Årsredovisning 2014. Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Årsredovisning 2014

Årsredovisning 2014 Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Innehåll Landshövdingen har ordet 3 Organisation 6 Resultatredovisning 8 Länsstyrelseinstruktion 2 9 Övrig förvaltning 13 Trafikföreskrifter 16 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 17 Regional tillväxt 23 Infrastrukturplanering 32 Hållbar samhällsplanering och boende 35 Energi och klimat 41 Kulturmiljö 45 Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 49 Naturvård, samt miljö- och hälsoskydd 54 Lantbruk och landsbygd 76 Rennäring m.m. 87 Fiske 88 Folkhälsa 93 Jämställdhet 99 Nationella minoriteter och Mänskliga rättigheter 103 Integration 107 Organisationsstyrning 115 Personaluppgifter 116 Året i siffror 117 Finansiell redovisning 130 Resultaträkning 130 Balansräkning 131 Anslagsredovisning 133 Tilläggsupplysningar 135 Noter till resultaträkningen 137 Noter till balansräkningen 142 Beslut 148 2

LANDSHÖVDINGEN HAR ORDET År 2014 var ett innehållsrikt år både för länet och för Länsstyrelsen. Länet upplevde den varmaste sommaren på länge och den omfattande skogsbranden i Västmanland fick följdverkningar även hos oss. Personal från länets Räddningstjänst medverkade i släckningsarbetet och röken från skogsbranden spred sig till stora delar av Gävleborgs län. Arbetslösheten i Gävleborgs län ligger fortfarande över riksgenomsnittet, men vi har sett en successiv minskning sedan 2012. I december 2014 var den totala arbetslösheten 11,8 procent. Även när det gäller ungdomar har en minskning skett till 24,4 procent, men även det ligger över riksgenomsnittet. Även om var tredje industrianställning har försvunnit från Gävleborg sedan 2008 så har en del av dessa jobb transformerats till tjänster och egenföretagande. Nyföretagandet har ökat efter en svacka och antalet nyanmälda nya jobb har ökat, men fortsatta satsningar på utbildning och kompetens är avgörande för att länet ska klara matchningen av kompetens till dessa arbetstillfällen. Trots att Gävleborg har landets högsta arbetslöshet uppger nästan 25 procent av de privata företagen i Gävleborg att de upplevt svårigheter att rekrytera personal under den senare delen av 2014. En höjning av utbildningsnivån är centralt för utvecklingen i Gävleborg. I det perspektivet är det anmärkningsvärt att den regionala högskolan, Högskolan i Gävle, av platsbrist tvingas säga nej till över 50 procent av de som är förstahandssökande till Högskolans utbildningsprogram. Även om Gävleborgs län fortfarande väntar på att exportindustrin ska få mer luft under vingarna, och därmed understödja den kraftiga ökningen av privata tjänster och de många nya företag som bildats, har flera betydande investeringar har gjorts under året. Billerud/Korsnäs har genomfört en miljöinvestering på cirka en halv miljard svenska kronor som förutom minskade utsläpp kommer att medföra en förbättrad produktkvalitet. Stora investeringar har också gjorts inom till exempel Sandvikkoncernen, Ovako, Iggesund Paperboard och Kungsberget. Nämnas kan också att Kinas största företag inom geografisk information, Geo Star, har etablerat sitt Europahuvudkontor i Gävle. Gävle är utsedd till Europas huvudstad för Geografisk Informationsteknik, GIS. Här finns den största koncentrationen av företag och med kompetens inom GIS, och inom klusterverksamheten, FPX, Future Position X, växer verksamheten. 3

Prins Daniels Fellowship besökte länet under året då möten hölls på både Polhemsskolan och Högskolan i Gävle. Samtal om entreprenörskap lockade en stor publik på bägge ställena. Många människor besökte också Landsbygdsriksdagen som hölls i Göranssons Arena i Sandviken, liksom Fäbodsriksdagen som hölls utanför Alfta i Hälsingland. Gävleborg är det län som tagit emot flest flyktingar per capita under 2014. Länsstyrelsen har under flera år prioriterat arbetet med integration och samordnar ett väl utvecklat samarbete mellan länets kommuner och berörda myndigheter, när det gäller mottagandet och etableringen av nyanlända flyktingar och ensamkommande barn. Detta samarbete har gjort att samtalen kring ett utökat mottagande har kunnat föras på ett konstruktivt sätt. Länets Samhällsråd har tagit fram en samlad nationell ANDT-strategi som ska bidra till vinster för både hälsa och ekonomi och därmed till en hållbar samhällsutveckling. Samhällsrådet har genomfört en trygghetsmätning i alla länets kommuner. Syftet med denna undersökning har varit att skapa en gemensam nulägesbild för att identifiera problem och planera trygghetsskapande åtgärder. Länsstyrelsen har under året fastställt ett åtgärdsprogram för miljömålen i Gävleborgs län. Många har varit engagerade i arbetet med att ta fram de viktigaste åtgärderna för att nå miljömålen. Dessa omfattar allt från att skapa bättre förutsättningar för lekande fisk i våra vattendrag till hållbar konsumtion och samhällsplanering. Att nå miljömålen är ett gemensamt ansvar för hela samhället och Länsstyrelsen har spelat en viktig roll som spindel i nätet. Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning i Gävleborgs län har presenterats vid en informationsdag i Bollnäs. Planen syftar till att studera, informera om och kartlägga kommunernas arbete med klimatanpassning, samt att identifiera de områden där behovet av klimatanpassningsåtgärder är stort. De senaste årens kraftiga skyfall i Sverige och vår omvärld har öppnat ögonen för de översvämningsrisker som finns i bebyggda områden. För mjölkbönderna har den minskade efterfrågan på mjölk medfört en omfattande prispress under 2014. Mjölken är inte bara motorn i lantbrukets ekonomi utan påverkar även andra företag på landsbygden. Detta innebär att det pågående arbetet med den regionala handlingsplanen för det svenska landsbygdsprogrammet 2014-2020 har blivit ännu viktigare. Länsstyrelsen har även tagit fram ett nytt regionalt serviceprogram som ska bidra till en god servicenivå för företagare och medborgare på landsbygden. 4

