Budget med verksamhetsplan 2014 för Upplands-Bro kommun. Budget för år 2014 med inriktning för 2015-2016

Budget med verksamhetsplan 2014 för Upplands-Bro kommun Budget för år 2014 med inriktning för 2015-2016

1 Innehållsförteckning Förslag till Verksamhetsplan 2014... 2 Den politiska viljeinriktningen... 2 Planeringsförutsättningar... 3 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7 Resultatutjämningsreserv... 8 Generella ägardirektiv för Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag... 10 Ägardirektiv till AB Upplands-Brohus... 11 Ägardirektiv till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB... 12 Budget med ekonomisk plan 2014-2016, mkr... 13 Nämndernas ramar, sammanställning för 2014... 14 Driftbudget 2014... 15 Kommunstyrelsen... 15 Vatten och avloppsverksamheten... 25 Avfallsverksamheten... 27 Bygg- och miljönämnden... 28 Kultur- och fritidsnämnden... 32 Socialnämnden... 38 Utbildningsnämnden... 43 Investeringsbudget... 53 Exploateringsbudget... 55

2 Förslag till Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplanen (VP 2014) är Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för att styra utvecklingen i kommunen. Verksamhetsplanen innehåller resultatbudget för år 2014 med plan för år 2015 2016, investeringsplan för 2014, mål och uppdrag samt taxor och avgifter. Ägardirektiv till kommunens helägda dotterbolag i kommunkoncernen Upplands-Bro Kommunföretag AB ingår också. Budgetförslaget innebär att det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till - 20 miljoner kronor. Kommunen har, genom sina goda redovisade resultat kunnat avsätta medel från årens resultat till en reserv att användas vid lågkonjunktur. Det budgeterade underskottet på 20 mkr innebär att kommunen tar 20 mkr i anspråk från sin resultatutjämningsreserv. För 2015 och 2016 planeras kommunens budget att vara i balans. Den politiska viljeinriktningen Miljöpartiets vision för Upplands-Bro är ett mänskligt samhälle som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart. Livskvalitet, med tid att leva och ta hand om varandra, måste uppvärderas och det långsiktigt övervägda, prägla politiken. Den politiska horisonten ska sträcka sig längre än kalenderåret eller mandatperioden. Vi måste sluta att leva som om vi vore den sista generationen. Vi måste ta vår del av ansvaret för att kommande generationer också ska kunna leva på vår jord och förverkliga sina livsprojekt. Mål för Upplands-Bro 2010-2014 Miljöpartiet i Upplands-Bro kommun har föreslagit mål för sitt program för mandatperioden 2011 2014. Målen presenterades för Kommunfullmäktige den 31 augusti 2011. Övergripande mål Använda skattebetalarnas pengar på ett långsiktigt ansvarsfullt sätt Ekonomiskt ansvarstagande är en självklarhet Förbättra servicen till våra medborgare Utbyggnad i en eftertänksam takt, som tar ansvar också för framtiden Utveckla demokratin för medborgarna i kommunen Påbörja en omställningsprocess till skydd av vår livsmiljö och för ökad livskvalitet Fatta avgörande beslut för att bli en ledande grön kommun

3 Planeringsförutsättningar Förväntad befolkningsutveckling Nivån på skatter och bidrag beräknas på hur stor befolkningen i Upplands-Bro kommun är den 1 november 2013. Kommuninvånarregistret under början av oktober månad utgör underlag för bedömning av befolkningsunderlaget den 1 november. Bedömningen är att det är 24 600 kommuninvånare den 1 november. Befolkningsprognos Förväntad utveckling av skatter och generella bidrag Kommunen använder sig av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser för skatteunderlaget och förändringar i utjämning och statsbidrag. SKL gör en bedömning om den samhällsekonomiska utvecklingen och kommer fram till en prognos över utvecklingen för kommunsektorn. Upplands-Bro kommun justerar den prognosen med en egen prognos. Som underlag för budgeten har SKL:s prognos i oktober 2013 använts. Intäkterna beräknas öka med 54,5 miljoner kronor 2014 vilket innebär 5,1 %. Skatteintäkter och generella bidrag Mkr 2013 2014 2015 2016 Skatteintäkter 929,2 964,1 1 008,5 1 065,0 Inkomstutjämning 114,4 120,4 127,2 136,5 Kostnadsutjämning 4,5 19,9 17,5 17,5 Regleringsbidrag/avgift 11,1 5,4 3,1-4,3 Strukturbidrag 2,5 2,6 2,6 LSS-utjämning -18,5-23,9-24,2-24,5 Uppskattad justering LSS-utjämning 5,9 5,9 5,9 Fastighetsavgift 35,3 36,2 36,2 36,2 Summa intäkter 1 076,0 1 130,5 1 176,8 1 234,9

Utjämningsavgift för LSS, Lagen om särskild stöd och service Med anledning av kommunens kraftiga ökning av utjämningsavgiften för LSS de senaste åren har en konsult anlitats för att utreda orsakerna till ökningen. Ett antal brister i rapporteringen till Socialstyrelsen och SCB har identifierats och åtgärdats vilket innebär att kommunen kan räkna med att den kraftiga ökningen av avgiften nu ebbar ut. Konsulten har lämnat en uppskattning på att LSS-utjämningsavgiften minskar med cirka 5,9 miljoner kronor jämfört med den prognos som återfinns i SKL:s oktoberprognos. Denna justering beaktats inför budget 2014. En preliminär beräkning av LSS-utjämningsavgiftens storlek för 2014 lämnas av SCB i december 2013. Den definitiva beräkningen av LSSutjämningens storlek för 2014 lämnas av SCB i mars 2014. LSS-utjämningsavgiftens storlek baseras dels på kommunens rapportering av verksamhetens kostnader men även av andra kommuners eventuella justeringar av deras kostnader vilket kan påverka den uppskattade justeringen både uppåt och nedåt. 4 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 LSS-utjämningsavgift, tkr 12 926 14 848 7 820 10 067 13 419 18 668 23900 AFA återbetalning av premier för 2004: AFA Försäkring planerar att återbetala inbetalda premier för 2004 under 2014. AFA:s styrelse har inte fattat beslut om återbetalningen, men många bedömare har aviserat att det är troligt att styrelsen beslutar att återbetala premierna för 2004. Det skulle innebära + 8 mkr i engångspengar för 2014 att användas för punktinsatser. Kommunen har under 2012 och 2013 använt återbetalda premier på liknande sätt i form av särskilda engångsanslag som inte ingått i nämndernas budgetramar inför kommande budgetår. Motivet till att hantera AFA återbetalningen i budgeten för 2014 är att skapa en bättre demokratisk behandling av de återbetalda medlen och samtidigt förbättra planeringsförutsättningarna för verksamheterna. Kommunen har en stor resultatutjämningsreserv och endast ca 25 % används under innevarande år. Det innebär att kommunen kan öronmärka medel från reserven ifall inte återbetalningen sker och på så sätt vidmakthålls Kommunallagens balanskravsregler.

