kom vi även in på nedanstående punkter, som vi kom överens om att föra vidare till Sofieros ledningsgrupp: Vi efterfrågar statistik på fallolyckor Personalen ligger på soffan - inte OK Fokusgruppen önskar ett uppföljningsmöte utifrån rapporten. Vad hände sedan? Resultat betygsättning Sju personer ur gruppen deltog i betygsättningen. Tre högt viktade kännetecknen betygssattes av var och en på en skala från 1-5, (där ett är lägst betyg och fem högst). Dessa kännetecken omformulerades till påståenden som sedan fick värderas och betygsättas av gruppen. Betygsättningen genomfördes individuellt och anonymt. 7
Hur bra eller dåliga är vi på detta idag? Medelbetyg Poäng vid viktning Den boende blir sedd som en person, inte bara som en gammal. 3,1 22 Personalen är engagerad. 2,71 19 Personalen analyserar och följer upp tillbud/olyckor. 1,2 10 Kommentarer I fokusgruppens kommentarer vid betygssättningen diskuterades att det låga medelbetyget för personalen analyserar och följer upp tillbud/olyckor snarare kan vara en informationsoch återkopplingsfråga än en fråga om att verksamheten faktiskt inte analyserar och följer upp tillbud/olyckor. Fokusgruppen avslutades därmed och deltagarna tackades för att de tagit sig tid att delta och för sitt aktiva engagemang i frågeställningen. 8