Länsstyrelsen införde i början av året en ny platt organisation som innebär en anpassning för framtida behov, bland annat med tanke på att den nya regionkommunen tar över vissa verksamheter från 2015. Länsstyrelsen har även fastställt en värdegrund som baseras på nyckelorden handlingskraft, professionalitet och förståelse. Trots knappa resurser och splittrad finansiering har vi arbetat vidare med vår ekonomi för att skapa utrymme för kommande uppdrag. Länsstyrelsens årsredovisning speglar hela vår verksamhet. Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare på Länsstyrelsen som har gjort allt detta möjligt. Barbro Holmberg, landshövding 5

LÄNSSTYRELSEN GÄVLEBORGS LÄN ÅRSREDOVISNINGG 2014 ORGANISATION Länsstyrelsens organisationsplann Under 2014 omfattade Länsstyrelsens organisation tio enheter, däribland d enn stab för stöd till ledningen. Från 2014 slogs Miljöskyddsenheten och Miljöanalysenheten ihop till en Miljö- enhet, samt Länsveterinärenheten och Jordbrukarstödsenheten till en Enhett för djurskydd, jordbrukarstöd och veterinära frågor. Utöver dessa enheter finnss ett insynsråd och en viltförvaltningsdelegation. Länsstyrelsens ledningsgrupp har, förutom landshövdingen och länsrådet, bestått av de tio enhetscheferna. Länsstyrelsen är en enrådighetsmyndighet, vilket innebär att landshövdingen svarar direkt inför regeringen och att myndigheten har ett insynsråd i ställett för styrelse. Länsstyrelsens insynsråd har, förutom landshövdingen, bestått av a följande åtta ledamöter. - Hanna Bruce, VD, Växbo Lin AB, Växbo - Maj-Britt Johansson, rektor, Högskolan i Gävle - Margareta B Kjellin, riksdagsledamott för Moderata samlingspartiet, Hudiksvall - Bengt Kjellson, generaldirektör, Lantmäteriet, Gävle - Gabriella Persson-Turdell,, arbetsförmedlingschef, Ljusdal - Raimo Pärssinen, riksdagsledamot förr Socialdemokraterna, Gävle - Hans Wahlbom, ordförande för Unionens regionstyrelse, Gävle - Lotta Zetterlund, ombudsman för LRF, Storvik 6

Länsstyrelsens insynsråd träffades fyra gånger under 2014, tre gånger för sammanträden och en gång för en studieresa till västra Gästrikland. Vid de tre sammanträdena redovisades bland annat arbetet med stormen Ivar, ANDT-strategin, trygghetsmätningen i länet, skogsbranden i Västmanland, läget för nyanlända flyktingar samt framtagandet av miniminivåer för björn, varg, lo och järv. Bland de interna frågorna redovisades arbetet med supervalåret 2014, förberedelserna inför den kommande regionbildningen och årets brukarundersökning. Vid studieresan till västra Gästrikland besöktes Wetterlings Yxfabrik i Storvik, Björsveds gård med lösdrift och mjölkrobot, Kungsbergets skidanläggning i Järbo och Mackmyra whiskyby i Gävle. 7

RESULTATREDOVISNING Resultatredovisningens ordningsföljd följer den av länsstyrelserna gemensamt beslutade verksamhets- och ärendestrukturen, (VÄS), som används för länsstyrelsernas ärende- och ekonomiredovisning. Varje verksamhetsområde inleds med likvärdiga prestationstabeller där utvecklingen av årsarbetskrafter, verksamhetskostnader, ärendehantering och bidragsutbetalningar presenteras samt i förekommande fall utfall av brukarundersökningar. Tabellerna följs av kommentarer till de redovisade värdena samt kommentarer till andra väsentliga prestationer inom sakområdet. Därefter följer återrapporteringen av de regleringsbrevsuppdrag som ska återrapporteras i årsredovisningen och som avser det aktuella verksamhetsområdet. Länsstyrelseinstruktionen (2007:825) 2 första stycke avseende nationella mål återrapporteras genom indikatorerna som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar av 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras under rubriken Länsstyrelseinstruktionen 2. Indikatorer Länsstyrelsen i Örebro län fick genom regleringsbreven för 2011 och 2012 i uppdrag att samordna arbetet med att utarbeta enhetliga indikatorer. Indikatorerna ska beskriva hur resultatet förhåller sig till målet att nationella mål ska få genomslag i länen samtidigt som hänsyn tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Uppdraget redovisades till regeringskansliet i juni 2011 respektive juni 2012. Därefter tog regeringen beslut om att de föreslagna indikatorerna skulle användas från och med årsredovisningen för 2012. Indikatorerna ingår i den gemensamma årsredovisningsmallen och återfinns under det område de hör till. Efter att årsredovisningarna för 2012 lämnats in till regeringskansliet gjorde Länsstyrelsen i Örebro en mindre uppföljning av erfarenheterna av indikatorerna. Sammantaget var erfarenheterna relativt positiva. För de indikatorer som inte har något värde för 2014 ska endast värdena för 2010-2013 kommenteras i årsredovisningen 2014. Värdena för 2014 kommer i dessa fall att levereras först i samband med årsredovisningsarbetet 2015. Undantag från ekonomiadministrativa regelverket I regleringsbrevet för 2014 har regeringen beslutat om följande undantag från det ekonomiadministrativa regelverket: Vid redovisning av länsstyrelsernas uppgifter som avses i 2 första - tredje styckena förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion ska myndigheten inte tillämpa 3 kap. 1 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att resultatredovisningen ska avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats vad gäller volym och kostnader. Vad gäller fördelningen av verksamhetens totala intäkter och kostnader i resultatredovisningen enligt 3 kap. 2 jämfört med 3 kap. 1 tredje stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur och enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län. Detta innebär ett undantag från kravet att redovisa intäkter. 8