5 Projekt och satsningar under 2014 med AFA medel Kommunstyrelsen Införande av miljöledningssystem 150 Kommungemensamt dokument- och ärendehanteringssystem 200 Klarspråksprojekt 200 Mervärdes-coach samarbetsprojekt. gällande utemiljöer mellan 300 brukare, park, UB-hus och U-Bfast Räta upp gatuskyltar och lyktstolpar 50 Utreda ett sammanhållet, attraktivt Kungsängen, som löser logistikproblem, ger arbetstillfällen och ger förbättrad service och tillgänglighet. Sammanställ även vad som behöver göras i området för turismens möjligheter Utreda förbigångsspår vid Bro station 250 Utreda utomhusbad, rehabbassäng 100 Planera för och genomför pilotarbetsmarknadsprojekt för x antal av mottagarna av ekonomiskt bistånd. Arbetsledning och hyrkostnader 7 mån. april - oktober. Utvärdering Utred alternativa kostnader och alternativa placeringar för bemannad parklek i Bro resp. Kungsängen samt en 4 H-gård inom räckhåll för kollektivtrafik. Tkr 300 2 300 Summa Kommunstyrelsen 4 050 Kultur- och fritidsnämnden Konstsnöspår i Bro och Kungsängen 100 Elitbidrag till Tibble-Kungsängen Bordtennisklubb 150 Summa Kultur- och fritidsnämnden 250 Socialnämnden Ekonomiskt bistånd 2 000 Fortbildningsprojekt för arbetslösa 500 Feriearbete till våra ungdomar 400 Summa Socialnämnden 2 900 Utbildningsnämnden Förnyelse av läromedel: Lärplattor i skolan 800 Summa Utbildningsnämnden 800 Summa engångsanslag 8 000 Kostnadsutveckling Inflationen är just nu måttlig och enligt de senaste prognoserna ser utvecklingen ut att fortsatt vara på en mycket låg nivå 2014, 1,0 %. Kostnaden för enskilda varor och tjänster kan naturligtvis avvika markant från konsumentprisindex. SKL bedömer i prisindex för kommunal verksamhet att löner och priser ökar med 2,4 %. Det skulle motsvara en ökning av kostnaderna med 25,8 miljoner kronor. I budget 2014 tillskjuts 8 mkr i projektmedel och 61,4 mkr i budgetmedel till nämnderna. Totalt 69,4 mkr. Det motsvarar en höjning med 6,7 %. 200

Prognos över pensionskostnaderna KPA:s pensionsprognos används vid bedömning över utvecklingen av pensionskostnaderna i kommunen. Den prognos som ligger till grund för budgetförslaget är framtagen i augusti 2013. Räntan som används som styrränta vid beräkning av pensionskostnaderna, RIPS, sänktes med 0,75 % under 2013 på grund av den fortsatt svaga internationella konjunkturen och finansiella oron i framförallt Europa. En justering av räntan nedåt innebär att pensionsskulden ökat kraftigt och ökade kostnader för pensioner under 2013. Mkr 2013 2014 2015 2016 Pensionskostnad som regleras via PO-pålägg 35,3 37,5 35,9 38,6 Gamla utbetalningar, ÖK-SAP 27,0 26,4 26,9 28,5 Finansiell kostnad 2,9 1,5 2,9 3,9 Pensionskostnad inklusive särskild löneskatt 65,2 65,4 65,7 71,0 6 Investeringar och avskrivning I investeringsplanen har investeringar på totalt 68,3 mkr upptagits, varav 7,8 mkr avser vatten- och avloppsverksamheten. Investeringsnivån innebär att 20 mkr externfinansieras med nytt lån. Budgeten för avskrivningarna på befintliga anläggningar under 2013 uppgår till 34 mkr. Av detta avser ca 4-5 mkr VA och avfall som är avgiftsfinansierade verksamheter. Bedömningen är att budgeten för avskrivningar 2014 kan vara oförändrad på 34 mkr, mot bakgrund av den föreslagna investeringsnivån i investeringsbudgeten. Finansiering och ränteutveckling För 2014 bedöms räntenivåerna vara fortsatta låga. Borgensavgift på 0,3 % uttas av Upplands-Brohus och Upplands-Bro Kommunfastigheter för lån med kommunal borgen som säkerhet. Kommunens egna lån har minskat till 75 mkr. Kvarvarande lån omsätts under 2014 och ett nytt lån på 20 mkr upptas för att finansiera nyinvesteringar i Kungsängen centrum etapp 2 och säkrare skolvägar och gång- och cykelvägar. I och med detta bedöms budgeten för finansnettot vara positiv med 1 mkr, d v s intäkterna överstiger kostnaderna med 1 mkr. Styrprocessen i Upplands-Bro kommun Den ekonomiska styrningen utgår från den budgetram som tilldelas varje nämnd och förvaltning. Med målstyrning får varje styrelse/nämnd stor frihet att disponera tilldelade resurser inom olika verksamheter. I styrprocessen samordnas alla olika behov och resurskrav och prövas mot hela kommunens. Nämndernas internbudgetar ska vara fastställda senast i januari 2014. Uppföljning av budget till Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige sker enligt styrprocessen:

7 Uppföljning Behandling i Omfattning Kommunstyrelsen/Kommun fullmäktige Årsbokslut för 2013 Kommunstyrelsen 29 januari Muntligt preliminärt resultat för kommunen Årsbokslut för 2013 Kommunstyrelsen i mars Information om nämndernas Årsredovisning för 2013 Delårsbokslut 1 för perioden januari april 2014 Delårsbokslut 2 för perioden januari augusti 2014 Kommunstyrelsen i april Kommunfullmäktige i maj Kommunstyrelsen i maj Kommunfullmäktige i juni Kommunstyrelsen i november Kommunfullmäktige i november verksamhetsberättelser Resultat- och balansräkning, kassaflödesrapport, drift-, investerings- och exploateringsredovisning samt nämndernas verksamhetsberättelser Ekonomisk uppföljning av drift- och investeringsverksamheten i nämnder och koncernbolag Ekonomisk uppföljning av drift- och investeringsverksamheten i nämnder och koncernbolag samt uppföljning av mål och uppdrag Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunallagen ställer krav på god ekonomisk hushållning. I budgeten ska kommunen ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För Upplands-Bro kommun innebär god ekonomisk hushållning att: - Överskottet i Upplands-Bro ska över tiden uppgå till 2 % av verksamhetens nettokostnader. I lågkonjunktur eller period av finansiell oro kan reserverade medel ur resultatutjämningsreserven, som kommunen tidigare avsatt, användas för att utjämna konsekvenserna av minskade intäkter över en konjunkturcykel. - Vid överskott reserveras högsta möjliga belopp till kommuns resultatutjämningsreserv. Vid lågkonjunktur kan upp till 30 % av tidigare reserverade medel användas under ett enskilt budgetår. - Kommunens skattesats på 19:58 ska vara oförändrad 2014. - Upplands-Bro ska fortsätta vara en bra och attraktiv kommun. Kommunen ska planera, bygga och underhålla sina anläggningar för långsiktig användbarhet, minskad miljöbelastning, bibehållen funktion och bibehållet värde under anläggningarnas livslängd. - Kommunens ersättningsinvesteringar ska finansieras med egna medel. Endast nyinvesteringar får finansieras med lån. - Befintliga lån som kommunen har omsätts under planperioden. - Verksamheterna ska hålla sin budget och drivas inom de ekonomiska ramarna som beslutats, effektivt och med stor kostnadsmedvetenhet. Målen inom nämndernas verksamhet anger vad som ska uppnås inom givna ekonomiska ramar. - Våra taxor ska vara aktuella.