Länsstyrelseinstruktion 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. De nationella målen regleras av länsstyrelseinstruktionen (2007:825), andra lagar och förordningar samt i regleringsbrevet. Länsstyrelseinstruktionens 2 första stycke om nationella mål återrapporteras genom indikatorer som är placerade under respektive verksamhetsområde. Övriga delar under 2 länsstyrelseinstruktionen återrapporteras i nedanstående redovisning. Nationella mål och uppdrag i regleringsbrevet återrapporteras i årsredovisningen under respektive verksamhetsområde, om inte annat anges. Förutom de nationella målen tas hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar genom bland annat följande regionala programdokument. - Nya möjligheter, regional utvecklingsstrategi för Gävleborg - Uppföljning av miljömålen i Gävleborgs län - Åtgärdsprogram för miljömålen i Gävleborgs län - Länets klimat och energistrategi - Länstransportplan - Bredbandsstrategi för Gävleborgs län - Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter - ANDT-strategi - Regionalt serviceprogram - Åtgärdsprogram för vattenförvaltning - Avsiktsförklaring om samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gävleborg Länsstyrelsen har medverkat på kommunchefernas möten och är sammankallande i Samhällsrådet där även Polismyndigheten, Landstinget och Regionförbundet har medverkat. En trygghetsundersökning har genomförts för samtliga kommuner i länet på initiativ av Samhällsrådet. Samarbetet om länets ANDT-strategi har också behandlats i Samhällsrådet. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Samverkan genom avsiktsförklaring Inför den regionbildning som trädde i kraft från 2015 har Länsstyrelsen, Landstinget och Region Gävleborg under året arbetat fram en gemensam avsiktsförklaring och där preciserat ett antal särskilt viktiga utvecklingsområden att samarbeta omkring. Denna avsiktsförklaring undertecknades av ledningarna för Region Gävleborg och Länsstyrelsen i december 2014. Det är både Länsstyrelsens och Region Gävleborgs ansvar att främja länets hållbara utveckling. Det är viktigt att samverkan sker kring tillgängliga resurser samt att parterna strävar efter att inom sina respektive organisationer skapa ett effektivt samarbete utifrån sina 9

olika roller. Syftet med denna avsiktsförklaring är att lyfta fram angelägna samverkansområden samt att tydliggöra roll- och ansvarsfördelningen. Statliga myndigheter Länsstyrelsens olika verksamhetsområden träffar fortlöpande företrädare för departement och statliga myndigheter som på olika sätt berörs av Länsstyrelsens verksamhet. De statliga myndigheter som omfattas av detta är bland annat Trafikverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Tillväxtverket, Boverket, Energimyndigheten, Riksantikvarieämbetet, Myndigheten för skydd och beredskap, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Folkhälsomyndigheten och Migrationsverket Landshövdingen träffar dessutom regelbundet länets riksdagsledamöter och de högsta cheferna för de statliga myndigheterna i länet. Vid dessa möten avhandlas aktuella frågor i länet. I samband med att regeringens budgetproposition presenteras förs en dialog om aktuella frågor som är viktiga för länets utveckling. Under året träffade landshövdingen riksdagsledamöter och statliga myndigheter vid ett möte i Sjöfartsverkets lokaler i Bönans lotsstation. Vid mötet deltog Sjöfartsverkets generaldirektör som presenterade verksamheten i allmänhet och särskilt verkets insatser i samband med farledsprojektet till Gävle hamn som slutfördes under 2014. Vid mötet deltog fyra av länets tolv riksdagsledamöter, samt företrädare för Försäkringskassan, Högskolan, Lantmäteriet, Polisen, Region Gävleborg, Skogsstyrelsen, Statens Servicecenter och Sjöfartsverket. Samhällsrådet Samhällsrådet är ett strategiskt forum för brottsförebyggande arbete och regional krishantering i Gävleborgs län. Samhällsrådet består av landshövdingen, länspolismästaren, landstingsdirektören och regiondirektören. Landshövdingen är ordförande. Under 2014 träffades Samhällsrådet tre gånger. Vid dessas möten diskuterades bland annat frågor rörande sociala risker, bärplockare och tiggare. Samhällsrådet ställde sig bakom den nya strategin för ANDT-arbetet i länet och tog initiativ till en översyn av det regionala krishanteringsrådet samt genomförandet av en trygghetsmätning. Med anledning av förestående omorganisationer för Polisen och Regionen diskuterades Samhällsrådets fortsatta arbete och behovet av en ny samverkansöverenskommelse som ska gälla från 2015. Trygghetsmätning Samhällsrådet tog under året initiativ till en trygghetsmätning som genomfördes i hela länet under augusti till september. Syftet med mätningen är att skapa en gemensam nulägesbild för att identifiera problem, samt att planera och genomföra trygghetsskapande insatser. Resultatet av trygghetsmätningen visar ett generellt trygghetsindex för Gävleborgs län som ligger i nivå för Sverige som helhet. I jämförelse med föregående undersökning 2002 innebär resultatet en viss försämring, och Samhällsrådet beslutade därför att trygghetsindex ska tas fram med tätare intervall. Problemnivåer över medelvärdet har identifierats i Bollnäs, Gävle och Sandvikens kommuner. Mindre geografiska områden med särskilt höga problemnivåer är centrala Gävle, Brynäs, Andersberg och Bollnäs tätort. Även Sandviken och Söderhamn sticker något ut i jämförelse med normalvärdet för övriga Sverige. Några kommuner har höga värden för trafikproblem men övriga kommuner har få eller inga stora problem. 10

Resultatet av trygghetsmätningen har redovisats för Samhällsrådet vid ett särskilt möte för inbjudna företrädare för kommunerna och vid en presskonferens. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Gävleborg är ett län med betydande basindustri inom stål, papper och massa. Arbetsmarknaden i länet påverkas därför starkt av den internationella konjunkturen och av pågående strukturrationaliseringar. Ett stort behov av kompetens finns i framtiden både inom privat och offentlig sektor. Satsningar på utbildning för att kunna matcha efterfrågan på arbetsmarknaden hör till de mest angelägna insatserna för länet. Utvecklingsinsatser Länsstyrelsen har genomfört flera betydelsefulla aktiviteter för att främja länets utveckling. Som en del i det nya Landsbygdsprogrammet har en SWOT-analys har tagits fram i partnerskap med aktörer inom den ideella och offentliga sektorn samt från näringslivet. Denna analys kommer tillsammans med flera andra strategiska dokument att utgöra ett mycket bra underlag för det regionala handlingsprogrammet. Inom nätverket Integration Gävleborg har Länsstyrelsen tidigare gjort en särskild satsning med projektet Öppna dörrar, som uppmärksammats i andra delar av landet. För att utveckla de metoder som tagits fram i detta projekt har Länsstyrelsen inrättat en särskild tjänst som tillväxt- och mångfaldskoordinator. Som en följd av projektet startades också projektet Nytag ägarskifte och generationsväxling i samarbete med Arbetsförmedlingen, Företagarna och Almi, för att erbjuda invandrare att ta över företag som står inför avveckling. Länsstyrelsen har sedan regeringens varseluppdrag 2009 drivit ett projekt som regelbundet tagit fram lägesrapporter med analyser av arbetsmarknadsutvecklingen i länet. Dessa rapporter har spridit kunskap till beslutsfattare och har varit till stor nytta vid planeringen av tillväxtskapande och kompetenshöjande åtgärder. Dessa rapporter upphörde vid projektets utgång i slutet av 2014. Länsstyrelsen har genom Samhällsrådet tagit fram kunskapsunderlag vad gäller ungdomars välbefinnande, sociala risker och trygghetsfrågor, som underlag för att planera insatser som skapar trygghet. Forskarna på Slottet en mötesplats för forskning och företag Forskarna på slottet är en seminarieserie som arrangeras av Högskolan i Gävle och Länsstyrelsen. Målet med seminarieserien är att skapa möten mellan företag och forskare som ska leda till nya idéer som på sikt ger synergieffekter för näringslivet och tillväxt i länet.bakom satsningen står landshövdingen Barbro Holmberg och högskolans rektor Maj- Britt Johansson som bägge har framhållit vikten av ökad samverkan mellan myndigheter, högskolan och näringslivet. Under 2014 har två seminarier genomförts. Det första seminariet handlade om innovationer, utveckling av spännande produkter och kommersialisering. Det andra seminariet handlade om vad företag och medarbetare kan vinna på en god arbetsmiljö. Ytterligare seminarier planeras om hur små- och medelstora företag kan lyckas med energieffektivisering samt om hållbara affärsrelationer och affärsutveckling. 11

I ett annat projekt marknadsförs Gävleborg i Helsingfors under några dagar i juni 2015. Projektet är ett samarbete med Sveriges ambassad i Helsingfors och med näringslivet och Region Gävleborg. Mitt Gävleborg är ett gemensamt projekt mellan Glada Hudik-teatern, Region Gävleborg och Länsstyrelsen, som vill göra Gävleborgs län mer attraktivt genom att inspirera till förändringar och visa på goda exempel. Startskottet för satsningen gick i november i samband med en föreställning av Trollkarlen från Oz på Cirkus i Stockholm. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008: 1346) Länsstyrelsens tillsynsverksamhet utförs inom flera områden och har betydelse för att nationella mål ska få genomslag och för att främja länets utveckling. Arbetet omfattar dels den aktiva och direkta tillsynen och dels tillsynsvägledning. Länsstyrelsen kan bistå med kunskapsunderlag så att andra, exempelvis kommunerna, ska kunna bedriva effektiv tillsyn. Länsstyrelsen har bedrivit tillsyn och tillsynsvägledning enligt Miljöbalken i enlighet med Länsstyrelsens tillsyns- och tillsynsvägledningsplan. Under 2014 har egeninitierad miljötillsyn utifrån miljönytta betonats. Detta kräver att prioriteringar görs, men leder förhoppningsvis till bättre resultat i förhållande till miljömål och behov. Planering har under 2014 startats för att förbättra tillsynsvägledningen. Ett annat exempel på område där Länsstyrelsen bedriver tillsyn är djurhälsopersonal och läkemedelsanvändning. Kontrollen av djurhälsopersonal har påbörjats enligt kontrollplan för djurhälsopersonal 2014 till 2016. Myndighetens kortsiktiga mål har varit att inventera, registrera och riskklassificera kontrollobjekten, samt genomföra kontroller utefter prioritering av objekten. Långsiktigt ska Länsstyrelsen ha en regelbunden och riskbaserad kontroll av samtliga objekt. Tillsyn bedrivs inom många av Länsstyrelsens verksamhetsområden och redovisas i övrigt under respektive område. Arbetet med att förbättra Länsstyrelsens agerande i enlighet med de krav som ställs på oss som myndighet pågår och drivs vidare. Vi följer upp verksamheten speciellt med fokus på upphandling, diarieföring och arkivering, förvaltningsrättsligt, oegentligheter, riktlinjer och fattade beslut, samt miljöledning. 12

Övrig förvaltning PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2014 2013 2012 Avser verksamhet 20* och 21* Årsarbetskrafter män 1) 3,94 3,77 5,32 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 5,16 2,46 2,04 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,27 3,50 4,32 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 8 930 6 782 7 678 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 5,72 4,37 5,02 Antal ärenden, inkomna och upprättade 884 849 1 657 Antal beslutade ärenden 880 909 1 772 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 3 0 0 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 2 107 2 257 33 236 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan till exempel återfinnas i olika sakförordningar. Andra väsentliga prestationer och resultat Övrig förvaltning Handläggningen av de ärenden som sorteras in under övrig förvaltning har under 2014 överlag kunnat ske med rimliga handläggningstider. De två valen har emellertid påverkat resurstillgången och handläggningstiderna för överklagade PBL-ärenden har i första hand prioriterats. Under övrig förvaltning har tillsyn inom kameraområdet utförts enligt den nationella tillsynsplanen och vid sidan av detta vid anmälan (händelsestyrd tillsyn). Tillsynen enligt den nationella tillsynsplanen har omfattat sjukhus, vårdcentraler och sjukvårdsinrättningar, vilket för Gävleborgs del inneburit att fem objekt tillsynats. Förutom bristfällig skyltning har få brister uppmärksammats. För övrigt har arbetet med att förbättra den interna uppföljningen fortsatt genom att stickprovskontroller utförts för att följa upp hur kraven på främst diarieföring, upphandling och handläggning (förvaltningsrättsliga krav) efterlevs internt. Viltförvaltning Länsstyrelsen har under året fastställt en förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län. Planen är framtagen med vägledning av Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan för vildsvin. Förvaltningsplanen antogs av viltförvaltningsdelegationen i mars 2014. Länsstyrelsen har reviderat de övergripande riktlinjerna för älgförvaltningen inom Gävleborgs läns älgförvaltningsområden. Dessa riktlinjer har utarbetats av Länsstyrelsen tillsammans med en arbetsgrupp med ledamöter från Gävleborgs viltförvaltningsdelegation. Riktlinjerna godkändes av viltförvaltningsdelegationen i juni 2013. Riktlinjerna har efter beslut av viltförvaltningsdelegationen reviderats i november 2014. 13