Resultatutjämningsreserv Kommuner kan reservera medel till en resultatutjämningsreserv inom ramen för balanskravsutredningen och eget kapital. Reservering till resultatutjämningsreserv får göras för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 4 kap 3 a lagen om kommunal redovisning, som överstiger 1 % av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunal ekonomisk utjämning eller 2 % av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelse för pensionsförpliktelser. Balanskravsutredningen Upplands-Bro kommun har reserverat medel inom ramen för balanskravsutredningen. I och med kommunens goda resultat har 68 mkr reserverats i resultatutjämningsreserven, RUR, för att hantera eventuella underskott i resultatbudgeten. Kommunen har ännu inte gjort något uttag ur reserven. För 2013 prognosticeras ett helårsresultat på 23,3 mkr, där ca 12 mkr kan avsättas till resultatutjämningsreserven. Det innebär en reserv på 80 mkr vid årsskiftet. För 2014 kommer 24 mkr att användas från tidigare reserverade medel. När 2013 års resultat tillkommer bedöms uttaget motsvara ca 30 % av reserven. Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett nollresultat efter att disposition på 24 mkr av gjorda reserveringar till resultatutjämningsreserv ianspråktagits i budgeten för 2014. Därutöver öronmärks 8 mkr ytterligare från reserven ifall inte AFA återbetalningen sker 2014 och på så sätt vidmakthålls Kommunallagens balanskravsregler. Kommunen har i och med detta uppfyllt lagens krav på balans. 8 Balanskravet i Kommunallagens 8:e kapitel 2014 2013*) 2012 2011 2010 Årets resultat enligt resultaträkningen - 24 000 23 300 42 595 29 800 26 148 Avgår realisationsvinster anläggningstillgångar -111-2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar - 24 000 23 300 42 484 29 798 26 148 Medel till resultatutjämningsreserv (RUR) 0 12 466 32 001 19 644 16 395 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 24 000 0 0 0 0 Årets balanskravsresultat 0 10 834 10 483 10 154 9 753 Ackumulerad resultatutjämningsreserv 56 506 80 506 68 040 36 039 16 395 *) Resultat för 2013 är prognos. Budgetdirektiv till nämnderna Budgetdirektivet antogs av Kommunstyrelsen den 29 maj 2013, 74. Med budgetdirektivet som grund påbörjas nämndernas och bolagens verksamhetsplanering. I budgetdirektiven har uppräkning av löner och priser ingått i den preliminära budgetramen till respektive nämnd. Nämnden har i sitt budgetförslag bedömt storleken på pris- och lönejustering samt nämndens effektiviseringsmöjligheter och omfördelningar inom budgetramen.

Kommunen ska fortsätta arbetet med förbättrad service med hög kvalitet till våra kommunmedborgare, brukare, elever, företagare och kunder. Att bli bemött på ett professionellt och engagerat sätt oavsett fråga är utgångspunkten inom alla områden och ska genomsyra nämndernas budget. Kommunen tar ansvar för miljö och hållbar utveckling. Nuvarande generation i kommunen tar ansvar för kommande generationer. 9

10 Generella ägardirektiv för Upplands-Bro Kommunföretag AB med dotterbolag Grunder för verksamheten Bolagens verksamhet ska grundas på: Affärsmässighet Långsiktig ekonomisk planering och styrka Verksamheten ska bedrivas med minst det kassaflöde som krävs för att klara reinvesteringar. Relationerna till kommunens förvaltningar ska i största möjliga utsträckning bygga på skriftliga avtal. Tidplanen för upprättande av bolagens budget och delårs- och årsredovisningar ska samordnas med kommunens tidsplan. Koncernnyttan Bolagen ska i sin verksamhet anlägga en helhetssyn och sträva efter att tillämpa ett koncerntänkande. Samordning av funktioner ska ske där fördel kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Om nackdelar kan uppstå för det enskilda bolaget ska samråd ske med moderbolagets styrelse och Kommunstyrelsen. Utöver det som anges i bolagspolicyn om gemensamma policys ska samordning inom bland annat följande områden eftersträvas: Personal- och ledarutveckling Informationssystem och informationsteknik Upphandling Intern kontroll Marknadsföring Finanssamverkan Försäkringar Samordnad revision Kommunens revisorer granskar hur Kommunstyrelsen fullgör sina åligganden såvitt avser de kommunala företagen. Kommunens revision ska vara samordnad med företagens. Detta ska tillgå så att två av kommunens revisorer också väljs till lekmannarevisorer i företagen. Miljöhänsyn Kommunens bolag ska vara med och skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Bolagens personal ska ha kunskap och hög medvetenhet om god miljö. Kommunens miljömål ska implementeras i samtliga bolag som därutöver kan lägga till egna och specifika miljömål för respektive bolag. Bolagen ska öka sin andel förnybar energi. Upplands-Brohus och kommunen ska köpa vindkraftverk. Innan beslut fattas eller åtgärder vidtas i bolagen som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt ska Kommunfullmäktige beredas möjlighet att ta ställning. Detta gäller bland annat följande: Ändring av bolagsordning Ändring av aktiekapital Fusion av företag Förvärv eller bildande av dotterbolag Försäljning eller likvidation av dotterbolag Köp eller försäljning av fast egendom för högre belopp än 25 mkr per år eller högre än 5 mkr per objekt.