Länsstyrelsen har enligt Jaktförordningen i uppgift att besluta om inrättandet av älgförvaltningsgrupper. Detta beslutades i december 2014 för de älgförvaltningsområden som finns i Gävleborgs län. Beslutet löper från 2015 till och med 2017. Länsstyrelsen beslutade i mars 2014 om skyddsjakt på skarv på myndighetens initiativ. Skyddsjakten var möjlig att bedriva i Gävlebukten och i Ljusnefjärden och fick omfatta som mest 650 fåglar. Med anledning av den omfattande skadegörelsen på två skarvkolonier i Gävlebukten beslutade Länsstyrelsen i juli att upphäva beslutet om skyddsjakt på skarv. Länsstyrelsens viltförvaltningsdelegation har under 2014 haft fem ordinarie möten och ett extrainsatt möte om miniminivåer för rovdjuren. Under två dagar genomfördes också ett utbildningstillfälle för ledamöterna på Rovdjurscentret De 5 Stora. Utbildningen innehöll seminariet Skog-älg-rovdjur, föredrag om den skandinaviska vargstammen, samt information om grundläggande viltförvaltning, lagstiftning och naturbevakarnas arbete. Återrapportering regleringsbrev RB 18. Länsstyrelserna ska i samråd med berörda myndigheter och intressenter utarbeta regionalt anpassade finansieringsformer som möjliggör för älgförvaltningsområden i hela landet att regelbundet genomföra inventeringar. Länsstyrelsen har med anledning av sitt uppdrag i regleringsbrevet hållit ett samrådsmöte med Skogsstyrelsen och en arbetsgrupp från Viltförvaltningsdelegationen. Arbetsgruppen bestod av ägare och brukare av jordbruksmark, skogsnäringen samt jakt- och viltvårdsintresset. De regelbundna inventeringar som genomförs för älg och skog i älgförvaltningsområden inrättade av Länsstyrelsen, avser de metoder för basinventeringar som föreslagits av Skogsstyrelsen och SLU. Regionalt anpassade finansieringsformer för att genomföra inventeringar Älgbetesinventering (ÄBIN) Skogsindustrierna har beslutat att älgbetesinventering från 2015 kommer att genomföras i Sveriges samtliga älgförvaltningsområden inom ett tvåårsintervall och därefter fortlöpande vartannat år. Beslutet innebär att älgbetesinventeringar därmed finansieras av skogsindustrierna, förutsatt att det sker vartannat år per älgförvaltningsområde. Arbetsgruppen var enig om att det från år 2015 därför inte behöver avsättas medel från älgvårdsfonden för bidrag till älgbetesinventeringar. Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen stödjer detta förslag. Foderprognoser Skogsstyrelsen har meddelat att älgförvaltningsområdena varje år kommer att tillhandahållas foderprognoser baserade på satellitbilder, vilket ingår i Skogsstyrelsens allmänna uppdrag. Däremot kommer inte kompletterande fältbesök till foderprognoserna att genomföras. Arbetsgruppen från Viltförvaltningsdelegationen anser inte att fältbesök för att kvalitetssäkra foderprognoser ska belasta Älgvårdsfonden, om något älgförvaltningsområde skulle vara intresserade av detta. I stället borde sådan finansiering kunna rymmas inom Skogsstyrelsens allmänna uppdrag. Tillräcklig data borde även kunna tillhandahållas via Riksskogstaxeringen som SLU genomför varje år. 14

Spillningsinventering I dagsläget är det Svenska Jägareförbundet som har uppdraget att planera, utbilda inventerare, samt genomföra och redovisa resultat från spillningsinventeringarna i länets älgförvaltningsområden. Samtliga närvarande vid samrådet ansåg att nuvarande system inte är slutgiltigt, utan att bidrag om 20 000 kronor per älgförvaltningsområde bör gälla fortsättningsvis under en tvåårsperiod. Samtliga ansåg att bidraget rimligtvis och primärt ska användas för att stimulera inventerarna. Andra inventeringsmetoder och övrigt stöd till älgförvaltningen Skogsstyrelsen har lyft förslaget att anlägga referenshägn på olika platser i länet för att öka den regionala kunskapen om betesskador utifrån ett lokalt perspektiv. Eventuellt ryms detta inom ramarna för Skogsstyrelsens allmänna uppdrag. Arbetsgruppen från Viltförvaltningsdelegationen ställde sig tills vidare tveksamma till att finansiera hela eller delar av denna verksamhet med bidrag ur Älgvårdsfonden. Flyginventering är inte aktuellt att finansiera med bidrag ur Älgvårdsfonden. Den information som kan erhållas med sådan inventering är för kostsam i förhållande till den information som basinventeringsmetoderna för älg ger. Implementering av regionalt anpassade finansieringsformer Arbetsgruppen från Viltförvaltningsdelegationen och Länsstyrelsens handläggare har reviderat den regionala förvaltningsplanen för älg (Övergripande riktlinjer för älgförvaltning inom Gävleborgs läns inrättade älgförvaltningsområden). Detta har skett för att anpassa de regionala riktlinjerna för inventeringar i enlighet med diskussionen under samrådsmötet. Länsstyrelseinstruktion 4 1. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också de allmänna valen Länsstyrelsens uppgifter vid förberedande och genomförande av den slutliga sammanräkningen vid de allmänna valen har genomförts. Det innebär att en mängd olika uppgifter har utförts, bland annat utbildning av kommunerna och en informationsträff med partierna inför deras arbete med valsedelsbeställningar. Länsstyrelsens arbete med valsedelsbeställningar har varit tidskrävande och likaså arbetet med att rekrytera och utbilda interna och externa valarbetare. Under 2014 har en ny intern valorganisation byggts upp. Det har varit viktigt att säkerställa att det inom Länsstyrelsen finns kompetens som kan utnyttjas över tid, det vill säga även vid genomförande av kommande val. Det har i stor utsträckning skett utbyte med andra länsstyrelser för att lösa problem och för att samordna bedömningar och hantering av olika frågor. Några större problem eller missöden har inte noterats, varken i kommunernas eller i Länsstyrelsens eget arbete. Några överklaganden som rör Länsstyrelsen har heller inte inkommit. 15

Trafikföreskrifter PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2014 2013 2012 Avser verksamhet 25* Årsarbetskrafter män 1) 0,35 0,17 0,13 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 0,16 0,55 0,54 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 0,30 0,41 0,39 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 432 586 603 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 0,28 0,38 0,39 Antal ärenden, inkomna och upprättade 134 161 230 Antal beslutade ärenden 148 156 248 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 0 1 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Andra väsentliga prestationer och resultat Antalet ärenden där enskilda ansöker om trafikreglerande åtgärder är på en förhållandevis hög nivå och har avgjorts med rimliga handläggningstider. Länsstyrelsen har tagit fram en årlig sammanställning över vägar och gator i Gävleborgs län, en uppgift som enligt trafikförordningen ligger på myndigheten. 16

Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2014 2013 2012 Avser verksamhet 28* Årsarbetskrafter män 1) 1,14 2,01 2,32 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 8,81 8,28 6,97 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 5,75 5,78 5,45 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 9 874 9 893 9 025 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 6,33 6,37 5,90 Antal ärenden, inkomna och upprättade 1 806 1 860 1 628 Antal beslutade ärenden 1 584 1 907 1 505 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 24 13 5 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 0 0 0 Brukarundersökning Nöjdindex brukarundersökning verksamhet 28261, Djurskydd (djurskyddskontroll normalkontroller) 3) 57 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. 3) Nöjdindex för verksamhet 28261 från länsstyrelsegemensam brukarundersökning 2014. Nöjdindex varierar mellan 0 och 100, där 0 är lägsta betyg och 100 är högsta betyg. Genomsnitt för samtliga 21 länsstyrelser är 58. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Siffrorna för året är likartade jämfört med föregående år. Antalet beslutade ärenden 2013 var betydligt högre än föregående år och kan kopplas till att en låg bemanning under 2012 skapat en bulk av ärenden som hanterades under 2013. Skillnaden i årsarbetskrafter män beror på att verksamheten bytt från manlig till kvinnlig chef, samt slagits samman med annan verksamhet. Andra väsentliga prestationer och resultat Övergripande Länsstyrelsen har aktivt medverkat i länsstyrelsernas 28-nätverk under året och även i det samverkansmöte för den så kallade förenklingsresan som hölls i Östergötlands län i augusti 2014. Enhetschefen har bland annat medverkat i arbete inom ramen för 28-nätverket med att ta fram ett gemensamt sätt att tolka Jordbruksverkets vägledning för föranmälan av kontroller. Under våren var länsstyrelsen arrangör och värd för den årliga konferensen för landets länsveterinärer. Veterinärer från de flesta av landets länsstyrelser medverkade, tillsammans med representanter från Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Generalläkaren, Sveriges veterinärförbund och Svenska djurhälsovården. En rad olika ämnesområden behandlades och diskussioner fördes bland annat i syfte att skapa lika tillämpning och tolkning av lagstiftning och därmed en god kvalitet i länsstyrelsernas arbete inom de aktuella ämnesområdena. 17

Livsmedel Länsstyrelsen har under 2014 genomfört två utbildnings- och kompetensutvecklingstillfällen för länets kommuners livsmedelsinspektörer. En av länets länsveterinärer har under hösten 2014 medverkat i den arbetsgrupp som särskilt arbetat med uppdateringen av den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018. Länsstyrelsen medverkade även i de av Livsmedelsverket arrangerade tillsynsdagarna i november 2014. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört 85 primärproduktionskontroller av livsmedel, vilket är 13 mer än under föregående år. Ett betydande arbete har också lagts på att utbilda handläggare i det nya handläggningssystemet Primör samt att lägga in redan registrerade anläggningar i detta, ett arbete som kommer att fortsätta även under 2015. Arbetet med att registrera tidigare oregistrerade anläggningar samt att registrera helt nya anläggningar har också fortgått med syfte att uppnå ett komplett register. Djurskydd Under 2014 har mycket arbete lagts ned på att förbättra och rättssäkra rutiner och dokument vilket på sikt beräknas ge en effektivisering av arbetet. Nya moment med koppling till arbetet för att uppnå de gemensamma djurskyddsmålen har införts. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört färre djurskyddskontroller på plats än under 2013. Detta har flera orsaker, såsom vakanser under året, en utvidgning av de moment som gjorts i samband med tvärvillkorskontroller, men är också en naturlig effekt av en omorganisation och därmed behov av arbete med koppling till denna. Antalet inkomna anmälningsärenden har ökat med 10 %. Även detta påverkar tiden som finns tillgänglig för kontroller i fält, då många anmälningar kommer in per telefon, samt att varje ärende innebär ett arbete med analys av hur detta ska hanteras, förutom själva ärendehanteringen. Utvidgningen av de moment som görs i samband med tvärvillkorskontroller till att innebära att fullständiga kontroller av foder, livsmedel och läkemedelsanvändning på gård har inneburit en förbättrad samordning av kontroller samt även en ökad omfattning av dessa kontroller. Kontroll av läkemedel på gård har även utförts i samband med normalkontroller av djurskydd. Länsstyrelsen har under 2014 genomfört normalkontrollerna i projektform. Projekten har avsett nöt, får, grisar samt transporter. För uttaget av objekt till dessa projekt har riskklassificeringssystemet STORK använts. Vid varje djurskyddskontroll (både anmälningar och normalkontroller samt uppföljningar av dessa) kan flera djurslag kontrolleras och en separat checklista används då för respektive djurslag. Under 2014 var fördelningen av checklistorna som sådan att 37 % avsåg livsmedelsproducerande djur, 47 % sällskapsdjur, 12 % häst och 5 % övrigt (transporter, slakterier, djurförbud). Totalt sett visade 62 % av checklistorna på brister i djurhållningen. Denna siffra är också i princip samma för de olika djurslagen förutom för häst där brister noterats på 79 % av checklistorna (häst har dock endast kontrollerats efter anmälan varför risken för brister får anses högre). Länsstyrelsen har deltagit i arbetet med att förbättra den tidigare framtagna nationella målbilden för djurskyddskontroll samt medverkat i arbetet att ta fram nyckeltal och indikatorer till denna. Länsstyrelsen har under året även infört och tillämpat ny vägledning från Jordbruksverket för föranmälan av kontroller. Arbete med att verifiera djurskyddskontroller genom parallellkontroller har genomförts i samband med normalkontroller för nöt. 18