Ägardirektiv till AB Upplands-Brohus - Upplands-Brohus ska bedriva verksamheten enligt affärsmässiga principer. Det innebär att marknadsmässigt avkastningskrav ställs på Upplands-Brohus. Bolaget ska ha en direktavkastning på minst 3,5 % på fastigheternas marknadsvärde. - Upplands-Brohus ska genom lönsamhet i den dagliga driften och affärsmässiga beslut kring förvärv, nybyggnation och försäljning av fastigheter uppnå en synlig soliditet på 20 % år 2020. - Upplands-Brohus ska ha en avkastning som ger möjlighet att årligen lämna ett koncernbidrag som motsvarar en avkastning på insatt kapital, före skatt, med den genomsnittliga statslåneräntan under föregående räkenskapsår med tillägg av en procent. - Upplands-Brohus ska erlägga en borgensavgift för de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som Upplands-Brohus har. Borgensavgift utgår på den lånevolym som bolaget har vid ingången av 2014 samt nya lån som bolaget tecknar under året och uppgår till 0,30 %. - Upplands-Brohus ska bygga hyresrätter samt för äldre kommuninvånare hyreslägenheter i form av äldre- och trygghetsboenden. - Upplands-Brohus ska bygga små hyresrätter till rimliga hyror, främst med sikte på ungdomar men även för andra, som under något av livets skeden, önskar en sådan lägenhet. - Det finns en stor efterfrågan på hyresrätter varför ingen omvandling till bostadsrätter ska accepteras. - Upplands-Brohus ska bygga hyresrätter söder om järnvägen i Bro, i den s k Trädgårsstaden - Då gemensamma utemiljöer kring fastigheterna planeras, ska särskild ansträngning läggas på att involvera kringboende/nyttjare. På så vis erhålls ett avsevärt socialt och miljömässigt mervärde. Arbetet ska ske i samarbete med kommunens parkavdelning Vi avsätter medel för mervärdescoach i AFA-budgeten för 2014. - En energieffektiviseringsplan ska ständigt uppdateras. - Upplands-Brohus ska aktivt söka och ta in ny kunskap som gagnar miljön - t ex energisparande teknik. Dessa kunskaper ska användas i samband med renoveringar enligt plan och nyproduktion. - Upplands-Bro ska sträva efter att bli ledande då det gäller energibesparing, t ex genom individuell mätning av el, vatten och värme. Andelen förnybar energi ska öka. - Kampanjer som syftar till miljöfrämjande beteendeförändringar ska genomföras i samverkan med de boende samt kommunen - Upplands-Brohus ska öka kundnöjdheten som ska undersökas regelbundet. - Upplands-Brohus ska aktivt medverka i arbetet att utveckla våra tätorter med fokus på Bro centrum och Kungsängens centrum. - Upplands-Brohus ska bevaka utvecklingen i Bro samhälle och vara öppen för lokalförvärv i stråket mellan Bro centrum och järnvägsstationen. 11

Ägardirektiv till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB - Upplands-Bro Kommunfastigheter ska ha en avkastning som möjliggör ett årligt koncernbidrag med 3,7 % på insatt kapital. - För lån som Upplands-Bro kommun vidareförmedlat till Upplands-Bro Kommunfastigheter ska bolaget erlägga ränta enligt kreditvillkoren. - Upplands-Bro Kommunfastigheter ska erlägga en marknadsmässig borgensavgift för de externa lån med kommunal borgen som säkerhet som Upplands-Bro Kommunfastigheter har. Borgensavgift utgår på den lånevolym som bolaget har vid ingången av 2014 samt nya lån som bolaget tecknar under året och uppgår till 0,30 %. - Upplands-Bro Kommunfastigheters serviceinsatser i tid och kvalitet ska motsvara en kundnöjdhet på minst 80 %. - Underhållsinsatserna i alla Upplands-Bro Kommunfastigheters lokaler ska öka med minst 20 % till och med 2014. (Under 2014 ska underhållsinsatserna öka med 7 %. 2012 och 2013 ökade underhållsinsatserna med 7 % per år.) - Bolaget ska tillsammans med kommunen utreda en förändring av nuvarande hyressättningsmodell. - Schablondelen i nuvarande hyressättningsmodell får uppräknas med 1,7 % inför 2014. - I samverkan med nyttjarna skapa kreativa utemiljöer kring utvalda förskolor/skolor - En plan upprättas och solfångare/solceller installeras på kommunala byggnader i enlighet med denna - En tillgänglighetsplan för funktionshindrade ska upprättas - Förutsättningarna att bygga en vinterträdgård vid Kungsgårdens äldreboende undersöks - Lokalisera lämplig mark för byggnation av en ny flexibel förskola (utöver ersättning för Blåsippan och utöver den som nybyggnation söder om järnvägen i Bro kräver) - Provisoriska mobila lokaler hyrs till förskoleverksamheten (se vidare under Utbildningsnämnden) - Bolaget ska tillsammans med kommunen utreda (genom AFA-budgeten) lämpliga platser för parklek, 4 H-gård. 12

13 Budget med ekonomisk plan 2014-2016, mkr Budgetförslaget innebär att det budgeterade resultatet för 2014 uppgår till -24 miljoner kronor. För 2014 kommer 24 mkr att användas från tidigare reserverade medel. Det justerade resultatet enligt kommunallagens balanskrav visar ett nollresultat efter att disposition på 24 mkr av tidigare gjorda reserveringar till resultatutjämningsreserven ianspråktagits i budgeten för 2014. Under 2015 och 2016 planeras kommunens budget att vara i balans. 2014 2015 2016 Nämndernas budgetramar 1 030,2 1 095,1 1 113,9 Justering av engångsanslag 2013-0,5 Löne- och prisjustering av budgetramen 21,8 Volymförändringar 16,5 Tillskott och satsningar 27,1 Allmän uppräkning av ram Ramutrymme 18,8 55,4 Ny budgetram för nämndsverksamheten 1 095,2 1 113,9 1 169,3 Avskrivningar 34,0 36,0 37,0 Pensionskostnader, totalt 65,4 65,7 71,0 Pensionskostnader, ej reglerat i PO-pålägg 26,4 26,9 28,6 Summa verksamhetskostnad 1 155,5 1 176,8 1 234,9 Skatteintäkter 964,1 1 008,5 1 065,0 Inkomstutjämning 120,4 127,2 136,5 Kostnadsutjämning 19,9 17,5 17,5 Regleringsbidrag 5,4 3,1-4,3 Strukturbidrag 2,5 2,6 2,6 LSS-utjämning -23,9-24,2-24,5 Uppskattad justering LSS-utjämningen 5,9 5,9 5,9 Fastighetsavgift 36,2 36,2 36,2 Summa skatteintäkter och bidrag 1 130,5 1 176,8 1 234,9 Finansnetto 1,0 0,0 0,0 Summa finansiering 1 131,5 1 176,8 1 234,9 ÅRETS RESULTAT -24,0 0,0 0,0 Disposition från resultatutjämningsreserven, RUR 24,0 Balanskravsresultat 0,0 0,0 0,0

Nämndernas ramar, sammanställning för 2014 Uppföljning av ekonomi, mål och uppdrag ska ske i varje nämnd enligt kommunens beslutade styrprocess. På hemsidan ska nämnderna redovisa mål och uppdrag samt sitt arbete i jämförelse med andra kommuner. De olika nämndernas tillskott specificeras i respektive nämnds budget/verksamhetsplan. Justeringar av budgetramarna av redovisningsmässiga budgetförändringar mellan nämnderna kan ske under året. Revisorernas budget anslås direkt av Kommunfullmäktige utan beredning av Kommunstyrelsen. Budgeten för revision har uppräknats med 25,2 % till 1 mkr enligt budgetäskande från revisorerna. Nämnd/Verksamhet Budgetram Engångs- Löne-/pris Volym - Tillskott och Budgetram 2013 anslag 2013 uppräkning förändringar satsningar 2014 Revision 799 14 187 1 000 Kommunstyrelsen 113 738-100 1 860 200-8 113 107 585 Bygg- och miljönämnden 513 112 5 988 6 613 Utbildningsnämnden 557 912-400 13 500 8 325 18 350 597 687 Kultur-och fritidsnämnden 39 208 1 062 5 741 46 011 Socialnämnden 290 188 5 000 8 000 10 075 313 263 Ekonomiskt bistånd 22 741 300 23 041 Kommungemensamt *) 5 100-5 100 0 SUMMA 1 030 199-500 21 848 16 525 27 128 1 095 200 14 *) Kommungemensamt avser dubbla hyreskostnader under 2013. Denna budget flyttas till Utbildningsnämnden 2014.

15 Driftbudget 2014 Kommunstyrelsen Utvecklingen av vårt samhälle måste ske med stor eftertänksamhet och framtidsvisionärt. Det är inte bara vi, utan också våra efterkommande, som kommer att skörda frukterna, alternativt drabbas illa, av den planering vi gör. Därför måste vi väga in den kunskap och forskning som finns tillgänglig. Det gäller inte minst de förhållanden som kan drabba även vår lilla kommun i en överbefolkad, klimat- och miljöförändrad värld. Vid en valsituation måste vi därför välja det alternativ som påverkar klimat och miljö minst. Det är en grundförutsättning för medborgarnas hälsa och livskvalitet. Kommunstyrelsen har ett stort ansvar i all planering som rör den fysiska miljön. Kommunens planer ska spegla miljömässiga försiktighetsprinciper. Värdet av odlingsjordar och betesmarker måste uppvärderas och i högre grad skyddas. Strandskyddet ska respekteras och upprätthållas. Vår vackra natur och landsbygd uppskattas av många kommuninvånare och besökare. Men detta värde kan ganska snart utarmas om man sprider ut villaområden på landsbygden. Fina vyer, spår från tidigare generationer och spännande eller rogivande naturmiljöer är allas arvegods. Jordbruksmark är värdefull ur ett försörjningsperspektiv. Vi tar av dessa skäl avstånd från bybildningar på landsbygden utan detaljplan. Allmänna och framtida intressen måste kunna vägas in. Större förändringar är inte bara ett enskilt intresse. Bostads- och verksamhetsområden ska byggas där det från start finns förutsättningar för kollektiva transporter för de dagliga arbets/studie- resorna. Detta är grundläggande för en kommun som vill kalla sig grön.. Det lokala näringslivet är viktigt på många sätt. Framför allt skapar det jobb på hemmaplan, vilket för många av oss är en viktig del av livskvaliteten. Näringslivet kan också bidra till att svara mot viktiga behov genom att erbjuda produkter och tjänster som efterfrågas. Kommunen ska ständigt förbättra sin service gentemot medborgarna och företagen. Möjligheten att utveckla jord- och skogsbruk, trädgård, fiske mm ska stimuleras. Möjligheten att utveckla ekologiska odlingar ska utredas liksom marknaderna för såväl råvaror som förädlade produkter. Vi ska utveckla en turism som tar till vara våra unika möjligheter. Här avses inte bara våra nuvarande anläggningar. Vi tror att det går att skapa olika verksamheter, som är av god kvalitet, och attraktiva för olika grupper, inte minst för barnfamiljer.. Vi tar mycket i vårt samhälle för givet, demokratin, till exempel. Men den måste utvecklas för att inte försvinna och ingen demokrati är möjlig utan medborgarnas medvetenhet. En förutsättning för utveckling av demokratin är en ständig förbättring av dialogen med medborgarna. Medborgarna har rätt att veta vad som är på gång och hur de olika partierna resonerar och ställer sig till olika frågor och sammanhang. Det måste finnas flera vägar för medborgarna att påverka. Tillväxt med eftertanke Upplands-Bros läge i Stockholmsregionen i kombination med vacker natur och fint landskap gör kommunen attraktiv som bosättningsort och i ökande grad som etableringsort för företag. Mot bakgrund av detta är det extra viktigt alla utvecklingsplaner sätts under lupp så att de verkligen gagnar både medborgarna och det hållbara samhället.

Några principer måste vara: bostäder ska företrädesvis byggas nära pendeltågsstationerna i första hand, nära annan befintlig kollektivtrafik (t ex bussar) i andra hand. Samhällena ska växa från centrum och utåt för att på detta sätt möjliggöra kollektivtrafikförsörjning. Det är förstås ofrånkomligt att delar av idyllen i det gamla samhällets centrala delar naggas i kanten. I gengäld kan man ta till vara fördelarna av centrums möjligheter till utbud och dynamik. Men ivern att få fler skattebetalare till kommunen får aldrig ske på bekostnad av det som de flesta uppfattar som kärnan av kommunens kvalitet Därför måste man planera så att urbaniserade områden alltid har nära till skog, naturliga stränder och annan naturmark. Utbyggnaden av det stora området Rankhus är ett exempel. Landet i form av åkermark och jordbrukslandskap ska skyddas, både för sitt upplevelsevärde och för sitt värde för de agrara näringarna. Kungsängen och Bro Vi ska satsa på att koncentrera såväl samhällsservicen som merparten av den kommersiella servicen till de centrala delarna av Bro respektive Kungsängen. Under kommande år satsar vi, ur AFA-budgeten på en utredning, ett samlat grepp vad gäller topografiskt besvärliga Kungsängen så att problem kan lösas långsiktigt och utan ekonomiskt slöseri. Och det gäller att inte slösa bort ortens potential! Bro är topografiskt sett i ett gynnsammare läge och många stora byggprojekt planeras kring stationen. Det är dags att lösa såväl stationens utformning och kapacitet som givetvistrafikeringen. Kulturhus och utökad kommunservice i Brohuset Kommunens verksamhet kompletteras med ett kulturhus hösten 2014 som kommer att ha öppet på kvällar och helger. En utökad kommunservice öppnar i Brohuset 2014. Främja sysselsättningen Att främja sysselsättningen är ett prioriterat område. Kommunen ska medverka till och skapa förutsättningar för att alla medborgare får möjlighet till egen försörjning. Nu är det läge för ordentliga satsningar på arbetsskapande projekt med god framtidspotential. Vi startar med medel ur AFA-budgeten och fortsätter 2015 med del av budgeten för ekonomiskt bistånd. Alla intresserade skolungdomar i Upplands-Bro kommun ska från årskurs 9 till och med årskurs 2 på gymnasiet erbjudas sommarjobb. Vår sommarjobbssatsning är en investering, som ger positiva effekter för våra ungdomar både nu och i framtiden. Upplands-Bro kommun ska fortsätta att utveckla dialog och servicen till och samverkan med kommunens företagare. Planera för byggnation av 6 nya förskoleavdelningar (utöver de behov som genereras av nya bostadsområden) för att möjliggöra tak på förskolegrupperna Kvalitetsutveckling av kommunens tjänster och service till medborgarna En viktig del i kommunens arbete är att utveckla kvaliteten och servicen i alla våra tjänster. För att kunna följa upp och utvärdera service och kvalitet krävs ett bra stöd för verksamheterna. Ansvarsområde Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi så att Kommunfullmäktiges mål uppnås. Kommunstyrelsen ansvarar även särskilt för marknadsförings- och näringslivsinsatser, räddningstjänst, arbetsmarknadsfrågor, personal- och arbetsgivarfrågor, ekonomi- och finansieringsfrågor, överförmyndarverksamheten, samhällsbyggnadsfrågor, fysisk planering och arbetet med kommunens översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser samt plangenomförande 16