Nya former för samverkan med intressenter har tagits fram och ett första möte har hållits. Arbete pågår med att kartlägga kompetenser och ta fram planer för kompetensutveckling. Flera artiklar med syfte att förebygga fel i djurhållningen har skrivits i den regionala landsbygdstidning som ges ut tillsammans med länsstyrelsen i Dalarna. Länsstyrelsen har även genomfört en informationsträff om tvär- och djurskyddskontroller tillsammans med LRF och har medverkat i en träff med den lokala kennelklubben för att informera om djurskyddsregler för hund. Djurskyddshandläggare medverkade också vid en regional mässa för landsbygdsföretagare för att informera om djurskyddsfrågor. Länsstyrelsen har även medverkat i den länsstyrelsegemensamma brukarundersökningen som bland annat var inriktad på normalkontroller inom djurskydd. Resultaten från denna var goda. Särskilt positiva svar gavs för Länsstyrelsens bemötande och engagemang, samt flera frågor som är kopplade till informationen om kontroll och resultat. Smittskydd och regional krisberedskap Länsstyrelsen har övervakat resultaten av de 29 rapporter om anmälningspliktiga sjukdomar som inkommit. Detta är en minskning jämfört med föregående års 45 rapporter. Åtgärder har vidtagits när så har behövts. Länsstyrelsen har medverkat vid Jordbruksverkets uppföljning av en besättning spärrad i samband med utbrott av Salmonella mbandaka (från smittat foder från ett foderföretag i Uppsala). Ett betydande arbete har gjorts med att utarbeta och uppdatera länets regionala beredskapsplan för epizootiska sjukdomar. I detta arbete har Länsstyrelsen tagit del av beredskapsplaner från andra län för att om möjligt lära av andras arbete och skapa likformiga planer. Länsstyrelsen har en väl fungerande krisberedskap och länsveterinär har medverkat i övningar tillsammans med beredskapsfunktionen samt som övningsledare vid en krisövning för veterinärstudenter på SLU. Länsveterinären har tillsammans med länets smittskyddsgrupp medverkat vid två möten om zoonoser. Aktuella frågor har bland annat varit tillsynsprojekt av hygien på förskolor, listeria och MRSA. Länsveterinären har redogjort för ett fall av papegojsjuka (Psittakos) där både kommunenes miljöskydd och socialtjänst, landstingets smittskydd och länsstyrelse var inblandade. I smittskyddsgruppen grupp ingår, förutom länsveterinär, länets smittskyddsläkare och kommunens hälsoskyddsinspektörer. Allmänna veterinära frågor Kontrollen av djurhälsopersonal har påbörjats enligt kontrollplanen för djurhälsopersonal 2014-2016. Åtta kontroller av djurhälsopersonal har genomförts under året. Brister i rapporteringen till Jordbruksverket har konstaterats i flera fall. 40 kontroller av läkemedel på gård har gjorts i samband med tvärvillkorskontroller samt planerad djurskyddskontroll, vilket är en fördubbling jämfört med föregående år. Den vanligaste bristen är avsaknad eller bristande dokumentation. Nya rutiner för kontrollen av både djurhälsopersonal och läkemedel på gård har under året tagits fram och kommunicerats inom verksamheten. Länsstyrelsen har även deltagit i ett nationellt tillsynsprojekt inom området, LÄRA-projektet, avseende kontroll av villkorad läkemedelsanvändning. Länsstyrelsen har under året även tagit fram nya rutiner för hur information ska spridas till länets veterinärer. En modell för nyhetsbrev har tagits fram och under 2014 har två sådana nyhetsbrev skickats ut till länets veterinärer med aktuell information. 19

En av länets länsveterinärer medverkade vid de årliga veterinärdagarna vid SLU och pratade om arbetet med kontrollområdena läkemedel på gård och kontroll av djurhälsopersonal. Länsstyrelsen har även deltagit i ett Nordiskt-baltiskt seminarium om biosäkerhet. Foder och animaliska biprodukter Länsstyrelsen har gjort kontroller av foder i primärproduktionen i samband med tvärvillkorskontroller. 53 kontroller har genomförts, vilket innebär att kontrollfrekvensmålet för detta kontrollområde har uppfyllts. En medarbetare från enheten har under året deltagit i en EU-gemensam utbildning på området inom ramen för programmet Better training safer food i syfte att öka enhetens kompetens på området. Länsstyrelsen medverkade även i den mellan länsstyrelserna och SVA gemensamt framtagna foderkursen under hösten 2014. 48 ansökningar om nedgrävning av häst har behandlats, som regel senast inom en vecka från ankomst. Detta är en minskning jämfört med föregående år då 75 ansökningar kom in till Länsstyrelsen. Fem ansökningar om utfodring av vilda djur med animaliska biprodukter (åtel) har inkommit till Länsstyrelsen under året och har behandlats senast inom tre veckor från ankomst. Antalet ansökningar är stabilt jämfört med föregående år. Tabell 1.1: Verksamma veterinärer och djurskyddsinspektörer Länsfakta 2014-12-31 2013-12-31 2012-12-31 Antalet verksamma veterinärer inom djurhälsopersonalen i länet (st) 75 74 78 varav män (st) 21 20 22 varav kvinnor (st) 54 54 56 Antal personer som varit föremål för tillsyn över djurhälsopersonal 8 17 3 Inspektörer inom djurskyddskontroll (åa) 5,7 5,5 5,0 varav män (åa) 0,5 0,5 0,8 varav kvinnor (åa) 5,2 5 4,2 Antalet genomförda kontroller av insamling och transport av animaliska biprodukter. 0 0 0 Antal kontroller av hästpass 29 52 66 Källa: Länsstyrelsens ekonomisystem Agresso, ärendehanteringssystemet Platina, Vet@bas, Djurskyddskontrollregister 20