och regionplanering samt mark- och exploateringsverksamheten och uppgifter enligt lagen om skydd mot olyckor. Kommunstyrelsen svarar också för byggande och förvaltning av vatten- och avloppsnät, gator och vägar, trafikanläggningar, torg och grönområden. Kommunstyrelsen är trafiknämnd samt fullgör kommunens uppgifter inom VA-lagstiftningen. Vidare svarar Kommunstyrelsen för kommunens fastighetsrenhållning, övergripande miljöstrategiskt arbete samt naturvårdsarbete, kommunens stomnät i höjd och plan, primär- och grundkartor, kommunens byggnads- och adressregister. Ärenden om flyttning av fordon och omhändertagande av fordonsvrak ingår i ansvarsområdet. Kommunstyrelsen beslutar även i ärenden enligt lag om bostadsanpassningsbidrag samt energirådgivning. Kommunstyrelsens budgetområden omfattar verksamheter under Kommunledningskontoret och Tillväxtkontoret. De avgiftsfinansierade verksamheterna vatten- och avloppsverksamheten och avfallsverksamheten ingår under Tillväxtkontoret. Tillväxtkontoret bistår även Bygg- och miljönämnden och Kultur- och Fritidsnämnden Samhälle och planering 17 Den fysiska miljön ska utformas utifrån ett barnperspektiv. Det som är bra för barnen är bra för vuxna: bilfria och lättillgängliga lek- och naturmiljöer, fantasieggande och estetiskt tilldragande bebyggda miljöer. Vi bygger energieffektivt men också för ett mänskligt levande samhälle med attraktiva närmiljöer och utökad samhällsservice. Miljöplanen måste drivas samt kompletteras med åtgärder riktade till allmänhet och företag. Varje detaljplan ska uppmuntra till produktion av hushållsnära förnybar energi till exempel småskalig vindkraft och solenergi Kommunen ska köpa vindkraftverk (i Sverige) för produktion av el som kommunen själv förbrukar. Kommunen ska stimulera företag att bygga miljömässigt hållbart samt ge bra och konstruktiva råd. Kommunen värnar strandskyddet och allmänhetens tillgång till kultur- och naturmiljöer Nybyggnation ska vara ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar Vi planerar för attraktiva bostadsområden och verksamhetsmiljöer, där det finns, eller ordnas för, kollektivtrafik från start Integration mellan människor börjar vid planeringsbordet. Exploateringsplanerna för Rankhus begränsas så att strand- och skogspartier sparas som andhål för naturupplevelse och avkoppling Nästa etapp av Lillsjöpromenaden projekteras, märks ut och startas. Förutsättningarna för att inrätta ett kulturreservat (eller annat kulturskydd) kring Tibble gård utreds och skyddet implementeras med stöd av t ex länsmuseet Ett naturreservat inrättas kring Lillsjön-Örnässjön En plan för utveckling av Bros centrala delar ska öka antalet attraktiva mötesplatser och tillgängliga aktiviteter En utvecklingsplan görs för Kungsängens centrum (kommersiell verksamhet, kulturhus och offentliga verksamheter). Planen inkluderar tänk för bekväm pendling till/från Stockholm, d v s hela stationsområdet och omstigningsflödena. Och den omfattar också tillgänglighet och aktivitetsmöjligheter/utbud utmed strandområdet. Lösningar inventeras (ihop m kultur/fritid) som gör att vi återigen kan få en varmvattenbassäng för friskvård, habilitering och umgänge. I sammanhanget ska även förutsättningarna utredas för ett kombinerat varm- och kallbadhus i Kungsängen.

Vi planerar för små hyresrätter för unga och äldre. Fler ansluts till det kommunala vatten- och avloppsnätet. En långsiktig anslutningsplan upprättas. Planera i samverkan med berörd nämnd för byggnation av minst 6 nya förskoleavdelningar så att barngruppernas storlek kan minska. Planeringen ska vara långsiktig och flexibel så att lokalen i framtiden vid behov kan ändras/anpassas till skola/dagverksamhet för äldre etc Planera (ihop m kultur/fritid) väl belägna platser för 4 H-gård samt bemannad parklek och äventyrslekpark i Bro respektive Kungsängen som viktiga mötesplatser för såväl barn som vuxna. Planeringsfasen bekostas med mdel ur AFA-budgeten. Demokrati, service, information, politik, säkerhet Demokratin kan inte tas för givet, utan måste ständigt erövras. Vi vill öppna upp politiken till de beslutande rummen och göra den mer intressant för Upplands-Broborna. Vi vill öka ungdomars inflytande och införa en demokrativecka som berör alla unga och alla delar av samhället. Utveckla kommunens e-tjänster och utveckla kundcenter. Det ska vara lätt för medborgarna att komma i kontakt med kommunen Genomföra en översyn av kommunens skyltning. Fortsätta utveckla dialogmöjligheterna med medborgarna genom möten och genom att utveckla den externa webbplatsen Debatter med såväl majoritet som opposition införs på hemsidan och live Demokrativecka (med program som involverar alla kommunala verksamheter) genomförs under året. Föreningar och näringsliv inbjuds till valda delar. Det blir vår egen Almedalsvecka med debatter och seminarier Ett närmare samarbete mellan kommunen och kommunens skolor organiseras. En plan görs för hur lokalanknutna frågor ska kunna hanteras i skolan på olika nivåer Nämndsammanträden ska hållas öppna för allmänheten Utveckla medborgardialog och kommuntidningen Mälarnära. Använd tidningen för att på ett professionellt sätt ge medborgarna allsidig politisk information - om hur de politiska partierna ställer sig till olika frågor inför valet. För bättre kunskap och underlag för beslut redovisas alla tjänster och befattningsansvar samt ett organisationsschema för politiska nämnder Politiska ärenden (och annan information) signaleras genom elektroniska tavlor på strategiska och lättillgängliga platser Ett politiskt skyltfönster införs på hemsidan. Här ska t.ex. inkomna motioner och frågor redovisas Erbjuda en utökad kommunservice i Brohuset Kundtjänst för VA- och avfallsverksamheterna flyttas över till Kundcenter ett tydligt jämställdhetsperspektiv ska finnas i allt demokratiarbete Populära naturområden och promenader städas, skyltas och sköts Kommunen ska kännas trygg och trevlig En karta för cyklister (ev. även för friluftsälskare) framställs i samråd m kultur/fritid. Även regionala stråk. Kan möjligen ingå i ett nummer av tidningen Starta en bilpool (och ev. en el-cykelpool) inom kommunen för att minska behovet av egen bil i tjänsten och utnyttja bilarna mer effektivt Arbeta med kommunens gator, parker och torg och befintliga naturskyddsområden. Involvera skolor och allmänhet 18

En särskild snabbpott reserveras för smärre eller provisoriska förbättringar i avvaktan på tur i kön. T ex förbättring av övergångsställen, räcken Genomföra information och åtgärder som syftar till att klotter och nedskräpning minskar Fortsätta att samordna det ideella arbetet med Grannstödsbilen Intensifiera arbetet med regionala aktörer såsom Trafikverket och Trafiknämnden/SL för att trygga en ökande och väl fungerande infrastruktur och kollektivtrafik Näringsliv och arbete arbeta för ett dynamiskt näringsliv, till ömsesidigt gagn. Alla goda krafter behövs för ett hållbart samhälle Dialogen mellan kommunen och kommunens företagare utvecklas med syfte att öka gemensam kunskap och gynna omställning till bättre folkhälsa, grön teknik, innovationer och nya arbetstillfällen i Upplands-Bro Forskning som möter framtidens stora utmaningar och företagande inom energi- och återvinningsområdet uppmärksammas särskilt Ett ur miljösynpunkt sunt näringsliv ska utvecklas och erbjuda fler människor arbetstillfällen i kommunen. Kommunen ska söka och välkomna nya företag men vi ska förhålla oss kritiskt till etableringen av verksamheter som kan innebära risker för miljön och folkhälsan på kort eller lång sikt. Samarbeten inleds med universiteten i olika projekt Kommunen bör ta ett större ansvar då det gäller samverkan med skolorna och erbjuda studiebesök, prao- praktik- och lärlingsplatser samt erbjuda uppgifter (vissa sorters inventeringar, undersökningar med mera) åt elever/lärare. Kommunen ska aktivt söka lämpliga (matchande) företag till Upplands-Bro En inventering görs av produkter och tjänster som har särskilt goda förutsättningar att tillhandahållas på eller genom vår landsbygd. Beakta särskilt marknaden för närodlat och ekologiskt odlat. Stimulera elever (UBG, kom vux) att utveckla bra lokala turismkoncept Utveckla en service- och turistnäring för storstadsmänniskor. Vi har redan många friskvårdsföretag och en del verksamheter men här finns utrymme för fler nytänkande entreprenörer, som även kan samverka med varandra och rikta sig brett. Arbeta nära arbetsförmedling, kommunen och näringsliv för bättre matchning Utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen och förstärk ansträngningarna att snabbt integrera arbetslösa personer på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsprojekt initieras med medel ut AFA-budgeten. Arbetet med att utveckla turismen blir till en början ett uppdrag för näringslivsavdelningen tillsammans med kultur- och fritid. Under året planeras också för den strategiska platsen Kungsängens strand. 19 INDIKATOR Nöjd medborgarindex, Nöjd regionindex, Nöjd inflytandeindex Årlig mätning av Kundcenters resultat och versamheternas kvalitet Öka antalet företag Arbetslösheten minskas, för utrikes födda inte minst METOD SCBs medborgarundersökning, genomförs vartannat år. Uppföljning Uppföljning Statistik från arbetsförmedlingen Ökat procentuellt valdeltagande i såväl EU-valet som de nationella valen i alla valdistrikt Statistik från Valmyndigheten

20 Mera för att möjliggöra ett klimatsmart och hälsosamt liv i Upplands-Bro Införa ett miljöledningssystem, en utredning ska fastställa lämplig metod Arbeta med att uppnå miljömålen, fokus på områdena fastigheter, fordon och mat Utveckla natur- och vattenmiljöer i kommunen Färdigställa gång- och cykelvägar enligt Gång- och cykelplanen och öka tillgängligheten och trafiksäkerheten enligt upprättade planer Använda skattebetalarnas pengar på ett långsiktigt ansvarsfullt sätt Ständigt effektivisera verksamheten till största möjliga nytta för och aktsamhet om medborgarnas skattemedel Genomföra förstudie och ramavtalsupphandling för e-arkivlösning Genomföra översyn och utredning av lämplig lokal för slutarkivering Fortsätta att genomföra investeringsprojektet IFATT Upphandling av entreprenader ska leda till bästa möjliga service för kommuninvånarna Verksamheten ser kontinuerligt över och planerar för intern utveckling inom relevanta områden. Minska kommunens risk. En attraktiv arbetsgivare Utveckla och genomföra aspirantprogram för blivande och potentiella chefer Erbjuda heltidsanställning åt kommunens anställda Personalens inflytande över sin arbetsmiljö, arbetstid och semester ska öka. Karriärvägar ska göras tydliga och kända. INDIKATOR METOD Medarbetarenkät vartannat år Antal internrekryterade till vakanta tjänster Sjukfrånvaro Uppföljning Uppföljning Statistik Ekonomi Strategisk och övergripande planering En god långsiktig och övergripande fysisk planering är viktig för en kommun i en växande region. Den långsiktiga planeringen, via antagna översiktsplaner, program och strategier, utgör grund för mer detaljerad fysisk planering, bygglov- och tillståndsgivning. Den övergripande planeringen är inte intäktsfinansierad på samma sätt som övrig planverksamhet. Miljö Klimatförändringarna ökar kraven på anpassad planering och effektivisering av den kommunala verksamheten. Arbetet med att nå miljömålen intensifieras. Införande av miljöledningssystem tillförs medel i budgetramen. En utredning ska fastställa lämplig metod där AFA-medel används.