Tabell 1.3: Djurskyddskontroller Länsfakta 2014 2013 2012 Antal beslut enligt 26 djurskyddslagen 91 122 Antal beslut om omhändertagande enligt 31 djurskyddslagen 8 6 Antal beslut om omhändertagande enligt 32 djurskyddslagen 1) 29 26 Antal beslut i ärenden enligt 29 djurskyddslagen 2) 2 varav antal beslut om djurförbud 3) 2 5 Antal ansökningar om upphävande av beslut om djurförbud som har kommit in 4 Antal beslut om djurförbud som har upphävts helt eller delvis 2 0 Antal åtalsanmälningar 7 4 Totalt antal anmälningsärenden som kommit in 686 622 Källa: Ärendehanteringssystemet Platina 1) Här ska enbart de beslut räknas med som Länsstyrelsen fattat. Omhändertaganden som polisen gjort ska endast räknas med om de fastställts av länsstyrelsen. 2) Här räknas alla prövningar in som resulterat i ett beslut av länsstyrelsen oavsett om beslutet inneburit att en person fått djurförbud eller inte. 3) Här räknas enbart in de beslut som resulterat i att någon fått förbud att ha hand om djur. Kommentar tabell 1.3 Antalet beslut enligt 26 djurskyddslagen har minskat jämfört med 2013, men är betydligt högre än vad som gällde för 2012. Ökningen 2013 berodde på såväl ett ökat antal kontroller som på ett delvis nytt arbetssätt. Minskningen 2014 beror på att färre kontroller gjordes, men troligen också på att ett nytt arbetssätt stabiliserats. Övriga siffror är likartade mellan åren. Länsstyrelseinstruktion 4 2. Länsstyrelsens uppgifter omfattar också tillsyn över veterinärers verksamhet samt ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar. Utvärdering av kontroll djurhälsopersonal 2014 Kontrollen av djurhälsopersonal har påbörjats enligt kontrollplan för djurhälsopersonal 2014 2016. Myndighetens mål att uppdatera och riskklassificera kontrollobjekten har uppfyllts under 2014. Länsstyrelsen har under året utfört ett ökat antal kontroller av läkemedel på gård, vilket kommer att ligga till grund för en i framtiden förbättrad och utökad kontroll av djurhälsopersonal som behandlar livsmedelsproducerande djur. Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Målet med kontrollen av djurhälsopersonal och läkemedelsanvändning är att säkerställa en god vård av djur och en god djurhälsa, samt att se till att samhällets krav på djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. Dessutom ska kontrollen leda till en bättre översikt över villkorad läkemedelsanvändning hos livsmedelsproducerande djur. Länsstyrelsens mål för kontroll inom kontrollområdet Kontrollplanen för Länsstyrelsen gäller från 2014 till 2016 och är uppdelad i en kortsiktig och en långsiktig plan. Myndighetens kortsiktiga mål har varit att inventera, registrera och riskklassificera kontrollobjekten, samt genomföra kontroller utefter prioritering av objekten. Kontrollen har likriktats genom att Länsstyrelsen följer vägledningar och använder checklistor från Jordbruksverket vid planerad kontroll. Långsiktigt ska Länsstyrelsen ha en regelbunden och riskbaserad kontroll av samtliga objekt. Detta innebär kontroll av veterinärer som beviljar villkorad läkemedelsanvändning varje år, 21

veterinärer som förskriver läkemedel till livsmedelsproducerande djur vart tredje år och övriga kategorier av djurhälsopersonal vart femte år. Under 2014 har 8 kontroller av djurhälsopersonal genomförts, företrädesvis av veterinärer som beviljar villkorad läkemedelsanvändning, som är högst riskklassificerade. 40 kontroller av läkemedel på gård har gjorts i samband med tvärvillkorskontroller samt planerad kontroll, vilket innebär en fördubbling sedan föregående år. Under 2014 har 2 nyhetsbrev skickats ut till länets veterinärer med information om ny lagstiftning, aktuella sjukdomsutbrott samt information om korrekt journalföring. Ledning och samordning av åtgärder mot djursjukdomar Länsstyrelsen har övervakat resultaten av de rapporter om anmälningspliktiga sjukdomar som inkommit. Inga åtgärder har behövt vidtas. En regional beredskapsplan för epizootiska sjukdomar i länet har tagits fram. Länsstyrelsen har en väl fungerande krisberedskap och länsveterinär har medverkat i övningar tillsammans med beredskapsfunktionen. 22

Regional tillväxt PRESTATIONER (VOLYMER OCH KOSTNADER) 2014 2013 2012 Avser verksamhet 30* Årsarbetskrafter män 1) 1,10 1,26 1,07 Årsarbetskrafter kvinnor 1) 4,35 4,04 3,11 Andel av totala årsarbetskrafter (%) 3,15 2,98 2,46 Verksamhetskostnader inkl. OH (tkr) totalt 6 435 6 317 5 727 Andel av totala verksamhetskostnader (%) 2) 4,12 4,07 3,74 Antal ärenden, inkomna och upprättade 254 239 255 Antal beslutade ärenden 318 236 195 Antal ej beslutade ärenden äldre än två år 0 1 4 Bidragsutbetalningar där Länsstyrelsen gör utbetalningen (tkr) 38 364 40 231 35 307 1) 1 årsarbetskraft = 1760 timmar 2) Andel av total verksamhetskostnad inkl. OH exkl. resurssamverkan. Uppgiften hämtas från tabell B. Länsstyrelserna ska kommentera ovanstående prestationer med avseende på volymer och kostnader samt redovisa andra väsentliga prestationer och resultat inom området som inte framgår av återrapporteringskraven. Uppgifterna kan t.ex. återfinnas i olika sakförordningar. Kommentarer till tabellen Under 2014 har beslut tagits på 38,5 mnkr, varav projektstöd 14 mnkr och företagsstöd 24,5 mnkr. Av de beslutade företagsstöden har 23 mnkr gått till investeringsstöd, 1,2 mnkr till kommersiell service och 0,3 mnkr till såddfinansiering. Den största delen av företagsstöden har beviljats till företag i länets mellersta och norra delar, bland annat inom besöksnäring, andra tjänsteföretag och till industrin. Många mikrostöd har beviljats och framför allt till kvinnor. Det har under året funnits ett mycket stort intresse för att ansöka om företagsstöd. Trots hög arbetslöshet och lågkonjunktur finns ambitionen att göra investeringar för de företag som klarar av det. Bankerna är restriktiva med utlåning till investeringar, vilket innebär att företagsstöd i kombination med banklån blir viktigt för att investeringarna ska kunna genomföras. Återrapportering regleringsbrev RB 20. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera hur samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker inom det regionala tillväxtarbetet samt hur denna samverkan utvecklats. Länet har under senare år drabbats av nedläggningar och många personer har varslats. Det har slagit hårt mot länet som har landets högsta arbetslöshet. Med anledning av varslen i Hudiksvall 2013 bildades en arbetsgrupp med Länsstyrelsen, tillsammans med Region Gävleborg, Hudiksvalls kommun, Högskolan i Gävle, Mittuniversitetet, Arbetsförmedlingen, Ericsson och de fackliga organisationerna. Ett framtidspaket togs fram som bestod av ett antal delprojekt bland annat ett utvecklingscenter för innovationer. Arbetet med ett innovationscenter i Hudiksvall kan även 23