Bostadsförsörjning Stockholmsregionen präglas av ett stort behov av nya bostäder. Kommunens medborgare, såväl de unga som de äldre, efterfrågar fler hyresrätter. Verksamhetslokalerna räcker inte till Nu måste nya förskoleavdelningar byggas och kök i befintliga verksamheter byggas om. Lekparker, bemannad parklek bidrar också till en god uppväxtmiljö Nyetableringar och utveckling av befintliga områden Inom de närmsta åren sker det en rad nyetableringar inom kommunen. Svensk Galopps anläggning är ett exempel. Miljöpartiet förordar en utredning av möjlig handelsutveckling och problemlösning kring kommunens centra. Då dessa är gjorda bör utvecklingsarbetet påbörjas. Ärenden och verksamheter koncentreras vilket ger synergieffekter på alla plan. Det är ur miljösynpunkt dessutom det bästa att bygga service med de bästa kollektivtrafiklösningarna. Infrastruktur och kommunikationer Upplands-Bro är en landsbygdskommun med en stor andel invånare som är beroende av en väl fungerande buss- och pendeltågstrafik för sina skol- och arbetsresor. Vi fortsätter att arbeta mot aktörer som Trafikverket och Trafiknämnden/SL för att trygga en ökande och väl fungerande kollektivtrafik. Det sker en stor satsning på gång- och cykelvägar enligt Gång- och cykelplanen. Vi gör en översyn för att säkerställa säkra skolvägar för våra barn och ungdomar. Byggstart av Trafikplats Kockbacka sker 2014. Kommunens står för kostnader för den slutliga anslutningen till befintligt vägnät. Efterfrågan på tillgång till snabbt bredband finns från såväl boende i våra tätorter som på landsbygden Vattenförvaltning Kommunen håller på att ta fram ny vatten- och avfallsplan samt revidera befintlig dagvattenplan. Flera stora investeringar planeras, bland annat att bygga ut kommunens VAledningar till omvandlingsområden men även för att underhålla det befintliga ledningsnätet. Bostadsanpassning Verksamheten behöver anpassas till ökat antal ärenden och kostnader. Utökad kommunservice i Brohuset I samband med att det nya Brohuset öppnas utökas servicen i Brohuset. Förstärkning sker med en kundcentermedarbetare för utökad kommunservice i Brohuset som öppnas hösten 2014. Kundkommunikation Kundcenter har i genomsnitt 11 000 samtal per månad, för att upprätthålla kvalité, tillgängligheten och service krävs en professionell effektiv organisation i Kundcenter. Under 2014 organiseras arbetet med turismutvecklingen, till större delen med egna resurser. 2015 kan behovet av någon form av operativ person prövas Intern processutveckling, intern styrning och kontroll, kvalitetsutveckling, medborgardialog och e-förvaltning Genom ett systematiskt arbete med intern styrning och kontroll, med kartläggning av processer, framtagande av styrdokument, rutiner och register och införandet av ledningssystem kvalitetssäkrar vi vår verksamhet och når högre effektivitet. 21

22 E-förvaltning handlar om insatser rörande bland annat brukar- och medborgardialog, övergripande struktur för synpunktshantering, prioritering av insatser rörande e-förvaltning utifrån verksamhets- och brukarnytta. Kommunens kvalitets-, medborgardialogs- och e- förvaltning lyfts Ekhammarskolans aula Vi satsar på en omgörning av lokaler, entréer och fasad. I detta tidiga skede anlitas en arkitekt för att ta fram underlag till delar av Ekhammarslyftet som till vissa delar redan har påbörjats. Driftbudget 2014 med plan för 2015-2016 Kommunstyrelsen Utfall Budget Budget Plan Plan Tkr 2012 2013 2014 2015 2016 Intäkter 117 960 99 423 111 708 112 008 112 308 Kostnader 210 222 213 161 219 293 221 613 223 843 Nettobudget 92 262 113 738 107 585 109 605 111 535 Specificering av förändringar i Kommunstyrelsens budgetram Kommunstyrelsen Budget Plan Plan Tkr 2014 2015 2016 Löne- och prisjustering av budgetramen 1 860 1 890 1 930 Förstärkning med kundcentermedarbetare för 200 300 utökad kommunservice i Brohuset som öppnas hösten 2014 Införande av miljöledningssystem 150 Kommungemensamt dokument- och 50 ärendehanteringssystem Projektbudget för evenemang och 300 marknadsföring (omföring av budgetmedel sker också mellan berörda nämnder) Integrering av externa system med e- 100 80 tjänstplattform för effektivisering av den interna administrationen (engångsanslag för 2014) Omfördelningar och effektiviseringar -2 975 Utreda entrén Ekhammarskolans aula 50 (engångsanslag för 2014) Kvalitetsutveckling: insatser för brukar- och 200 medborgardialog, övergripande struktur för synpunktshantering, e-förvaltning utifrån verksamhets- och brukarnytta samt externa system med e-tjänstplattformen (engångsanslag för 2014) Till Bygg- och miljönämnden - 5 988 Summa budgetjusteringar - 6 053 2 270 1 930

23 Investeringsbehov I investeringsbehoven är endast nya investeringsprojekt budgeterade. Pågående investeringsprojekt som inte avslutas innan årsskiftet ombudgeteras till 2014. Benämning/ändamål 2014 2015 IFATT-projektet år 3 Utveckling av styrprocessen, IT-stöd, beslutsstödssystem för verksamhetsstyrning 2 150 E-arkiv 500 Inventarier och utrustning i främst konferenslokaler kulturhuset (exkl. bibliotek och teaterhall etc) Beläggningsunderhåll 3 500 6 000 Gatubelysning 1 500 2 000 400 Markarbeten mm runt kommunhuset 10 000 Arbeten enligt plan för Samlat Grepp (inkl strand o bad) i enlighet AFA-planen Toaletter vid Frölunda naturreservat 200 12.000 Ridstigar samt projektering av promenadetapp Lillsjön 800 800 Tillgänglighetsåtgärder enligt program 1 000 Säkrare skolvägar och gång- och cykelvägar 6 000 4 000 Mätbil och totalstation 550 Summa 25 050 26 350 E-arkiv Ett kommungemensamt ramavtal för olika e-arkivlösningar är färdigt 2013. Upplands-Bro kommun kan då gå vidare med införandet av e-arkiv för kommunens arkivering. Projektet innebär investerings- och löpande driftkostnad. Införandet av e-arkiv medför på sikt att ett minskat behov av arkiv och lagringsutrymmen. Inventarier och utrustning i kulturhuset Utrustning av gemensamma konferenslokaler i det nya kulturhuset som inte bedöms ingå i Kultur- och fritidsnämndens investeringskostnader. Beläggningsunderhåll krävs för att fortsätta rusta upp kommunens vägar. Gatubelysning innebär byte av ljuskällor till ett miljömässigt riktigt alternativ från kvicksilver när kommunen ska miljöcertifiera sig. Det gäller även utökning av belysning i kommunen och trafiksäkra stolpar. Effektbelysning för att öka trygghet och trevnad införs. I samband med byggandet av kulturhuset görs nödvändiga markarbeten mm. Med extra insatser avvaktas ett samlat grepp om Kungsängen för att undvika dubbelarbete och resursslöseri.